Dzenan Cisija

Fru talman! Jag har en fråga till sjukvårdsministern.

I januari hade vi en uppmärksammad maratondebatt om den pågående sjukvårdskrisen. Statsrådet sa då till medierna att det inte räcker att stå i talarstolen och tala väldigt länge.

Men det verkar ha räckt för statsminister Kristersson, som nu i flera omgångar lovat att människor inom sjukvården inte ska behövas "sägas upp". Mer exakt har statsministern lovat att regeringen kommer att täcka upp för ökade kostnader som beror på inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Kommer regeringen att kunna hålla sitt löfte om att täcka upp för ökade kostnader i regionerna som beror på inflationen?

Fru talman! Jag är djupt oroad över konsekvenserna av en obligatorisk anmälningsplikt för sjukvårdspersonal. Det står i direkt konflikt med både tystnadsplikten och de etiska och moraliska principer som vården vilar på. Att tvinga sjukvårdspersonal att agera som polisens informanter skulle innebära en farlig omvandling av deras roll och skada det grundläggande förtroende som patienter har för sjukvården.

En sådan destruktiv lag skulle leda till ett samhälle präglat av angiveri, där både rättssäkerheten och den personliga integriteten hotas. Det skulle öka misstänksamheten och splittringen i vårt samhälle och sprida rädsla och osäkerhet, särskilt bland invandrare. Därför står jag fast vid att särskilt sjukvårdspersonal bör undantas från denna anmälningsplikt.

Vi måste skydda grundläggande värderingar i vårt samhälle och värna om ett tryggt och tillitsfullt förhållande mellan sjukvårdspersonal och de patienter som de är satta att hjälpa. Jag hoppas verkligen att regeringen tar dessa farhågor på allvar och agerar därefter.

(Applåder)

Fru talman! I ljuset av Tidöpartiernas förslag om anmälningsplikt för offentligt anställda har jag ställt en fråga till statsrådet om det finns möjlighet att säkerställa att vårdpersonal undantas från denna plikt. Det är avgörande att patienters förtroende för sjukvården bibehålls och att internationella konventioner och konstruktiva svenska lagar efterlevs.

Jag har även ifrågasatt hur statsrådet avser att hantera de bredare samhällskonsekvenserna av anmälningsplikten, såsom minskad sammanhållning i samhället, förtroendekris för myndigheter och risken för ökad stigmatisering och etnisk profilering. Anmälningsplikten kan potentiellt underminera samhällssammanhållningen, förvärra folkhälsan, öka brottsligheten och skapa social oro. Den riskerar att minska medborgarnas tillit till varandra och till viktiga samhällsinstitutioner, som sjukvården.

Anmälningsplikten kan också förstärka och befästa stigmatiseringen i redan utsatta områden, där papperslösa ofta vistas. Tidöavtalet innebär att myndighetspersonal kan komma att kräva identitetshandlingar och kanske beslut om uppehållstillstånd, i syfte att undvika att rapportera misstänkta personer till polisen. Denna praxis riskerar att leda till etnisk och hudfärgsbaserad profilering, vilket kan förvärra den redan existerande segregationen och öka klyftorna i samhället.

Fru talman! Med dessa farhågor och konsekvenser för ögonen uppmanar jag starkt regeringen att ompröva anmälningsplikten för sjukvårdspersonal. Det är viktigt att vi i våra lagar fortsätter att spegla de humanitära och etiska värderingar som vårt samhälle länge har stått för. Vi måste agera för att skydda de mest sårbara i samhället och upprätthålla en sammanhållen, rättvis och inkluderande nation.

Fru talman! I Sverige, där offentligt anställd sjukvårdspersonal i dag inte rapporterar papperslösa patienter till myndigheterna, står vi inför en oroande förändring. Tidöavtalet föreslår en anmälningsplikt för bland annat sjukvårdspersonal vid kontakt med papperslösa, vilket kan få ödesdigra konsekvenser.

Akut sjukvård är en rättighet för vuxna papperslösa, och papperslösa barn under 18 år har rätt till samma vård som andra barn i Sverige. Så är det i dag. Denna humanitära princip hotas nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min farhåga är att anmälningsplikten kommer att leda till en ökad dödlighet bland papperslösa, särskilt i akutsituationer. Risken är stor att de avstår från att söka vård, vilket kan leda till att allvarliga sjukdomar förvärras eller att papperslösa söker hjälp från obehöriga, med potentiellt livshotande följder.

Min största oro gäller papperslösa kvinnor och barn. Kvinnor kan välja att avstå från livsviktig vård, som förlossningsvård och abort, av rädsla för att rapporteras. Det innebär en direkt livsfara för både mor och barn. Nyfödda riskerar att missa grundläggande hälsovård och vaccinationer. För papperslösa barn, speciellt de med funktionsnedsättningar, är situationen ännu dystrare.

Statsrådet Acko Ankarberg Johanssons svar i denna fråga ger ingen klarhet i vad regeringen vill. Även om det talas om patientsäkerhet och undantag från informationsplikten finns inga garantier för att denna policy inte kommer att skada de mest utsatta.

Fru talman! Jag uppmanar regeringen att ompröva denna anmälningsplikt. Vi måste säkerställa att ingen människa, oavsett status, avstår från nödvändig vård av rädsla för att rapporteras till myndigheterna. Vår humanitära skyldighet är att skydda dessa individers hälsa och välbefinnande.

(Applåder)

Fru talman! Jag kommer att fortsätta att tala om utmaningen som Västra Götalandsregionen, som min hemort Göteborg tillhör, har på grund av kostnadsökningar om 3,4 miljarder kronor.

I ett läge där vi behöver bygga upp vårt civila försvar tvingas Västra Götalandsregionen diskutera neddragningar inom ambulansverksamheten. Regionen höjer patientavgifterna. Vårdmottagningar slås samman, med risk för att tillgängligheten på landsbygden försämras. Viktiga investeringar i kompetenshöjande satsningar på personalen skjuts på framtiden. Arbetet med att korta de vårdköer som byggdes upp under pandemin bromsas upp på grund av att pengarna är slut. Effekten blir att vårdköerna växer.

Fru talman! Det är svårt att säkerställa en hållbar och effektiv sjukvård om resurserna inte matchar de verkliga behoven. Regeringens blygsamma tillskott i generella och riktade statsbidrag räcker inte långt i verksamheten. I reala termer blir det en minskning av resurser, som kommer att leda till försämrad vårdkapacitet, längre väntetider och personalnedskärningar.

(Applåder)

Fru talman! Jag heter Dzenan Cisija, och jag vill redovisa den ekonomiska situationen i min hemregion Västra Götalandsregionen, VGR.

Regeringens generella statsbidrag till regioner på 6,7 miljarder kronor för året 2024 är ovärdigt att kallas en satsning på den svenska sjukvården. Inte heller kan de riktade statsbidragen hjälpa mycket, eftersom de nästan har halverats. Det har skett eftersom Sveriges regioner har fått kraftigt ökade kostnader som SKR uppskattar till drygt 20 miljarder kronor. För VGR:s del uppskattas kostnadsökningen vara 3,8 miljarder. Även för den stora Västra Götalandsregionen innebär det en sjukvårdskris.

Fru talman! Rödgrön ledning, som styr VGR i minoritet, tar sin del av ansvaret genom att effektivisera i verksamheten men också genom att budgetera med underskott. På det sättet försöker de värna den mest nödvändiga sjukvården. För 2024 budgeterar VGR ett underskott på 1,5 miljarder kronor. Det innebär att satsningar som borde göras för att i en osäker tid bygga upp sjukvården skjuts på framtiden.

Nedskärningarna kommer i ett läge när vi vet att sjukvårdens stora utmaning kommer att vara kompetensförsörjningen. Med den åldrande befolkningen behöver vi vara fler som jobbar inom vården och inte färre.

VGR tvingas tyvärr införa anställningsstopp inom vissa yrkeskategorier, och de flesta sjukhus tvingas till personalneddragningar. De försöker undvika uppsägningar av sjukvårdspersonal genom att se till att det sker genom naturliga avgångar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sjukhusen i VGR rapporterar utmaningar om 3,3 miljarder att hantera under 2024. NU-sjukvården i Trollhättan och Uddevalla budgeterar underskott på 109 miljoner men har en total utmaning på 450 miljoner kronor. Skaraborgs Sjukhus i Skövde, Falköping, Lidköping och Mariestad budgeterar underskott på 230 miljoner. Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås och Skene planerar personalminskningar motsvarande 150 miljoner. Sjukhusen i väster, i Angered, Frölunda, Högsbo, Kungälv och Alingsås, behöver hantera en halv miljard i åtgärder.

Slutligen står Sveriges största sjukhus, Sahlgrenska i Göteborg, inför en helt orimlig utmaning att spara 1,7 miljarder, en summa som lätt hade räckt till 2 000 anställda.

(Applåder)

Herr talman! Finansministern påstår att hon inte vill elda på inflationen. Men regeringen har med stöd av Sverigedemokraterna prioriterat de rika - 13 miljarder i år i form av skattesänkningar till höginkomsttagare. Jag har räknat till 27 miljarder i form av ett hemligt elstöd riktat mest till de rikaste hushållen som förbrukar mest el. Men de ökade kostnaderna för mat och el slår hårdast mot de fattigaste i samhället.

Vad har regeringen för planer, finansministern, för att också hjälpa de riktigt behövande till exempel genom att höja barnbidraget, studiebidraget eller något liknande?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till socialministern. Segregationen i folkhälsan mellan stad och land eller mellan välbärgade stadsområden och eftersatta förorter är stor. Klasskillnaderna i hälsa ökar så mycket att det i dag skiljer lika mycket i livslängd mellan olika delar av exempelvis Göteborg som det skiljer mellan Sverige och Bangladesh - upp till elva år.

Inflationen och energikrisen slår hårdast mot de fattigaste och kommer att medföra ytterligare skillnader i livsvillkor mellan olika socioekonomiska grupper.

Kommer regeringen att göra några insatser för att minska klasskillnaderna i hälsa?

En ny biobankslag

Fru talman! Den tidigare socialdemokratiska regeringen föreslog att riksdagen skulle besluta att ersätta den aktuella lagen om biobanker i hälso- och sjukvården med en ny biobankslag men också finjustera ett antal närstående lagar, såsom lagen om etikprövning av forskning som avser människor, lagen om genetisk integritet, offentlighets- och sekretesslagen samt patientlagen.

Den nya biobankslagen är en modern lag som tillämpas direkt på identifierbara prover som samlas in för vård, forskning eller produktframställning men också för utbildning, kvalitetssäkring och sjukvårdens verksamhetsutveckling.

Den nya biobankslagen får företräde framför andra lagar som eventuellt krockar med den. Lagen erkänner inte längre systemet med primär och sekundärbiobanker, utan dessa tas bort.

Om patienten redan har lämnat sitt samtycke enligt patientlagen eller tandvårdslagen krävs inte längre något ytterligare samtycke till att samla in, bevara och använda prover för patientens vård. Gäller det användning av prover till forskningsändamål kommer godkännande att ges av Etikprövningsmyndigheten eller Överklagandenämnden för etikprövning.

Vi tar bort förbudet mot att förvara prover utomlands. Reglerna om tillgängliggörande av prover utanför biobanken blir tydligare, och man får möjlighet att skicka prover för vissa åtgärder, till exempel för forskning, identifiering av avlidna eller utredning av patientskada.

Fru talman! Det gläder mig att socialutskottet inte har väckt någon motion som går emot att riksdagen nu antar den tidigare regeringens lagförslag, inte minst för att förslagen väl möter patientens, forskningens och hälso- och sjukvårdens behov.

Å Socialdemokraternas vägnar yrkar jag bifall till propositionen.

Sedan vill jag tillägga att Socialdemokraterna ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning på prover från beslutsoförmögna personer. Vi anser inte att detta strider mot etikprövningslagens anda att skydda den enskilda människan och respektera människovärdet vid forskning.

(Applåder)