Riksflödet
Logga in
Replikerade på Hanna Westerén ·

Helena Lindahl (C) om Riksrevisionens rapport Svart på vitt - rotavdragets kostnader och effekter

Helena Lindahl (C) svarade Hanna Westerén i en replik om Riksrevisionens rapport Svart på vitt - rotavdragets kostnader och effekter i debatten ”Protokoll 2023/24:131 Torsdagen den 13 juni” den 13 juni 2024.

Hanna WesterénS· i en replikJag tackar Helena Lindahl för frågorna och påståendena. Jag tänker inte göra någon uppräkning av alla fantastiska byggfirmor som finns hemma på Gotland. Men jag kan ändå vittna om att det finns en utbredd frustration i…
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Äntligen får vi möjlighet att debattera Riksrevisionens rapport Svart på vitt - rotavdragets kostnader och effekter. Det finns en viss risk för upprepning, då vi för några veckor sedan debatterade höjt tak för rotavdrag. Jag gläds dock, herr talman, över möjligheten att än en gång belysa det problematiska i att den sittande regeringen inte alls förefaller ta till sig av rekommendationerna från Riksrevisionen, rekommendationer som tydligt ger vid handen att den som fläskar på med mer rotavdrag utan att vässa detsamma för att förhindra svartarbete och öka arbetsutbudet riskerar att främja mer svartarbete till ett för staten mycket högt pris.

Jag är den första, herr talman, att skriva under på det svenska skattesystemets inneboende skönhet, men jag medger också att hen nog behöver kamma till sig lite, ordna anletsdragen och se över sina in- och uttag för att stå rustad för såväl dagens som morgondagens utmaningar. Det är ingen hemlighet att fördelningsprofilen över tid har lutat kraftigt åt de välsituerades håll - åt den som har ska varda givet, tycks ha varit devisen. Det måste dock inte vara så.

Herr talman! Som jag sagt tidigare i talarstolen i dag har många svenska hushåll det fruktansvärt tufft just nu. Det är för många väldigt mycket månad kvar i slutet av lönen, och våra ideella organisationer vittnar om att allt fler söker sig till dem för basala behov som mat och kläder till sig själva och till barnen. Vi nås av att många svenskar lånar pengar för att ha råd att göra någonting alls med barnen under sommarlov och semester. Vi vet också att oerhört många hade varit hjälpta av ett extra barnbidrag.

Vi ska dock vara klara över, sett till replikskiftet alldeles nyss, att inte alla i Sverige lider nöd. Vi är många med sjysta inkomster som verkligen inte behöver oroa oss i slutet av månaden. Vi har fått jobbskatteavdrag på jobbskatteavdrag över åren, vi kan göra avdrag på längden och tvären för rut och rot och vi kan välja hur vi vill spendera vår ledighet.

Behöver vi mer av samma? Behöver vi renovera mer? Mitt svar är nej - åtminstone inte på vår gemensamma bekostnad, åtminstone inte till priset av ökat svartarbete och fler som far illa, åtminstone inte till priset av att många svenska hushåll inte kan prioritera näringsriktig mat på bordet och åtminstone inte när svensk sjukvård själv ligger på intensiven.

Det är helt orimligt, herr talman, att fläska på med mer av samma när Riksrevisionen är så exceptionellt tydlig med att taket för rotavdraget snarare borde sänkas. För att återknyta till det jag sa i början av mitt anförande vill jag också poängtera att de fördelningspolitiska effekterna av förslaget är tydliga: Förslaget kommer främst att gynna de 10 procent av hushållen som har de högsta inkomsterna. Jag upprepar: Åt den som har ska tydligen varda givet.

Regeringen tuffar på och fortsätter att gödsla de mest välbeställda med mer pengar för att renovera fullt fungerande kök och badrum, bygga fler trädäck och göra standardhöjningar i de små nätta nästena på Costa del Sol.

Herr talman! Det som nu sker är att SD-regeringen med berått mod höjer taket för rot utan att vidta fler åtgärder för att komma åt svartarbetet. Det sker i branscher där vi vet att arbetslivskriminaliteten grasserar och där människor far oerhört illa och utnyttjas skoningslöst av oseriösa aktörer.

Arbetslivskriminaliteten hotar sund konkurrens och undanhåller enorma belopp från vår gemensamma välfärd. Men det är också en fråga om liv och död, i så måtto att oseriösa aktörer använder papperslösa människor för att utföra arbeten med undermålig skyddsutrustning och erbarmliga villkor, utan rätt till sådana självklarheter för oss som företagshälsovård, försäkringar eller pensionsavsättningar.

Svartarbete förekommer redan i rotsektorn, vilket också ryms i varningen från Riksrevisionen. Arbetslivskriminaliteten grasserar redan där. Ett höjt avdrag ökar riskerna exponentiellt för fler undanhållna skattekronor, för mer osund konkurrens och för att fler människor missbrukas, skadas eller rent av dör på arbetsplatser med undermåliga förutsättningar. Att man fläskar på med mer rotavdrag trots att riskerna är kända är helt sanslöst.

I det fall man på allvar vill åstadkomma förändring och hjälpa konjunkturen på traven men också göra en insats för klimatet föreslår vi socialdemokrater ett reformerat rotavdrag med en höjd subventionsgrad för energieffektiviserande åtgärder. Det kan handla om installation av bergvärme, vattenburen värme, solceller, dörrar och fönster eller tilläggsisolering. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50 procent samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten. Åtgärden blir därmed offentligfinansiellt neutral.

En höjd subventionsgrad för energieffektiviseringar skulle öka kostnadseffektiviteten och göra avdraget mer fördelningspolitiskt rättvist. Fler människor skulle ha råd att starta ombyggnationer, vilket skulle öka efterfrågan och gynna byggsektorn.

Regeringens lyx-rot - ja, jag fortsätter att använda det begreppet - är inte rätt väg framåt, vilket också bekräftas i rapporten vi i dag debatterar. Ett höjt tak kommer bara att gynna dem som redan har råd med stora renoveringar och kommer inte att ha någon effekt på byggkrisen. Effekten blir ökad fördelningspolitisk orättvisa och fler som far illa på jobbet. Detta, herr talman, sker år 2024 i Sverige. Det är helt orimligt.

Med den motivreservation vi lämnat in yrkar jag på att Riksrevisionens rapport läggs till handlingarna.

(Applåder)

Herr talman! Jag var lite tveksam till om jag skulle gå upp i talarstolen över huvud taget i dag, då jag tycker att vi hade den här debatten förra veckan. Nu kunde jag dock inte låta bli.

När jag hör saker som lyx-rot, fläska på med rot och resursslöseri tänker jag exempelvis på de små byggnadsfirmorna hemmavid. Är det detta jag ska säga till de många socialdemokratiska väljare i Robertsfors kommun som uppskattar Degerfälts Bygg i Robertsfors, Åbyns Bygg utanför Burträsk eller Jörgen Löfgrens enmansbyggföretag i Ånäset? Fyra av fem jobb skapas ändå av småföretag.

Det är ändå lite intressant att Socialdemokraterna är duktiga på att tala om pig-rut, vilket ni gjorde från början när rut infördes. När det blev en populär reform tystnade man. Rot var också dåligt, innan Socialdemokraterna tog makten.

Under de åtta år ni satt vid makten sa ni inte ett ord. Ni hade möjlighet att sänka rot under den tiden, men ni gjorde det inte. Varför? Jag kan tänka mig att det beror på att Socialdemokraterna har dragit till sig medelklassväljare i städerna och på andra ställen som faktiskt uppskattar den typen av avdrag. Det är lätt att i opposition vara tuff i kammaren, men när man själv sitter i regering säger man ingenting och gör ingenting åt saken. Det är exakt på samma sätt som ni pratar om skattesänkningar, det vill säga i opposition hur dåliga de är men när ni själva sitter i regering ingenting.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Helena Lindahl för frågorna och påståendena.

Jag tänker inte göra någon uppräkning av alla fantastiska byggfirmor som finns hemma på Gotland. Men jag kan ändå vittna om att det finns en utbredd frustration i byggbranschen åtminstone hemma hos mig och även i andra delar av landet över de små projekten. Det råder en byggkris, som regeringen försöker bota med lite mer rot, lite mer av samma sak.

Jag tror inte att det är rätt medicin. Jag tror att Sverige i dag behöver investeringsstöd och fler bostäder som människor kan bo i. Vi behöver en fungerande välfärd i hela landet. Hemma hos mig i Visby, i Robertsfors, gud vet var, överallt måste välfärden funka. Men regeringens medicin är mer rot. Det är helt orimligt och löser ingenting.

Det finns barnfamiljer som i princip svälter, och regeringen talar om mer rot. Det finns en grasserande arbetslivskriminalitet. Riksrevisionen föreslår att gränsen för rot helst ska sänkas; men utvärdera åtminstone effekterna ordentligt och minska riskerna för svartarbete. Regeringen säger nej och kör lite mer av samma.

Detta är farligt för Sverige, och det är inte rätt väg att gå. Jag tycker att det är fullt relevant att använda begreppet fläska på eftersom jag upplever att det är vad som sker. Byggbranschen är i total kris. Vi får larm i princip varje dag, och det byggs nästan inga flerfamiljsbostäder över huvud taget. Jag tycker därför att det är fullt relevant att säga fläska på, för det är det man gör. Det är mer av samma.

Samtidigt som svensk sjukvård ligger på intensiven fläskar vi på med lyx-rot. Det är en helt orimlig hållning för ett land som Sverige där vi behöver bygga bostäder och vägar. Vi kan inte strössla över dem som redan har.

(Applåder)

Herr talman! Vad bra! Då förväntar jag mig att Hanna Westerén åker hem till Gotland och talar om för alla småföretag att hon vill att de ska få mindre jobb. Det är vad detta kommer att leda till i slutändan.

Du behöver inte småle i talarstolen; de facto håller rätt många av småföretagen med mig. Jag återkommer till hyckleriet som Socialdemokraterna håller på med. När ni senast satt i regeringsställning, i åtta år, gjorde ni ingenting åt rut. Från början kallade ni dem som jobbade med rutavdrag för pigor. Det retade mig lika mycket då som det här retar mig nu när ni pratar om att fläska på, lyx-rot och resursslöseri.

Fyra av fem småföretagare på landsbygden ger folk över hela Sverige arbete. Om nu Hanna Westerén har glömt bort det, bidrar fyra av fem till något slag fläskande på, resursslöseri, för att de ger mer jobb åt gemene man. Det är inte fråga om de rika, utan det är de som ni har lockat till er i städerna och som ni vill behålla under tiden ni sitter i regering. Det ska bli intressant att se om ni är lika tuffa innan valet när ni säger att rut och rot ska plockas bort för väljarna.

När man pratar om att folk har svårt att sätta mat på bordet är det konstigt att ni samtidigt medverkar till att pensionerna höjs, det finns helt enkelt inte pengar, köer till sjukvården och så vidare. Ändå pratar ni om arbetstidsförkortning - som att Sverige skulle ha råd med det. Vad skulle det kosta svenska skattebetalare och svensk export - och i slutändan alla människor som behöver stöd från samhället för att kunna sätta mat på bordet?

(Applåder)

Herr talman! Jag får be om ursäkt för att jag småler. Jag tycker att det är så härligt att debattera när det faktiskt blir ideologiskt och när vi pratar skillnader på riktigt. Helena Lindahl menar att jag ska åka hem till Gotland och säga åt byggjobbarna att de inte ska få jobb. Jag tror inte att det blir konsekvensen av socialdemokratisk politik.

Vi har förordat ett investeringsstöd. Vi vet att investeringsstöd för flerfamiljsbostäder ger en sysselsättningseffekt, och det är de jobben jag skulle vilja se.

Jag tog upp i mitt anförande att klimat-rot, ett reformerat rotavdrag, i det fall rotavdraget ska vara kvar, vilket förefaller vara prognosen, ska stöpas om. Använd det för omställningen för de nya jobben. Det är här framtiden finns. När rotavdraget ska finnas kvar är det klart att vi måste stöpa om det, inrikta det mot energieffektivisering, sådant som sänker utsläppen och ofta sänker utgifterna för hushållen. Det är där jobben finns.

Jag tror inte att en enda gotländsk byggjobbare blir sysslolös på grund av socialdemokratisk politik. Tvärtom! Investeringsstöd ger bostäder, och klimat-rot ger jobb. Jag tror att framtiden är röd och grön, och jag tror att det är otroligt skadligt för Sverige att fläska på med mer rot när vi behöver mer välfärd, jobb och relevanta och potenta insatser för svensk byggindustri.

(Applåder)

Herr talman! Har man räknat ut, Hanna Westerén, vad det egentligen kostar att som i ert förslag ge 50 procents rotavdrag på de energieffektiviserande åtgärderna, exempelvis bergvärme, vattenburen värme, solceller, dörrar, fönster eller tilläggsisolering? Vad är skillnaden i kostnad för de 30 procent som regeringen lägger fram i sitt förslag för att renovera hela huset? Det är stor skillnad mellan 30 och 50 procent. 50 procent är faktiskt halva arbetskostnaden, och 30 procent är naturligtvis 30 procent av arbetskostnaderna. Har man räknat ut vad det kostar?

Herr talman! Jag är nästan säker att jag nämnde i mitt anförande - jag stakade mig lite just där - att vårt förslag så som det är utformat i dag är offentligfinansiellt neutralt. Vi har sett vilka som är de stora vinnarna på den typen av reformer, och vi anser att vårt förslag innebär att fler skulle bli vinnare på ett reformerat rot. Det skulle komma i fråga i långt fler hushåll än i dag, men offentligfinansiellt neutralt.

Herr talman! Offentligfinansiellt neutralt. Vad betyder det i rena kronor och ören?

Jag tror inte att ert förslag är speciellt billigt heller. Ni ställer fattiga barn som inte har råd att äta mot rotavdraget. Varför slopar ni inte rotavdraget helt och hållet, precis som en ledamot var inne på tidigare?

Varför vidtog ni inte dessa åtgärder tidigare under era åtta år i regering?

Herr talman! Jag försökte vara oerhört tydlig i mitt anförande, och det är kanske det som har genererat två replikskiften för mig.

Vi socialdemokrater anser att det är problematiskt att subventionsgraden i rot vrids upp. Nu pratar Crister Carlsson i sitt anförande om en tillfällig höjning. Men jag befarar att det är en åtgärd i ett pärlband av åtgärder, som kommer att innebära en svårare inkomstfördelningsprofil framöver. Vi måste skapa en ökad ekonomisk jämlikhet, och då är det helt fel väg att gå att höja taket i rotavdraget ytterligare och därmed överföra ännu mer pengar till dem som redan har. Det är därför jag lyfter fram hushållen med väldigt låga inkomster, som kommer oerhört mycket i kläm.

Det är klart att rotavdraget har sina sidor. Det var från början tänkt som en konjunkturåtgärd. Nu har vi det vi har, och som jag sa: I det fall och under den tid som rotavdraget är kvar behöver det stöpas om, för vi behöver sänka våra utsläpp och energieffektivisera våra bostäder.

Vad gäller offentligfinansiellt neutralt är den siffran lika relevant för mig som för Crister Carlsson. Vi vet vad rotavdraget kostar i dag. Skulle vi använda vår modell under den tid rot är kvar är det offentligfinansiellt neutralt. Men att öka subventionsgraden och höja taket för rotavdraget anser vi fortfarande är djupt oansvarig politik i en för Sverige svår tid.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.