Utrikesministern Tobias Billström (M) svarade Håkan Svenneling i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2022/23:63 Onsdagen den 15 februari” den 15 feb 2023.
Håkan SvennelingV· i en replikVi har ända sedan utrikesminister Tobias Billström tillträdde sett en utrikesminister som krupit för Turkiet. Tillsammans med statsministern och Natoförhandlaren Stenström har det i princip varit en tävling i vem som kan…Herr talman, honoured members of the diplomatic corps och ärade riksdagsledamöter! Inledningsvis vill jag framföra regeringens djupaste deltagande till alla dem, också här i Sverige, som förlorat nära och kära i den katastrof som jordbävningen i Turkiet och Syrien orsakat. Det är en stor tragedi där förlusterna i människoliv är enorma.
Utrikespolitisk debatt
Regeringens budskap till Turkiet har varit tydligt: Vi gör allt vi kan för att hjälpa till. Svenska räddningsarbetare har sökt efter överlevande på plats. Extra humanitära medel har frigjorts för både Syrien och Turkiet. Som EU-ordförande har vi, tillsammans med EU-kommissionen, tagit initiativ till en givarkonferens.
Herr talman! Sverige befinner sig i en ny tid. Det går inte att beskriva det på något annat sätt. Det storskaliga krigets muller hörs på nytt i Europa, och vi genomgår den största omprövningen av vår utrikespolitik sedan vi blev medlemmar i Europeiska unionen.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar på ett gränslöst förakt för folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen och för FN-stadgans mest grundläggande regler.
Vi måste därför vara klarsynta: Det är inte bara Ukrainas frihet som står på spel, utan också vår frihet här i Sverige.
Rysslands mål är att ersätta den europeiska säkerhetsordningen och föra oss tillbaka till en tid där våld går före rätt.
President Zelenskyj har fullkomligt rätt när han säger att hans soldater inte bara kämpar för Ukrainas överlevnad, utan också för vår säkerhet och våra värderingar.
Givet detta lägger Sverige nu om kursen i den samlade utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Regeringen kommer i första hand att föra en svensk och europeisk utrikespolitik, där svenska intressen och demokratiska värderingar är kärnan i politiken.
Det är med stor ödmjukhet och stort allvar jag som utrikesminister står här i dag i Sveriges riksdag och presenterar den här regeringens första utrikesdeklaration.
Herr talman! Ukrainas sak är vår. Angreppet påverkar i högsta grad stabiliteten i vårt närområde. Det berör Sverige och hela det globala säkerhetsläget.
Vårt stöd till Ukraina är därför omfattande. Inte sedan finska vinterkriget har Sverige bistått ett land i väpnad konflikt med krigsmateriel på det sätt som vi nu stöder Ukraina.
Sedan Rysslands storskaliga invasion i februari förra året har det svenska stödet till Ukraina totalt sett uppgått till över 14 miljarder kronor. Sverige har försett Ukraina med militärt stöd och avancerade vapen, med humanitärt och finansiellt stöd, med stöd till civil krishantering, återuppbyggnad och reformer och med stöd till fria medier, cybersäkerhet och ansvarsutkrävande. Inget framtida stöd kan uteslutas.
Sverige ska vara en stark partner till Ukraina även i återuppbyggnaden av landet. Redan i år kan Ukraina antas bli den största mottagaren av svenskt bilateralt bistånd. Sverige står och kommer att fortsätta att stå på Ukrainas sida så länge som det behövs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Det samlade stödet från EU till Ukraina uppgår till drygt 50 miljarder euro. Tillsammans har EU:s medlemsstater antagit de kraftfullaste och mest långtgående sanktionerna någonsin för att hjälpa Ukraina att vinna kriget.
Som ordförande i Europeiska unionens råd har vi som en av våra viktigaste uppgifter att upprätthålla enigheten bland EU:s medlemsstater, fortsätta att ge stöd till Ukraina och införa ytterligare sanktioner mot Ryssland och mot Belarus.
Sverige och EU är drivande för ansvarsutkrävande för brott begångna under Rysslands aggression mot Ukraina. De ansvariga måste lagföras och få sina straff. Vi stöder upprättandet av en tribunal för aggressionsbrottet och välkomnar att ett internationellt centrum för åtal inrättas. Sverige verkar också för ansvarsutkrävande genom Internationella brottmålsdomstolen, FN:s råd för mänskliga rättigheter och OSSE.
Ukrainas väg mot ett EU-medlemskap har ett starkt svenskt stöd. Trots kriget arbetar Ukraina ambitiöst och i imponerande takt med nödvändiga reformer. Under våren och under vårt ordförandeskap kommer Ukraina att få återkoppling på reformerna som utgör ett viktigt steg på vägen mot ett framtida EU-medlemskap. Ukraina hör hemma i EU.
(Applåder)
Herr talman! Vårt kommande medlemskap i Nato innebär en ny svensk utrikes- och säkerhetspolitisk identitet. Vi blir en allierad och ingår ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser.
Regeringen avser att överlämna propositionen om Sveriges medlemskap i Nato till riksdagen i mars. Det starka stödet i riksdagen och i folkopinionen för Sveriges ansökan är en styrka för vårt land. Vi har också ett mycket starkt stöd i Natokretsen, vilket bland annat manifesteras genom säkerhetsförsäkringar från ett stort antal Natoländer.
Vi har kommit långt i processen; hittills har 28 av 30 medlemsstater ratificerat Sveriges anslutning. Endast Turkiet och Ungern återstår. Sverige har levererat resultat på samtliga delar av trepartsöverenskommelsen med Turkiet och Finland, och vi fortsätter att genomföra den. Regeringen kommer fortsatt att sträva efter en bred parlamentarisk förankring av den nya säkerhetspolitiska hållningen - inte minst genom Försvarsberedningen.
Genom medlemskapet i Nato stärker vi vårt säkerhetspolitiska inflytande och vårt bidrag till säkerhet och stabilitet i hela det euroatlantiska området. Som Natomedlem kommer Sverige att uppfylla sina åtaganden enligt Natofördraget och gentemot samtliga övriga allierade. Sverige kommer att vara en allierad att lita på.
Vi har unika kompetenser att bidra med. Ett exempel är svensk teknologi, som kommer att bli en värdefull tillgång för de allierade ländernas utveckling av militära förmågor. Sverige och Frankrike är de enda två EU-länder som har förmågan att skjuta upp satelliter. Vi är en ledande rymdnation och ska fortsatt gå i bräschen på området.
Sverige är tydligt engagerat i kampen mot terrorism - och kommer att vara det även som Natomedlem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
I likhet med Norge och Danmark på sin tid går Sverige med i Nato utan formella förbehåll. Men vi ser lika lite som övriga nordiska länder att det är aktuellt att i fredstid ha kärnvapen på vårt eget territorium. Sverige fortsätter att vara engagerat i rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning.
Som ett led i detta kommer vi att fortsätta att aktivt delta i Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning. Dessutom måste normen mot användning av kemiska och biologiska vapen upprätthållas. Förutsättningarna för Sveriges strategiska arbete med säkerhetsfrågorna stärks också genom Nationella säkerhetsrådet, som regeringen inrättat.
Sverige blir starkare med Nato, och Nato blir starkare med Sverige.
Herr talman! Det är ingen hemlighet att den här regeringen kommer att ha ett tydligt fokus på det svenska närområdet med tanke på det nya säkerhetsläget. Det börjar med vår närmaste partner - Finland. Med Finland är vi geografiskt, historiskt och kulturellt sammanflätade. Och vår relation fördjupas ytterligare genom Sveriges och Finlands medlemskap i Nato.
Den nordiska familjen hör till de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i världen. Sett som helhet skulle den nordiska regionen inte bara kunna ingå i G20, utan även i G10. Vi är ledande när det gäller näringsfrihet, innovation och konkurrenskraft.
Regeringen kommer att förbereda ambitiösa ordförandeskap nästa år såväl för Nordiska ministerrådet som för det så kallade N5 - där de nordiska länderna ingår - och för NB8 som även inkluderar Estland, Lettland och Litauen. Det ger oss goda förutsättningar att stärka våra nordisk-baltiska band.
Sverige kommer att fortsätta arbetet för att förverkliga visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region 2030.
Herr talman! Sverige ska fortsatt vara en pådrivande och konstruktiv partner i EU-samarbetet. Vi ska våga gå före, bilda koalitioner med likasinnade och tydligt stå upp för de värden vi tror på och som gagnar Sverige och Europa. Den här regeringen kommer att ta vara på de stora möjligheter som vårt EU-medlemskap ger och blicka bortom ordförandeskapet.
När hoten växer behöver vi européer göra gemensam sak. Därför är det viktigt att Sverige har en nära relation med alla medlemsstater. När EU:s 27 medlemmar står enade får vi stort gehör och kan göra skillnad.
Utöver att stärka Ukrainas och Europas säkerhet är våra prioriteringar under EU-ordförandeskapet att vässa EU:s konkurrenskraft och driva på för en ambitiös europeisk klimatpolitik. Vi slår vakt om den liberala demokratin och en fungerande rättsstat.
Om vi blickar ut ser vi hur de europeiska staterna har förts närmare varandra och att vi är mer enade än på länge. Och vi bör välkomna fler till vår gemenskap. EU:s utvidgning är ett viktigt verktyg för att stärka banden till närområdet och bidrar till fred, stabilitet och välstånd.
Utvidgningen ska inte vara villkorslös. Reformer kring grundläggande rättigheter och demokrati behövs, liksom kraftfulla åtgärder mot korruption och organiserad brottslighet.
Som en av initiativtagarna till det östliga partnerskapet har Sverige en stark röst. Samarbetet ska utvecklas och bli mer flexibelt med väl anpassade former för varje enskilt land inom partnerskapet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
EU bör ha en framåtsyftande och fördjupad relation med Storbritannien, även på utrikes- och säkerhetspolitikens område.
Herr talman! Sverige driver och ska fortsätta att driva en ambitiös frihandelsagenda. Handel har byggt svensk ekonomi och bidragit till ett starkt varumärke utomlands. På en fri och öppen marknad bidrar innovativa och konkurrenskraftiga företag såväl till tillväxt och välfärd som till den gröna och den digitala omställningen.
Nya framväxande teknologier och produkter som till exempel artificiell intelligens, kvantdatorer och bioteknik kommer att förbättra människors levnadsvillkor. Samtidigt finns det stora risker. Kontrollen över ny teknik har geopolitiska dimensioner och är av vikt för den nationella och globala säkerheten. Här kan Sverige spela en central roll som stark forskningsnation och som högteknologiskt land i världsklass.
En viktig del är handels- och teknikrådet mellan EU och USA, TTC, där Sverige arrangerar ett ministermöte under EU-ordförandeskapet. TTC är ett viktigt samarbetsformat för att söka få gemensamma transatlantiska spelregler för teknologi och hantera stormaktskonkurrensen.
Sverige kommer framöver att vara drivande i cyberfrågor. För att ytterligare höja ambitionsnivån kommer regeringen att presentera en strategi för cyberfrågor och digitala frågor inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Genom strategin ska det säkerställas att vår cyber- och digitaliseringspolitik är i samklang med våra säkerhets- och försvarspolitiska intressen och att den främjar våra utrikespolitiska värderingar. Regeringen kommer att inrätta ett särskilt sändebud för internationella cyberfrågor.
Herr talman! Med ett krig i Europa är det ofrånkomligt att vårt närområde har högsta prioritet i utrikespolitiken. Men vår utrikespolitik kommer alltid att ha en viktig global dimension.
USA spelar sedan andra världskriget en oumbärlig roll för säkerheten i Europa. Även Kanada är en viktig partner för Sverige och Europa. Vi européer måste göra mer för att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör, men vi behöver fortsatt en stark transatlantisk länk.
Kina är världens näst största ekonomi och en teknologisk ledarnation, samtidigt som landet fortfarande har ett auktoritärt styre och växande globala ambitioner. Vi måste förhålla oss till detta. Vi bejakar dialog och samarbete där det är möjligt och är i linje med våra intressen och värderingar, till exempel för att främja handel på rättvisa villkor och för att hantera klimatfrågan. Parallellt fortsätter vi, tillsammans med övriga EU, att påtala överträdelser mot mänskliga rättigheter.
Sveriges intressen i förhållande till Kina tjänas bäst av en gemensam europeisk ansats och transatlantisk samordning. Detta gäller även avseende Taiwan, där vi vill fortsätta vårt samarbete inom ramen för ett-Kina-politiken. Kinas nya tonläge mot Taiwan inger oro.
Herr talman! Vi behöver göra en noggrann analys av vilka Sveriges strategiska partner är i dag och vilka de bör vara i framtiden.
Många av länderna runt Indiska oceanen och Stilla havet och i Latinamerika är sedan länge viktiga partner i utrikes- och handelspolitiken. Potentialen för gemensam utveckling är stor, inte minst genom de möjligheter som finns för svenska företag att skala upp sina verksamheter och när det gäller den gröna omställningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Regeringen hoppas att frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland kan undertecknas under våren, och under året bör förhandlingarna med Australien kunna ros i hamn.
Det svenska EU-ordförandeskapet sammanfaller med Japans ordförandeskap i G7 och Indiens ordförandeskap i G20, vilket ger ytterligare momentum till våra bilaterala relationer.
Herr talman! Sverige har byggt sitt välstånd på handel. Handel är en viktig komponent för relationsbyggande och en väg ur fattigdom. När fattigdomen minskar och samhällen kan fokusera på annat än de mest akuta behoven höjs trösklar för konflikt och trycket för demokratisering ökar. Därför knyter vi samman bistånds- och handelspolitiken.
Biståndet ska i större utsträckning användas som hävstång för att stärka länders demokrati och deltagande i den internationella ekonomin. Det kräver att den samlade biståndspolitiken omkalibreras. Regeringen ökar ambitionen för att göra biståndet mer fokuserat, relevant, effektivt och transparent. Mål ska vara satta utifrån kvalitet och resultat.
Utöver stödet till Ukraina prioriteras fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta, humanitärt stöd, demokrati och mänskliga rättigheter, stärkt klimatarbete och satsningar på kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Kärnstödet riktas om från multilaterala organisationer till civilsamhället.
Det afrikanska frihandelsavtalet AFCFTA rymmer stor potential och lägger grunden för ekonomisk utveckling genom att skapa världens största frihandelsområde.
Sverige kommer fortsatt att vara engagerat i Mellanöstern, Sahel, Afrikas horn och Storasjöregionen i Afrika, likaså i Västasien och Syd- och Sydostasien.
Avseende Israel-Palestina kommer Sverige att verka för en tvåstatslösning baserad på internationell rätt.
Jag vill också passa på att rikta mitt och hela regeringens tack er som tjänstgjort inom ramen för det svenska bidraget i FN:s stabiliseringsinsats i Mali, Minusma. Även om utvecklingen på plats långt ifrån har tagit den vändning som vi önskat kan vi svenskar vara stolta över de insatser som gjorts.
Herr talman! Att kvinnor exkluderas från utbildning, från arbetsliv eller på annat sätt förvägras rätten att delta i samhället, som just nu i bland annat Afghanistan, är en kränkning av deras mänskliga rättigheter. Den här regeringen kommer att driva ett strategiskt jämställdhetsarbete i bistånds- och utrikespolitiken.
Sverige stöder flera jämställdhetsinsatser och insatser inom SRHR, bland annat i konfliktområden där kvinnor utsätts för sexuellt våld, för utnyttjande i prostitution och för människohandel. Vi har stött upprättandet av center i Ukraina och i närliggande länder där kvinnor på en och samma plats kostnadsfritt kan få medicinskt, juridiskt och psykosocialt stöd.
Varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga. Flera religiösa minoritetsgrupper som kristna och uigurer är runt om i världen utsatta för förtryck.
När det gäller Iran ska vi från EU:s sida utöva hårt politiskt tryck för att den våldsamma repressionen ska upphöra, för de iranska medborgarnas mänskliga rättigheter, rätt att protestera och att inte bli godtyckligt fängslade eller brutalt avrättade och för deras rätt till liv - och liv i frihet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Det finns också anledning till oro över Irans agerande på det kärntekniska området och dess destabiliserande roll i regionen liksom över landets militära samarbete med Ryssland.
Regeringen agerar såväl bilateralt som inom EU och i FN. Inom EU ser vi kontinuerligt över vilka åtgärder som bör vidtas och som är juridiskt genomförbara och mest effektiva, och ytterligare sanktioner är att vänta.
FN har stora utmaningar, och meningsskiljaktigheter mellan länder gör det svårt för världssamfundet att agera med kraft. Sverige kommer att verka i FN genom alliansbyggande, långsiktighet och målmedvetenhet. Regeringen kommer fortsatt att driva på för effektiva lösningar som tillgodoser behoven av globala klimatåtgärder, humanitära insatser och hållbar utveckling och som värnar om fred, säkerhet och fri- och rättigheter.
Herr talman! Gas har blivit ett starkt geopolitiskt vapen, och Rysslands angrepp mot Ukraina har påskyndat omställningen till fossilfri energi. Den gröna omställningen är nödvändig och rymmer nya möjligheter till sysselsättning och tillväxt. Vi måste dra full nytta av synergierna mellan klimatfinansiering, handel och innovationer. Regeringen kommer därför att samarbeta nära med näringslivet för att främja export och utrikeshandel, investeringar och svensk konkurrenskraft.
Förhållandet mellan klimatpolitiska frågor i vid bemärkelse och säkerhetspolitiken blir allt viktigare. Regeringen avser att utöka och effektivisera klimatbiståndet. Biståndet behöver omfatta både stöd till klimatanpassning och motståndskraft och stöd till utsläppsminskningar.
Herr talman! Det konsulära uppdraget och arbetet med att bistå nödställda svenskar pågår ständigt. Det rör sig till exempel om personer som på resor råkar ut för naturkatastrofer eller större olyckor, blir utsatta för brott eller av olika skäl blir frihetsberövade.
Coronapandemin och evakueringsinsatsen i Afghanistan talar sitt tydliga språk om hur viktigt det är att vi är förberedda och snabbt kan agera när det behövs.
Regeringen kommer enskilt och tillsammans med andra att fortsätta verka för att Dawit Isaak och Gui Minhai ska friges. Arbetet fortsätter även med andra komplicerade fall av frihetsberövade svenskar.
Herr talman! Demokratins utveckling brukar ofta beskrivas som en pendelrörelse. Med krig i vårt närområde och auktoritära krafter som vädrar morgonluft är pendeln just nu på tillbakagång. Men vi ska göra allt vi kan för att påskynda demokratins och frihetens revansch.
Den svenska befolkningen har visat beundransvärd solidaritet. Många har bidragit genom insamlingar och donationer till Ukraina. Vi har också stärkt vår egen krisberedskap.
Sverige är också det land i EU där störst andel av befolkningen står bakom EU:s stöd till Ukraina - hela 97 procent. Den siffran visar tydligt hur vi svenskar står bakom de demokratiska grundprinciperna.
Fred och demokrati är inte självklara tillstånd. De måste vinnas av varje generation och av varje stat, och de måste ständigt försvaras. Jag kan konstatera att det är många som vill vara med i detta frihetens försvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
(Applåder)
I detta anförande instämde David Josefsson, Oliver Rosengren och John E Weinerhall (alla M).
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för anförandet. Jag ska mer utförligt kommentera deklarationen i mitt anförande om en stund.
Men jag ska inledningsvis bara göra en reflektion med anledning av de besked som vi fick i går från Finland. Nu ser det ut som att Finland mycket väl kan gå före Sverige in i Nato, tvärtemot den plan som vi har arbetat med i snart ett år. Det är enligt min uppfattning i så fall mycket allvarligt. Det skulle påverka våra militära samarbeten som vi har byggt upp med Finland under mycket lång tid. Det är också ett misslyckande för den svenska regeringen att man i så fall inte har kunnat hålla samman Sverige och Finland i den viktigaste säkerhetspolitiska processen för vårt land på 200 år. En del av denna skuld ska också läggas på Sverigedemokraterna vars hetsande om koranbränningarna gjorde att den svenska Natoprocessen gick i stå.
När utrikesministern kommenterade detta i går viftade han bort denna fråga genom att säga att detta var en icke-fråga. Jag håller inte alls med om det. Detta är inte en icke-fråga. Det är inte en icke-fråga att planen att gå in i Nato tillsammans med Finland mycket väl skulle kunna spricka. Det är en mycket allvarlig fråga. Det får oerhört stora konsekvenser, särskilt som vi i dagsläget inte vet när Sverige skulle kunna komma in.
Mina frågor till utrikesministern i detta skede är: Vad menar han med att detta i så fall skulle vara en icke-fråga? Förstår han inte hur allvarligt detta är? Och vad ska han nu göra för att föra processen framåt?
Herr talman! Det har hela tiden varit uppenbart för alla som har följt diskussionerna - i samband med att vi våren 2022 valde att lämna in vårt Letter of intent, vilket gjordes av den förra regeringen, och fram till nu - att dessa frågor handlar om suveräna staters beslut. Det är ett svenskt beslut här i riksdagen om vi vill gå med i Nato. Det är ett finskt beslut i den finska riksdagen. Och det är ett turkiskt beslut i det turkiska parlamentet. Därför uttryckte jag mig som jag gjorde, för det har varit välkänt hela tiden att vi inte kan styra vad det turkiska parlamentet väljer att fatta för beslut. Det har Sverige ingen auktoritet över. Det utgår jag från att Morgan Johansson också erkänner eftersom detta med suveräna staters beslut är en fundamental del av folkrätten. Därför är detta en icke-fråga.
Naturligtvis arbetar vi fortfarande med målet att vi tillsammans med Finland ska kunna bli medlemmar i Nato. Vi tycker att det är viktigt. Alla erkänner naturligtvis den stora säkerhetspolitiska betydelse som detta har för Sverige. Men vi måste komma ihåg att vi äger bara delar av denna process själva här i riksdagen och i Sverige. Vi äger inte processen när det gäller vad andra stater väljer att fatta för beslut.
Herr talman! Det är en självklarhet att varje land självt bestämmer över sin säkerhetspolitiska linje. Det är ingen som ifrågasätter det. Problemet som har uppstått är att den plan som vi alla har varit överens om att vi skulle jobba med och som vi har jobbat med i nästan ett år nu ser ut att ifrågasättas. Om det skulle vara så att Finland går in i Nato före Sverige - vi vet inte hur lång denna tidsutdräkt i så fall skulle bli - får det väldigt allvarliga konsekvenser. Vi har djupgående militära samarbeten med Finland som vi har byggt upp under mycket lång tid, och om Finland skulle vara med i Nato men inte vi är det klart att det får betydelse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Detta kan alltså inte bara viftas bara som en icke-fråga. Detta är en jättestor och allvarlig fråga, och jag uppmanar den svenske utrikesministern att nu ta detta på allvar och medverka till att föra denna process framåt så att vi kan få den i mål.
Herr talman! På den sista punkten kan jag peka på den passus som vi har i utrikesdeklarationen där vi nu tydligt talar om att vi kommer att överlämna ansökningspropositionen till riksdagen i mars och därmed också ta det sista och viktiga steget som möjliggör för riksdagen att fatta det beslut som gör att vi, så fort det turkiska och ungerska parlamentet har ratificerat detta, kan bli medlemmar i Nato. Därför gör vi precis det som Morgan Johansson efterfrågar.
I går när ledamöterna i det finska utrikesutskottet besökte riksdagen och Utrikesdepartementet och på ett officiellt plan meddelade att det finska parlamentet nu avser att slutföra sina processer var det naturligt för oss att också till riksdagen meddela att vi går vidare och officiellt kommer att överlämna denna proposition till riksdagen för behandling. Vi går hand i hand med Finland lika mycket nu som vi gjorde förra våren när den tidigare regeringen fattade beslutet om att vi skulle bli medlemmar i Nato och lämnade in sitt letter of intent. Ingenting har ändrats på denna punkt, och ingenting kommer heller att förändras framöver i så mån att Finland och Sverige äger sina processer.
Herr talman! Vi har ända sedan utrikesminister Tobias Billström tillträdde sett en utrikesminister som krupit för Turkiet. Tillsammans med statsministern och Natoförhandlaren Stenström har det i princip varit en tävling i vem som kan kröka ryggen mest för att få en bjudning i Ankara. Med emfas har de försökt få oss att tro att Turkiet är en demokrati. Men nio av tio svenskar anser inte att Turkiet är en demokrati, enligt en Novusundersökning som SVT beställt, vilket bättre stämmer överens med den verklighet som Erdogan har skapat genom att för många år sedan ha lämnat fredens och dialogens samtalsväg för att i stället krympa demokratin i Turkiet dag för dag.
Vi har sett hur Erdogans narrativ om att smutskasta kurder har letat sig in i den svenska regeringen och i Natoprocessen. Ann Linde skrev ett avtal om det, och Billström har lovat att fullfölja det. Det har varit avståndstagande, högt tonläge och skenavrättningar. När det inte funkade skickades den annars så ljusskygge Natoförhandlaren Stenström ut i medierna med testballongen om att det handlar om gängkriminalitet.
Vi var många som höjde på ögonbrynen. Nu har det visat sig att ingenting var sant. Ingen myndighet har belägg för kopplingen mellan den kurdiska rörelsen och gängkriminalitet. Frågan är nu om regeringen tar sina talepunkter från Ankara.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Det är en smutskastning av kurder som går igen och som många kurder minns. Vid mordet på Olof Palme smutskastades kurderna, förtrycktes och greps, och ingenting var sant. Det visade sig 2020 att Olof Palme sannolikt mördades av en vapenglad förortsmoderat.
Frågan är vilket pris som kurderna ska betala denna gång för att Sverige ska gå med i Nato, eller snarare för det haveri som regeringen driver när det kommer till Natoprocessen.
Varför ljuger regeringen om att Turkiet är en demokrati? Och varför smutskastar ni det kurdiska folket?
Herr talman! Är det inte sant att PKK är en terrororganisation som utan urskillning slår ihjäl män, kvinnor och barn för att främja sina politiska intressen? Är det inte korrekt att man är terrorklassad såväl i Sverige som i EU? Är detta inte sant, Håkan Svenneling? På vilken punkt har regeringen farit med osanning i detta avseende? Och på vilken punkt, med hänsyftning på vad som står i det memorandum som den tidigare regeringen undertecknade och som vi fullföljer, är detta inkorrekt?
Vad gäller frågan om Turkiet och Turkiets demokratiska status är det självklart att Turkiet är en demokrati, om än med utmaningar. Naturligtvis är det så. De har allmänna val, och de har en opposition. De senaste dagarna och veckorna har vi diskuterat mycket om valutgången i Turkiet. Detta tycker vi från regeringens sida är viktigt att understryka. Naturligtvis följer vi utvecklingen i Turkiet vad gäller mänskliga rättigheter och respekten för dem, demokratin och rättsstatens principer.
Men Turkiet är alltså ett land som har folkstyrelse med allmänna val där det finns principer och där det finns partier som folket kan rösta på i demokratisk ordning.
Det är också så att demokrati kan mätas på olika sätt. Även detta är välkänt både som metod och som mål. Naturligtvis kan graden av demokrati också variera med utgångspunkt från dessa metoder och mål och hur de uppfylls i ett land. Även detta är välkänt.
Jag ser inga problem med att vi har denna debatt och att vi kan hålla två tankar i huvudet samtidigt.
Herr talman! När jag hör utrikesministerns försvar förstår jag varför jag KU-anmälde honom för hans uttalanden om Turkiet. De behöver verkligen granskas.
Utrikesministern har nu fastnat i skiten, och där sitter han fast. Han har misslyckats med det som hans statsminister har pekat ut som den viktigaste arbetsuppgiften.
Problemet för oss andra är att han spelar med Sveriges säkerhet. Jag vill påminna alla om vad jag lyfte på presskonferensen den 13 maj, nämligen frågan vad det innebär att ingå en militär allians med Ungern och Turkiet, där demokratin under lång tid har krympts.
En svensk utrikesminister ska inte delta som Erdogans valarbetare i den turkiska valrörelsen. Nu måste det bli ett slut på eftergiftspolitiken. Att lägga fram Natopropositionen i mars är att ge Erdogan mer makt. Han kan nu slå in en kil mellan Sverige och Finland.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Sverige borde återgå till det som är ett svenskt signum: trovärdig diplomati. Visa lugn, och visa stabilitet - för Sveriges bästa!
Herr talman! Håkan Svennelings varma ord om vårt Natomedlemskap måste ju ställas i relation till det faktum att Vänsterpartiet inte vill att vi ska bli medlemmar i Nato. Det är naturligtvis den stora frågan som Håkan Svenneling bör ställa sig.
Det är dock ingen hemlighet att Vänsterpartiet har problem med att hantera utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Vi minns ju alla det debacle som uppstod i kammaren förra våren när vi skulle besluta om att leverera vapen till ett kämpande Ukraina. Det enda parti som inte kunde samla ihop sin egen riksdagsgrupp till ett ställningstagande var Vänsterpartiet. Vi minns hur folk kvittade ut sig i panik för att slippa sitta här i kammaren och trycka på knappen. Det, Håkan Svenneling, ska vi minnas i framtiden - när vi har blivit Natomedlemmar.
(Applåder)
Herr talman! Det finns mycket i utrikesdeklarationen som utrikesministern läste upp som vi kan instämma i. Jag hade dock förväntat mig att vi som ordförandeland i EU skulle ha kvar den mycket tydliga markering som länge har gällt, herr talman: att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Jag saknar just den tydligheten i deklarationen.
Däremot är jag väldigt glad att kunna läsa att regeringen avser att lägga fram en proposition till riksdagen om ratifikation av vårt Natomedlemskap i mars månad, herr talman. Det gör att vi faktiskt kan gå vidare, tillsammans med Finland, med sikte på att vara Natomedlemmar före mötet i Vilnius. Jag välkomnar det starkt.
Jag välkomnar också tydligheten när det gäller att Ukraina hör hemma i EU, men jag saknar Moldavien och även Georgien.
Jag välkomnar löften om skärpta sanktioner mot Ryssland och Belarus, men jag saknar viljan att driva på för att EU under vårt ordförandeskap ska skärpa de globala Magnitskijsanktionerna när det gäller systematisk penningtvätt och korruption.
Jag saknar även viljan att driva på för att terrorklassa IRGC under vårt ordförandeskap. Det hade varit välkommet. Likaså hade skärpta sanktioner mot ansvariga för övergreppen mot uigurer i Xinjiang varit välkommet.
Jag välkomnar viljan att hävda frihandel, herr talman, men jag skulle önska att vi hade fått se signaler om att regeringen är beredd att driva på för att EU ska öppna för ett frihandelsavtal med Taiwan. Det är viktigt, och det vore värdefullt om vi kunde ta de stegen.
Herr talman! Någonting säger mig att utrikesdeklarationen hade kunnat bli dubbelt så lång om jag hade inkluderat allting som alla i kammaren tycker är viktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Regeringen har gjort ett urval, och det urvalet ska naturligtvis ställas i relation till det allvarliga säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i. Vi måste prioritera det som är viktigast, och det är bland annat därför Natoavsnittet är mycket långt. Det är bland annat därför även avsnittet om cyberdiplomati är mycket långt i utrikesdeklarationen.
Jag vill dock understryka att EU:s fundamentala roll som plattform för att främja Sveriges säkerhets- och utrikespolitiska intressen ändå nämns vid flera tillfällen i utrikesdeklarationen. Vi nämner Europeiska unionen där det är lämpligt att göra det. Jag vill också understryka att regeringen vid åtskilliga tillfällen sedan jag blev utrikesminister har nämnt Norden, Baltikum och EU som våra tre viktigaste arenor. Kerstin Lundgren kan alltså känna sig trygg på den punkten; det sker inga som helst förändringar här från vår sida, utan vi tycker att detta är angeläget och betydelsefullt.
När det gäller listans övriga punkter vill jag säga att vi pekar ut det faktum att det pågår en förföljelse av uigurer som grupp runt om i världen. Det gör vi medvetet då vi från regeringens sida gör bedömningen att det är nödvändigt. Men det återstår naturligtvis också mer att göra på ett antal av de punkter som Kerstin Lundgren nämner. Vi har fler utrikesdeklarationer framför oss under den här mandatperioden, så jag ber att få återkomma.
Herr talman! Det är naturligtvis så att en utrikesdeklaration inte kan innehålla allt och att det handlar om att prioritera. Men Sverige har länge, i bred enighet, varit tydligt med att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena, och att just det saknas när vi är EU-ordförandeland är för mig lite förvånande. Jag har dock i flera utrikesdebatter frågat Sverigedemokraterna, och för den delen också Vänsterpartiet, om de ser att EU är den viktigaste utrikespolitiska arenan, herr talman - och i samtliga fall har svaret varit nekande. Måhända finns det en koppling till det.
Herr talman! Det är som sagt mycket som är positivt i deklarationen, till exempel frågan om Stockholmsinitiativet. Jag skulle dock önska att vi i Sverige även där var beredda att vara mer ledande än enbart aktiva som deltagare.
Herr talman! Utrikesdeklarationen är ju framtagen av de tre partier som utgör regeringen, i enlighet med hur vi arbetar i Sverige när det gäller regeringsformen. Det är regeringen som utformar utrikespolitiken.
Jag vidhåller vad jag sa tidigare: Vi nämner Europeiska unionen så tydligt på så många ställen i deklarationen att det inte kan undgå någon vilken tonvikt och betydelse vi lägger vid den institutionen när det gäller att främja våra utrikes- och säkerhetspolitiska intressen. På den punkten har ingen förändring ägt rum. Har det ägt rum en förändring är det snarare i riktningen att detta lyfts fram mer, inte mindre.
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för den utrikespolitiska deklarationen.
Regeringen har i och med denna utrikesdeklaration begravt den feministiska utrikespolitiken och omvandlat biståndet till en fråga om att sälja ut demokratiska värderingar till högstbjudande. Det är pinsamt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Den 15 augusti 2021 tog talibanerna över makten i Afghanistan. Drygt ett år senare är kvinnor portade från universiteten. Inga flickor får utbilda sig, och kvinnor får inte arbeta inom offentlig sektor. I dag är två tredjedelar av den afghanska befolkningen i behov av humanitärt bistånd för att överleva.
Den feministiska utrikespolitiken är inte tomma ord eller fina etiketter. Den betyder att Sverige i ord och handling tar de afghanska kvinnornas sida mot en brutal talibanregim. I dag vill Tobias Billströms utrikesdepartement inte kännas vid den feministiska utrikespolitik som varit en tydligt riktad kompass i en orolig omvärld. Det är ett stort svek mot de flickor och kvinnor i världen vars rättigheter vi tidigare har satt i första rummet.
Sverige har, liksom alla världens stater, förbundit sig att arbeta utifrån FN:s högaktuella agenda för kvinnor, fred och säkerhet. Grunden i agendan är vetskapen att fred och säkerhet inte kan uppnås utan jämställdhet. En feministisk utrikespolitik har länge varit Sveriges skarpaste verktyg för att lyfta fram ett tydligt jämställdhetsperspektiv i alla säkerhets- och fredsinsatser. Detta är relevant såväl i Afghanistan som i Ukraina och Demokratiska republiken Kongo.
Med de stora satsningar som kommer att göras för att bemöta det förvärrade säkerhetsläget i världen och särskilt i vårt närområde, hur ämnar regeringen arbeta för att uppfylla åtaganden om kvinnors lika och meningsfulla deltagande i alla beslutsprocesser om fred och säkerhet - i Ukraina och i resten av världen?
Herr talman! Jag undrar om Jacob Risberg lyssnade när jag läste upp utrikesdeklarationen, för det finns ett långt avsnitt som tydligt och klart talar om exakt vad regeringen tycker i dessa frågor. Vi utvecklar där vårt grundläggande synsätt: att det är en kränkning av de mänskliga rättigheterna att exkludera kvinnor från utbildning och arbetsliv eller på annat sätt förvägra dem rätten att delta i samhället. Afghanistan är ett utmärkt exempel på detta, precis som Jacob Risberg själv lyfter fram.
Vi konstaterar att denna regering kommer att bedriva ett strategiskt jämställdhetsarbete i biståndspolitiken och utrikespolitiken. Ett konkret exempel på detta är det faktum att vi redan ger stöd i flera jämställdhetsinsatser som redan pågår. Vi har också stött upprättandet av ett center i Ukraina som gör det möjligt för de kvinnor som har fått sina rättigheter kränkta - i många fall på det mest fasansfulla sätt, nämligen genom att bli våldtagna - att få kostnadsfritt medicinskt, juridiskt och psykosocialt stöd.
Detta är ett tydligt uttryck för den svenska utrikespolitikens ambition att alltid vidmakthålla att jämställdhet är ett kärnvärde för Sverige som stat. Det kommer vi att fortsätta göra. Att vi skippar etiketter och inte längre använder dem förtar eller förändrar inte den grundläggande princip som denna regering arbetar efter. Den principen är naturligtvis att varje individs lika värde, oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion, alltid är en frihetsfråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Regeringens politik är ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige bedrev en feministisk utrikespolitik.
I detta akuta läge måste jämställdhetsagendan, som är en angelägenhet för alla människor, vara utgångspunkt för alla delar av utrikespolitiken. Detta måste göras systematiskt i alla led och på alla politikområden, inklusive biståndet, de diplomatiska relationerna, klimatarbetet, utrikeshandeln och inte minst säkerhetspolitiken, vilket kräver ett starkt ledarskap och resurser samt att det sätts tydliga mål och görs tydliga prioriteringar.
Herr talman! Jag tror mig inte kunna övertyga Jacob Risberg. Det ingår också i oppositionens roll att kritisera regeringen. Jag måste ändå säga att den som läser innantill i utrikesdeklarationen kommer att finna raka motsatsen till det som Jacob Risberg precis lade ut texten om.
Vi tror att jämställdhetspolitik är viktigt, och vi tror att det är relevant att lyfta fram detta i situationer där det faktiskt kan göra skillnad för enskilda individer. Det är någonting helt annat att hålla sig med en etikett som säger att utrikespolitiken ska vara feministisk när diskussionen snarare handlar om etiketten på flaskan än om innehållet.
(Applåder)
