Tobias Billström

Herr talman! Det här är en angelägen fråga. Vi är på väg att axla ordförandeskapet i Europeiska unionen, och regeringen kommer att presentera Sveriges ordförandeskapsprogram i december.

Givet utvecklingen i omvärlden är det emellertid klart att utrikespolitiken kommer att vara central och att unionens stöd till Ukraina kommer att stå i fokus för oss som ordförande för unionen som helhet.

Det finns också, apropå Katarina Tolgfors frågeställning, annat som kommer att vara viktigt och som alltid är viktigt för oss i Sverige: samarbetet med våra internationella partner, till exempel, och frihandel likaså. Men, som sagt, detta är något som regeringen kommer att återkomma till med mer samlad information närmare inpå ordförandeskapet.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sagt tidigare under den här frågestunden är regeringen mycket noga med att kraftfullt fördöma det som nu äger rum i Iran. Vi bör på alla sätt och vis lämna stöd till de kämpande grupper av kvinnor och tjejer som är ute på gatorna och försöker åstadkomma en förändring av styrelseskicket bort från det auktoritära välde som mullorna upprätthållit.

Sverige och övriga EU har uttryckt tydligt stöd i den här frågan, men som jag sa tidigare i svaret på en annan fråga kommer jag att vilja se en diskussion äga rum i kretsen av EU-medlemsstater för att sätta så starkt tryck som möjligt.

Ensam är inte stark inom utrikespolitiken. Det är bra om man har vänner och kollegor som tycker likadant, och jag vill gärna höra vad mina vänner och kollegor tycker i kretsen av utrikesministrar när vi träffas på nästa utrikesministerråd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Det här är en oerhört angelägen fråga. Jag skulle säga att näst efter vår Natomedlemskapsansökan är det den viktigaste för regeringen på utrikesområdet. Jag ska säga till Gudrun Brunegård att regeringen prioriterar ett ökat stöd till Ukraina.

Tittar vi på vad vi redan har gett och beslutat sedan februari innebär det ett samlat värde på 5,2 miljarder kronor. Det gäller bland annat humanitärt stöd om 1 175 miljoner kronor, försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till försvar på 3,1 miljarder kronor och icke minst återuppbyggnadsstöd på 170 miljoner kronor.

Därutöver tillkommer stöd via MSB och myndighetssamarbeten. Vi överväger mer stöd till Ukraina och har för avsikt att återkomma i den här frågan från regeringens sida. Det finns flera olika statsråd som har med den här frågan att göra, inte minst min kollega på Utrikesdepartementet, ministern för bistånd och utrikeshandel Johan Forssell.

(Applåder)

Herr talman! Ja, Turkiet är en demokrati. Turkiet är en stat som har fria val och där regeringen har tillträtt på en legal väg.

Samtidigt när jag säger detta har jag aldrig varit tveksam till det faktum att Europeiska unionen enigt också har uttryckt oro över utvecklingen vad gäller de mänskliga rättigheterna, där det funnits allvarliga och auktoritära inslag.

Utvecklingen vad gäller de mänskliga rättigheterna är någonting vi följer nära. Det är naturligtvis också Turkiet väl medvetet om.

(Applåder)

Herr talman! Det blir kanske inte håret, eftersom det inte finns så mycket att klippa av. Det sagt med risk för att bli skämtsam i en fråga med mycket stort allvar.

Nej, vi måste faktiskt se till saken på marken. Kvinnorna och de unga flickorna som demonstrerar i Iran är värda mycket stor respekt. Vi fördömer från regeringens sida det våld som utövas mot dem i alla delar.

Som jag sa tidigare är den viktiga frågan för oss från regeringens sida hur vi ser på vad man kan göra inom ramen för Europeiska unionen. Vi är alltid redo att ompröva bilaterala relationer med olika stater beroende på utvecklingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men vi måste också göra det konserterat och fundera över hur övriga EU-medlemsstater betraktar utvecklingen. Därför vill jag först se hur diskussionerna kommer att äga rum på nästa utrikesråd innan jag uttalar mig definitivt om de här frågorna.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Precis som Fredrik Malm säger finns det anledning att betrakta den här utvecklingen, som vi har sett under flera år. Det handlar till exempel om det vi kallar för flyktingspionage, spionage mot medborgare med bakgrund i Iran som befinner sig i Sverige. Vi tar det på stort allvar. Alla de aspekterna kommer att finnas med i de samtal som vi kommer att behöva ha. Det här är någonting som även övriga medlemsstater upplever i varierande grad. Frågan kommer att bevakas från regeringens sida.

Herr talman! Jag delar fullständigt Fredrik Malms upprördhet inför de scener som utspelar sig i Iran. Det är självklart att vi från regeringens sida tar det här på största allvar och fördömer de iranska myndigheternas våld mot dessa fredliga demonstranter, ett våld vi kan se i medierna.

Vi gör bedömningen att det är inom ramen för Europeiska unionen som Sverige har bäst förutsättningar att ge uttryck för den här upprördheten. Där kan vi också föra samtal med övriga EU-medlemsstater om vilka ytterligare åtgärder som eventuellt kan bli nödvändiga utöver de redan den 17 oktober beslutade sanktionerna. Det ser jag fram emot att diskutera med mina kollegor vid nästa utrikesministerråd.

Herr talman! Tack, Alireza Akhondi för de värmande orden!

Regeringen fördömer kraftfullt iranska myndigheters våld mot fredliga demonstranter. Sverige och övriga EU har uttryckt ett tydligt stöd för de iranier, inte minst kvinnorna, som nu fredligt demonstrerar för sina mänskliga rättigheter.

Den 17 oktober beslutade Europeiska unionen om sanktioner mot personer som bär ansvar för detta våld som riktas mot demonstranter. Tillsammans med övriga EU ser vi i den svenska regeringen och Sverige kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta eventuellt fortsatt övervåld från iranska myndigheters sida.

Herr talman! Detta är en fråga som faller mer på migrationsminister Maria Malmer Stenergards bord. Jag kan dock försäkra att i den mån frågan kommer upp i rådet kommer jag att lyfta de åsikter vi har, vilket naturligtvis är att alla länder ska arbeta för att bekämpa illegal migration och verka för ett gott samarbete med EU, EU:s medlemsstater och EU:s institutioner på området. Det gäller inte minst Frontex, men det kan också gälla Europol när det handlar om att arbeta mot illegal migration. Det är ett tydligt besked från regeringen i det avseendet.

Herr talman! Som jag sa nyss bedömer vi att elräkningarna är en av de frågor som vanliga svenska medborgare just nu ser med störst allvar på. Vi kommer att fortsätta den nämnda dialogen med Svenska kraftnät för att få veta hur tidigt ett besked om utformningen av ett högkostnadsskydd kan komma, alltså tidigare än den 15 november - en deadline som den förra regeringen hade satt.

Det här arbetet pågår för fullt i Regeringskansliet. Jag kan försäkra kammaren att vi kommer att ta denna uppgift på mycket stort allvar från regeringens sida. Elkostnaderna är någonting som många medborgare känner starkt inför.

Herr talman! Elräkningarna är naturligtvis ett oerhört orosmoment för många svenskar just nu. Att få högkostnadsskyddet på plats är denna regerings första uppgift. Vi inledde omedelbart en dialog med Svenska kraftnät för att kunna få ett tidigare besked om utformningen av högkostnadsskyddet än den 15 november, den deadline som den förra regeringen - som Lena Hallengren ingick i - satte.

Alla inblandade jobbar hårt för att inom kort kunna ge alla svenska hushåll och företag besked om hur mycket pengar man kan få och när, så att alla kan planera sin ekonomi.

Herr talman! Utgången av valet den 11 september innebar att Sveriges riksdag fick en ny majoritet, bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Våra fyra partier har fått ett mandat av svenska folket - ett mandat för förändring.

Det mandatet har vi tagit på stort allvar, och i fredags presenterades Tidöavtalet, en överenskommelse som tar sin utgångspunkt i de stora samhällsproblem som Sverige har. Det handlar om flera parallella kriser: den grova kriminaliteten, invandringen och den bristande integrationen, energikrisen som har lett till extrema elpriser, långa vårdköer, oordning i skolan och den ekonomiska situationen, med många farhågor för både landets och hushållens ekonomi. Och allt detta sker i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.

Förändring är inte bara nödvändig; förändring är nu också möjlig. Dessa nyss nämnda kriser kommer att behöva lösas samtidigt. Vi känner stor ödmjukhet inför uppgiften och är medvetna om att det inte kommer att vara enkelt att vända utvecklingen. Med så stora problem på så många områden samtidigt kommer det att ta tid. Men vi är nu redo att starta arbetet.

Många medborgare i Sverige upplever i dag ängslan inför framtiden. De känner oro över kriget, brottsligheten och ekonomin, men också över den politiska splittringen och det hårda samtalsklimatet. Sverige behöver en statsminister som vill samla landet, inte splittra.

Vi har samlats här i kammaren i dag för statsministeromröstning. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har meddelat att han vill bilda en regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som kommer att samarbeta nära med Sverigedemokraterna i riksdagen. Med fokus på sakpolitik kommer vi tillsammans att genomföra reformer som löser de stora samhällsproblemen.

Herr talman! Det behövs en ny anda i svensk politik. Moderaterna röstar i dag ja till Ulf Kristersson som statsminister.

(Applåder)

Fru ålderspresident och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Å Moderaternas, Sverigedemokraternas, Kristdemokraternas och Liberalernas riksdagsgruppers vägnar föreslår jag att Andreas Norlén återväljs som talman.

Den som ska leda riksdagens arbete har en central uppgift i vår demokrati. Talmannen i den nyvalda riksdagen bör ha en djup förståelse och respekt för både den politiska och den juridiska dimensionen i riksdagsarbetet. Dessutom bör personen i fråga ha ett brett förtroende över partigränserna samt ha en hög grad av integritet och lyhördhet.

Andreas Norlén var tidigare högt ansedd och uppskattad ordförande i riksdagens konstitutionsutskott. Under den gångna mandatperioden har han som riksdagens talman visat att han har personliga egenskaper och kompetenser som gör honom väl lämpad för det uppdraget.

Talmannen utövar viktiga konstitutionella befogenheter, och majoriteten i denna kammare bör återspeglas i valet av talman. Ett mycket viktigt skäl till att välja just Andreas Norlén är hans personliga kvalifikationer. I ett svårt parlamentariskt läge har han utövat talmanskapet med avsevärd skicklighet och oväld. Som talman har han visat stort engagemang för demokratin och mött respekt i och utanför Sveriges riksdag och över partigränserna. Att få riksdagens arbete att fungera i en pandemi innebär ytterligare en utmaning, som Andreas Norlén hanterade mycket väl.

Sedan slutet av 1970-talet har grundinställningen från borgerligt håll varit att i det fall det finns en tydlig majoritetsgruppering i riksdagen bör talmannen utses från denna gruppering. Moderaterna har samlat fyra partier som har en gemensam inriktning för Sverige, och efter riksdagsvalet utgör våra fyra partier det största sammanhållna samarbetet mellan partier i riksdagen.

När det gäller de vice talmännen bör de väljas utifrån partiernas storlek i kammaren. Vi tycker att alla partier i Sveriges riksdag borde kunna enas om denna princip om proportionalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val av talman

Fru ålderspresident! Mot denna bakgrund bör Andreas Norlén kunna samla ett brett stöd i denna kammare. Sveriges riksdag har nu också möjlighet att för första gången på 20 år välja ett talmanspresidium i total enighet, med acklamation. Det vore ett styrkebesked för riksdagen och ytterst för den svenska demokratin.