Maria Stockhaus

Herr talman! Jag är uppriktigt sagt lite förvånad över Gunilla Svantorps sätt att argumentera. Att bygga på det vi har innebär ju inte att vi ska ha exakt samma kapacitet som vi har i dag. Det innebär att vi utökar kapaciteten, till exempel från enkelspår till dubbelspår, vilket dubblar kapaciteten på sträckor, till exempel Alingsås-Göteborg. Detta behövs också på andra sträckor.

Under valrörelsen åkte man runt och lade ned räls och klippte band lite överallt, men den som tittar i den nationella planen ser att det är lite av kejsarens nya kläder. Det låter jättebra, men det ligger framåt 2033, med 15 procents finansiering. Det säger ju ingenting och ökar ingen kapacitet.

Det finns också en mycket stor oro från näringslivet när det gäller hur vi hanterar investeringar i vår infrastruktur. Vi har en nationell plan där det mesta skjuts på framtiden eller ligger sent. Det finns väldigt lite finansiering, och med de kostnadsökningar vi har trillar det över kanten och blir alltså inte av.

I den delen av planen ligger Norrbotniabanan och Uppsala-Stockholm. Jag skulle säga att människor i norra Sverige har all anledning att vara väldigt oroliga när de tittar på den nationella planen och på hur den förra regeringen hanterade denna fråga. Det handlar också om det faktum att man i princip har ignorerat nio rapporter från Riksrevisionen som pekar på de stora problem som finns inom Trafikverket, som också gör att vi får problem att genomföra nödvändiga infrastrukturinvesteringar.

Vår vision är ett transportsystem för hela Sverige där alla de fyra trafikslagen ingår och där tillgängligheten är god för både gods och pendling i hela Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Gunilla Svantorp, för frågorna!

Jag tror att näringslivet förväntar sig att vi politiker gör kloka prioriteringar och säkerställer att de pengar som vi investerar används på ett klokt sätt. Vi måste alltså fokusera på sådant som är samhällsekonomiskt lönsamt.

Projektet med höghastighetsjärnväg har fått oerhört skarp kritik. Även om man höjde kostnaden för koldioxidutsläpp sju gånger om skulle man inte få det här projektet att gå ihop rent samhällsekonomiskt.

Vi vill bygga räls, och vi vill utöka arbetsmarknadsregionerna. Vi vill dock se att man bygger på det system som finns i dag. Till exempel finns ju varken Alingsås-Göteborg, som är den största flaskhalsen i det svenska systemet, eller Uppsala-Stockholm med i närtid när det gäller investeringar. Detta är de största flaskhalsarna i systemet i dag. Uppsala-Stockholm påverkar hela trafiken från norra Sverige.

Vi måste utgå från det system som finns och inte någon form av önskedrömmar om stora prestigeprojekt som kostar precis hur mycket pengar som helst. Dessutom kommer de inte att lösa något problem alls förrän möjligtvis framåt 2050.

Vi vill satsa på räls. Vi vill satsa på att bygga på det system som finns, bygga bort flaskhalsarna och fokusera på pendling - inte på att stockholmare ska kunna ta sig snabbare till Göteborg och Malmö.

Herr talman! Så trevligt att få tillbringa en lördag precis en vecka före julafton tillsammans med alla här och diskutera den viktiga infrastrukturen!

Herr talman! Infrastrukturen är en grundläggande del av vårt samhälle och vår ekonomi. Ibland förvånas jag över att våra väljare när de ska gradera valfrågor inte har med infrastrukturen som en av de viktigaste frågorna. Den påverkar nämligen människors möjlighet att förflytta sig och att kommunicera, och den påverkar också möjligheten för våra företag att växa och skapa jobb.

Därför är det glädjande att den här regeringen har lagt fram en stark budgetproposition som satsar på vår infrastruktur. Den innehåller satsningar i hela vårt transportsystem, och det kommer att leda till bättre och snabbare förbindelser mellan olika delar av landet - vilket i sin tur kan öka tillväxten och skapa jobb.

Just detta med att se helheten i transportsystemet är någonting regeringen har tagit fasta på. Det handlar om ett system där alla fyra transportslag - bil, tåg, båt och flyt - är självklara delar som har olika styrkor och fungerar olika bra för olika ändamål. Vi är inte en regering som ställer trafikslag mot varandra, utan vi vill skapa ett effektivt transportsystem där alla transportslag har en viktig plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Oavsett hur mycket pengar som satsas på infrastruktur kommer behoven alltid att överstiga de resurser som finns tillgängliga. Dessutom har vi i dagsläget en kostnadsutveckling och en kompetensbrist som riskerar att försena och fördyra viktiga satsningar. Vår uppgift som politiker blir att prioritera, och vi kommer att prioritera att se till att den infrastruktur vi redan har på plats fungerar genom att satsa på underhåll av både väg och järnväg. Vårt fokus kommer också att ligga på att bygga bort flaskhalsar och säkerställa att arbetspendling och godstransporter fungerar.

De investeringar vi planerar för i dag kommer inte att stå klara förrän om många år, och det är viktigt att vi tar höjd för den tekniska utvecklingen. Vi kommer att få se självkörande bilar, och de första kommer nog att vara självkörande lastbilar som går på el och kan köra transporter dygnet runt, utan hänsyn till exempelvis vilotider.

Vi ser även att alla trafikslag ställer om, och det måste vi också ta höjd för i vårt transportsystem - att alla transportslag faktiskt blir fossilfria. Det är en framtid som en del av partierna i oppositionen inte verkar ta någon som helst hänsyn till. Ett exempel är att det är väsentlig skillnad mellan den här regeringen och den förra regeringen när det gäller hur man ser på flyget. Vi anser att flyget är nödvändigt för tillgängligheten inom Sverige och mellan Sverige och andra länder - och vi ser att flyget ställer om.

Flygbolaget SAS nya flotta av flygplan drar till exempel 30 procent mindre bränsle än de plan de ersätter, och BRA gjorde nyligen sin första flygning på 100 procent biobränsle. Det intressanta var att den enda politikern som var på plats då var jag. Detta skedde i våras, och ingen från dåvarande regeringen var närvarande. Inte ens Miljöpartiet, som man kan tycka skulle ha ett intresse av att vi nu faktiskt har möjlighet att gå mot ett fossilfritt flyg, var där.

Sverige har dessutom ett företag som arbetar med att utveckla elflyg samt företag som utvecklar vätgaslösningar för flyget. Vi tror på flyget och vill säkerställa att det finns en väl fungerande flygplatsinfrastruktur i Sverige, liksom god tillgång till Stockholm från alla delar av landet.

Herr talman! I budgeten ligger därför en fortsatt satsning på ekonomiskt stöd till det utökade antal beredskapsflygplatser som beslutades i samband med pandemin. Vi ser fram emot vad den utredning som nu tittar på flygplatsinfrastrukturen för hela landet kommer fram till. Många kommuner och regioner ute i landet drog också en lättnadens suck efter regeringens tydliga besked att Bromma inte ska läggas ned.

Herr talman! En fråga som många inom industri- och transportsektorn har lyft under flera år är behovet av nya isbrytare. Med de stora satsningar på ny industri som görs i norra Sverige är behovet akut. Utan isbrytare riskerar transporterna till och från norra Sverige att haverera.

Den förra regeringen var passiv, och det var tack vare ett tillkännagivande härifrån riksdagen som finansieringen av isbrytarna lyftes in i den nationella planen. I och med den här budgeten får Sjöfartsverket ett bemyndigande att beställa nya isbrytare, och man räknar med att den första nya isbrytaren ska kunna sjösättas och testas under vintern 2026/27.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

En annan viktig del av vår budgetproposition är investeringarna i Sveriges bredbandsnät. Det kommer att göra det möjligt för fler människor att få tillgång till snabbare och mer stabila internetuppkopplingar, vilket är en förutsättning för att människor och företag ska kunna dra nytta av de digitala tjänster och verktyg som finns tillgängliga. Ett exempel är den AI-lösning som skriver texter. Den har jag testat själv, och delar av mitt anförande är faktiskt skrivna av den AI som nu finns tillgänglig alldeles gratis.

Det finns fantastiska möjligheter med digitaliseringen, men vi har som land tyvärr tappat fart i den utvecklingen jämfört med andra länder. De drar ifrån. En väl fungerande digital infrastruktur är grunden för att vi alla ska kunna ta del av de möjligheter som digitaliseringen ger. Regeringen kommer också att diskutera en ambitionshöjning när det gäller vår satsning på digitaliseringen och dess möjligheter.

Herr talman! Jag har läst igenom oppositionens olika budgetförslag, och man kan konstatera att det är långt ifrån en samlad opposition vi ser här i kammaren. Det spretar ordentligt.

Socialdemokraterna gör väldigt lite förändringar i regeringens budgetförslag medan Miljöpartiet lånar allt till alla och spenderar pengar som om det inte fanns någon morgondag - och inte heller ett ekonomiskt läge där vi har en hög inflation. Centerpartiet blåser upp sin budget på området genom att inkludera bränslestöd till landsbygden, vilket egentligen inte hör hemma i det här utgiftsområdet. De döljer det faktum att de faktiskt minskar satsningen på infrastruktur med nästan 1 miljard.

Sammantaget är budgeten för 2023 en stark satsning på infrastruktur, och det är en satsning som kommer att gynna både vår ekonomi och vårt samhälle. Genom att investera i vår infrastruktur skapar vi förutsättningar för en bättre framtid för oss alla.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Det finns en anledning till att regeringen har gjort denna utökning, och det är för att vi ser att fler människor är ute på sjön och att det finns ett stort behov av sjöräddning. Men här väljer ni, för att kunna göra andra satsningar, att på det stora hela dra ned på infrastrukturbudgeten för att kunna göra satsningar på andra områden och faktiskt riskera människors liv och hälsa genom att inte se till att det finns tillräckligt med resurser till sjöräddningen. Det tycker jag är ganska anmärkningsvärt om man vill att hela Sverige ska leva och att människor ska ha möjlighet att utnyttja våra fantastiska vattenvägar på sin fritid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag undrar därför fortfarande hur Centerpartiet har tänkt sig att sjöräddningen ska kunna möta det ökande intresset för fritidsbåtsåkande när ni nu drar ned på denna budget trots att fritidsbåtsåkandet har ökat.

Herr talman! Det var många vackra ord. Jag kan ändå på totalen konstatera att Centerpartiet faktiskt har gjort ett litet indiskt reptrick. Man lyfter in bränslestödet till landsbygden i denna budget. På det sättet försöker man dölja det faktum att man faktiskt drar ned på inte minst investeringar i ny infrastruktur.

Min fråga gäller en annan fråga. Många uppskattar att vara på sjön på fritiden, och fler har upptäckt glädjen i att vara ute på sjön under pandemin när de har valt att vara hemma på semestern. Det innebär också att risken för att fler hamnar i sjönöd är stor.

Jag undrar hur Centerpartiet har tänkt när man drar ned på stödet till sjöräddningen i förhållande till regeringens budget, med tanke på den ökning av fritidsbåtsåkande som vi faktiskt ser.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.

Det är glädjande att läsa i budgetpropositionen att regeringen anser att det är problematiskt att det sker stora kostnadsökningar i infrastrukturprojekt. Det är en oro som vi i riksdagen har diskuterat mycket med anledning av alla de riksrevisionsrapporter som har kommit om just kostnadsutvecklingen och även andra problem när det gäller stora investeringar i infrastruktur. Det är för dålig kostnadskontroll, och merkostnaderna landar på i snitt 30 procent. Givet att det handlar om 900 miljarder fram till 2033 är det enorma belopp vi pratar om.

Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp denna skrivning i budgeten, och vad konkret avser regeringen att göra för att få hejd på kostnadsökningen?