Morgan Johansson (S) om Särskild debatt om Sveriges stöd till Gaza

Fru talman! Sverige och EU har sedan Hamas terroristattacker den 7 oktober stått bakom Israels legitima rätt att försvara sig. Vi har också varit distinkt tydliga med att denna rätt måste utövas i enlighet med folkrätten, inklusive den humanitära rätten.

Civila måste alltid skyddas. Varje oskyldigt liv som spills i kriget är en tragedi. Kraven på respekt för den internationella humanitära rätten har varit och fortsätter att vara ett av regeringens nyckelbudskap, som vi framhåller i våra kontakter med Israel.

Givet de akuta och enorma behoven i Gaza är det mycket bra att nya vägar för införsel av humanitärt stöd utforskas. Arbetet med att etablera en maritim korridor från Cypern fortsätter. Sverige deltar aktivt i diskussionerna om detta både genom vår ambassad på Cypern och från Stockholm.

Samtidigt råder det ingen tvekan om att bättre tillträde genom etablerade gränsövergångar är det som kommer att göra störst skillnad för människor i stor nöd. Detta är också något som World Food Programmes chef Cindy McCain särskilt underströk när hon besökte Stockholm i slutet av mars. Det var också detta som låg bakom det gemensamma arbete som jag själv tog initiativ till i syfte att sätta hårdare tryck på Israel i denna fråga.

Regeringen har sedan dess fortsatt dialogen med Israel om humanitärt tillträde, bilateralt och tillsammans med andra givare. Som stor givare tar Sverige ett stort ansvar för att säkra att biståndsmedel används på rätt sätt. Detta är grunden till att regeringen, i likhet med många andra stora givare, tog initiativ till en översyn av biståndet till Palestina. På basis av denna översyn har vi antagit en ny strategi för utvecklingsbiståndet som förutsätter att Sida åtgärdar de brister som upptäckts.

När det kommer till UNRWA-stödet var det viktigt för oss att se till att våra biståndsmedel alltid går till rätt saker. UNRWA behövde vidta åtgärder för att skärpa sina kontrollmekanismer innan vi fattade ett beslut; detta stod klart efter de mycket allvarliga anklagelser som riktades mot några av organisationens anställda och som fortfarande utreds av FN.

Den 1 mars nådde EU-kommissionen en överenskommelse med UNRWA om en stärkt tillsyn, granskning och kontroll. Sverige tog då initiativ till en egen överenskommelse och fick åtaganden bilateralt bekräftade av UNRWA. Vi kommer nu att få samma information som EU-kommissionen rörande de framsteg som vi hoppas att UNRWA ska göra avseende kontroll, oberoende revision, stärkt tillsyn och extern granskning av personal.

Därtill har UNRWA bekräftat att svensk finansiering ska skyddas på samma sätt som EU:s finansiering inom granskning av personal gentemot EU:s sanktionslistor. Jag hade själv ett samtal med UNRWA:s högste chef Philippe Lazzarini om detta, och jag är glad att vi som första givare efter EU-kommissionen kunde nå en sådan överenskommelse.

Vårt humanitära stöd går till de allra mest utsatta grupperna, med fokus på kvinnors och barns situation och behov. Det bidrar till bland annat akut sjukvård och socialt skydd, liksom tillgång till mat, hälsovård, psykosocialt stöd, mödravård, vatten och sanitet. Sverige är också en av världens största givare till FN:s livsmedelsprogram, som under mars månad bland annat delade ut 12 miljoner varma måltider i Gaza. Vi är även en av de största givarna till FN:s barnfond, som under två veckor i mars till exempel bidrog till att bygga 500 toaletter i de trångbodda flyktinglägren i Gaza. Detta är viktiga insatser i arbetet för att göra skillnad för en civilbefolkning som har det väldigt svårt.

Fru talman! Ja, tänk om det var så enkelt att vi kunde mäta framgångar i hur många strategier vi har eller hur många organisationer vi samarbetar med! Men det fungerar inte så i verkligheten utan bara på papperet. I verkligheten är det i stället resultaten som räknas.

Vi har nu antagit en helt ny strategi för vårt bistånd, och den kommer att lägga ett mycket större fokus än tidigare på till exempel privatsektormobilisering, entreprenörskap, företagande och handel - men också på någonting som är akuta bristvaror i regionen, nämligen demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Omfattningen av landsfönstret ligger på samma nivå som det gjorde i fjol, så det är ingen förändring i den delen.

Jag ser framför mig att Sverige både humanitärt och i vårt utvecklingsbistånd kommer att göra mycket viktiga insatser för att främja en långsiktigt positiv utveckling för Palestina. Behoven är enorma på en lång rad områden, och där kommer Sverige att fortsätta arbeta väldigt aktivt.

Fru talman! Jag vidhåller att vi inte kan mäta framgång i antalet strategier utan att vi måste titta på innehållet och resultaten. Det är precis det perspektivet som tyvärr har varit frånvarande i svensk biståndspolitik så länge, det vill säga resultaten.

Landsfönstret kommer att vara detsamma som i fjol. Det är en minskning jämfört med året innan, vilket i sin tur var en minskning efter den kapning av biståndet till Palestina som den tidigare regeringen gjorde. Vi kommer att fortsätta arbeta i en ny bilateral strategi, och vi kommer att investera stora medel i detta.

Vi arbetar också med någonting annat som är helt avgörande för oss, nämligen att säkerställa att resurserna alltid hamnar i rätt händer och aldrig hamnar i fel händer. Det kanske är synen på just detta som är den stora vattendelaren i den här debatten: Vi ser till att vi har kontrollmekanismer. Det hade naturligtvis varit bättre om de hade varit på plats tidigare, och jag beklagar att de inte var det. Men nu tar regeringen det ansvaret och säkerställer att mekanismerna och insynen kommer på plats.

Fru talman! Jag vill påpeka för Lotta Johnsson Fornarve att det humanitära stödet till Gaza sedan Hamas inledde kriget den 7 oktober alltså har uppgått till 400 miljoner kronor utöver kärnstöden. Det är en otrolig kraftsamling som har gjorts, och Sverige är i dag den femte största givaren av humanitärt stöd till Gaza i hela EU.

Det handlar dock inte bara om hur mycket pengar vi lägger på någonting, utan vi måste även säkerställa att pengarna når fram - att de inte hamnar i fel händer. Vi tar som regering väldigt allvarligt på de mycket allvarliga uppgifter som har framkommit gällande UNRWA, och vi är långt ifrån ensamma om att göra det. Egentligen alla andra stora givare har reagerat på samma sätt. Det gäller USA, Frankrike, Tyskland, Japan, Finland och många andra.

Nu ser vi till att få de här kontrollmekanismerna på plats. Vi kommer också att noggrant läsa den FN-rapport som vi väntar ska komma i morgon, och därefter är vi redo att fatta mer långsiktiga beslut.

Fru talman! Låt mig ännu en gång upprepa att Sverige är den femte största givaren av humanitärt bistånd i hela EU-kretsen sedan den 7 oktober i fjol. Det är klart att detta betyder någonting. Vi har också varit instrumentella i att samla ihop EU-kretsen med krav på att Israel ska öka det humanitära tillträdet. Jag skulle egentligen säga att det är detta som är den allra största utmaningen just nu. Mycket av inte bara vårt bistånd utan även biståndet från många andra länder kommer inte in i området. Det är därför det är så viktigt att kunna använda minst en ytterligare gränsövergång, företrädesvis i de norra delarna av landet, så att hjälpen kommer in.

Det är också viktigt, vilket jag har varit inne på flera gånger, att vi ser till att biståndet hamnar rätt och inte hamnar i fel händer. Jag vill påpeka att FN:s utredning fortfarande pågår; man kanske ska vara lite försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser innan vi har fått den.

Vänsterpartiet har ju också en egen historia av att uppvisa den typ av problem med biståndet - och svenskt bistånd som har kanaliserats via Vänsterpartiet - som visar hur illa det kan gå. Detta måste vi dra lärdom av.

Fru talman! Sverige beslutade liksom en lång rad andra länder att avvakta med ytterligare utbetalningar till UNRWA. Frankrike, Tyskland, USA, Japan, Nederländerna, Australien, Finland och flera andra valde att fatta likartade beslut mot bakgrund av att anklagelserna var allvarliga och utredningar pågick. Det är ju ganska unikt att FN självt inleder den här typen av utredning. Vi förväntar oss en rapport från Colonna i morgon.

Diskussionen om den mer långsiktiga verksamheten i området förs nu bland EU:s biståndsministrar. Man kan tänka sig olika alternativ i detta. Jag tror att väldigt mycket av svaret beror på hur UNRWA själva väljer att hantera kritiken och att införa och genomföra den typ av kontrollmekanismer, revision och insyn som de har förbundit sig till.

Vi kommer att avvakta den typen av insyn och se hur UNRWA väljer att agera. Sedan kommer vi från den svenska regeringens sida att ge besked om hur vi ser på fortsättningen.

Fru talman! Jag har egentligen inget att invända mot den historiebeskrivning som har getts här. Man kan väl bara konstatera att det börjar bli ganska länge sedan - det är 76 år sedan mandatet kom. Vi måste alltid ställa oss frågan hur organisationer levererar och presterar i dag. Uppnår man de mål man har ställt upp? Finns den typ av kontrollmekanismer, granskning och insyn som behövs? UNRWA har ju inte någon speciallösning här, utan samma regler gäller överallt.

Det hade förstås varit en fördel om den här typen av insyn hade funnits tidigare. Jag är stolt över att vi nu, som första bilaterala givare, har fått dessa försäkringar från UNRWA, men vi kommer att väldigt noggrant följa upp att de faktiskt levererar vad som har lovats oss.

Kopplat till den mer långsiktiga frågan finns det olika förslag, bland annat om att UNHCR skulle kunna ta ett större ansvar. Man kan notera att det är väldigt många organisationer som i dag verkar i området, både med humanitärt stöd och i utvecklingsdelen. Vi kommer att få anledning att återkomma till detta.

Fru talman! Till Janine Alm Ericson vill jag säga att vi har arbetat oförtrutet de senaste månaderna, inte minst med frågan om humanitärt tillträde. Jag förutsätter att man från Miljöpartiets sida håller sig någorlunda uppdaterad om arbetet - det går till exempel att få information på regeringens hemsida - men tar gärna tillfället i akt att understryka och upprepa att det var på Sveriges initiativ som hela EU-kretsen uppvaktade Israel med krav på att öka de humanitära införselvägarna.

Miljöpartiet beskriver det som att vi har varit inaktiva, men det var ju tack vare Sverige som hela EU gjorde detta. Ser inte Miljöpartiet det? Blundar man för det, eller är man bara intresserad av att upprepa sina kärnbudskap?

Vi arbetar mycket engagerat med detta. Vi arbetar för att få fram humanitär hjälp och öka införselvägarna. Vi arbetar också med något som det alldeles för sällan har talats om tidigare, nämligen att säkerställa att hjälpen når fram och aldrig någonsin ens kommer i närheten av terrorism eller terrorister.

Fru talman! Vi har ju arbetat väldigt aktivt för att kvalitetssäkra det svenska biståndet mot bakgrund av de allvarliga anklagelser som har inkommit. När den typen av information kommer gör man utredningar, pausar biståndet och avvaktar med utbetalningar under tiden. Detta följer Sidas normala rutiner; det är inget särskilt för just Gaza. Jag förstår inte varför man skulle agera annorlunda just i det här fallet. Denna typ av rutiner har förmodligen funnits även under miljöpartistiska biståndsministrar.

Vi förespråkar en omedelbar humanitär vapenvila. Vi hoppas naturligtvis att den ska leda fram till en förhandlingslösning och ett slut på kriget. Vi hoppas att terroristorganisationen Hamas omedelbart friger den israeliska gisslan och att det blir ett slut på stridigheterna. Vi hoppas också att det svenska utvecklingsbiståndet och den nya strategin, som är bredare än tidigare och har fokus på demokrati, mänskliga rättigheter, privatsektorsmobilisering och entreprenörskap, ska bli framgångsrik.