Gunilla Svantorp (S) svarade Patrik Jönsson i en replik om Järnvägsfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:127 Måndagen den 19 juni” den 19 juni 2023.
Patrik JönssonSD· i sitt anförandeVi sverigedemokrater står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3 om organisering av järnvägens underhåll och ett återförstatligande av järnvägsunderhåll. Om…Fru talman! Vi sverigedemokrater står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3 om organisering av järnvägens underhåll och ett återförstatligande av järnvägsunderhåll. Om denna reservation inte vinner gehör vid voteringen kommer vi i andra hand att stödja utskottets förslag till beslut.
Fru talman! Den 27 maj i år kunde vi ha fått en av våra värsta järnvägsolyckor någonsin med över 100 döda. Ren tur gjorde att så inte blev fallet. Tåget Arlanda Express avgick från Arlanda så tidigt som 4.20, och därför var det bara 67 personer ombord.
Om den främsta vagnen hade spårat ur, i stället för de bakre, hade sannolikt hela ekipaget knutit sig och vält, vilket har skett i Spanien och Tyskland - om ni minns de olyckorna - med mängder av omkomna. Tåget körde i cirka 150 kilometer i timmen. Jag vill inte tänka på hur det hade slutat om oturen hade varit framme och ett mötande tåg hade kört in i det.
Fru talman! Det var just så här allvarliga olyckor som jag varnade för och fruktade - och fortfarande fruktar - som låg till grund för att jag ville att Trafikverket skulle komma till trafikutskottet under förra mandatperioden för att redogöra för den dåliga rälsen i Sverige. Jag ville också höra om man planerade att byta ut den.
De två första gångerna vi från utskottet kallade Trafikverket nonchalerade de oss och vägrade komma. Först efter tredje gången kom de. Svaret vi fick var att cirka 280 mil eller 20 procent av all räls och mängder med spårväxlar behöver bytas ut. För cirka tre år sedan beräknades underhållsskulden till cirka 46 miljarder.
På min fråga till Trafikverket om man på grund av alla akuta hastighetsnedsättningar och urspårningsrisker planerade öka utbytesintensiteten av räls fick jag bara ett nej och en hänvisning till underhållsplaner. Snacka om nonchalans!
Arlanda Express-olyckan skedde inte på Trafikverkets anläggning, men kunde lika väl ha gjort det. Jag vill att alla här inne ska vara medvetna om hur dåligt läget är och vilka risker som finns. Det gäller i synnerhet er som inte var med och fick Trafikverkets dragning förra mandatperioden.
Jag menar att Trafikverket måste avkrävas ett åtgärdsprogram för hur man skyndsamt byter ut all undermålig räls för att undvika olyckor. Till dess måste man säkerställa att akuta hastighetsnedsättningar på grund av spårsprickor minimeras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Fru talman! Veckan som gick var fullständigt katastrofal för mängder av resenärer. Utöver att bland annat Södra stambanan var avstängd mellan Alvesta och Norrköping var det massiva förseningar av andra skäl.
Trafikverket informerade om det ypperliga i att totalavstänga Södra stambanan i en vecka och att det skulle bli mer sådant framöver för att det är lättare att underhålla. Det är förvisso sant. Med den logiken kan Trafikverket stänga all järnvägstrafik under 2024 så att det blir ännu lättare att underhålla. Man verkar missa att vi har en järnväg för att människor behöver åka tåg. Det huvudsakliga ändamålet med järnvägen är inte att den ska totalavstängas utan att den ska vara farbar.
När Trafikverket i flera år - kanske över tio - ska byta kontaktledning på Västra stambanan väljer man bort en minskning av arbetstiden med upp till en tredjedel och ökar i stället avstängningssträckan med sex till åtta gånger för att man aktivt valt bort den mest tids- och kostnadseffektiva metod som Sverige har, nämligen trådbyteståget. Det tillhörde en gång i tiden Banverkets industridivision men tvingas nu stå i malpåse. De ord som beskriver denna dumhet lämpar sig inte i talarstolen, fru talman.
Efter valet kom vi Tidöpartier överens om att skrota projektet höghastighetståg - eller högkostnadståg, som jag har valt att kalla det. Detta beslut har jag mest hört gott om från såväl privatpersoner som operatörer och näringsliv, givet att vi nu lever upp till vad som utlovats. Det handlar om en satsning på det lokala och regionala resandet, som utgör bulken i tågresandet med en bra bit över 90 procent av resorna, samt ett stärkt flöde för industrin och godstågen. Många äro de stråk som behöver stärkas.
Sverigedemokraterna menar att sträckan Göteborg-Alingsås måste lyftas upp som ett prioriterat stråk. Just nu ligger det i dvala hos Trafikverket. Arbetet med att få till fyra spår på den sträckan måste omgående påbörjas. Andra exempel är fyrspår mellan Uppsala och länsgränsen mot Stockholm, dubbelspår på de hårdast belastade enkelspårsträckorna, som Hässleholm-Kristianstad, Lockarp-Trelleborg, Alvesta-Växjö och Kil-Karlstad, och den för Norrland så viktiga Ostkustbanan.
Jag var på Forum Vätternrundan i fredags. Det är glädjande att se att arbetet med dubbelspåret norr om Motala till Hallsberg nu kommit en bra bit på väg. Men det borde ha varit klart redan för minst 20 år sedan. Att det inte är det är för mig en gåta.
Vi har de tre före detta etapperna för höghastighetståget som nu måste byggas med konventionella spår i stället. Jag syftar framför allt på den för landets export oerhört viktiga sträckan mellan Lund och Hässleholm. Den behöver omgående fyra spår, och de bör givetvis dras utmed befintlig sträckning. Det förespråkar också vi i Skåne; jag är från Hässleholm. Det gäller dels för persontrafikens skull, dels för att slippa en massa onödiga ingrepp för att skapa dubbla bullerkorridorer.
Ostlänken är på väg att startas, och vi måste komma i mål med sträckan Göteborg-Borås. På sikt bör även den sistnämnda sträckan byggas ut med dubbelspår till Jönköping, som är ett stort godsnav.
Jag hoppas också på att de svenska och norska regeringarna når framgång med Stockholm-Oslo-projektet. När nu en ny förbindelse mellan Danmark och Sverige har gått i stå öppnas nya möjligheter upp för detta. Vi får heller inte glömma att det finns ett stort behov av att även rusta upp flera rangerbangårdar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Fru talman! Systemet för marknadsanpassad planering av kapacitet, MPK, har lagt sig som en våt filt över järnvägen. Det kortsluter förvisso inte spårledningarna, men det har under det gångna året kortslutit all planering av järnvägstrafiken där banarbete är involverat. Så här får det inte gå till.
Inför att det nya planeringssystemet skulle sjösättas visste Trafikverket att det inte fungerade. Då måste man besluta att skjuta på införandet, vilket vi förespråkade och påtalade för Trafikverket. Detta har orsakat kaos i såväl resandetrafiken som godstrafiken. Det har orsakat skador för järnvägsföretagen och näringslivet för belopp på över miljarden. Över sju år har lagts på att utveckla systemet. Ändå forcerade man fram implementeringen - med kaos som följd.
Tanken med systemet var att effektivisera, men tillåt mig tvivla. Just nu är det extremt personalkrävande, och personal i tågledningen får lockas med lönetillägg på tiotusentals kronor för att stanna kvar. Det handlar om folk som man inte kan ta från gatan; det tar ungefär ett år att internutbilda en trafikledare.
Vi har inte råd med fler sådana misstag hos Trafikverket. Vi står i startgroparna för att införa ERTMS. Kommer vi att se samma kaos då? Jag hoppas verkligen att Trafikverket har lärt sig av läxan och inte forcerar även detta projekt.
Apropå ERTMS har kostnaden för projektet drastiskt skjutit i höjden. Konsultföretaget Ramboll beräknade 2020 på uppdrag av Trafikverket och Tågföretagen kostnaden till 46 miljarder, varav 16 miljarder skulle landa hos tågföretagen. Sannolikt är den summan väsentligt högre i dag.
Här kan man också ifrågasätta Trafikverkets upphandlingsstrategi. Bara på Malmbanan upphandlas projektet med en handfull olika upphandlingar, medan Norge har valt en upphandling för hela landet. Vad tror ni blir billigast? Man kan fråga sig om detta blir ett nytt MPK.
Fru talman! Trafikverket har blivit en alldeles för stor koloss att styra. Vi behöver dela upp Trafikverket och gå tillbaka till ett vägverk och ett banverk. Enligt Trafikverkets årsredovisning var det totala antalet anställda 6 806 år 2010. Tolv år senare, 2022, hade det totala antalet anställda ökat till 10 642. Det är en ökning med 56 procent. Samtidigt som över 3 800 nya skrivbordstjänster har tillkommit har antalet järnvägstekniker, som underhåller och bygger vår järnväg, i stort halverats med lika många man sedan millennieskiftet. Är någon förvånad över att vi har en underhållsskuld?
Trafikverket måste delas omgående och minska sin kostym till förmån för fler som arbetar i spåret med att stärka underhållet.
Ytterligare ett problem som kan konstateras med sammanslagningen är att det är svårare nu att få tag på erforderlig kompetens för flera tjänster då Trafikverket inte längre bedriver underhåll, investeringar och reinvesteringar i egen regi än när Banverket Produktion och Vägverket Produktion fanns. Då fanns det karriärvägar inom respektive verk, och kompetens och kännedom stannade på ett naturligt sätt kvar inom respektive verksamhet och verk.
Vi sverigedemokrater vill överta delar av underhållet genom att låta Infranord uppgå i Trafikverket eller - ännu hellre - ett kommande banverk och låta de viktigaste bangårdarna och stambanorna underhållas i egen regi i sammanhängande stråk.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Vad det aldrig talas om - fast Gunilla Svantorp nämnde det här, så det har faktiskt precis talats om det - är att man sålde ut den egna konsultverksamheten vid sammanslagningen 2010. Banverket Projektering och Vägverket Konsult såldes till Vectura Consulting AB, och även denna värdefulla kompetens gick förlorad. Allt detta måste återupprättas för att vi ska få bukt med kompetensproblemen inom Trafikverket.
Fru talman! Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till den tidigare regeringen om längre och tyngre tåg. Detta arbete verkar gå trögt. Vi ser att enstaka mötesspår och bangårdar har börjat projekteras, men vi måste intensifiera detta arbete för att stärka konkurrensen till järnvägens fördel gentemot lastbilstrafiken.
Med förhållandevis små medel kan vi ge godsoperatörerna möjlighet att utöka sin kapacitet. Detta kan även minska trängseln på spåren i och med att det blir färre men längre eller tyngre tåg. Det är också en förutsättning för att ta hand om de längre tåg som förutsätts komma när Fehmarn Bält öppnar om sex år.
Fru talman! Lite är gjort, men det mesta ligger framför oss. Nu måste vi sätta hårdare press på Trafikverket att leverera fler spår, bättre underhåll och fler tåg i rätt tid.
Med detta vill jag önska utskottet och fru talmannen med presidium en glad sommar.
Fru talman! Det är ibland lite oroväckande och jobbigt att Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet tycker så lika i många av järnvägsfrågorna. Det kan ibland vara lite av en politisk eller inre konflikt hos mig som riksdagsledamot.
Vi tycker dock lika i mycket och har samma syn i mycket. Det gäller inte höghastighetsbanor och så vidare, men det gäller en hel del, bland annat organisering av järnvägsunderhållet. Båda partierna vill också ha mer statligt underhåll.
Därför förvånar det mig väldigt mycket när Sverigedemokraterna nu backar från sin egen politik. I utskottet skulle Sverigedemokraterna kunna sy ihop en majoritet för att få mer statligt järnvägsunderhåll, men man väljer att inte göra det. Utskottet kommer att gå till omröstning i morgon. Det är sju ledamöter i trafikutskottet som är för mer statligt järnvägsunderhåll och sju ledamöter - från regeringspartierna - som är emot. Sverigedemokraterna har två röster och skulle kunna avgöra denna jätteviktiga fråga, där vi tycker likadant.
Det tog en hel vecka för Sverigedemokraterna att bestämma vilken fot man skulle stå på. Skulle man driva sin egen politik, som det står i Sverigedemokraternas egen reservation, eller skulle man backa? Efter en vecka återkom Sverigedemokraterna och sa att man kommer att backa. Man kommer inte att driva sin politik i hamn, utan man kommer först att rösta på sin egen reservation och sedan på politiken från regeringen, som inte vill öka det statliga järnvägsunderhållet.
Min fråga är: Varför väljer Sverigedemokraterna att så tydligt backa från sin egen politik?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Fru talman! Precis som ledamoten Linda Snecker säger här har Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna en hel del gemensamt i detta fall. Åtminstone i Sverigedemokraternas fall är detta inte på grund av ideologi utan på grund av faktumet att det är så oerhört enkelt och självklart: Har man inte underhåll i egen regi får man heller inte kompetensen och kan inte lyckas med upphandlingar, vilket vi nu ser. Det är inte så konstigt.
Man har slagit sönder någonting som fungerade. Man har slagit sönder möjligheten att ha kompetens in-house, och det tycker jag är en tragedi.
Jag ska vara väldigt rak och ärlig. Det har ju funnits en januariöverenskommelse tidigare. Nu har vi Tidöpartierna som diskuterar saker och ting. Man får ge och ta i förhandlingar. Konstigare än så är det inte.
Fru talman! Politik handlar om att ge och ta men också om att stå upp för det man faktiskt driver på väldigt tydligt. Här har Sverigedemokraterna varit oerhört tydliga med den uppdelning de vill se av Trafikverket. De går in långt mycket mer på detaljer än vad vi riksdagsledamöter kanske ska göra när det gäller uppdelning av myndigheter - det är närmast ministerstyre som SD är inne på. När man är väldigt insatt i frågan blir det dock lätt så. Sverigedemokraterna är också otroligt engagerade i organiseringen av järnvägsunderhållet.
Frågan är då: Vad mer kommer Sverigedemokraterna att backa från? Vad kan väljarna lita på att Sverigedemokraterna faktiskt kommer att genomföra och få igenom? Vad kommer Sverigedemokraterna att göra under den kommande perioden? Var den stora fajten att få bort höghastighetstågen och slopa bygget av stambanor genom hela Sverige? Var det denna fajt Sverigedemokraterna tog och vann, och kommer man nu att backa när det gäller förslag efter förslag? Är det detta parti vi kommer att se i trafikutskottet?
I sådana fall är min fråga: Betalade ni inte lite för mycket för att slopa höghastighetsbanorna när ni i stället kanske skulle ha kunnat få igenom ett bättre och mer välfungerande trafikverk?
Fru talman! Först och främst är det inte ministerstyre att bestämma om vi ska ha en myndighet som sköter all trafik. Det var i så fall ministerstyre att slå ihop Vägverket och Banverket, fru talman. Detta uttalande tror jag nog att ledamoten Snecker får backa från, för det stämmer absolut inte. Det är väl en självklarhet att politiker organiserar vilka myndigheter vi ska ha.
Som jag sa är det ett givande och ett tagande i förhandlingar. Vad som återkommer i senare förhandlingar kan jag inte svara på här och nu, utan det får vi väl se.
Sista ordet är kanske inte sagt i denna fråga. Just här och nu yrkar vi dock bifall till vår reservation, som handlar om att vi vill förstatliga delar av underhållet motsvarande Infranords andel. Jag tror inte att det i nuläget hade varit lämpligt att förstatliga allting, för jag tror helt enkelt inte att Trafikverket är moget att ta över en så stor andel. Det är förmodligen inte ens önskvärt, utan precis som ledamoten Svantorp var inne på är det ganska bra att kunna benchmarka privat jämfört med offentligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Andelen som vi har landat i är ungefär motsvarande Infranords andel och runt halva marknaden. Det är rimligt att man gör detta i sammanhängande stråk, som med Södra stambanan och Norra stambanan, så att man kan nyttja personal och skicka personal när det händer större saker.
Jag har själv sett detta under alla mina år - jag har varit el- och bandriftledare i tio eller elva år och sett hur resurserna inte räcker till när man lägger ut de här små kontrakten och vilket problem det har varit. Jag kan gå in på jättemånga problem med detta, men jag tänker inte göra det här och nu.
Jag kan konstatera att varje förhandling har sin tid och att det kan komma nya förhandlingar. Denna förhandling är som den är.
Fru talman! Jag har ungefär samma fråga.
Det är inte så väldigt länge sedan vi satt i kammaren och hade en votering. Då handlade det om yrkestrafiken, och Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna hade likalydande reservationer. Även då yrkade Sverigedemokraterna bifall till sin egen reservation, men i den avgörande voteringen valde man ändå att rösta för M, KD och L.
Nu ser vi precis samma sak igen. Jag har fått frågor i dag, för folk förstår inte detta. De undrar varför Sverigedemokraterna inte röstar på sitt eget förslag.
Sverigedemokraterna röstar först på sitt eget förslag. Kutymen i riksdagen är att man lägger ned sin röst när ens eget förslag faller, men det väljer Sverigedemokraterna att inte göra. I stället röstar de faktiskt emot sitt eget förslag. Det är jättekonstigt att de gör det.
Över huvud taget är det konstigt att man skriver reservationer när man ingår i ett samarbete, för då sköter man ju förhandlingen vid sidan av. Detta är jättekonstigt.
Hur ska människor förstå vad Sverigedemokraterna egentligen vill? Tonläget från Sverigedemokraterna är ganska högt i olika frågor när man är ute och talar om vad man vill, men sedan röstar man helt annorlunda när vi väl kommer hit till riksdagen.
Det är klart att det sker förhandlingar, men man blir ju väldigt nyfiken på vad Sverigedemokraterna har vunnit i denna förhandling. Jag uppfattar nämligen att detta är en av de stora frågorna för Sverigedemokraterna - hela tiden och i alla debatter pratar man om det bristande underhållet och att vi måste återta en del av underhållet i statlig regi. Nu väljer man att rösta emot det. Detta är helt obegripligt, Patrik Jönsson.
Fru talman! När det gäller exemplet som ledamoten Svantorp tar upp gällde det vi ville en helt annan sak än vad Socialdemokraterna ville. När det gäller att överge sin egen politik tror jag att Gunilla Svantorp har en väldigt god erfarenhet av det de senaste åtta åren.
Fru talman! I förhandlingar gäller det att ge och ta. Men det gäller att inte överge sin egen politik och sin egen inriktning. Det är ändå anledningen till att vi alla har ett politiskt uppdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Jag måste ändå säga att Sverigedemokraterna är otroligt skickliga på att styra från baksätet men ändå låta som att de är i opposition.
Det är uppenbart att det inte finns en minister som går in på ett enda departement utan att ni har sagt okej till att de gör det och okej till att de lägger fram förslag. Det är så uppenbart.
En sak som vi har med oss från förra gången när alliansregeringen fanns var att man väljer att lägga väldigt mycket mer pengar på skattesänkningar än på välfärden.
I mitt fall när jag satt i utbildningsutskottet valde man att lägga 19 gånger mer på skattesänkningar än på skolan.
Det låter som att det kommer att komma pengar. Man säger: Vi kommer att lägga pengarna till infrastrukturen på helt andra saker än vad Socialdemokraterna ville lägga pengarna på.
Hos mig finns det i varje fall en väldigt stor oro för att de pengar som eventuellt blir över kommer att läggas på skattesänkningar. Vi vet vilka som gynnas av skattesänkningar.
Det är inte ensamstående mammor eller studenter. Det är de högavlönade männen som gynnas av skattesänkningar.
Min fråga till Patrik Jönsson är: Kommer Sverigedemokraterna att bidra till någonting som de har sagt att de inte kommer att göra, men som de ändå gör? Alltså att bidra till skattesänkningar före satsningar på välfärden.
Fru talman! Hade detta varit en fullmäktigesal inom kommunpolitiken hade ordföranden sagt att ledamoten borde hålla sig till ämnet. Jag kan tycka att vi här diskuterar järnvägsfrågor och inte välfärdsfrågor och skattesänkningar.
Det vi debatterar här är rimligen, precis som ledamoten tidigare var inne på, om underhåll ska vara statligt eller utsatt för konkurrens. Jag ska vara väldigt tydlig. Det skapar en stor irritation hos mig.
Ledamoten Svantorp har suttit i riksdagen i vart fall i åtta år. Under den tiden har Socialdemokraterna haft makten och inte valt att återta underhållet till statlig regi. Det blir nästan en fars av alltihop.
Fru talman! Jag förklarade för den förre infrastrukturministern Tomas Eneroth att om han ville ha igenom en form av statligt underhåll borde det läggas fram ett sådant förslag.
Nu kom det en utredning som var direkt värdelös. Man ville dutta här och dutta där. Det var varken hackat eller malet. Någonstans känner jag att man kanske ska sopa rent framför egen dörr först.
Fru talman! Jag är inne på samma tema. Nu låter det på Patrik Jönsson som att det inte är så viktigt. Den reservation som vi har från S, V och MP ligger så långt ifrån vad ni vill att ni inte skulle kunna stödja den, eller rösta på ett sådant sätt att den går igenom. Ni vill gå lite längre.
När jag läser er reservation uppfattar jag det som att ni ligger ovanligt nära. Det handlar om att ta tillbaka delar av järnvägsunderhållet och se till att Trafikverket får den kompetens som det behöver.
Jag tycker att Patrik Jönsson på ett bra sätt beskriver detta i sitt anförande. Vi vet att Trafikverket har tappat kompetensen. Den måste komma tillbaka. Frågan är hur mycket av underhållet som behöver lyftas in igen. Men det behövs. Att då inte göra någonting blir otroligt märkligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Jag förstår också detta med förhandlingar. Jag har läst i varje fall de förhandlingsresultat som är offentliga. Man brukar peka på att Tidöavtalet ska följas till punkt och pricka. Jag har inget minne av att det står någonting om järnvägsunderhåll i det.
Det är klart att det finns en massa underliggande handlingar som styr ert samarbete, och så brukar det vara. Det skulle vara intressant att veta vad mer under mandatperioden som ni kommer att säga att ni vill göra men som ni vet aldrig kommer att hända, därför att ni redan har förhandlat bort det.
I förhållande till den reservation som ni har blir det ännu mer märkligt, framför allt för allmänheten. Ledamoten yrkar på den trots att ledamoten inte kommer att stå bakom den. Jag hade förstått det mer om ni hade yrkat på något annat än de förslag ni har. Att få det att låta som att ni kommer att stå bakom den tycker jag är lite märkligt.
Fru talman! Jag minns inte om det var Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin eller någon annan som grät när man hade fått överge någon fråga om invandringspolitiken. Man hade verkligen inkräktat på Miljöpartiets själ när man fått kompromissa om en fråga.
Precis som ledamoten Helldén här säger är det förhandlingar och ett givande och ett tagande. Så är det. Det är inte så att vi inte tycker att det är viktigt. Tvärtom lade jag ned väldigt mycket tid på att i mitt anförande förklara varför, utan att vi gör återförstatligandet av underhållsverksamheten.
Vi förespråkar att man ska ta upp Infranord i statlig regi. Det är förvisso ett statligt bolag. Men du har inte karriärvägen. Utan den statliga delen av underhåll får man inte karriärvägarna, och du får inte kompetensen. Det är långsiktigt.
Jag har inte talat med en enda människa inom branschen - och jag känner väldigt många efter 20 år på järnvägen - som har tyckt att det här är bra. Inte en enda.
Jag står fast vid att det är en ödesfråga om vi inte återförstatligar underhållet. Ödesfråga två är att vi delar på Trafikverket till ett vägverk och ett banverk. Om vi inte gör det kommer vi att stå här inte bara om fyra år, utan om åtta eller tolv år, och ha samma diskussioner. Det kommer inte att bli bättre.
Fru talman! Jag är fortfarande förvånad över att Sverigedemokraterna driver den här frågan så hårt. Ni lyfter fram den och får det att låta som att ni backar upp det.
Dessutom står Patrik Jönsson nu och säger att det förslag som vi har är så pass fjuttigt att det inte kommer att ge något resultat. Så uppfattade jag inlägget.
Det skulle vara intressant att veta vad Sverigedemokraterna tycker om det förslag som vi har och hur långt ifrån det egentligen ligger. Jag ser det som att det är ett första steg och en viktig reform. Det tror jag att också Sverigedemokraterna står bakom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Det var ett annan språkrör som grät i sändningen. Där handlade det om regeringsförhandlingar. Det var helt uppenbart att man förklarade vad som hände i det sammanhanget.
Här i kammaren framställer Sverigedemokraterna det som att de fortfarande driver frågan och att det är frid och fröjd. Uppfattningen blir att Sverigedemokraterna, som är så gott som ett regeringsparti, driver frågan och kan få igenom den. Men sedan backar.
Det är hela processen runt omkring som blir så märklig. Jag tycker att Sverigedemokraterna kunde stå upp rakryggat och ta det här gentemot regeringen. Det är en så viktig fråga för Sveriges järnväg och järnvägens framtid.
Vi kommer inte att få ordning på detta om vi låter det fortsätta så som det har varit tills nu. Men Sverigedemokraterna viker ned sig. Det kan vi bara beklaga.
Fru talman och ledamoten Daniel Helldén! Samtliga som har haft replik mot mig har varit inne på att förhandlingar är ett givande och ett tagande.
Gällande om förslaget som ni har skrivit var futtigt eller inte vill jag säga: Absolut inte. Det har jag inte sagt. Det är ett missförstånd. Däremot är det diffust. Ert förslag är mycket mer diffust än Sverigedemokraternas förslag.
Vi är ju väldigt tydliga med vad vi vill. Jag har sagt det innan. Det handlar om att vi vill ta över Infranords andel i statlig egenregi.
Sedan är kanske inte det sista ordet sagt i den här frågan, men det sista ordet är sagt för i år. Men jag hoppas såklart på ett annat utfall senare. Jag är väldigt tydlig: Detta är en ödesfråga. Vi kommer att stå här med samma problem - nej, med värre problem! - om fyra, åtta eller tolv år om ingenting görs.
Om Trafikverket inte delas i ett vägverk och ett banverk och om en del av underhållet inte återförstatligas får vi aldrig in kompetensen. Detta går inte att köpa.
Det är ungefär som att fråga Ingemar Stenmark hur han kan vara så duktig på att åka slalomskidor. Tror ni att svaret blir "Jag har köpt in detta som en konsulttjänst" eller "Jag har tränat mig till detta"? Jag tror faktiskt att Ingemar Stenmark har tränat sig till det. Han kan sin verksamhet. Han kan åka slalomskidor. Han har inte köpt detta, utan han har den kunskapen själv.
Precis på samma sätt menar jag att Trafikverket måste kunna sin anläggning, och så blir det inte om man inte har underhåll i egen regi.
