Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell A i motionen.
Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1 333 554
300 000
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
183 294
±0
1:3
Nordiskt samarbete
13 595
±0
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
4 826
±0
1:5
Inspektionen för strategiska produkter
114 404
±0
1:6
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning
79 358
30 000
1:7
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
28 402
±0
1:8
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
19 175
±0
1:9
Svenska institutet
132 371
±0
1:10
Information om Sverige i utlandet
15 475
±0
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
170 215
±0
Summa
2 094 669
330 000
Sverige ska stå fast vid sina internationella åtaganden
Sverige ska vara en internationell röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Nu är inte tiden för att backa från våra internationella åtaganden – tvärtom. Regeringens politik är ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige drev en feministisk utrikespolitik. Samarbete är avgörande i en svår tid med svåra utmaningar. Därför vill vi att Sveriges avgifter till internationella organisationer ska förbli på den nivå som vi sett de senaste åren.
Vapenexport och ISP:s granskning
Sverige ska bidra till militär nedrustning i världen. Dagens möjligheter till undantag för sådan export måste avskaffas eller begränsas mycket kraftigt. ISP kommer behöva mer resurser för att hantera den ökade mängd ärenden som kan komma att bli aktuella i och med Sveriges medlemskap i Nato. Det är av yttersta vikt att ISP kan fortsätta göra en noggrann prövning av bl.a. demokratikriteriet, särskilt nu när Sveriges internationella åtaganden öppnar upp för export till länder som tidigare inte varit aktuella. Den svenska vapentillverkningen och vapenexporten får inte urholka arbetet för fred, demokratisering och mänskliga rättigheter.
Nedrustningsfrågor
Svensk forskning om nedrustning och icke-spridning i detta nya säkerhetspolitiska läge måste öka. Ryssland hotar att använda kärnvapen mot Ukraina, och de senaste åren har vi sett hur kemiska vapen använts i krigföring i bland annat Syrien. I och med ett svenskt Natomedlemskap förväntas regeringen ställa sig bakom Natos kärnvapenpolitik. För att väga upp dessa nya hot om användning av kemiska eller nukleära vapen och i ljuset av en eventuell ny kärnvapenlinje är det nödvändigt att forskning om nedrustning och icke-spridning stärks kraftigt. Vi vill därför se ökade anslag till Utrikespolitiska institutet, Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, FOI:s CBRN-verksamhet och andra projekt, både i Sverige och utomlands som genomförs på området. Särskilt inom kärnvapen, nedrustningspolitik generellt samt uppföljning kring följdleveranser och användning av artificiell intelligens i vapensystem.
