Maria Stockhaus (M) om Kommunikationer

Herr talman! Så trevligt att få tillbringa en lördag precis en vecka före julafton tillsammans med alla här och diskutera den viktiga infrastrukturen!

Herr talman! Infrastrukturen är en grundläggande del av vårt samhälle och vår ekonomi. Ibland förvånas jag över att våra väljare när de ska gradera valfrågor inte har med infrastrukturen som en av de viktigaste frågorna. Den påverkar nämligen människors möjlighet att förflytta sig och att kommunicera, och den påverkar också möjligheten för våra företag att växa och skapa jobb.

Därför är det glädjande att den här regeringen har lagt fram en stark budgetproposition som satsar på vår infrastruktur. Den innehåller satsningar i hela vårt transportsystem, och det kommer att leda till bättre och snabbare förbindelser mellan olika delar av landet - vilket i sin tur kan öka tillväxten och skapa jobb.

Just detta med att se helheten i transportsystemet är någonting regeringen har tagit fasta på. Det handlar om ett system där alla fyra transportslag - bil, tåg, båt och flyt - är självklara delar som har olika styrkor och fungerar olika bra för olika ändamål. Vi är inte en regering som ställer trafikslag mot varandra, utan vi vill skapa ett effektivt transportsystem där alla transportslag har en viktig plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Oavsett hur mycket pengar som satsas på infrastruktur kommer behoven alltid att överstiga de resurser som finns tillgängliga. Dessutom har vi i dagsläget en kostnadsutveckling och en kompetensbrist som riskerar att försena och fördyra viktiga satsningar. Vår uppgift som politiker blir att prioritera, och vi kommer att prioritera att se till att den infrastruktur vi redan har på plats fungerar genom att satsa på underhåll av både väg och järnväg. Vårt fokus kommer också att ligga på att bygga bort flaskhalsar och säkerställa att arbetspendling och godstransporter fungerar.

De investeringar vi planerar för i dag kommer inte att stå klara förrän om många år, och det är viktigt att vi tar höjd för den tekniska utvecklingen. Vi kommer att få se självkörande bilar, och de första kommer nog att vara självkörande lastbilar som går på el och kan köra transporter dygnet runt, utan hänsyn till exempelvis vilotider.

Vi ser även att alla trafikslag ställer om, och det måste vi också ta höjd för i vårt transportsystem - att alla transportslag faktiskt blir fossilfria. Det är en framtid som en del av partierna i oppositionen inte verkar ta någon som helst hänsyn till. Ett exempel är att det är väsentlig skillnad mellan den här regeringen och den förra regeringen när det gäller hur man ser på flyget. Vi anser att flyget är nödvändigt för tillgängligheten inom Sverige och mellan Sverige och andra länder - och vi ser att flyget ställer om.

Flygbolaget SAS nya flotta av flygplan drar till exempel 30 procent mindre bränsle än de plan de ersätter, och BRA gjorde nyligen sin första flygning på 100 procent biobränsle. Det intressanta var att den enda politikern som var på plats då var jag. Detta skedde i våras, och ingen från dåvarande regeringen var närvarande. Inte ens Miljöpartiet, som man kan tycka skulle ha ett intresse av att vi nu faktiskt har möjlighet att gå mot ett fossilfritt flyg, var där.

Sverige har dessutom ett företag som arbetar med att utveckla elflyg samt företag som utvecklar vätgaslösningar för flyget. Vi tror på flyget och vill säkerställa att det finns en väl fungerande flygplatsinfrastruktur i Sverige, liksom god tillgång till Stockholm från alla delar av landet.

Herr talman! I budgeten ligger därför en fortsatt satsning på ekonomiskt stöd till det utökade antal beredskapsflygplatser som beslutades i samband med pandemin. Vi ser fram emot vad den utredning som nu tittar på flygplatsinfrastrukturen för hela landet kommer fram till. Många kommuner och regioner ute i landet drog också en lättnadens suck efter regeringens tydliga besked att Bromma inte ska läggas ned.

Herr talman! En fråga som många inom industri- och transportsektorn har lyft under flera år är behovet av nya isbrytare. Med de stora satsningar på ny industri som görs i norra Sverige är behovet akut. Utan isbrytare riskerar transporterna till och från norra Sverige att haverera.

Den förra regeringen var passiv, och det var tack vare ett tillkännagivande härifrån riksdagen som finansieringen av isbrytarna lyftes in i den nationella planen. I och med den här budgeten får Sjöfartsverket ett bemyndigande att beställa nya isbrytare, och man räknar med att den första nya isbrytaren ska kunna sjösättas och testas under vintern 2026/27.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

En annan viktig del av vår budgetproposition är investeringarna i Sveriges bredbandsnät. Det kommer att göra det möjligt för fler människor att få tillgång till snabbare och mer stabila internetuppkopplingar, vilket är en förutsättning för att människor och företag ska kunna dra nytta av de digitala tjänster och verktyg som finns tillgängliga. Ett exempel är den AI-lösning som skriver texter. Den har jag testat själv, och delar av mitt anförande är faktiskt skrivna av den AI som nu finns tillgänglig alldeles gratis.

Det finns fantastiska möjligheter med digitaliseringen, men vi har som land tyvärr tappat fart i den utvecklingen jämfört med andra länder. De drar ifrån. En väl fungerande digital infrastruktur är grunden för att vi alla ska kunna ta del av de möjligheter som digitaliseringen ger. Regeringen kommer också att diskutera en ambitionshöjning när det gäller vår satsning på digitaliseringen och dess möjligheter.

Herr talman! Jag har läst igenom oppositionens olika budgetförslag, och man kan konstatera att det är långt ifrån en samlad opposition vi ser här i kammaren. Det spretar ordentligt.

Socialdemokraterna gör väldigt lite förändringar i regeringens budgetförslag medan Miljöpartiet lånar allt till alla och spenderar pengar som om det inte fanns någon morgondag - och inte heller ett ekonomiskt läge där vi har en hög inflation. Centerpartiet blåser upp sin budget på området genom att inkludera bränslestöd till landsbygden, vilket egentligen inte hör hemma i det här utgiftsområdet. De döljer det faktum att de faktiskt minskar satsningen på infrastruktur med nästan 1 miljard.

Sammantaget är budgeten för 2023 en stark satsning på infrastruktur, och det är en satsning som kommer att gynna både vår ekonomi och vårt samhälle. Genom att investera i vår infrastruktur skapar vi förutsättningar för en bättre framtid för oss alla.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Gunilla Svantorp, för frågorna!

Jag tror att näringslivet förväntar sig att vi politiker gör kloka prioriteringar och säkerställer att de pengar som vi investerar används på ett klokt sätt. Vi måste alltså fokusera på sådant som är samhällsekonomiskt lönsamt.

Projektet med höghastighetsjärnväg har fått oerhört skarp kritik. Även om man höjde kostnaden för koldioxidutsläpp sju gånger om skulle man inte få det här projektet att gå ihop rent samhällsekonomiskt.

Vi vill bygga räls, och vi vill utöka arbetsmarknadsregionerna. Vi vill dock se att man bygger på det system som finns i dag. Till exempel finns ju varken Alingsås-Göteborg, som är den största flaskhalsen i det svenska systemet, eller Uppsala-Stockholm med i närtid när det gäller investeringar. Detta är de största flaskhalsarna i systemet i dag. Uppsala-Stockholm påverkar hela trafiken från norra Sverige.

Vi måste utgå från det system som finns och inte någon form av önskedrömmar om stora prestigeprojekt som kostar precis hur mycket pengar som helst. Dessutom kommer de inte att lösa något problem alls förrän möjligtvis framåt 2050.

Vi vill satsa på räls. Vi vill satsa på att bygga på det system som finns, bygga bort flaskhalsarna och fokusera på pendling - inte på att stockholmare ska kunna ta sig snabbare till Göteborg och Malmö.

Herr talman! Jag är uppriktigt sagt lite förvånad över Gunilla Svantorps sätt att argumentera. Att bygga på det vi har innebär ju inte att vi ska ha exakt samma kapacitet som vi har i dag. Det innebär att vi utökar kapaciteten, till exempel från enkelspår till dubbelspår, vilket dubblar kapaciteten på sträckor, till exempel Alingsås-Göteborg. Detta behövs också på andra sträckor.

Under valrörelsen åkte man runt och lade ned räls och klippte band lite överallt, men den som tittar i den nationella planen ser att det är lite av kejsarens nya kläder. Det låter jättebra, men det ligger framåt 2033, med 15 procents finansiering. Det säger ju ingenting och ökar ingen kapacitet.

Det finns också en mycket stor oro från näringslivet när det gäller hur vi hanterar investeringar i vår infrastruktur. Vi har en nationell plan där det mesta skjuts på framtiden eller ligger sent. Det finns väldigt lite finansiering, och med de kostnadsökningar vi har trillar det över kanten och blir alltså inte av.

I den delen av planen ligger Norrbotniabanan och Uppsala-Stockholm. Jag skulle säga att människor i norra Sverige har all anledning att vara väldigt oroliga när de tittar på den nationella planen och på hur den förra regeringen hanterade denna fråga. Det handlar också om det faktum att man i princip har ignorerat nio rapporter från Riksrevisionen som pekar på de stora problem som finns inom Trafikverket, som också gör att vi får problem att genomföra nödvändiga infrastrukturinvesteringar.

Vår vision är ett transportsystem för hela Sverige där alla de fyra trafikslagen ingår och där tillgängligheten är god för både gods och pendling i hela Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Jag var inte riktigt medveten om att det var en klimatpolitisk debatt vi hade här i stället för en debatt om utgiftsområdet transporter. Jag kan ändå försöka att bemöta en del av det som Linda Snecker tog upp.

Jag skulle säga att Vänsterpartiets budget är en allt-till-alla-budget med lånefinansiering som om det inte fanns någon morgondag och inte heller en ekonomi som är drabbad av hög inflation. Detta tar man inget ansvar alls för i sin budget.

Ska vi göra skillnad när det gäller klimatet måste vi göra saker som får effekt. Någonting som den förra regeringen har fått väldigt mycket kritik för är just att det som man genomförde inte hade någon effekt. Hade man till exempel satsat på att bygga ut laddstolpar för lastbilar hade lastbilarna haft en möjlighet att ladda. Vänsterpartiet är precis som Miljöpartiet. Vi ska inte köra bil över huvud taget - alltså är det inte intressant att bygga laddstolpar, framför allt inte för tung trafik. Men hade den förra regeringen gjort mer när det gäller detta hade vi ju haft laddstolpar för tunga lastbilar, och de som köper tunga lastbilar i dag skulle då ha haft möjlighet till snabbladdning över hela landet. Men där valde man att inte göra tillräckligt mycket.

Vi behöver också säkerställa att vi har el som tillverkas på ett fossilfritt sätt. Vänsterpartiet är ju medskyldigt till att Sverige har avvecklat kärnkraften och nu i stället kör Karlshamnsverket för fullt när det är kallt eftersom det saknas el.

Herr talman! Elektrifieringen är en viktig del av att ställa om transportsektorn. Det är också viktigt att se till att det finns fossilfri el. Tyvärr tar det ju lite tid innan nya kärnkraftverk finns på plats, men Vänsterpartiet har historiskt sett varit med och lagt ned befintlig kärnkraft. Även om Linda Westerlund Snecker inte var född när folkomröstningen hölls måste ledamoten ändå kunna ta ansvar för sitt partis politik i den här frågan.

Det finns väldigt många ställen där det behöver utökas till dubbelspår så att kapaciteten ökas. Men att bygga höghastighetsjärnväg för att vi från Stockholm ska kunna ta oss snabbare till Göteborg och Malmö hjälper inte tågtrafiken i hela Sverige. Det hjälper inte dem som står och fryser på tågperronger i Örebro eller Vänersborg för att ta sig upp mot Stockholm eller någon annanstans i Sverige.

Om man nu tänker sig att det ska byggas höghastighetsjärnväg pratar alla om det som det stora, fantastiska miljöprojektet. Men problemet är att när man bygger järnväg - speciellt om man använder den nya byggmetod som alla förhärligar, nämligen landbroar - går det åt otroliga mängder betong och cement. Det innebär att man bygger upp en gigantisk klimatskuld, och när det sedan är färdigt någonstans runt 2045 ska man börja beta av den. Men med vad, om alla transportslag är fossilfria?

Man måste se helheten, men jag tycker att det finns ett förhärligande av att bygga järnväg. Man tar ingen hänsyn till att det också har miljökonsekvenser. Det är inte lösningen på allt, men det är lösningen på väldigt mycket. Regeringen vill se till att bygga på det vi har och att befintlig järnväg fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Det påstås ju ganska ofta att regeringen inte är intresserad av att bygga järnväg över huvud taget, vilket inte stämmer. Det vi vill göra är att säkerställa att det byggs järnväg där det verkligen behövs, och att den byggs så kostnadseffektivt som möjligt.

När vi ska prioritera användningen av skattepengarna måste vi titta på vad som är samhällsekonomiskt lönsamt. Höghastighetstågen är inte det. De stambanorna är inte samhällsekonomiskt lönsamma. Prislappen när Sverigeförhandlingarna gjordes var en helt annan än i dag. Det är viktigt att fokusera på att pengarna används på ett klokt sätt.

I järnvägssystemet i dag är de två värsta flaskhalsarna Göteborg-Alingsås och Stockholm-Uppsala. Ingen av dem finns med i den nationella planen utom en liten del som inte kommer att påverka trafiken särskilt mycket. Uppsala-Stockholm ligger långt fram i tiden, framåt 2033, med en väldigt liten andel av finansieringen klar. Dessa flaskhalsar kommer att bestå. De är viktiga att fokusera på. Uppsala-Stockholm påverkar dessutom trafiken i hela norra Sverige.

Vi vill bygga järnväg, bygga vidare på det som finns och bygga dubbelspår där det finns enkelspår för att öka kapaciteten. Det går fortare, är mer kostnadseffektivt och mer samhällsekonomiskt lönsamt än prestigeprojekten med höghastighetsjärnväg.

När det gäller bilar - visst, det är fantastiskt att det finns laddinfrastruktur i Stockholm. Många som bor i innerstan vågar dock inte ha elbil eftersom det är svårt att ladda. Men nu pratar vi om hela landet och om snabbladdning för tung trafik. Den förra regeringen gjorde inte särskilt mycket, vilket innebär att den omställningen kommer att bli försenad. Man vågade inte satsa på laddbara, tunga lastbilar. Det är sorgligt att den förra regeringen inte tog tag i den frågan och såg till att detta kom på plats så att det kunde bli fossilfria transporter även på vägarna.

Herr talman! Det stämmer att hastigheten på Ostlänken har sänkts till 250, mycket tack vare att ett flertal moderata kommunalråd har varit tydliga med att man inte kan bygga järnväg och bara snabbt köra förbi en massa orter där det bor människor som behöver kunna pendla till jobbet. Det är jättebra och viktigt.

Det kommer besked från regeringen om de tre sträckorna så småningom. När det gäller Ostlänken har man kommit långt och har fokus på pendling. När det gäller Lund-Hässleholm planerar man fortfarande för höghastighetsjärnväg. Den är alltså mer tveksam, även om man säkert kan behöva mer kapacitet även på den sträckan.

Jag skulle vilja säga att vi behöver flyget inte bara som det är i dag, utan vi kan behöva mer flyg framöver. Ju mer flyget ställer om, desto bättre blir det. Det är ett effektivt sätt att transportera på, eftersom man inte behöver bygga lika mycket infrastruktur mellan platserna. Det räcker med en landningsbana på två kilometer i båda ändarna. Sedan kan man nå olika delar av landet på det sättet. Det är ett effektivt sätt att transportera människor på i förhållande till att bygga både järnväg och väg egentligen.

När det gäller BRA:s flygning med biobränsle är deras önskan att gå vidare och kunna flyga på 100 procent biobränsle nu när de har bevisat att det går. Det är dock inte så enkelt att marknaden sköter det. Det måste gå igenom ganska många tillståndsprocesser innan man får flyga passagerare på 100 procent biobränsle. Det viktiga är att de har visat att det går. De är beredda att ta allt vad det innebär för att få det godkänt.

I fråga om Bromma och Arlanda är det intressant. Det var tydligt att många ute i landet var förtvivlade när det gällde tanken på att lägga ned Bromma. Det är svårt att förstå som stockholmare. Men det har att göra med den tillgänglighet till Stockholm som Bromma skapar. Om man ska flytta den trafiken till Arlanda behöver man dessutom bygga ut och bygga om Arlanda. Men det är Miljöpartiet inte heller beredda att göra.

Flygfientligheten kommer inte att fungera om Sverige ska ha tillväxt i och tillgänglighet till hela landet. Den här regeringen har en helt annan syn på flyget. Jag tror att hela landet välkomnar det.

Herr talman! Huruvida någon landsände är mer gynnad än någon annan vill jag ha osagt. Alla hävdar att de missgynnade. Man räknar på lite olika sätt.

Höghastighetsjärnvägen var verkligen ett prestigeprojekt från början. Man skulle kunna åka snabbt mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det skulle gynna oss som bor i de tre städerna, men det skulle inte gynna dem som bor däremellan. Nu har projektet förändrats över tid, och det finns delar av det som vi absolut ska ta till vara bland de planeringsprocesser som har gjorts.

När prislappen har stigit med jag vet inte hur många hundra procent från ursprungskalkylen kan vi moderater önska att man någonstans drar i handbromsen. Det är också något Riksrevisionen har varit tydliga med. De kritiserade just att det inte fanns kontrollstationer på vägen där man började ifrågasätta om projektet var värt att fortsätta med, eftersom kostnaden blev ofantligt hög.

Det är viktigt att vi tittar på var det finns brist på kapacitet. Det är där vi behöver fokusera. Nu byggs Göteborgs hamn ut, men man inser att det mesta som kommer därifrån kommer att behöva gå på järnväg eftersom Alingsås-Göteborg inte har den kapacitet som krävs. Och all tågtrafik från norra Sverige fastnar i Uppsala. Det gäller även pendlingstrafiken i regionen mellan Uppsala och Stockholm där man inte får fyrspår, vilket behövs.

Det är på de två sträckorna vi har störst kapacitetsbrister. När vi ska prioritera och har begränsat med pengar måste vi titta på var de största problemen finns.

När det gäller Fehmarn Bält är det intressant. Det är flera som har lyft upp den förbindelsen. Ett stort problem där är att det är enkelspår genom stora delar av Danmark. Det kommer alltså att bli stopp långt innan man kommer till Öresundsbron. Dessutom säger Trafikverket att kapaciteten kan ökas genom att man gör justeringar i brofästena så att den trafik som ska till Sverige klarar den ökning som Fehmarn Bält innebär. Det behövs inte nya stambanor för höghastighetståg för att klara den ökningen.