Statsministern Ulf Kristersson (M) svarade Magdalena Andersson i en replik om Partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2022/23:47 Onsdagen den 18 januari” den 18 jan 2023.
Magdalena AnderssonS· i en replikUlf Kristersson säger att hans budget ger allra mest till dem som har det allra sämst. De som har det allra sämst är alltså höginkomsttagare, som Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson, som får 10 000 kronor i…Herr talman! Bredare uppslutning på några centrala politiska områden tror jag alltså skulle stärka Sverige. Jag hoppas att det är möjligt när det gäller just brottsbekämpningen, invandringen och energiförsörjningen. På dessa områden är det särskilt viktigt med tydliga besked till omvärlden, för vi har blickarna på oss.
Låt mig först ta upp migrationen. Om medborgare från andra länder förstår vad som numera gäller och kommer att gälla under lång tid kommer också trycket av asylsökande som saknar skyddsskäl att minska. Den här regeringen talar inte bara om en stramare invandringspolitik - vi kommer att genomföra den, för att vi vill och för att vi kan och för att Sverige ska ha en chans att klara integrationen. I ett första steg minskas antalet kvotflyktingar, och försörjningskravet skärps för arbetskraftsinvandrare.
Men kursen måste ligga fast. Därför är det bekymmersamt att det här i riksdagen finns krav om att den reglerade invandringen ska frångås och att en amnesti ska utfärdas till dem som är i Sverige utan tillstånd. Den linjen kommer min regering inte att följa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Samma sak gäller brottsbekämpningen och energiförsörjningen. Investerare vill veta att politiken ligger fast, och den som ska viga ett yrkesliv åt att bekämpa grova brott vill veta att de långsiktigt kommer att ha resurser och mandat att sköta sitt riktigt svåra jobb.
Herr talman! Låt mig nu igen vända mig direkt till oppositionens partiledare. Vi tycker olika om mycket men kanske inte om precis allt. Vill ni vara med och bidra till omläggning av invandringspolitiken, energipolitiken och kriminalpolitiken? I så fall finns det förutsättningar för riktigt långsiktig politik på tre riktigt viktiga områden.
(Applåder)
Herr talman! De höga priser som följt av pandemin och Putins energikrig slår hårt mot hushåll i hela Europa, så också i Sverige. Vi hör larmrapporter om att barn äter mer i skolan när pengarna där hemma inte räcker för att stilla hungern - särskilt mycket på måndagar och fredagar. Bris larmar om fler samtal än någonsin under julhelgerna, och Stadsmissionen vittnar om att fler barnfamiljer söker stöd.
Vi socialdemokrater har föreslagit höjt barnbidrag, elräkningsakut och krissamtal. Men regeringen säger nej.
Ulf Kristersson! Vad krävs för att du ska orka agera och stötta svenska barnfamiljer?
(Applåder)
Herr talman! Vår budget, som vann i riksdagen eftersom vi har majoritet för vår politik, ger allra mest till dem som har det allra sämst. Det är bara att titta i fördelningsbilagorna. Jag vill bara påminna om att det finns tidigare budgetar som haft nästan motsatt profil, som gett allra mest till dem som tjänat allra mest. Så gör inte vi.
Det andra jag tycker att man ska understryka är att det inte finns någonting som är värre för svenska hushåll än inflationen. Om inflationen biter sig fast igen kommer nästan inga politiska förslag att rå på det. Att få ned inflationen är en överordnad uppgift, och vi ska hjälpa de hushåll som har det allra tuffast.
Sedan kan man göra insatser, och det gör vi också. Vi har system i Sverige som följer med. När inflationen stiger kompenseras man i flera av de viktiga systemen - andra länder har inte sådana system. Detta tjänar Sverige väldigt väl. Men om inflationen hänger fast och tillväxten förblir negativ är vi tillbaka i 70-talets ekonomiska problem. Den politiken kommer inte vi att föra.
(Applåder)
Herr talman! Ulf Kristersson säger att hans budget ger allra mest till dem som har det allra sämst. De som har det allra sämst är alltså höginkomsttagare, som Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson, som får 10 000 kronor i skattesänkning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Det här förklarar regeringens politik - om man nu tycker att höginkomsttagarna är de som har det allra sämst i Sverige. Det förklarar att den stora satsningen i budgeten var på att sänka skatten för höginkomsttagarna, snarare än på barnfamiljerna. Här har vi förklaringen. Men det är uppenbart att Sverige borde ha en regering som ser barnfamiljernas problem och som ser att det är barnfamiljerna, pensionärerna och ensamhushållen som har det tuffast, inte höginkomsttagarna.
(Applåder)
Herr talman! Jag förstår inte riktigt det höga tonläget. Det är bara att titta i fördelningsbilagorna. Där ser man hur politiken påverkar olika hushåll. Det är traditionellt. I detta fall var det viktigt att understryka att de som har det tuffast ska klara sig igenom lågkonjunkturen på ett rimligt bra sätt.
Jag sa i valrörelsen: Det finns ingen regering i världen som kan ta en lågkonjunktur från människor och kompensera för allt. Det går helt enkelt inte. Det vore dessutom ansvarslöst. Då skulle man spä på inflationen ytterligare. Däremot måste man kompensera dem som har det tuffast, och vi gör den sortens insatser. Vi sänker elpriset, med de möjligheter som finns på kort sikt. Framför allt skapar vi långsiktiga förutsättningar för ett lägre elpris. Vi sänker bensinpriset vid pump. Vi kommer att göra det ytterligare nästa år. Vi gör den sortens specifika insatser. Framför allt handlar det om att inte låta inflationen bita sig fast.
Jag noterar att jag inte får något svar på frågan om den långa siktens migrationspolitik, energipolitik och brottsbekämpning. Jag noterar det.
(Applåder)
Herr talman! Jag blev mycket nyfiken när Ulf Kristersson sa att han har sänkt elpriset och sänkt drivmedelspriset. Det har inte skett.
De svenska elpriserna är höga helt i onödan, och de driver inflationen, som vi är överens om att vi ska sänka. Så är det eftersom det är kontinentens priser som sätter priserna för svenska elkonsumenter. Detta har många länder i Europa med full kraft kritiserat - framför allt Ursula von der Leyen, som menar att vi nu måste reformera hela det europeiska elmarknadsdirektivet.
Vad är Ulf Kristerssons position i denna fråga? Han ska nu leda arbetet med att förändra elmarknaden i grunden. Det kräver Frankrike, Spanien, Tyskland och Polen. Alla dessa länder har nu själva modeller för att skydda sina egna elkonsumenter. Vad ska Ulf Kristersson göra i detta arbete?
Herr talman! Det är viktiga frågor. Den riktigt stora frågan för alla europeiska länder handlar om fossilfrihet. På 70-talet var början av fossilfriheten en fråga om att bli av med extremt höga oljepriser, 70-talspriserna. På 80-talet och 90-talet blev det mer och mer en fråga om klimatpolitik, när vi insåg de enorma konsekvenserna för klimatet. Nu är det också en fråga om ren säkerhetspolitik och geopolitik.
Den stora uppgiften för alla europeiska länder - det märker man inte minst på Europeiska rådet - är att bli av med beroendet av det fossila och framför allt det ryska fossila. Det är den allra viktigaste uppgiften.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Den andra viktiga uppgiften är att se till att man har tillräckligt med fossilfri elproduktion i det egna landet eller att man kan handla med varandra. Där återstår det jättemycket att göra.
Vår egna svenska erfarenhet är att vi med mycket kärnkraft och mycket vattenkraft, kompletterat med alltmer sol- och vindkraft, kan bli helt och hållet fossilfria och helt och hållet självförsörjande. Dessutom kan vi då exportera till andra länder.
Herr talman! Jag hör inte Ulf Kristersson tala om för kammaren vilken den svenska positionen är. Nu har Frankrike, Spanien och Tyskland krävt att man i grunden ska förändra det sätt som vi sätter priser på, nämligen att det är den dyraste kilowattimmen som ska sätta priset för alla svenskar.
Vi exporterar mest el i hela Europa. Samtidigt som vi exporterar vår el betalar svenska konsumenter skyhöga priser. Detta är inte i grunden ett bra system. Instämmer Ulf Kristersson i det? Kommer han nu med kraft att gå fram och leda mötet för att förändra det sätt som vi sätter priser på i Europa? Han har chansen. Hela världen tittar på. Vad ska Ulf Kristersson göra i sitt ordförandeskap? Det var väl energifrågan han ville samarbeta kring? Vad är regeringens position?
Herr talman! Jag tror att alla länder just nu inser att det vi gör i dag inte fungerar. Det handlar framför allt om beroendet av gas och om en marginalprissättning, som det heter, där gasen sätter priset på mycket av den producerade elen. Det fungerar inte. Vad gör man åt det? Alla förstår nog att detta är svårt att ändra på, inte minst när 27 länder har helt olika energiförsörjning och dessutom tycker olika om olika energislag.
Jag träffade Frankrikes president häromdagen. Vi diskuterade vad vi kan göra gemensamt när det gäller att ändra marknadsdesignen, som det kallas. Det kommer att vara svårt, men det kommer att komma förslag från kommissionen. Vi pratade också om hur våra båda länder, som gillar kärnkraft, kan bygga ny kärnkraft i Frankrike och i Sverige och därmed öka stabiliteten i vår egen energiproduktion. De ska bygga 14 eller 15 nya reaktorer. Vi ska bygga flera nya i Sverige också. Här finns det utmärkta möjligheter för samarbete mellan länder som är likasinnade i fråga om synen på energiproduktionen.
Herr talman! Den 8 januari hittades en åttaårig pojke död hemma hos sin pappa. Polisen hittade honom efter att mamman inte längre fick kontakt med honom, och pappan sitter nu häktad på sannolika skäl för mord.
Denna pojke hade under flera år uttryckt sin stora rädsla för pappan, och mamman hade också fått ensam vårdnad. Men trots pojkens rädsla, och trots mammans varningar, dömdes barnet till umgänge med pappan. Och nu är pojken borta.
Denna pojke var inte den enda. Varje dag i hela Sverige tvingas förtvivlade rädda mammor lämna över sina barn till män som misshandlat dem, ofta med risk för både sig själva och barnen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
På fredag tar regeringen emot den utredning om vårdnad och umgänge efter våld som vi tillsatte hösten 2021.
Herr talman! Jag är oense med denna regering i väldigt mycket; det är nog ingen hemlighet. Men i denna fråga vill jag vädja till statsministern. Låt riksdagen enas om att vi ska införa en lex Tintin omgående. Låt oss i denna fråga visa att vi kan ta det ansvar som väljarna har gett oss och verka tillsammans för barnets bästa.
(Applåder)
Herr talman! Jag vill först säga att jag värdesätter den grundläggande attityden till samarbete i politiska frågor. Finns det förutsättningar här ska vi samarbeta. Det var precis det jag menade. Jag tror inte att vare sig Märta Stenevi eller jag vill gå in i det exakta rättsfallet, av naturliga skäl. Vi kommer att komma tillbaka till utredningen. Men om det finns förutsättningar på detta område för en mycket bred samsyn i en lagstiftning som bättre skyddar barn, på samma sätt som vi för några år sedan fick samsyn i frågan om grov kvinnofridskränkning som vi inte hade haft tidigare, då värdesätter jag det mycket. Jag återkommer mycket gärna i denna fråga.
(Applåder)
Herr talman! Jag vill tacka för detta. Det finns tid för konflikter, och det finns tid för enighet. Vi har en lagstiftning i Sverige i dag som utsätter både våldsutsatta kvinnor och barn för situationer som är orimliga när föräldrarätten och rätten till umgänge väger tyngre än barnets egen berättelse.
Vi har ett behov av att ratificera tilläggsprotokollet till barnkonventionen. Vi har ett behov av att ge barn egna ombud, en egen röst, så att vi också får deras berättelser in i de sammanvägningar som behöver göras.
Det finns en rad förslag, och vi ser naturligtvis också fram emot att ta del av vad utredningen kommer fram till. Men jag hoppas att denna kammare, alla ledamöter som jag är övertygad om vill barns bästa, ska kunna hitta en väg framåt och en samsyn som gör att vi kan skydda dessa våra allra minsta och allra mest utsatta från ett påtvingat umgänge som inte gynnar barnet.
Herr talman! Jag vill bara instämma igen och verkligen bekräfta att där vi tycker genuint olika tar vi friska debatter om detta. Där vi inte gör det, låt oss då enas.
Jag delar helt uppfattningen att barns egen rätt i svensk lagstiftning måste stärkas. Det gäller socialtjänstlagen, och det gäller LVU. Men det gäller också i ren brottsbekämpning. Barns egen rätt till frihet och till säkerhet måste stärkas i svensk lagstiftning. Kan vi enas om det vore väldigt mycket vunnet.
(Applåder)
