Fredrik Olovsson (S) svarade Camilla Brodin i en replik om Energi i debatten ”Protokoll 2022/23:39 Torsdagen den 15 december” den 15 dec 2022.
Camilla BrodinKD· i en replikJag tackar Fredrik Olovsson för ett icke-svar på om man ansluter sig till ett energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt. Vi har samtalat under ganska många års tid. Det är också ganska uppenbart vad de olika…Herr talman! Få frågor är väl så aktuella som energiläget i Europa och i Sverige. Det är väl också den stora frågan nu på Europeiska rådet. Putins våldsamma och olagliga krig i Ukraina är grymt och genomförs med förödande konsekvenser för en hel befolkning. Den ryska presidenten skriver verkligen in sig i historiens skräckkabinett.
Den ryska krigföringen riktas också mot resten av Europa om än på en helt annan nivå och med andra vapen och då framför allt på energiområdet. Förra hösten började Putin att skruva i energikranarna med stigande gaspriser som följd och därmed också stigande priser på el över hela Europa.
Att bryta den kopplingen och se till att marknadsmodellen i Europa kan anpassas till det nya läget är en viktig uppgift för regeringen. Det är någonting som både statsministern och näringsministern måste orka ta tag i under det svenska ordförandeskapet.
Den här vintern riskerar nog att bli väldigt tuff. Det väcker förstås frågor om vallöftessvek om ett högkostnadsskydd mot de höga energipriserna. Det väcker också en berättigad ilska hos breda grupper i samhället. Det skulle ha varit på plats den 1 november enligt löftena. Det skulle, som statsministern sa före valet, rädda hushållens ekonomi i god tid före jul. Så blev det inte. Nu kommer i stället högkostnadsskyddet inte alls, utan det blir någon annan kompensation någon gång i februari eller senare, men då bara till hushållen i södra Sverige. De två nordligaste elområdena blir utan, trots att de ju möter liknande elpriser som konsumenterna i södra Sverige får kompensation för.
Det är dags att regeringen och Sverigedemokraterna tar fram ett stöd som hjälper alla drabbade och inte bara några. Den här debatten är också ett utmärkt tillfälle för regeringspartiernas företrädare att berätta hur och när de kommer att agera för att bistå elkonsumenter också i elområdena 1 och 2. Det vore också bra om de kunde redogöra för när landets företag kan räkna med att få ett stöd över huvud taget.
Ju längre tid som elstödet dröjer, desto mer ökar behovet av den elräkningsakut med möjlighet till avbetalningar på elräkningar som energi- och näringsministern ju själv gick till val på, men som regeringen nu inte har några förslag om att genomföra.
Hittills måste det ändå sägas, herr talman, att löftesproduktionen till höger i svensk politik före valet var oerhört mycket högre än förmågan att leva upp till löftena nu efter valet.
Herr talman! Det är förstås helt centralt att fortsätta bygga ut vårt energisystem med mer utsläppsfri produktion och en bättre kapacitet för överföring. De senaste åren har elproduktionen ökat ordentligt i Sverige. Vi tillhör ju Europas allra största elexportörer. Men takten i utbyggnaden av utsläppsfri elproduktion kommer att behöva öka ännu snabbare för att vi ska klara den stora omställning som ligger framför oss när elektrifieringen av såväl transportsektorn som många industriella processer ska genomföras.
Stora industriinvesteringar runt om i landet står nu i startgroparna. De väntar inte minst på besked om sin framtida elleverans. Investeringarna kommer att vara helt beroende av utbyggd vindkraft på land men kanske framför allt till havs.
För oss socialdemokrater är det självklart att alla kraftslag behövs. Kärnkraft, vindkraft, solkraft och kraftvärme är alla viktiga beståndsdelar i en plan för mer och billig el. Men för att vi ska hålla försprånget i omställningen och för att investeringarna och jobben i den gröna nyindustrialiseringen ska komma till och landa i Sverige krävs det faktiskt att ny el kommer in i systemet snabbt. Där ger ju inte regeringen och Sverigedemokraterna, eller för den delen den här budgeten, något vidare hopp. Tvärtom har högerpartierna en sällsynt olycklig syn på vindkraften. I stället för högsta fart framåt är det fördröjning och försämring som gäller, och det kommer inte att duga.
De ansökningar om kabelnedläggningar i havet som ligger hos regeringen behöver snabba beslut. Sverige behöver ett stamnät också till havs.
De ekonomiska villkoren och spelreglerna för den havsbaserade vindkraften behöver vara fortsatt bra och stabila. Allt annat kommer att kosta Sverige jobb och välfärd.
Herr talman! Är regeringspartierna och Sverigedemokraterna beredda att låta investeringsplanerna och jobbplanerna, som kan ge oss ny tillväxt och tiotusentals jobb de kommande åren, grusas för att man hellre gör vindkraften till en del i sitt kulturkrig?
Energibesparing och energieffektivisering var också en del av kulturkriget till alldeles nyligen. Energi- och näringsministern stod före valet med en dammsugare i ett vackert vinterlandskap och hånade ambitionen att minska och effektivisera energianvändningen. Här i kammaren använde Sverigedemokraterna och de nuvarande regeringspartierna sina mandat för att skära ned på statliga insatser som kunde spara energi i den budget som då skulle beslutas.
En partiledares kanske sällsynt dåliga delningsbilder i sociala medier kan man ha roligt åt. Men nedskärningen på energieffektivisering kunde knappast bli sämre tajmad än den som gjordes av högerpartierna för ett år sedan. I Sverige har vi ju som mål att uppnå 50 procent effektivare energianvändning till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Hittills är måluppfyllelsen knappt 30 procent. För att nå målet krävs gemensamma krafttag. Det är därför viktigt att potentialen i energieffektiviseringen är stor, inte minst i detta prisläge.
Vi vill att arbetet fortsätter. Vi vill höja subventionsgraden i rotavdraget för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan till exempel handla om installationer av nya värmesystem, byten av dörrar och fönster eller tilläggsisolering. Den typ av stöd för energibesparingsåtgärder i flerbostadshus som högerpartierna tog bort ur budgeten för ett år sedan tycker vi att man ska införa igen. Alla hushåll borde få hjälp att effektivisera, inte bara några.
Herr talman! Energisystemet är avgörande för Sveriges förmåga att klara såväl jobben som klimatomställningen. Vi behöver en kraftigt ökad elproduktion de kommande åren och har goda förutsättningar att se det förverkligas. Investerare står i kö för att bygga ny elproduktion och behöver få möjlighet att göra det. Det ligger redan nu ansökningar hos Svenska kraftnät om att bygga havsbaserad vindkraft som kan producera minst 350 terawattimmar el bara i södra Sverige. Och även om inte allt detta kan komma på plats finns här en stor potential.
En kraftigt ökad elproduktion behöver kombineras med de påbörjade och historiskt stora satsningarna och investeringarna på att bygga ut stamnätet i Sverige och öka överföringskapaciteten. För att allt detta ska kunna komma på plats snabbare behövs också tillståndsprocesser som generellt sett går fortare och blir mer moderna och ännu mer effektiva. I vårt budgetalternativ, som ju inte har så stora utsikter att gå igenom, ser vi också att relevanta myndigheter som länsstyrelserna får resurser för att kunna vara snabbare.
Herr talman! Sverige behöver mer el och billig el. Ett viktigt medskick från världen utanför denna kammare är att det kan bli av om det finns stabila och långsiktigt hållbara spelregler för dem som ska investera. Då behövs en regering som lägger prestigen åt sidan och är beredd att sluta breda överenskommelser för Sveriges bästa, och dit verkar vi dessvärre ha en bit kvar.
Herr talman! Jag har egentligen en fråga och sedan en notering.
Med tanke på att vi efter de gångna åtta åren faktiskt har kraschat ett av världens bäst fungerande elsystem skulle jag vilja fråga ledamoten Fredrik Olovsson om det finns något i de gångna åtta årens energipolitik, som beslutades av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som ledamoten ångrar. Rent spontant skulle man kunna tycka att det finns extremt mycket att ångra, för att uttrycka sig milt. Men det vore intressant att höra lite reflektioner kring detta. Vi kommer ju att spendera en stor del av debatten här senare åt att prata om framtiden och om det som nu behöver göras. Det vore ändå intressant med denna lilla tillbakablick. Det var frågan, herr talman.
Sedan en liten notering. När man hör debatten här och även när man hör samhällsdebatten skulle man kunna tro att det finns stora skillnader när det gäller just anslagsområdet Energi mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna. Då kan jag bara upplysa eventuella åhörare om att det alltså inte finns några skillnader över huvud taget vad gäller anslagen inom detta utgiftsområde mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna.
Vi hörde här ledamoten prata om en elräkningsakut. Den finns inte med i budgeten, vill jag bara erinra om. Den enda skillnad som möjligtvis finns, en skillnad inom citationstecken, är att Tidöpartiernas 1,2 miljarder i energieffektiviseringsanslag har ni lagt på ett annat utgiftsområde. Annars är det inga skillnader över huvud taget. Det vore intressant att höra en liten reflektion också på det, herr talman.
Herr talman! Ja, skillnaderna i anslag är inte så stora - det är bara att läsa tabellerna - och det behöver inte vara något dåligt. Det skulle vara bra med en större samsyn i energipolitiken generellt. Jag ser det inte som ett i grunden stort problem.
Jag tycker att det är beklagligt att man inte ser till att de som bor i hyresrätt eller i flerbostadshus också får vara med på en resa där vi kan energieffektivisera. Det skulle ju vara bra för alla. Vi alla och stora delar av svenska folket har väl lärt oss att vad var och en gör har betydelse också för alla andra. Det är ju en solidaritet att verkligen se till att alla kommer med.
Vi tror också att det kan vara bättre att använda en större del av rotavdraget, så att man inte använder de pengarna för att göra de häftigaste renoveringarna utan verkligen koncentrerar resurserna och ger ett större stöd till dem som vill spara energi. Det tror jag skulle vara väldigt viktigt.
Man ångrar väldigt mycket i livet, men det hjälper inte så mycket, för det leder inte framåt. Vad man behöver göra är att ta itu med de problem som vi ser här och nu.
För att ta något som är positivt tycker jag att det var bra att vi kunde ha en energiöverenskommelse mellan våra partier för några år sedan. Den lade egentligen grunden för den energipolitik som har gällt fram till nu. Och det är ju inte så dåligt, eftersom vi ju gärna vill ha en ny sådan överenskommelse för att kunna bygga stabila villkor framåt. Det stora problemet är väl att vi inte har kunnat få till stånd den typen av diskussion i Sverige, så att vi kan få de stora investeringar i ny energi som behövs för att de industrier som behöver el inom kort också ska kunna få det.
Herr talman! Ja, det var intressant att man alltid ångrar något. Det kan man väl säga rent till mans. Men det vore intressant att få belyst om man ångrar att man lät lägga ned kärnkraft 2015, 2017, 2019 och 2020. Det är ju kärnan av de problem som vi diskuterar här och nu.
Sedan ska vi naturligtvis blicka framåt. Det är klart att vi behöver så stor samsyn som möjligt, i synnerhet när det handlar om långsiktiga energislag som kärnkraft. Om Socialdemokraterna överger det löfte som Magdalena Andersson blev vald på vid partikongressen för ett år sedan - ingen ny kärnkraft - och överger kongressbeslutet om samma sak kan vi absolut börja diskutera. Jag skulle välkomna en helomvändning från Socialdemokraternas sida när det gäller detta.
Det gick ju när det gäller Nato. Det är vi tacksamma för. Det är bra för Sverige. Men det behövs också när det gäller kärnkraft. Då ska vi inte bara tala om att vi accepterar den kärnkraft som nu finns; vi måste också våga tala om mer kärnkraft.
Sedan säger Fredrik Olovsson att det inte finns någon skillnad i anslag mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna. Det är intressant, för så är det ju. Man jag tror att åhörarna ändå fick ett lite annat intryck då man pratade om elräkningsakut och det ena med det andra, som det inte finns ett öre till i det socialdemokratiska budgetförslaget.
När det gäller anslag för energieffektivisering till hyresvärdar handlar det ju om att hushålla med skattebetalarnas pengar. Vi tycker alltså inte att det är en bra idé att skicka miljarder av skattepengar till hyresvärdar som har ett extremt stort egenintresse av att energieffektivisera sina fastigheter, utan pengarna behöver gå till privatpersoner och familjer. Det är detta som 1,2 miljarder ska gå till.
Herr talman! Jag ska använda denna slutreplik för att framför allt kommentera den historieskrivning som Moderaterna ju ofta återkommer till. Mats Green tog upp den i sin replik nu. Det rör framför allt nedläggningen av reaktorerna i Ringhals. Det är en ganska uppseendeväckande historieförfalskning som upprepas gång på gång. Att Ringhalsreaktorerna stängdes var ett resultat av rent kommersiella överväganden, bland annat utifrån de säkerhetsinvesteringar som skulle krävas för fortsatt drift. Säkerhetskraven höjdes ju efter olyckan i Fukushima. Detta har ju klargjorts av Vattenfall vid ett flertal tillfällen. Men det hjälper inte, för Moderaterna upprepar ändå den lögnen gång på gång.
Anledningen till att man valde den vägen var att investeringskostnaden som den då bedömdes bli inte kunde betala sig eftersom elpriserna var låga och förväntades vara låga under lång tid framöver. Det har de också faktiskt varit till alldeles nyligen.
Det ska också understrykas att under de år då reaktorerna lades ned gällde överenskommelsen mellan våra två partier och några till. Moderaterna har egentligen varit med på hela den resan. Att då på slutet låtsas som om en omröstning här i kammaren skulle kunna väcka liv i det som var dött är ett märkligt sätt att driva energipolitisk debatt på.
Det är väl för att man vill dölja det faktum att man för det första är lika ansvariga som alla andra för energipolitiken och att man för det andra har joinat in i kulturkriget mot vindkraft, som ju är det stora hotet mot de stora industriinvesteringarna de kommande åren.
(Applåder)
Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet i den här energidebatten!
Jag uppfattar det som att de flesta partier här i Sveriges riksdag precis som Kristdemokraterna anser att Sverige befinner sig i en energikris. Samtidigt krävs det också en ökad elproduktion om vi ska klara av den elektrifiering som vi står inför och för att vi också ska kunna klara av klimatmålen.
Under ett sent skede i valrörelsen kunde vi ändå höra tendenser från Socialdemokraternas sida att man ändå kunde tycka att kärnkraften kanske är en bra idé och att det kanske också är en möjlig väg framåt. Då var det ett sent men välkommet besked som jag och flera med mig välkomnade.
Vi i samarbetspartierna har under lång tid varit väldigt överens om att kärnkraften kommer att vara en del av lösningen framöver. Men vi är också helt överens om att vi måste ha ett energipolitiskt mål som säger 100 procent fossilfritt.
Vi har upprepade gånger hört att vi ska ha ett helt förnybart system. Då kommer inte investeringarna. De kommer inte att göras med det som stod i den förra energiöverenskommelsen, att vi år 2040 ska vara helt förnybara. Det är ett system om inte kommer att fungera.
Min fråga till Socialdemokraterna och ledamoten är egentligen: Kan Socialdemokraterna också ansluta sig till ett energipolitiskt mål som säger 100 procent fossilfritt?
Herr talman! Ja, kärnkraften är en viktig del av svensk elproduktion, och vi ser positivt på de initiativ som nu tas för att undersöka potentialen framåt i samtliga kraftslag och energislag. Vi ser exempelvis positivt på effekthöjningen i Forsmark. I regeringsställning gav vi också myndigheterna i uppdrag att se över förutsättningarna för små modulära reaktorer.
Vi är beredda att diskutera alla frågor, och vi gör det gärna tillsammans med Kristdemokraterna och Moderaterna, som vi ju hade den förra energiöverenskommelsen tillsammans med. Andra partier får naturligtvis också gärna vara med. Men det är ju regeringen som behöver bjuda in.
Och problemet är att någon sådan inbjudan ju aldrig kommer. En utsträckt hand slås vid flertalet tillfället bara åt sidan. Det får man leva med som politiker, men det finns ju väldigt många utanför den här salen som har svårt att leva med det. De tycker inte att de besked som Tidöpartierna har givit är tillräckliga för att de ska vilja sätta igång sina investeringsplaner. Det gäller både de industrier som står för den gröna revolutionen framöver och som vi ska bygga svenskt välstånd och jobb på under lång tid och de industrier som ska leverera el till de företagen och projekten. De är inte nöjda med att ni har kommit överens mellan några partier, utan de vill se breda överenskommelser. Vi lovar att komma och diskutera alla frågor så fort en inbjudan kommer, antingen från statsministern eller från energi och näringsministern.
Herr talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för ett icke-svar på om man ansluter sig till ett energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt.
Vi har samtalat under ganska många års tid. Det är också ganska uppenbart vad de olika partierna i Sveriges riksdag tycker i energipolitiska frågor. Det som behövs nu är ett ledarskap som faktiskt vågar ta beslut. Detta har saknats under ganska lång tid.
Vi är fyra partier som är helt överens, och vi ser tendenser till att det finns fler partier som kan tänka sig att gå i samma riktning. Därför vill jag återigen fråga: Kan Socialdemokraterna ansluta sig till det energipolitiska målet om 100 procent fossilfritt?
Herr talman! Vi kommer inte att ansluta oss till någon politik som andra har diskuterat mellan sig. Vi är öppna för att resonera och diskutera om en gemensam väg framåt. Där kommer målsättningar och olika kraftslag att vara viktiga delar, och jag ser fram emot en sådan diskussion.
Jag tycker att det är viktigt att slå fast att denna formulering fanns i den överenskommelse från 2016 som våra partier hade. Där stod det väldigt tydligt att det inte på något sätt var ett stoppdatum för kärnkraft som uttrycktes i målet.
Det ska också sägas att det svenska elsystemet är närmast fossilfritt redan i dag, så i den meningen är det ju inte någon väldigt stor utmaning som man tar sig an genom att göra en sådan här förändring. Vi är som sagt öppna för att diskutera detta med Camilla Brodin och hennes kollegor i regeringen.
Herr talman! Man blir inte riktigt klok på det här. Å ena sidan är kärnkraften okej, å andra sidan stoppar Socialdemokraterna den på lite subtila sätt. Ett av dem är att rösta emot den, vilket partiet gjorde i EU-parlamentet när det handlade om taxonomin strax före sommaren.
Ledamoten pratar gärna om vindkraftens fördelar och alla investerare som står på kö för att få bygga och investera. Som investeringscontroller från energibranschen kan jag säga så här: När någonting verkar för bra för att vara sant är det oftast det.
Anledningen till att vi har denna långa kö av investerare - framför allt utländska investerare som vill ta sig in på energimarknaden i Sverige - är att villkoren är för goda. Kraven är för låga. Man bär inte de kostnader som man faktiskt orsakar systemet de dagar man inte kan köra. Man är inte med och betalar för infrastruktur. Det finns inga planer, ingenting vad gäller avfallshanteringen och så vidare. Det är för lukrativt. Det spås också att 65 procent av vindkraften på svensk mark inom ett eller två år kommer att ägas av utländska intressen. Det tycker jag är noterbart.
Jag vill framför allt lyfta fram tvetydigheten när det gäller kärnkraften. Ledamoten vill inte svara på om det går att anta "fossilfritt" i stället för "förnybart". Man röstade emot kärnkraften i EU. Den förre statsministern stod och raljerade om att kärnkraften inte var lönsam och att det inte skulle bli någon ny. Jag skulle gärna vilja ha ett klargörande i den frågan.
Herr talman! Till att börja med är det förstås inte EU som ska bestämma om den svenska energimixen. Det är någonting som vi ska göra i Sverige och i Sveriges riksdag.
Det är naturligtvis fullt rimligt att ha ett resonemang om vilka regler som ska gälla för olika kraftslag och vilka kostnader som ska bäras av den ena eller den andra. Man ska dock veta att det i slutänden bara finns två - eller möjligen 10 miljoner - som kommer att betala för det hela. Det är svenska hushåll eller svenska företag som kommer att betala, på det ena eller det andra sättet. Det gäller alltså att få till ett energisystem som är samhällsekonomiskt effektivt.
Detta tycker jag kan vara en alldeles utmärkt utgångspunkt för den diskussion som borde föras mellan regeringspartierna och oss i oppositionen om det framtida energisystemet. Det borde vara en bra utgångspunkt för en sådan diskussion, som kanske kan ta frågan lite framåt.
De kommande åren kommer det att krävas väldigt stora mängder ny energi. Marknaden - både de som vill bygga energi och de som vill ha energi - pekar på den havsbaserade vindkraften. Sverigedemokraterna har gjort detta till något av en del av sitt kulturkrig, som jag lite raljant kanske kan kalla det. Detta är dock vad det är i slutänden. Det är inte helt rationellt att vara så oerhört missnöjd och kritisk och att i alla sammanhang förtala vindkraften. Den har stora möjligheter och stor potential. På marknaden finns det också många aktörer som jobbar med olika möjligheter till lagring.
Detta kan man naturligtvis håna om man vill, men det är någonting som människor - det privata kapitalet - lägger väldigt stora resurser på. Det ska inte bara fösas åt sidan. Vi behöver alla kraftslag.
Herr talman! Jag hör inga konkreta svar.
Ledamoten pratade tidigare om att Ringhals inte var lönsamt. Jag kan säga att detta hör till de största kapitalförstöringarna i modern tid, och det är någonting som skattebetalarna har fått stå för. Det fanns en reaktor som hade en fullständigt fungerande oberoende härdkylning och som var rustad för att fungera bra i många år till, och den stängde man ned.
Vad ska jag säga? Fredrik Olovsson pratade om kulturkrig. Man försöker att få debatten att handla om någonting helt annat, herr talman. Man pratar om att det ska vara realistiskt och att det ska finnas någon sorts - jag minns inte ledamotens uttryck - affärsmässiga grunder. Det är ju precis detta som inte finns, och det är precis det som jag försöker att beskriva.
Jag har själv suttit med dessa kalkyler, herr talman, så jag vet vad som har påverkat investeringsbesluten de senaste tio åren. Att tro att exploatörer, eller investerare, står på kö här av ingen anledning alls är att vara olovligen naiv. Precis som ledamoten nämnde är det i slutänden skattebetalarna som får stå för detta, och det är precis det vi ser.
De höga priserna - de skenande elpriserna - uppstod före Putins invasion av Ukraina. Att fortsätta att skylla på Ukraina är bara djupt ohederligt, även om detta har förvärrat situationen ytterligare.
Det här kulturkriget får ni bedriva på Expressens eller DN:s kultursidor. Det hör inte hemma här i kammaren. Här pratar vi realpolitik. Här pratar vi kalkyler. Ge mig någonting konkret i stället!
Herr talman! Jag vill påminna om vad jag tidigare sa om hur beslutet om Ringhals fattades. Det var en företagsledning - en bolagsstyrelse - som fattade detta beslut. Det är möjligt att ledamoten tycker att de kan överpröva det så här - vad kan det vara - sju år senare, men det skulle vara till mycket liten nytta.
Till mer nytta skulle vara att släppa bilden av att den havsbaserade vindkraften inte har någonting att bidra med till det svenska elsystemet. Det har den, och det kommer att visa sig de kommande åren. Jag tror att åtskilliga statsråd kommer att brösta upp sig och vilja ta åt sig äran för att detta händer, för det kommer att behöva hända om vi vill ha välstånd och jobb i Sverige.
(Applåder)
Herr talman! Även jag vill betona att det står mycket som är bra i Socialdemokraternas yttrande över energipolitiken. Jag tycker om hur det betonas att vi för att lyckas med både elektrifieringen och att få ned elpriserna kommer att behöva alla förnybara och fossilfria energislag. Som det skrivs behövs det kortare tillståndsprocesser, och regelverket behöver ses över för att vi ska kunna använda både befintlig och framtida kärnkraft. Det är ju alldeles utmärkt.
Det jag undrar över rör Socialdemokraternas skrivelse om att man vill se över indelningen av elprisområdena. För bara några dagar sedan gick 13 ledande företrädare för Socialdemokraterna i Norrbotten ut med stark kritik mot just förslaget om att se över de olika elprisområdena i Sverige. Det vore enligt dem oerhört dumt att göra så.
Enligt ledamotens partikamrater skulle en förändring av elprisområdena riskera hela den gröna omställningen i norr.
Det gör mig naturligtvis oerhört nyfiken på att höra vad ledamoten och Socialdemokraterna här i kammaren svarar sina socialdemokratiska kollegor i Norrland när Socialdemokraterna nu på riksplanet går fram med exakt ett sådant förslag som syftar till att få ett jämnare pris över hela landet och alla elprisområdena.
Det gör mig också fundersam över vad Socialdemokraterna egentligen vill. Man kan ju inte både vilja se över elprisområdena och samtidigt inte vilja se över elprisområdena. Min fråga till ledamoten är alltså vilka konsekvenserna blir för Norrland med det förslag om att se över elprisområdena som Socialdemokraterna nu går fram med.
Herr talman! Den indelning i elprisområden som vi har nu beslutades ju för lite drygt tio år sedan av den borgerliga alliansregeringen. Det är ett tag sedan. Det är klart att sedan dess har väldigt mycket hänt. Det har tillkommit ett nytt nät, nya stora användare och ny produktion. Det är klart att begränsningarna ska vara aktuella och avspeglas i en ny indelning av elprisområden.
Sedan är naturligtvis målet för hela verksamheten att man ska kunna ha ett lågt elpris i hela landet, och inte som det kanske ibland har sagts från ledamoten själv, tror jag, att det vore bra att ta bort elprisområdena nu så att det blev samma pris i hela landet. Då skulle priset bli högt i norr. Den utvecklingen vill vi inte se.
Det behöver byggas mer produktion och överföringskapacitet i landet. Men när vi försöker komma till rätta med problematiken ska vi inte ha ett högt elpris i norra Sverige för att möjligen kunna sänka det lite grann i södra Sverige. Jag hoppas att det var tillräckligt tydligt för ledamoten Eklund.
Herr talman! Jag tackar för svaret. Ingen skåning vill nog se de priser vi har hos oss någon annanstans i landet. Jag tror däremot att ledamoten behöver förtydliga Socialdemokraternas ståndpunkt om konsekvenserna av den översyn av elprisområdena som partiet lägger fram här.
Att en översyn av elprisområdena syftar till att jämna ut prisskillnaderna är ju uppenbart, och det är också en uttalad ambition från Socialdemokraterna. Så sent som i juni i år motiverades en översyn med att man ville få ett jämnare pris över elprisområdena.
Antingen delar ledamoten bilden som de norrländska Socialdemokraterna ger uttryck för, alltså att en sådan förändring kommer att få konsekvenser för elpriserna i Norrland och kanske även för den gröna nyindustrialiseringen i norr, eller så gör ledamoten inte det. Om ledamoten inte delar den bilden är den logiska följden att en översyn av elprisområdena inte behöver få konsekvenser för de gröna satsningarna i norr. Men ledamoten kan inte tycka båda sakerna samtidigt.
Det jag är ute efter att få veta är om ledamoten och Socialdemokraterna anser att den översyn av elprisområdena som de själva föreslår kommer att få konsekvenser för elpriserna i norr - ja eller nej?
Herr talman! Vi tycker att det är rimligt att göra en översyn efter drygt tio år av elprisområden. Väldigt mycket har hänt på elmarknaden. Områdena ska vara aktuella och spegla hur situationen ser ut i dag. Då får man naturligtvis också veta vilka begränsningar som finns så att man bättre kan investera i nätet och ta hänsyn till det i investeringsbeslut.
Vi behöver bättre överföringskapacitet och mer produktion på rätt ställen, så att man kan få lägre priser i hela landet. Det tror jag var en mer koncentrerad förklaring till hur vi ser på elområdena.
