Riksflödet
Logga in
Svarade Jonny Cato i en replik ·

Ingemar Kihlström (KD) om Migration

Ingemar Kihlström (KD) svarade Jonny Cato i en replik om Migration i debatten ”Protokoll 2022/23:39 Torsdagen den 15 december” den 15 dec 2022.

Jonny CatoC· i en replikJag tackar ledamoten för svaret, men med anledning av att det är Sverigedemokraternas migrationspolitik som gäller i och med Tidöavtalet förväntar jag mig ändå att Sverigedemokraterna kommer att ha stort inflytande även…
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till regeringens förslag till budget för utgiftsområdet migration.

För oss kristdemokrater är det centralt att migrationspolitiken är långsiktigt ansvarsfull, rättssäker, human och överblickbar. De senaste åren har dock visat på motsatsen. Sverige har tagit emot fler asylsökande än man klarat av att integrera. Sverige har inte heller tagit krafttag mot utnyttjandet av asylsystemet och framväxten av parallellsamhällen.

Kristdemokraterna ser därför behovet av att ha en stram migrationspolitik för att kunna hantera den brist på integration och andra problem som vi på många sätt och platser ser i vårt land. Kristdemokraterna ser ett behov av att minska den totala migrationen till Sverige med ett mål om att den ska vara på de nivåer som gäller för våra nordiska grannländer. Inom dessa nivåer är det rimligt att prioritera de mest utsatta flyktingarna.

Säkra och lagliga vägar, såsom kvotflyktingsystemet, bör därför vara den huvudsakliga metoden för människor som söker asyl i Sverige.

Herr talman! Det senaste året har i stor utsträckning präglats av Rysslands invasion av Ukraina. Kriget har drivit miljontals på flykt och föranlett den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Europeiska rådet beslutade att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet, som innebär att personer på flykt från Ukraina ges tillfälligt skydd. Enligt statistik från Migrationsverket har myndigheten till och med november 2022 tagit emot 49 000 ansökningar från skyddssökande från Ukraina. Under samma period har Migrationsverket fått in cirka 15 400 asylansökningar som inte rör massflyktsdirektivet.

Det är svårt att bedöma hur kriget kommer att utvecklas. Det kommer att vara avgörande för hur flyktingsituationen i Europa och Sverige påverkas och för hur länge massflyktsdirektivet kommer att vara aktiverat. Det i sin tur kommer att ha betydelse för omfattningen av Migrationsverkets prövnings- och mottagningsverksamhet.

Vi kristdemokrater delar därför bedömningen att medel måste tillföras för att hantera en hög belastning inom verksamheterna för prövning och mottagande med anledning av ett kraftigt ökat antal skyddssökande till följd av kriget i Ukraina. Tillskottet till budgeten bidrar också till att korta handläggningstiderna, att äldre ärenden kan betas av och att författningsstyrda handläggningstider uppnås under prognostiden.

Herr talman! Vidare anser Kristdemokraterna att en viktig del i en långsiktigt hållbar migrationspolitik är att de som fått avslag på sin asylansökan lämnar Sverige. Ett nej är ett nej, och det är viktigt att upprätthålla denna linje. För att möjliggöra att personer återvänder och återvandrar till sina hemländer tillförs därför extra medel i den budget som nu ligger på riksdagens bord.

Man kan undra var S står i den frågan. Ola Möller tillstyrker att man ska återvandra, men trots det drar S bort det anslaget i sitt budgetförslag. Man kan undra vad gällande politik är.

Mot bakgrund av en omfattande invandring till Sverige under en längre tid behöver förtroendet för den reglerade invandringen återupprättas. Det krävs en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Asylrätten ska upprätthållas, men utgångspunkten ska vara att den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas tillfälligt skydd, liksom den som flyr från Sveriges närområde. Kristdemokraterna ger sitt stöd till att budgetpropositionen aviserar att komma tillbaka med förslag till reviderade mål och delmål inom utgiftsområdet migration.

Herr talman! Som många talare redan sagt behöver Sverige få en ny inriktning för migrationspolitiken. I Tidöavtalet har regeringspartierna tillsammans med SD gett migrationspolitiken en ny inriktning, och det gäller som vi tidigare talat om ett antal förslag för att förändra den i Sverige.

Det handlar om att ändra synen på asylmottagande. Det ska naturligtvis ske enligt EU-rätt och andra juridiskt bindande internationella traktat, men ansvarsfullt och med kravbaserad integrationspolitik. Det handlar om att komma till rätta med skuggsamhället.

Herr talman! Förändringarna som redogjorts för handlar om ett antal förslag, och jag kan konstatera att de förslag som nämnts här och som nämns i Tidöavtalet inte har vållat några stora problem för tidigare statsminister Magdalena Andersson, medan Ola Möller i denna debatt tidigare sa att han inte ser något stort behov av de förändringar som görs. Frågan är vad Socialdemokraternas linje är.

Herr talman! För några veckor sedan debatterade vi och beslutade om ett första steg i en förändring av arbetskraftsinvandringen. Det svenska regelverket har pekats ut som unikt. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, accepterar Sverige alla oavsett utbildning och yrke.

Det beslut som nu togs för att förändra det nuvarande systemet är ett första steg, men det behöver följas upp av ytterligare definitioner och regler, vilket regeringen aviserat kommer att komma.

Sverige har historiskt skilt ut sig i västvärlden genom att erbjuda stora möjligheter för personer att arbetskraftsinvandra också för att utföra relativt okvalificerade arbetsuppgifter. Men det handlar om att även ha möjlighet att säkerställa kompetens för de företag som behövs för Sveriges vidare utveckling.

Herr talman! När man analyserar de förslag som oppositionspartierna lägger inom detta budgetområde kan man konstatera att prioriteringarna och resursfördelningen skiljer sig åt. Man kan fråga sig vilken samsyn som hade funnits i en alternativ regering.

De partier som sitter i regeringen nu gjorde även i opposition sin hemläxa och förhandlade fram giltiga budgetförslag, som debatten också visat gick igenom i kammaren. Så är inte fallet med dagens opposition.

Miljöpartiet och Vänstern satsar som vanligt frikostigt medan Centern och Socialdemokraterna faktiskt satsar mindre än regeringen på detta område. Det finns alltså ingen helhetssyn, utan en brokig oppositionsskara.

Inte heller inom de politiska ställningstagandena har man samsyn. S säger sig vara de som genomförde paradigmskiftet medan Centern, Miljöpartiet och Vänstern fortsätter att förespråka en linje som ger en fortsatt större möjlighet till migration in i vårt land. Man kan undra vad en sådan regering hade beslutat om.

Sveriges medborgare har i det senaste valet visat vilken väg som vårt land ska välja. Det är också det som den nya regeringen nu inleder arbetet med att genomföra.

Herr talman! Kristdemokraterna ger sitt stöd till den budget för 2023 som är framförhandlad mellan fyra partier. Dessa partier har tillsammans enats om ett politiskt handlingsprogram inom många områden och en ny inriktning för Sverige även vad gäller migration, och jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till budget.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att välkomna ledamoten Kihlström till den migrationspolitiska debatten. Jag och ledamotens företrädare Hans Eklind hade många väldigt bra diskussioner och spänstiga debatter här inne i kammaren.

En sak som Kristdemokraterna ofta har lyft fram, och som jag har uppskattat, har varit rättssäkerheten inom migrationspolitiken. Vi har haft en väldigt bra dialog om det kopplat till den parlamentariska migrationskommitté som arbetade under ett par års tid.

Jag saknar det perspektivet lite i ledamotens anförande, och skulle vilja fråga om en specifik sak i Tidöavtalet. Jag vill börja med att säga att jag tycker att det är bra att Sverige har en säkra länder-lista som gör att man kan få en smidigare och bättre handläggning i asylprocessen och snabbt hantera vissa uppenbart ogrundade asylansökningar.

Vi har en lång tradition i Sverige av att Migrationsverket tar fram landinformation om länder och bedömer deras säkerhet. På samma sätt är det Migrationsverket som utifrån sin myndighetsutövning bedömer vilka länder som anses klara de kriterier som politiken satt upp för listan över säkra länder.

Nu vill Tidöpartierna, regeringen och Kristdemokraterna flytta den bedömningen från myndigheter, experter och sakkunniga till Rosenbad. I stället för opolitiska tjänstemän och experter är det Sverigedemokraterna, politiska tjänstemän och politiker som ska fatta beslut om vilka länder som ska upptas på säkra länder-listan.

Jag undrar på vilket sätt Kristdemokraterna menar att det leder till ökad rättssäkerhet.

Herr talman! Jag tackar Jonny Cato. Det är trevligt att ses igen. Vi har ju setts i utskottet, och nu får vi samarbeta här.

Jonny Cato har lång erfarenhet på området, och jag vet inte riktigt vad Hans har sagt i alla ärenden. Dock kan jag konstatera att vi stärker rättssäkerheten på migrationsområdet.

Jag vill särskilt lyfta fram att det står i Tidöavtalet att rättssäkerheten ska öka, bland annat vad gäller ett ärende som jag vet att Hans har engagerat sig väldigt mycket i, nämligen konvertitfrågan. Vi har sett en brist på både kunskap och engagemang som upplevts hos en del av de tjänstemän som har hanterat den. Det är bra att genomlysa frågan så att det blir rätt. Den inkluderar naturligtvis också hbtq-personer.

Jag kan referera till det migrationsministern svarade på den frågan i en artikel i går i Dagens Nyheter: Ibland finns behov av att göra en snabb förändring av säkra länder-listan.

Utan att ha varit delaktig i alla diskussioner in i Tidöavtalet kan jag personligen se att i det som lyftes fram av bland andra Tony Haddou görs det bedömningar som kan skilja från en dag till en annan. Jag tror att det är viktigt för rättssäkerheten att man kan göra de bedömningarna.

Det är nu regeringen som gör bedömningen, och jag ska upplysa Jonny Cato om att i regeringen sitter Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna - med ett nära samarbete med Sverigedemokraterna. Det är alltså inte riktigt korrekt att säga att det är Sverigedemokraternas bedömning som kommer att gälla. Det kommer att vara regeringen som gör bedömningen, och det är en fråga som vi kommer att jobba med i fortsättningen i Tidöavtalets anda.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret, men med anledning av att det är Sverigedemokraternas migrationspolitik som gäller i och med Tidöavtalet förväntar jag mig ändå att Sverigedemokraterna kommer att ha stort inflytande även på den här punkten.

Även Migrationsverket kan ju fatta snabba beslut. Det har vi sett flera gånger när situationen i ett område har förändrats. Afghanistan är ett sådant exempel i närtid. Man behöver alltså inte flytta bedömningen från experter och sakkunniga till Rosenbad och politiker för att kunna ha snabba bedömningar.

Men jag fastnade på något annat som ledamoten sa, nämligen att det står i Tidöavtalet att man ska öka rättssäkerheten. Det är jättebra att man med ord beskriver att man ska öka rättssäkerheten. Men man behöver också politisk handling som ökar rättssäkerheten, inte bara tomma ord och tom retorik.

Den som tittar på vad Tidöavtalet faktiskt innebär ser att det innebär att rätten till tolk ska minskas. Hur ska minskad rätt till tolk leda till ökad rättssäkerhet? Hur ska möjligheten att i större utsträckning återkalla permanenta uppehållstillstånd leda till ökad rättssäkerhet?

Det är jättefint och jättebra att man skriver ned att vi ska öka rättssäkerheten, men hur ska det gå till i praktiken? Hur kommer förslagen i Tidöavtalet och i budgeten att leda till ökad rättssäkerhet?

Herr talman! Jag tackar Jonny Cato för engagemanget.

Jag tror att om jag skulle stå här och ge alla svar på alla frågor som Jonny Cato har behövs det inte utredningar, och det är väldigt viktigt att man utreder.

Precis som jag sa i det tidigare replikskiftet gällande upphävande av permanenta uppehållstillstånd handlar det om att utreda rättsprinciperna. Tidöavtalet tar en historisk utgångspunkt i att göra ett antal förändringar av migrationspolitik som inte är fullt i funktion just nu.

Vi kan konstatera att det är många partier som har lett fram till den situation som är just nu. Vi behöver göra förändringar, och det är viktigt att rättssäkerheten kommer.

Det är nämligen så att vad gäller permanenta uppehållstillstånd finns det i alla fall från vårt parti inte ett ögonblick en tanke att det är de som har skyddsskäl, de som har flytt från våld och förtryck och som hotas till livet, vars uppehållstillstånd ska omvandlas. Det handlar om att ge skydd för personer. Men vi kan samtidigt konstatera att vi har ett skuggsamhälle i vårt land. Vi har också personer som det är viktigt att utreda.

Är det rättssäkert att kunna pröva permanenta uppehållstillstånd? Utredningen kommer att visa det. På samma sätt behöver andra frågor som ligger här utredas. Vi kommer att sätta till alla krafter vi kan för att komma tillbaka med exakta svar på de frågor som Jonny Cato har, för vi kan konstatera att den migrationspolitik som rått den senaste tiden inte har lett till en lyckad integration. Vi behöver vända skeppet, och det lovar vi att göra.

(Applåder)

Herr talman! Det var intressant att lyssna på ledamoten Asplings föredragning om förvaltningsrätt här tidigare. Det var faktiskt kul.

En fråga som uppstår där är frågan om återkallelseförbehållet. Det måste ju stå med i beslutet. Det har JO fastslagit. Det ska explicit uttryckas när beslutet ges att det här återkallandebeslutet finns. Det har JO fastslagit i sin ämbetsberättelse 2005/06.

Det gäller i till exempel studiestödslagen att man anger detta uttryckligen. Men i de permanenta uppehållstillstånden har inte den grund som nu anges, alltså en ovilja att bli medborgare, explicit uttryckts. Då är min fråga till ledamoten Kihlström om han delar ledamoten Asplings uppfattning att det här inte är ett problem eftersom den grunden, som måste införas, inte fanns med i det gynnande beslutet från första början.

Herr talman! Jag kan konstatera att i Tidöavtalet finns det ett antal förslagspunkter. Det talas om en stram migrationspolitik. Vi behöver förändra den. Vi ska ha en inspektion för migrationsfrågor. Vi föreslår asylansökningsområden, inre utlänningskontroll, elektronisk övervakning och sådant.

När det gäller permanenta uppehållstillstånd vill jag läsa upp hur det uttrycks i avtalet. Det står så här: "En utredning ska se över under vilka förutsättningar befintliga permanenta uppehållstillstånd ska kunna omvandlas, till exempel genom att med en tidsfrist ge berörda uppehållstillståndsinnehavare realistiska möjligheter att erhålla medborgarskap. Sådana förändringar ska ske inom ramen för grundläggande juridiska rättssäkerhetsprinciper."

Jag har full respekt för min kollega Asplings juridiska kunskaper, men jag vilar i det som står i Tidöavtalet - att en utredning ska se över under vilka förutsättningar befintliga permanenta uppehållstillstånd ska kunna omvandlas.

Att stå här och definiera detta till punkt och pricka är som jag ser det att gå före denna utredning. Och precis som jag sa tidigare handlar det inte ett ögonblick om att mönstra ut permanenta uppehållstillstånd för dem som har skyddsskäl. En person som har skyddsskäl får stanna även om det tidsbegränsade uppehållstillståndet inte kan omvandlas till ett permanent. Det handlar alltså om en utredning för att se under vilka förutsättningar det kan ske om det kan ske.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Kihlström för svaret, även om det inte var svar på frågan.

Det är intressant att det ska utredas eftersom ledamoten Aspling redan har berättat hur det ska gå till. Man undrar ju vilken linje regeringen har. Det är väldigt mycket utredningar som Sverigedemokraterna redan vet svaret på medan regeringen hela tiden landar i detta.

Jag ska försöka i ett varv till med en annan sak som jag funderat mycket på. Det är det här när man ska utvisa prostituerade och missbrukare.

När vi pratar med migrationsministern i den här kammaren kan vi inte få ett enda ett enda exempel på när en prostituerad eller en sjuk människa ska utvisas, vilket det ju står i Tidöavtalet att de ska. Då vill jag ge ledamoten Kihlström chansen att berätta när han tycker att endast det faktum att man säljer sex eller att man är sjuk i till exempel spelmissbruk eller alkoholism ska utgöra grund för utvisning.

Om det är så att ledamoten Kihlström säger att det ska utredas, det ska utredas, det ska utredas undrar jag: Kan ledamoten - eftersom han inte sitter i regeringen och därför är något friare än statsrådet - ange någon form av politisk riktning, resonemang eller ideologisk grund för att utvisa någon som bara säljer sex, vilket är helt lagligt i Sverige?

Om det inte går att ge ett enda exempel, är det då verkligen rimligt att utreda det? Jag har verkligen respekt för ledamoten Kihlströms förmåga att tänka fritt. Jag tror att ledamoten Kihlström har ett exempel om det ska stå med. Han är ju trots allt sitt partis ansvarige i riksdagen för de här frågorna. Ge mig ett exempel på när någon ska kunna utvisas bara för att den sålt sex eller bara för att den är sjuk!

Herr talman! Jag tackar Ola Möller för den enorma tilltron till den makt och kunskap som jag besitter - högre än den ministers som är tillsatt att vara här.

Man kan konstatera att ordet vandel inte är ett nytt ord. Det är Ola Möller säkert medveten om. Det finns som rättsprincip redan i dag även om det inte används. Att det finns med tycker jag är vettigt att utreda.

Ola Möller efterfrågar exempel. Där får jag nog göra Ola Möller lika besviken som jag blev över uteblivna svar i mitt replikskifte med honom. Jag tycker att det är att föregå en utredning.

Vi har satt ned foten på ett antal områden. Vi har också konstaterat att den regering som i åtta år haft ansvaret för migrationspolitiken inte har satt ned foten för att göra förändringar som gör att vi skapar en integration som fungerar i Sverige.

Vi kommer i Tidöavtalets anda att utreda och komma tillbaka så snart vi kan, men det ska naturligtvis ske utifrån ett rättssäkert perspektiv där vi inte godtyckligt fattar beslut. Jag har full tilltro till Regeringskansliet, där vi sitter.

Jag kanske också ska upplysa Ola Möller om att det är tre partier som utgör regeringen. Även om Sverigedemokraterna har en klar linje är det faktiskt så att det finns en minister och att en utredning ska göras, naturligtvis i nära samarbete med Sverigedemokraterna. Vi kommer att genomföra den politik vi har slagit fast, men vi kommer att göra det på ett rättssäkert och väl utrett sätt. Jag kommer tillbaka till Ola Möller med exempel när sådana finns på bordet.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.