2,1 miljarder till internationell samverkan (UU1)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2022/23:1 i de delar som gäller utgiftsområde 5 Internationell samverkan och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2022/23. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslagen finns i bilaga 1. I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2023 och beställnings­bemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Under beredningen av ärendet fick utskottet vid sammanträdet den 15 november 2022 information om budgetförslaget inom utgiftsområde 5 av kabinettssekreteraren Jan Knutsson med medarbetare från Utrikesdeparte­mentet. Vidare fick utskottet vid sammanträdet den 23 november 2022 information om Inspektionen för strategiska produkter av generaldirektör Carl Johan Wieslander, om Utrikespolitiska institutet av direktör Jakob Hallgren, om Svenska institutet av generaldirektör Madeleine Sjöstedt med medarbetare, om Folke Bernadotteakademin av generaldirektör Per Olsson Fridh med medarbetare och om Stockholms internationella fredsforskningsinstitut av generaldirektör Dan Smith med medarbetare.

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Finansutskottet har föreslagit att riksdagen ska ställa sig bakom den utgiftsram för utgiftsområde 5 Internationell samverkan för 2023 som regeringen föreslagit (bet. 2022/23:FiU1). Regeringen har föreslagit att utgiftsramen ska bestämmas till 2 094 669 000 kronor (prop. 2022/23:1). Riksdagen väntas den 13 december 2022, efter att detta betänkande justerats, fatta beslut med anledning av finansutskottets förslag. Utrikesutskottets ställningstagande i detta betänkande till hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen bygger på förutsättningen att riksdagen fastställer ramen för utgiftsområde 5 i enlighet med finansutskottets förslag.

Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budget­propositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdags­beslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 5 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandet har disponerats så att målet för utgiftsområdet och regeringens resultatredovisning behandlas först. I detta avsnitt tar utskottet också upp de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 5. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 5.

Riksdagen har beslutat om målet för utgiftsområde 5. Målet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder (prop. 2008/09:1 utg.omr. 5, bet. 2008/09:UU1, rskr. 2008/09:122). I propositionen framhåller regeringen att insatser som finansieras genom utgiftsområdet ska ses i ett sammanhang där även effekterna av andra offentliga insatser eller samverkan med berörda aktörer bidrar till måluppfyllelsen. Det handlar om en bredd av samhälleliga kontakter och relationsskapande på olika nivåer, i olika forum, och med diplomatiska, politiska och ekonomiska medel.

För utgiftsområdet finns resultatindikatorer för följande fem områden:

• Sverigefrämjande.

Av regeringens resultatredovisning, som i huvudsak bygger på resultat under 2021, framgår att Sverige deltagit aktivt i en rad internationella samarbets­organisationer, bl.a. genom bidrag till omkring 40 civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser och andra internationella koalitioner under ledning av EU, FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Nato. Myndigheterna som deltagit med personal har varit Försvarsmakten, Polismyndigheten, Folke Bernadotte­akademin, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kriminalvården Åklagarmyndigheten och Domstolsverket. Indikatorn för området visar att den utsända personalstyrkan under 2021 minskade med omkring 70 personer jämfört med 2020, vilket enligt regeringen till viss del förklaras av fortsatt påverkan av pandemin.

När det gäller nedrustning och icke-spridning redogör regeringen bl.a. för det fortsatta arbetet med det s.k. Stockholmsinitiativet för kärnvapen­nedrustning.

När det gäller forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning redogör regeringen för att Totalförsvarets forskningsinstitut, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut och Utrikespolitiska institutet under 2021 fortsatte att bedriva forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning.

I fråga om exportkontroll är de centrala myndigheterna på exportområdet Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). ISP fick under 2021 nya och utökade uppgifter, bl.a. i fråga om produkter med dubbla användningsområden (PDA). Tillståndsärendena hos ISP har också över tid blivit fler och mer komplexa, vilket inte minst gäller på PDA-området.

I samarbetet inom Östersjöregionen har regeringen som övergripande mål att förbättra relationerna och samarbetet inom Östersjöregionen. Regeringen redogör bl.a. för att Sverige under 2021 gav stöd till ett stort antal lands- och sektorsövergripande samarbetsprojekt, ledarskapsprogram, stipendieprogram, kommunikation vid utlandsmyndigheter samt svenskundervisning vid lärosäten för att främja samarbete, dialog, erfarenhetsutbyten och integration i Östersjöregionen. Arbete till stöd för en demokratisk och hållbar utveckling i Ryssland har sin utgångspunkt i strategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2020–2024 som beslutades i januari 2020. Den ryska militära upprustning som påbörjades under 2021 och som i februari 2022 omsattes i ett ryskt anfallskrig mot Ukraina har på ett genomgripande sätt förändrat förutsättningarna för detta stöd. Sedan dess har insatser som har involverat samarbete med ryska offentliga aktörer fasats ut. Sverige stöttade under 2021 ryska civilsamhälles­organisationer verksamma inom bl.a. demokrati och mänskliga rättigheter, miljö, jämställdhet och motverkande av våld i nära relationer, hbtqi-frågor, kultur och medier. Stödet till civilsamhällesaktörer, inklusive kvinnorätts­organisationer, bidrog till att flera organisationer kunde överleva och fortsätta sitt arbete trots den mycket negativa utvecklingen på området demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland under året. Regeringen hade under 2017–2021 en särskild satsning på yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det civila samhället och motverkande av desinformation. Det ryska anfallskriget mot Ukraina i februari 2022 har på ett genomgripande sätt förändrat förutsättningarna för stödet.

Inom ramen för EU:s makroregionala strategi för Östersjöregionen bedrevs ett aktivt arbete med att utveckla regionen. Strategin beslutades under svenskt ordförandeskap 2009. Den 1 juli 2022 till den 30 juni 2023 innehar Sverige ordförandeskapet inom strategin. Regeringen anger att under ordförande­skapet i EU:s Östersjöstrategi avser Sverige bl.a. att undersöka möjligheten till utvecklat samarbete med Ukraina, inom ramen för strategin.

När det gäller nordiskt samarbete redogör regeringen för att det under 2021 fortfarande präglades av covid-19-pandemin. Den fria rörligheten i de nordiska gränsregionerna påverkades av de åtgärder som vidtogs för att bromsa smittspridningen.

Insatserna inom Sverigefrämjande genomförs av utlandsmyndigheterna samt av Svenska institutet (SI). SI:s långsiktiga Sverigefrämjande arbete med att sprida information och kunskap om Sverige, främja svenska intressen internationellt och bygga långsiktiga relationer till Sverige fortsatte under 2021.

Sist i resultatredovisningen konstaterar regeringen att utrikesförvaltningen även under 2021 arbetade aktivt med stöd och råd till svenska resenärer med anledning av covid-19-pandemin. I augusti 2021 inleddes ett omfattande evakuerings­arbete från Afghanistan och efter den akuta fasen fortsatte evakueringsarbetet under hösten 2021 med fokus på andra grupper än svenskar. Den konsulära ärendeinströmningen minskade inte i någon nämnvärd utsträckning till följd av pandemin, trots minskat resande.

I sin samlade bedömning av måluppfyllelsen anger regeringen att den verksamhet som bedrivits inom utgiftsområdet har bidragit till att uppnå målet att säkerställa Sveriges intressen.

I resultatredovisningen i fråga om verksamheten inom partnerskapet med Nato framför regeringen att riksdagens tillkännagivande till regeringen om en Natooption (bet. 2020/21:UFöU4 punkt 4, rskr. 2020/21:133–134 samt bet. 2021/22:UU11 punkt 4, rskr. 2021/22:187 anses tillgodosedda och slutbehandlade med anledning av att regeringen den 16 maj 2022 beslutade att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato och att Sverige den 5 juli 2022 fick ställning som inbjuden medlem i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll.

Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet anser att det är viktigt att utvecklingsarbetet kring den ekonomiska styrningen fortsätter. Utskottet konstaterar att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

Utskottet konstaterar att det som en följd av snäva tidsramar inte har varit möjligt för regeringen att ge resultatredovisningen ett fullödigt innehåll. Utskottet utgår från att nästa års budgetproposition kommer att innehålla en sedvanlig resultatredovisning i enlighet med budgetlagens krav.

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 5 avslås.

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom utgiftsområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Svenska institutet (SI).

För budgetåret 2023 föreslår regeringen att riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 5 enligt den tabell som framgår av betänkandets bilaga 2.

När det gäller förändringar av de enskilda anslagen inom utgiftsområdet föreslår regeringen att anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer minskas med 200 miljoner kronor 2023 (jämfört med anvisat anslag för 2022 exklusive beslut om ändringar i statens budget) eftersom belastningen på anslaget påverkas av såväl valutafluktuationer som antalet freds- och säkerhets­främjande insatser.

Anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet ska minskas med 1 076,3 miljoner kronor 2023 jämfört med anvisat anslag för 2022. Efter ändringsbudgetar blev anslaget 1 259,5 miljoner kronor för 2022. Anslaget får användas för utgifter för att främja fred och säkerhet, förebygga konflikter, genomföra sanktioner och humanitär verksamhet samt främja respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Anslaget får dessutom användas för extraordinärt stöd till Ukraina.

Vidare föreslår regeringen att anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter ska ökas med 62,4 miljoner kronor 2023 (jämfört med anvisat anslag för 2022 exklusive beslut om ändringar i statens budget) för att täcka utgifter för utökade uppgifter med anledning av uppdraget som behörig myndighet i anslutning till genomförandet av sanktioner, och särskilt de beslutade EU-förordningarna om restriktiva åtgärder mot Ryssland och Belarus. Vidare har ISP:s befintliga uppgifter utökats och vuxit och komplexiteten i enskilda ärenden har ökat mot bakgrund av omvärldsförändringar och den snabba teknologiska utvecklingen. Slutligen förväntas myndigheten också få uppdrag som granskningsmyndighet i ett nytt system för granskning av utländska direktinvesteringar.

Anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen ökas med 5 miljoner kronor för 2023 (jämfört med beräknat anslag för 2023 i prop. 2021/22:1 utg.omr. 5 s. 38) för att finansiera en satsning på att öka åtgärderna för frågor inom områdena yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det civila samhället och motverkande av desinformation. Anslaget 1:13 Internationellt miljösamarbete inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård föreslås minska med motsvarande belopp.

Regeringen redogör i propositionen för den politiska inriktningen inom utgiftsområde 5. Regeringen konstaterar att Sverige står inför de största utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska prövningarna i modern tid. Mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina måste utrikes- och säkerhetspolitiken omprioriteras för att möta de hot som Sverige och Europa står inför. Med tanke på det nya utrikes- och säkerhetspolitiska läget kommer regeringen att föra en i första hand svensk utrikespolitik i samarbete med EU. Att värna svenska intressen och att stå upp för demokratiska värderingar är själva kärnan i denna politik, som bygger på aktiv diplomati och internationellt samarbete. Regeringen konstaterar att Sveriges medlemskap i internationella organisationer möjliggör genomslag för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik och är en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar. Regeringen anser att Sverige ska vara en ansvarsfull och engagerad medlem i dessa organisa­tioner. Respekten för det regelbaserade internationella systemet, som bygger på folkrätten, är central, inte minst i ljuset av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ett offensivt Kina. Regeringen framhåller att Sverige värnar den europeiska säkerhetsordningen och att respekten för mänskliga rättigheter är fortsatt grundläggande för utrikespolitiken. Regeringen avser även att verka för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande som en förutsättning för hållbar säkerhet.

Regeringen konstaterar att Sverige under första halvåret 2023 är ordförande i EU. Centrala uppgifter i EU-arbetet förväntas bli att skapa säkerhet för EU:s medborgare och att gemensamt stödja Ukraina, energi­försörjningen och klimatomställningen och att stärka unionens konkurrens­kraft. Regeringen konstaterar att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform och även avgörande för Sveriges ekonomi.

Regeringen anger vidare att klimatförändringarnas konsekvenser kan bidra till instabilitet och påtvingade förflyttningar och kan förvärra befintliga konflikter och skapa nya spänningar, inklusive i vårt grannskap. Klimat och säkerhet ska beaktas inom EU:s klimatdiplomati och krishantering och i EU:s breda utrikes- och säkerhetspolitik samt i transatlantiska samarbeten.

Som blivande medlem i Nato kommer regeringen att ställa sig bakom Natos politik på området, inklusive Natos strategiska koncept, och fortsätta att verka för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. I ljuset av icke­spridningsfördraget NPT:s genomförda översynskonferens kommer regeringen att värna fördragets grundläggande roll och främja staters fulla genomförande av skyldigheter och åtaganden som gjorts inom ramen för NPT. Regeringen anger vidare att arbetet inom ramen för Stockholms­initiativet för kärnvapennedrustning fortsätter.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen beslutar om två beställningsbemyndiganden som framgår av bilaga 3 till betänkandet.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 miljoner kronor 2024–2026 för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Regeringen anger att den i vissa fall behöver ingå fleråriga ekonomiska åtaganden i förhållande till organisationer som får årligen återkommande strategiskt stöd. Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 180,5 miljoner kronor för 2024–2030 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjö­regionen. Regeringen anger att Sida, Svenska institutet och Regeringskansliet behöver besluta om bidrag i form av fleråriga stipendier, långsiktiga insatser på miljöområdet samt insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati.

I partimotion 2022/23:1277 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås att riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområdet enligt bilaga 2. Förslaget innebär att motionärerna ökar anslaget till samarbetet inom Östersjöregionen med 10 miljoner kronor för 2023 för stöd till rysk och belarusisk opposition samtidigt som anslaget till freds- och säkerhets­främjande verksamhet minskas med 10 miljoner kronor för att inte ge stöd till Nato eller Natoanknutna tankesmedjor. Förslaget ligger därmed på samma nivå som den beslutade ramen för utgiftsområdet.

I kommittémotion 2022/23:2041 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 1 föreslås att riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområdet enligt bilaga 2. Förslaget innebär att motionärerna inte har några förslag till förändringar av anslagsnivåer. Däremot har motionärerna starka uppfattningar om hur dessa medel bör användas.

I kommittémotion 2022/23:2202 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) föreslås att riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområdet enligt bilaga 2. Förslaget innebär att motionärerna minskar anslaget med 866 000 kronor. Motionärerna föreslår en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar anslag som räknas upp med denna. Det innebär att anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med 279 000 kronor, anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter minskas med 139 000 kronor och anslaget 1:9 Svenska institutet minskas med 448 000 kronor.

I kommittémotion 2022/23:2093 av Jacob Risberg m.fl. (MP) föreslås att riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområdet enligt bilaga 2. Förslaget innebär att motionärerna ökar anslaget med 330 miljoner kronor. Motionärerna föreslår en höjning av anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer med 300 miljoner kronor och en höjning av anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning med 30 miljoner kronor. Det ökade anslagen ska ge utrymme för att Sveriges avgifter till internationella organisationer ska kunna förbli på den nivå de varit de senaste åren och att forskningen om nedrustning och icke-spridning stärks kraftigt.

Utskottets ställningstagande

Statsbudgetens utgiftsområde 5 Internationell samverkan består till stor del av obligatoriska avgifter kopplade till Sveriges deltagande i internationella organisationer. Avgifterna finansieras från anslaget 1:1 som utgör drygt 60 procent av utgiftsområdesramen. Under 2021 gick knappt hälften av anslaget till FN och en knapp tredjedel till Nordiska ministerrådet. I övrigt gäller utgifterna främst deltagandet i Europarådet, OSSE och OECD. Utgifterna är framför allt beroende av förändringar i organisationernas arbete och valuta­kurser, vilket lämnar litet utrymme för svensk påverkan.

Utskottet konstaterar att det råder bred enighet om betydelsen av Sveriges medlemskap i dessa internationella organisationer. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att prioriterade områden i FN-arbetet ska vara hanteringen av kriget i Ukraina, kris- och konflikthantering också i vårt bredare närområde, upprätthållande av den regelbaserade världsordningen och främjande av mänskliga rättigheter och demokrati samt att möta globala hot och utmaningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att minska anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer med 200 miljoner kronor mot bakgrund av att anslaget påverkas av såväl valutafluktuationer som antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Att höja anslaget med 300 miljoner kronor som föreslås i motion 2022/23:2093 (MP) anser utskottet inte vara aktuellt. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:2093 (MP) i denna del.

När det gäller anslaget 1:2 freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet välkomnar utskottet regeringens fokus på insatser till stöd för Ukraina och på att värna den globala och den europeiska säkerhetsordningen då ett fullskaligt anfallskrig pågår i Europa. Utskottet tillstyrker att anslaget minskas med 1 076,3 miljoner kronor. Utskottet noterar att anslaget under 2022 blev 1 259,5 miljoner kronor efter ändringsbudgetar med anledning av kriget i Ukraina. Att minska anslaget med 10 miljoner kronor för att inte stödja Nato eller Natoanslutna tankesmedjor som föreslås i motion 2022/23:1277 (V) i denna del anser utskottet bör avstyrkas, liksom att minska anslaget med 279 000 kronor genom en sänkning av pris- och löneomräkning som föreslås i motion 2022/23:2202 (C) i denna del.

Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige ska upprätthålla en strikt, effektiv och modern exportkontroll samt att ett Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmateriel­export inom Sveriges nationella regelverk. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att öka anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter med 62,4 miljoner kronor mot bakgrund av att Inspektionen för strategiska produkters (ISP) befintliga uppgifter har utökats och vuxit. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:2202 (C) i denna del om att minska anslaget med 139 000 kronor. Utskottet noterar bl.a. att ISP har uppdraget som behörig myndighet i anslutning till genomförandet av sanktioner, och särskilt de beslutade EU-förordningarna om restriktiva åtgärder mot Ryssland och Belarus, att ISP förväntas få uppdraget som granskningsmyndighet i ett nytt system för granskning av utländska direktinvesteringar samt slutligen att tillstånds- och tillsynsärendena har ökat och blivit mer komplexa.

I motion 2022/23:2093 (MP) föreslås att anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning ska höjas med 30 miljoner kronor för att forskningen om nedrustning och icke-spridning ska stärkas kraftigt. Utskottet bedömer att det anslag som regeringen föreslår är väl avvägt. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2093 (MP) i denna del och tillstyrker regeringens förslag som innebär ett oförändrat anslag.

När det gäller anslaget 1:9 Svenska institutet föreslår regeringen att anslaget minskas med 750 000 kronor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag som framstår som väl avvägt. Utskottet ser därmed inte någon anledning att minska anslaget med 448 000 kronor som föreslås i motion 2022/23:2202 (C) i denna del. Motionen avstyrks.

När det slutligen rör anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen föreslår regeringen att anslaget ökas med 5 miljoner kronor för att satsa på att öka åtgärderna inom områdena yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det civila samhället och motverkande av desinformation. Utskottet tillstyrker anslaget och avstyrker motion 2022/23:1277 (V) i denna del, i vilken motionärerna föreslår en ökning av anslaget med ytterligare 10 miljoner kronor för stöd till rysk och belarusisk opposition.

Sammanfattningsvis finner utskottet att regeringens förslag till medels­tilldelning är väl avvägt och utskottet föreslår därför att riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med regeringens förslag i bilaga 2. Utskottet tillstyrker därmed punkt 1 i propositionen och avstyrker samtidigt motionerna 2022/23:1277 (V), 2022/23:2041 (S) yrkande 1, 2022/23:2202 (C) och 2022/23:2093 (MP).

Utskottet noterar de politiska prioriteringar som regeringen anger i budget­propositionen som vägledande för den förda politiken och som en bärande del av verksamheten inom utgiftsområdet. Dessa prioriteringar är främst att värna svenska intressen och att stå upp för demokratiska värderingar.

Utskottet instämmer med regeringen i att Sveriges medlemskap i internationella organisationer möjliggör genomslag för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik och är en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar. Regeringen anser att Sverige ska vara en ansvarsfull och engagerad medlem i dessa organisationer.

Utskottet förutsätter att regeringen kommer att fortsätta att arbeta för ökad frihet och stärkt ställning för kvinnor och flickor samt att arbeta mot alla former av könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor, inte minst barnäktenskap, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, hedersvåld och förtryck samt köns­stympning.

Utskottet instämmer i regeringens avsikt att fortsätta verka för rustnings­kontroll, nedrustning och icke-spridning samt att fortsätta arbetet med icke-spridningsfördraget NPT:s genomförda översynskonferens samt arbetet inom ramen för Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning

Utskottet avser att återkomma till frågor om långsiktiga prioriteringar i svensk politik för internationell samverkan i ett betänkande under 2023.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår enligt vad som anges i bilaga 3. Därmed tillstyrker utskottet punkt 2 i propositionen.