Emma Nohrén (MP) svarade Staffan Eklöf i en replik om Areella näringar, landsbygd och livsmedel i debatten ”Protokoll 2022/23:41 Lördagen den 17 december” den 17 dec 2022.
Staffan EklöfSD· i en replikEn halv miljon hektar skog motsvarar en miljon fotbollsplaner. Det är otroligt mycket, och detta gäller en naturtyp som redan är mycket skyddad. Jag jobbade en hel del mot Bryssel förut, och där använde man uttrycken…Fru talman! Vi hörde nyss från ledamoten från Sverigedemokraterna att han var glad och stolt över den nya regeringen och dess satsningar. Som bekant är Sverigedemokraterna regeringens stödparti.
Jag tycker att det är magstarkt att i en tid som denna slå sig för bröstet när vi ser att ni tar bort satsningar på värdefull natur och säger att reduktionsplikten ska slopas och att avverkningarna kan öka samtidigt som FN:s konferens om biologisk mångfald pågår i Montreal.
Det enda som vi säkert vet är att denna regering och Sverigedemokraterna storsatsar på att öka Sveriges klimatutsläpp och stoppar skyddet för värdefull natur. De rycker undan mattan för industrins omställning och inför nya regler dag för dag samtidigt som de gör just ingenting alls för att rädda klimatet och miljön.
Hur gärna jag än skulle vilja bemöta dessa påståenden tänkte jag i dag använda min tid här i talarstolen för att berätta vad jag och Miljöpartiet vill göra och vilka satsningar som finns med i vår budget, som ska ses som en helhet.
Miljöpartiet anser att jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och fiske - alla dessa areella näringar - är grunden i omställningen till en fossilfri ekonomi. Det är där vi finner lösningarna på försörjningen av livsmedel, lösningarna på en fossilfri ekonomi, lösningarna på framtidens material och lösningarna på framtidens energi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin, och de är avgörande för en levande landsbygd. En levande landsbygd är i sin tur avgörande för att vi ska få detta att snurra.
Samtidigt brådskar omställningen till en ekologiskt långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser, och den omställningen måste göras även inom de gröna näringarna. Vi får rapport efter rapport om att havens och skogarnas ekosystem på många sätt är i kris. Vi överutnyttjar naturresurser, och vi brister i miljöhänsyn - tyvärr på ett mycket omfattande sätt och mer som regel än undantag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Miljöpartiet tycker därför att det behövs en genomgripande omställning till hållbara, naturnära brukningsmetoder inom skogsbruket och till en småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Vi måste låta ekosystemens livskraft sätta ramarna. Vi kan inte ta kapitalet; vi måste skatta bara räntan.
Fru talman! Miljöpartiet lägger därför fram en budget som möjliggör detta. Den skyddar samtidigt som vi brukar, den stärker självförsörjningsgraden och resiliensen i ekosystemen och den värnar och bygger upp en robust djurvälfärd.
Fru talman! Jag tänkte prata lite om skogen. Jag är själv skogsägare. Jag har ärvt skog, så jag är märkt av trakthyggesbruk. Men sedan några år tillbaka håller vi på att ställa om till hyggesfria metoder, och jag måste säga att det är en fröjd att kunna gå tillbaka till samma svampställen år efter år samtidigt som vi tar ut virke ur skogen. Detta kräver dock kunskap och uthållighet, och det tar tid att förändra. Man behöver kunskap för att göra rätt. Miljöpartiet vill därför ha ett omställningsstöd för övergång till hyggesfria brukningsmetoder som riktar sig till enskilda skogsägare.
Vi ser också att klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga alla de problem vi ser i form av torka, skogsbränder och översvämningar, liksom för att kunna bättre hantera effekterna av klimatförändringarna. Resiliensen i skogen behöver byggas upp, och vi behöver förbättra återväxten. Miljöpartiet vill därför satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta just med klimatanpassning och ökad miljöhänsyn.
Fru talman! Vi ser också stora problem när det gäller vår havsmiljö. Havet har stora utmaningar, och vi har lång väg att gå innan vi uppnår miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ingen övergödning. Sillbestånden i Östersjön har en skev storleksfördelning. Vi ser att fiskar blir könsmogna för tidigt, och det är dålig storlek på de torskar vi tar upp. Vi ser även att torsken har försvunnit från stora områden och att de syrefria bottnarna breder ut sig.
Vi behöver få till en ekosystembaserad förvaltning av vår havsmiljö. Jag tror att det finns stora möjligheter att få enighet i denna kammare om dessa förslag - till exempel har Miljömålsberedningen tagit fram över hundra förslag som samtliga partier i Sveriges riksdag står bakom för en bättre havsmiljö, inklusive en havsmiljölag.
Jag hoppas att regeringen lägger fram en havsproposition - jag vädjar till den att göra det - så att vi kan komma framåt och ta ett steg närmare en bättre havsmiljö. Vi måste nämligen flytta ut trålgränsen, och vi måste ta bort det industriella fiske där vi dammsuger haven för att göra djurfoder eller annat. Fisken ska gå till humankonsumtion. Vi måste också stötta det kustnära fisket och se till att vi får en levande skärgård.
Jag vill även passa på att lyfta vattenbruket, som jag tror är en stor del av omställningen. Vi ser nu många satsningar på modernt vattenbruk i Sverige - cirkulära system på land som inte förorenar hav och mark och där spillvattnet från fiskarna tas om hand till odlingar. Här blir jordbruk och vattenbruk ett, och vi ser nya näringar växa fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tyvärr är det mycket regelkrångel kvar; nu allra senast var det Fiskerifonden som hade satt käppar i hjulen så att den som är lantbrukare inte kan söka pengar. Här hoppas jag att regeringen tar sitt ansvar och ändrar reglerna snarast - och även skjuter till pengar till våra domstolar så att prövningsprocesserna går fort. Det har vi gjort i vårt budgetförslag.
Jag måste också prata lite grann om jordbruk, fru talman. Rysslands orättfärdiga och fruktansvärda krig i Ukraina har, förutom ett fruktansvärt lidande för det ukrainska folket, lett till stora konsekvenser för hela Europa. Vi ser rusande elpriser, ökade livsmedelspriser och stora kostnader för jordbruket.
Det höga kostnadsläget för jordbruket gällande de viktiga insatsvarorna har lett till ett ganska allvarligt läge. Det är viktigt att vi stöttar lantbruket i detta och samtidigt fortsätter omställningen till ett fossilfritt lantbruk med ökad miljö- och klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige som säkrar en hög självförsörjningsgrad av livsmedel, foder, energi, insatsvaror och råvaror.
Vi vet att omställningen i enlighet med EU:s strategi Farm to Fork samt strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade satsningar på ekologiskt lantbruk. Det krävs flera finansieringsmöjligheter för att det ska gå att göra den omställningen helt, och Miljöpartiet har med flera av dessa satsningar i sitt budgetförslag: stärkt biologisk mångfald, särskilt stöd till vallodling och hävd av viktiga betesmarker.
Jag ska använda de sista sekunderna av min talartid till att prata om djurvälfärd. Det är något som ligger oss varmt om hjärtat, och att våra djur mår bra tror att är någonting som vi i Sverige är stolta över.
Tyvärr ser vi att det när man har djur i produktion kan vara så att produktionsvillkor och välfärd står emot varandra. Därför måste vi se till att ha ett säkert djurskydd. Miljöpartiet vill också ta bort vissa möjligheter att ha djur, till exempel minkfarmar. Vi vill även fasa ut burhöns. Men vi måste ha veterinärer som kan utöva tillsyn av dessa, och därför har vi även ett ökat stöd till länsveterinärerna.
Fru talman! Min talartid rinner ut. Eftersom Miljöpartiet satsar mer pengar än regeringen på det här området kan jag inte yrka bifall till våra förslag. Riksdagen här nämligen redan beslutat om en lägre budgetram. Men vi vill med vår budget ändå visa att det går att både klara klimatmålen och stärka välfärden. Det går att skydda samtidigt som vi brukar. Det går att ha en budget som stärker både självförsörjningsgraden och resiliensen i systemet och som värnar och bygger upp en robust djurvälfärd.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för anförandet.
Jag noterar att Emma Nohréns kritik av regeringen och, inte minst, Sverigedemokraterna inte är nådig. Den är väldigt skarp - och det ändå i ett läge där den näst största miljö- och klimatbudgeten i svensk historia har lagts fram på utgiftsområde 20. Ingen budget framlagd av de rödgröna har varit större. Men det är ändå skandal, enligt Miljöpartiet. I så fall borde ju MP:s alla tidigare budgetar vara en skandal. Det vore klädsamt om ledamoten erkände det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Jag tror att det är så att Miljöpartiet tror att det inte kostar något. Det är nämligen alltid någon annan som betalar. Jag tycker att det är dags att Miljöpartiets miljöpolitik granskas. Det är mycket sällan det sker. Jag vill fråga ledamoten Nohrén om Miljöpartiet fortfarande vill ha det reservat om en halv miljon hektar fjällnära skog i Norrlands inland som man ville ha innan valet.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Vi ser att vi behöver skydda mer natur än vi gör i dag. Våra naturskogar och urskogar där det inte finns spår av mänsklig påverkan försvinner i allt snabbare takt.
I Artskyddsutredningen kom det förslag om ett sammanhållet skydd av fjällskogen, och jag antar att det är det som ledamoten syftar på. Det är någonting som vi absolut fortfarande står fast vid och önskar skulle ske. Det skulle vara ett sätt värna den svenska urskogen och samtidigt få en bra kolsänka. Det handlar också om ett område som är värdefullt för många djur- och naturarter.
Fru talman! En halv miljon hektar skog motsvarar en miljon fotbollsplaner. Det är otroligt mycket, och detta gäller en naturtyp som redan är mycket skyddad.
Jag jobbade en hel del mot Bryssel förut, och där använde man uttrycken "nice to have" kontra "need to have". Låt mig visa myndigheternas rapportering till EU gällande status för hotade arter och naturtyper. Jag har den här i min hand.
Det krävs otroligt mycket för att få en grön plupp, vilket betyder att det är godkänt och att inga fler åtgärder krävs. Nästan allt här är rött.
Om man tittar på fjällen ser man gröna pluppar överallt. När man tittar på skogen ser man ganska många röda pluppar, men när det gäller fjällregionen finns det ingenting rött utan däremot en hel del grönt, bland annat fjällbjörkskogen. Att då bevara en halv miljon hektar i dessa områden, som dessutom redan i dag har ett visst skydd fastän det rör sig om brukningsskogar, är väldigt tydligt något som är "nice to have" och inte ett "need to have".
Reservatsavsättning betyder att det inte blir något virkesuttag i Norrlands inland. Det blir inte heller några sågverk eller skogsentreprenörer, något underhåll av skogsbilvägar eller något jordbruk, för jordbruket är beroende av skogsbruket i dessa delar av landet - och även långt söderut.
Detta var man, och är man, beredd att göra för något som är "nice to have".
Fru talman! Jag har ingen lika fin broschyr att vifta med, men hade jag haft det hade det varit den stora utredning om just artskyddsförordningen som har en färgglad groda på framsidan. Där visas det tydligt att detta skulle ge effekt och att det är områden som sammanhängande skulle ge de boreala skogarna ett sammanhållet skydd, vilket också skulle göra att vi får det vi behöver för att uppnå våra klimatmål och målen för biologisk mångfald i dessa områden.
Vissa av dem är redan skyddade eller inte möjliga att avverka, exempelvis eftersom de ligger på bergssidor, och då spelar det ingen roll om vi skyddar dem. Det handlar dock om att se detta som en helhet, så att vi får ett fungerande ekosystem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Vi tycker att utredningens förslag är bra och skulle gärna se att det blev av.
Fru talman! Jag känner att det håller på att bli lång dags färd mot natt innan vi blir klara, men det är ju fantastiskt roligt och viktigt att debattera de här frågorna!
Det var några saker som jag reagerade på under Miljöpartiets anförande och som jag skulle vilja få lite klarhet i. Jag känner såklart till Miljöpartiets ingångar i många av dessa frågor, men eftersom ledamoten är ganska ny på sin post kanske jag kan få lite nya förklaringar till hur man resonerar när det gäller de här ingångarna.
Det talades bland annat om ohållbarhet i jord- och skogsbruk och om bristande jordhälsa. Applicerar Miljöpartiet detta även på svensk jordhälsa? Applicerar Miljöpartiet "ohållbarhet" på svenskt jordbruk eller svenskt skogsbruk? Det hade varit intressant att höra resonemangen runt detta.
Ledamoten beskrev också sitt eget skogsbruk, vilket var intressant. Jag är också skogsägare och tänker väl inte riktigt likadant. Jag skulle inte påstå att mitt skogsbruk är ohållbart. Jag är dubbelcertifierad. Jag har trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk. Jag har skogsbete. Jag har naturreservat. Jag har ett naturvårdsavtal. Jag har nyckelbiotoper som ligger kvar.
Jag skulle säga att jag är ganska hållbar i mitt skogsbruk. Det förutsätter dock att jag har produktion på det andra, för precis som alla andra skogsägare har jag också ett ansvar att ta fram råvara för allt det som vi vill att skogen ska räcka till. Kontinuitetsskogsbruk i all ära, men det kommer att bli mindre råvara. Även med en omläggning till ekologiskt jordbruk kommer det att bli en mindre mängd råvara.
Detta talar man inte så ofta om från Miljöpartiets sida. Det hade varit intressant att höra ett resonemang om vad det innebär att vi ska producera mindre mat och producera mindre i skogen.
Fru talman! Jag förstod det inte riktigt som en fråga utan mer som ett resonemang om vår politik från ledamotens sida.
Jag vet ju att ledamoten Widegren är duktig på sitt skogsbruk och har kunskap. Det behövs fler med kunskap - det är därför vi föreslår att det ska kunna finnas en rådgivning och ett omställningsstöd till skogsägare som vill göra en övergång till exempelvis hyggesfria marker. Det handlar också om hur man kan bruka dem så att man får en bättre klimatanpassning. Vi vill också se ett stöd till dem som vill gå över till ekologiskt jordbruk.
I de saker som ligger framför oss när det gäller EU-direktiv - restaureringsakten och annat - syns det att vi har en hemläxa att göra, även om vi är ett duktigt land och på många ställen är bättre än många andra länder. Vi kommer att behöva återskapa vissa marker, till exempel våtmarker. I vissa delar kommer jordhälsan att förbättras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Jag säger inte att det ser likadant ut överallt, och jag säger inte att vi är sämre än någon annan - på många platser är vi bättre. Men vi kommer att behöva göra detta, för vi måste ha ett jordbruk och ett skogsbruk inom de planetära gränserna.
Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för svaren.
Innebär detta alltså att Miljöpartiet inte tycker att dagens jordbruk och skogsbruk i Sverige är hållbart? Jag tolkar det så; Emma Nohrén får gärna redogöra för om det är rätt uppfattat.
Vi kommer tillbaka till kontinuitetsskogsbruk. Det kommer att leda till en mindre mängd råvara; det får vi vara helt överens om. Det fanns ju en anledning till att det nästan förbjöds i slutet av 40-talet - det levererade för lite råvara.
Är det inte bättre om markägarna själva får bestämma huruvida det ska vara kontinuitetsskogsbruk eller trakthyggesbruk, precis som vi tycker att jordbrukarna själva ska välja om de ska vara ekologiska eller konventionella? Man jobbar på det sätt som bäst passar ens förutsättningar. Är det då inte dumt att med pekpinnar från politiken säga "Så här ska du göra!" när vi i stället borde ha mer frihet?
Miljöpartiet svarade tyvärr inte på vad det innebär att minska mängden råvara från skogsbruket och jordbruket och vad man tror att detta kommer att leda till. Balanskommissionen, tror jag, hade en intressant rapport som föredrogs i somras i Almedalen om vad det skulle innebära att ställa om skogsbruket från trakthyggesbruk till kontinuitetsskogsbruk enligt det förslag som ligger på bordet från EU i samband med EU:s skogsstrategi. I runda slängar skulle det för skogsägare innebära minskade intäkter på 12 miljarder om året och för svensk skogsindustri minskade intäkter på 20 miljarder om året. Samtidigt skulle det göra att värdet på de svenska skogarna skrevs ned med 300 miljarder.
Jag tycker att detta är ganska stora summor, och man får nog fundera på vilka pengar som i stället ska betala för detta.
Ser Miljöpartiet problem med att vi får mindre råvara från jord- och skogsbruk med de förslag som Miljöpartiet lägger fram?
Fru talman! Frågan var om vi ser att det blir mindre råvara ut ur skogs- och jordbruk. Det kan det bli på vissa ställen, men vi ser också att den råvara som behövs och som kanske ger mest pengar borde tas ut. Inom EU-systemet pratas det om en kaskadeffekt och om att man faktiskt också ska se vad timret används till och få ut mest värde.
Jag tror att min farbror, som jag har ärvt min skog av, fick ungefär samma pengar - fast med ett annat penningvärde - för 20 eller 30 år sedan som jag får nu när jag tar ut. Värdet på skogen och det som kommer ut är mindre för mig än vad det var för honom. Det är stor efterfrågan på skogen, men det är det också globalt.
Jag tror att man som skogsägare vill vara stolt över de produkter man tar ut och att de ska gå till rätt saker. Att använda skogen till att bygga hus, lagra kol och så vidare är någonting som vi alla vill göra, och vi vill öka den användningen. Där kan vi kanske i vissa delar få samma värde även om vi har ett mindre uttag - om vi gör rätt uttag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Miljöpartiet ser det på samma sätt när det gäller jordbruk: Det beror på förädlingen och vad man gör av produkterna. Kostnaderna blir enormt stora om vi inte ser till att lösa klimatkrisen och det som håller på att ske med biologisk mångfald. Vi måste ha ett jordbruk, skogsbruk och fiske som är inom de planetära gränserna, vilket är vad vi faktiskt klarar - annars kommer det inte att spela någon roll hur mycket pengar vi tar ut, för då kommer det att bli ännu dyrare att göra det. Det är bättre att göra rätt nu, så att vi kan leva gott i framtiden.
Fru talman! Ledamoten nämnde fisket, som är bekymmersamt i Östersjön. En farhåga som kommit upp nu och som kanske funnits ett tag är att länder som byggt vindkraft till sjöss säger att det har gjort att fisken inte kan reproducera sig som förut och att oljudet gör att stimmen inte kommer dit där de brukar vara. Jag vill fråga Miljöpartiet och Emma Nohrén hur de ser på det. Är det någonting som ni diskuterar när det gäller vindkraften till havs? Ser ni det som ett problem eller inte?
Fru talman! Jag tackar ledamoten Magnus Oscarsson för frågan. Nu kommer vi in på ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Det kommer att behövas mer vindkraft till havs för att det ska gå att klara energiomställningen. Därmed inte sagt att all vindkraft till havs är bra vindkraft. Det beror helt och hållet på var man bygger, på vilket sätt man bygger, vilken typ av verk man bygger och hur man drar kablaget in till land.
Det betyder att en vindkraftpark kan vara jättebra, öka den biologiska mångfalden och fungera som refug för fiskar och sjöfåglar medan en annan park på ett annat ställe kan göra tvärtom. Det finns alltså inget enkelt svar här. Det kommer att behövas bra underlag för att få vindkraftparkerna på rätt ställen. Rätt placerade kan de bli ett bra tillskott som behövs i svensk energimix och faktiskt också bidra till biologisk mångfald på vissa ställen.
I vissa fall kommer det att kunna fiskas inom parkerna, i andra fall inte. Ingen park kommer nog att vara den andra lik. Det beror också på att havet och havsbotten inte ser likadan ut på alla ställen.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det var intressant.
En annan fråga som vi pratar mycket om här är reduktionsplikten. I dag gäller 30,5 procents inblandning och priset är vad det är. Många människor har sagt att det är otroligt dyrt att tanka exempelvis diesel, men det stannar inte där. Förra regeringen - framför allt Miljöpartiet - planerade att reduktionsplikten 2030 skulle upp till 66 procent. Med det skulle priset öka markant.
När jag diskuterar med jordbrukare och många andra som bor på landsbygden säger de att det är otroligt dyrt att tanka och att de funderar på hur de ska göra om det skulle bli ännu dyrare. Därför är min fråga vad Miljöpartiet och Emma Nohrén säger till jordbrukare som har det tufft i dag med dieselprishöjningen som varit, med tanke på vad partiet tänkte göra. Vad säger ni till alla på landsbygden som inser att med Miljöpartiet som en kraft i en kommande regering kommer det att vara mycket mer inblandning och också mycket dyrare?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Herr talman! Reduktionsplikten är ett av de verktyg som den förra regeringen, som vi ingick i fram till förra december, har använt sig av för att uppnå klimatmålen - både våra egna och de Sverige är bundna till via EU och genom Parisavtalet.
Inblandningen är till för att få ned utsläppen. Industrin måste samtidigt hinna med att leverera biodrivmedel. I min hemkommun Lysekil, till exempel, håller Preem på att ställa om för att kunna ta fram sådana. Men över en natt ändrar regeringen med sitt samarbetsparti SD spelplanen för dessa stora industrier.
Det kommer att bli en ökad kostnad, men kostnaden om man inte uppnår klimatmålen blir ännu högre. Jag vet inte vad regeringen och dess samarbetsparti ska ta sig till för att klara målen. Det kommer att vara dyrt att köpa utsläppsrätter för det kommer inte att finnas några på marknaden.
Regeringen har tagit bort ett av de få verktyg som finns för att uppnå klimatmålen, utan att sätta till någonting annat i stället. Frågan borde alltså vara hur regeringen ska lösa detta och vilka som ska betala notan. Tyvärr kommer jag inte att få svar på den frågan i dag.
