Cecilia Rönn (L) svarade Martin Ådahl i en replik om Riktlinjer för den ekonomiska politiken i debatten ”Protokoll 2023/24:135 Tisdagen den 18 juni” den 18 juni 2024.
Martin ÅdahlC· i en replikCecilia Rönn vet att jag hävdar att vi står på samma sida och att ett samarbete i mitten skulle betyda bra saker för Sverige. Eftersom det talas om elefanter i rummet är det svårt att inte se ett par andra elefanter här…Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
I dag debatterar vi riktlinjer för den ekonomiska politiken. Vi är i en ljus årstid nu. Veckorna som varit har många av oss firat studenter och skolavslutningar. Denna vecka kan vi se fram emot att fira midsommar, förhoppningsvis med nära och kära.
Även när det gäller den ekonomiska politiken ser vi tecken på att vi har lämnat den ekonomiska vintern bakom oss och att ljuset tittar fram, bland annat genom att inflationen nu har vänt ned och en tid varit på en lägre nivå, så låg att Riksbanken nu har vågat börja sänka räntan. Det är ett glädjande besked för alla privatpersoner, företagare och offentliganställda, liksom hela den offentliga sektorn, som har pressats hårt av den höga inflation och de höjda räntor som har gjort oss alla fattigare.
Arbetslösheten har ökat men inte så mycket som befarats. Vi gick dock in i lågkonjunkturen med en hög arbetslöshet från början, en skuld sedan en långvarig högkonjunktur då man borde ha pressat tillbaka arbetslösheten ordentligt.
Fru talman! Regeringen har tagit ansvar i en svår tid och prioriterat för att stötta de allra mest utsatta. Vi har kunnat lägga pengarna där de behövts som mest men har samtidigt tänkt framåt genom satsningar på skola och utbildning.
Nu behöver vi genomföra reformer för att få fart på Sverige igen. Vi behöver få fart på tillväxten, som ger möjlighet att upprätthålla en säker och bra välfärd och möta alla de kostnadsutmaningar vi står inför kommande år. Vi behöver göra en historisk uppbyggnad av försvaret och satsa på infrastruktur, elinfrastruktur, skolan och klimatet. Kriminaliteten måste tryckas tillbaka med åtgärder här och nu, samtidigt som vi stoppar nyrekryteringen med satsningar på bland annat socialtjänst och skola. Detta är saker vi har prioriterat i vår budget.
Det handlar om att återupprätta arbetslinjen i Sverige och ge fler människor möjlighet att komma i arbete eller starta företag, vilket är avgörande för ökad produktivitet och ekonomisk stabilitet. Jag vill att politiken ska vara en möjliggörare. Det kan den bli genom att vi satsar på en skola genom hela livet - en återupprättad grundskola med fokus på lärandets grunder och med en bra arbetsmiljö för lärare, sedan ett gymnasium som kan leda till jobb eller fortsatta studier och vidare en möjlighet att lära om och lära nytt mitt i livet för att anpassa sig till de jobb som finns eller den utveckling man vill ha i livet.
Jag prioriterar att träffa många företagare i denna roll, och jag har också en lång bakgrund inom det yrkeslivet. Alla vittnar om två saker som är viktiga: kompetensmatchningen i hela Sverige och arbetskraftsbristen i norra Sverige.
Att möta det kompetensbehov som företagen står inför satsar vi mycket på. Med Liberalerna i regeringen blir det stort fokus på skola och livslångt lärande, då detta är den viktigaste hörnstenen i samhället och ger mångfalt tillbaka på varje satsad krona.
Fru talman! Tillväxt är inte bara viktigt för ökade skatteintäkter utan också en möjliggörare för att förbättra klimat och miljö. Vissa menar och har den senaste tiden uttryckt att tillväxt och klimatomställning inte är förenliga. Jag skulle vilja hävda att det är precis tvärtom: Det är med en ständig tillväxt vi kan få ned klimatutsläppen och minska vår miljöpåverkan. Katalysatorn, som nu är en naturlig del i bilen, gjorde stor skillnad på sin tid. Nu håller vi på att elektrifiera transportsektorn för att utradera utsläppen därifrån.
Digitaliseringen har minskat vår konsumtion samtidigt som vi har ökat vår tillväxt. Tidigare hade du kanske en massa cd-skivor hemma, till exempel, vars tillverkning krävde massor av material. Nu har du miljontals skivor i din telefon. Tidigare hade du kanske hela bokhyllan full med uppslagsverk som vägde flera kilo. Nu kan du hitta all denna kunskap i ditt digitala hjälpmedel.
Det finns också en industri där bristen på teknisk utveckling har gjort att den fortfarande genererar otroliga utsläpp och har stor påverkan på vår miljö, nämligen textil- och modeindustrin. Modeindustrin står för cirka 10 procent av de globala utsläppen.
Jag har besökt ett antal företag som jobbar med dessa frågor, bland annat Wargön Innovation, där man jobbar med innovation för att återvinna och ta vara på textilier. Man vittnar om att bristen på teknisk utveckling gör att man ligger långt efter vad man skulle kunna vara med dagens teknik för att skanna, läsa av och sortera ut olika typer av tyg från uttjänta kläder så att dessa kan få ett liv igen och vi en bättre återvinning.
Visst kan man alltså kombinera tillväxt med hållbarhet. Men självklart behövs rätt styrmedel från politikens sida.
Fru talman! Det finns två elefanter i rummet som jag avslutningsvis vill säga några ord om.
Den första är euron. Inflationen har gjort oss alla fattigare och slagit hårt mot privatpersoner, företagare och offentlig sektor. Allt har blivit dyrare. Ensam är inte stark. Ensam är bara ensam. Europas gemensamma valuta är en garant för fred och välstånd på vår kontinent. För jobben och vårt inflytande i Europa måste vi uppgradera vårt medlemskap från basic till premium. Vi har inte råd att vänta längre.
Det handlar om konkurrenskraft och välstånd men också om vårt lands säkerhet och inflytande i EU. Medan 20 av 27 länder i dag har euron som valuta står vi utanför. Tyvärr är det än så länge bara Liberalerna som är tydliga med att det vore bra för Sveriges ekonomi, tillväxt och säkerhet att ansluta sig.
Stödet för euron har ökat stort de senaste åren, och jag tycker att svenska folket förtjänar den förutsägbarhet och stabilitet som en valuta som euron erbjuder. Nu hoppas jag att fler partier vågar ta denna diskussion.
Fru talman! Den andra elefanten i rummet är det narrativ som oppositionen med Socialdemokraterna i spetsen försöker sätta om att svensk sjukvårds och välfärds enda behov är mer pengar. Om regeringen skjuter till mer pengar kommer allt att lösa sig, sägs det från denna talarstol. Det finns väldigt många fakta som visar att detta inte är sant och att problemen är mycket mer komplexa än så. Att bara prata om resurser i form av pengar är att förminska en viktig debatt som påverkar oss alla.
Hela grunden till mitt politiska engagemang är just att vi ska ha ett skyddsnät utan hål för dem som faller och en skola som ser varenda unge så att de både kan klara skolan kunskapsmässigt och få självkänslan att de kan bli precis vad de vill.
Staten får varje år in cirka 1 300 miljarder i skatter och kommuner och regioner cirka 1 200 miljarder. Löntagare och arbetsgivare betalar hög skatt på lön, företag beskattas på vinster och vi betalar alla moms och andra typer av avgifter.
I Sverige lägger vi en internationellt sett hög summa på exempelvis sjukvård, men vi har inte bättre kvalitet och tillgänglighet motsvarande pengarna vi lägger. Vi står inför stora utgifter för att rusta upp försvaret, bygga ut kriminalvården, rusta det civila försvaret, stötta sjukvård och skola, satsa på investeringar för klimatet och planera för investeringar i infrastruktur. Allt är viktigt och ska göras. Men det blir nödvändigt att fråga sig: Vad får vi för pengarna?
Statsapparaten genererar regler och lagar som är kostnadsdrivande för kommuner och regioner. Dessutom har mängden administrativ personal generellt ökat men inte antalet lärare, sjuksköterskor eller undersköterskor. Att mängden administrativ personal ökar kan ju vara motiverat om det leder till avlastning av den personal som jobbar med barnen, vården eller omsorgen. Men så är inte fallet. Det är tvärtom: Regelbördan för offentliganställda bara sväller.
Då måste man våga fråga sig: Vilket administrativt monster har vi politiker skapat? Är det detta invånarna vill ha? Eller vill de ha skola och sjukvård för pengarna? Vad vill den hårt pressade personalen ha - tid för eleverna eller otaliga rapporter att fylla i?
Vi politiker borde ta ansvar för att varje skattekrona används rätt. Vi får inte bli hemmablinda av att vi hanterar stora summor, bli en del av ett system som inte ifrågasätter eller ta de lätta vägarna genom att kräva mer av våra skattebetalare.
Herr talman! Låt mig ge några exempel. År 2019 beslutade Västra Götalandsregionen att byta namn. Det skulle kosta 10 miljoner. Som tur var kom de på bättre tankar och lät bli. Man kan tycka att 10 miljoner är lite pengar. Men det motsvarar 13 sjuksköterskor på ett år.
Det finns rapporter om att sjukvården snarare står inför en generell produktivitetskris. En läkare inom den privata psykiatrin träffar 5,4 patienter per dag. Det kan jämföras med 2,7 läkarbesök per dag inom den offentliga vården. Då måste det finnas orsaker som inte bara är beroende av pengar.
Min region, Halland, har på många sätt landets bästa sjukvård. Där har man systematiskt jobbat med att kunna erbjuda vård inom 90 dagar, som vårdgarantin säger, i Halland eller i en annan region. Det har gett fantastiska resultat.
I Skåne finns fler exempel. Ett är att man rullat ut ett nytt måltidskoncept. Det har ökat valmöjligheten, gjort att det finns flexibla tider för en patient att kunna äta, möjliggjort för anpassad kost till dem som behöver det, minskat matsvinnet och höjt kvaliteten. Det beräknas ha besparat regionen 30-40 miljoner. Det motsvarar 27-40 sjuksköterskor per år. Det är inte lite.
Dessa få exempel visar att frågan är mycket mer komplex och att lösningen inte bara kan vara mer pengar. Det borde varje ansvarsfull politiker tycka är rimligt. Det handlar om livsviktiga jobb, där man borde kunna förvänta sig en bra arbetsmiljö. Det är otroligt mycket pengar som vi politiker tar in i skatt från våra invånare och företag. Man borde kunna förvänta sig ett skyddsnät utan hål och en skola i världsklass.
Det borde förpassas till sophögen att bara skrika att välfärden är generellt underfinansierad. Så enkel är inte lösningen. Vi behöver göra både och - ha rätt resurser och rätt arbetssätt.
(Applåder)
Herr talman! Cecilia Rönn vet att jag hävdar att vi står på samma sida och att ett samarbete i mitten skulle betyda bra saker för Sverige.
Eftersom det talas om elefanter i rummet är det svårt att inte se ett par andra elefanter här i rummet. En sådan är väl ändå att Liberalerna, som säger sig stå upp för skolan, nu styr över historiska massuppsägningar av lärare.
En annan, ännu större elefant i rummet har vi pratat för lite om i dag: att svensk klimatpolitik just nu håller på att spåra ur helt och hållet. Det handlar om utsläppsökningar på 5,3 miljoner ton, 17 gånger flygets utsläpp i Sverige. Ökningen av andelen elbilar har helt stannat av. I stället tar bensin- och dieselbilar över. Sveriges gröna varumärke hotas av det här. Vi håller på att bli kända för att vara ett land som bromsar.
Min fråga till ledamoten är: Vad säger du till personer på landsbygden - jag tror och hoppas att du har träffat några - som säger att de vill köpa en begagnad hybridbil eller till och med en elbil och få ned sina kostnader men som inte har råd? Den här regeringen har gjort det jättebilligt att fortsätta köra diesel- och bensinbil. Men det är inte framtiden. Trots det sitter man fast i det.
Regeringen har gjort det mycket dyrare att byta till elbil, trots allt prat om elektrifieringen. Den här regeringen har nämligen inställningen att alla har råd med värmepumpar, omställning och elbilar.
Vad säger du till de personerna på landsbygden, som ofta är beroende av bilen? Ni hjälper dem inte att bli en del av det nya och av omställningen, utan ni stjälper.
Herr talman! Tack för frågorna, ledamoten Ådahl!
Det kom något litet om skolan i början där. Jag vill poängtera att vi satsar på skolan. Vi gjorde det i den vanliga budgeten, och vi gjorde det i vårändringsbudgeten. Dessutom har en stor del av reformutrymmet gått till satsningar på välfärden. Där är skolan en jättestor del för kommunerna ute i landet.
Vi satsar på utbildningar i bristyrken för att kunna möta kompetensbristen.
Och vi lägger nu om mycket i skolpolitiken, för att kunna gå tillbaka till grunderna. Det handlar om att gå från skärm till pärm, om att läsa, skriva och räkna, om att stärka skolbiblioteken, om kunskapsbidraget med mera.
Väldigt många initiativ och utredningar är igång. Med Liberalerna är i spetsen kommer vi att reformera det som behövs och gå tillbaka till att ha en kunskapsskola.
När det gäller klimatet och bilarna är många människor beroende av bilen, både på landsbygden och på andra ställen. Det är klart att det behöver bli lättare att ställa om. Därför lägger vi pengar på att till exempel bygga ut laddinfrastrukturen. Det är en jätteviktig del för att man över huvud taget ska våga byta till en elbil, framför allt om man bor på landsbygden där det är långa avstånd.
Vi inför en skrotningspremie, så att man ska kunna få tillbaka pengar om man väljer att byta ut sin gamla bil och i stället hyra eller leasa en elbil.
Vi gör också satsningar för att den övriga transportsektorn ska kunna elektrifieras. Det handlar om lastbilar, bussar och arbetsmaskiner. Alla delarna är viktiga för att vi ska få en klimatomställning.
Under tiden måste människor ha möjlighet och råd att leva. Därför är det viktigt att vi gör både och. Vi ser till att det fungerar här och nu, men vi lägger också grunden för att möjliggöra att radera utsläppen helt och hållet framöver.
Herr talman! Jag vill poängtera att regeringen lägger tiotals miljarder kronor på att göra bensinen och dieseln billigare för folk i storstäder men lägger några hundra miljoner på att människor ska kunna byta bil, om de pengarna kommer att gå använda över huvud taget. Varenda person kan räkna ut att de inte kommer att räcka till många hundra bilar på landsbygden.
Vi har sagt att vi måste ha en ordentlig folkbonus så att alla, även de som inte har de högsta lönerna eller de bästa villkoren, har möjlighet att byta till en bättre bil. Även de som inte kan gå till banken ska ha möjlighet att byta till en enkel, begagnad hybridbil som gör att de kan ta ungarna till träningen och ta sig till jobbet och tillbaka. Det är dags att se de människorna på riktigt. De vill vara en del av klimatomställningen, men ni har gjort det nästan omöjligt för dem. Ni har tagit bort alla incitament för det, Cecilia Rönn.
Jag vill ändå bemöta det här med skolan. Sveriges Lärare, som representerar lärarna i Sverige, säger att vi hade behövt lägga minst 2 miljarder kronor - de vill egentligen ha 4 miljarder - för att bibehålla lärarna och kvaliteten i skolan. De varnar för att tusentals lärare och kuratorer, många tusen över hela landet och inte minst på landsbygden och i utsatta områden, nu kommer att sägas upp.
Liberalerna kan inte vifta bort detta. Det händer nu. Föräldrarna ser det i sin vardag. Stödet till barnen minskar. Utsatta elever i våra utsatta områden och i våra städer får inte det stöd de behöver. Det går inte att vifta bort med att det ska bli mer effektivt. Det är en omedelbar kris i kommunerna och en omedelbar kris för skolan som jag tror att många föräldrar ser.
Herr talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor!
Liberalerna viftar inte bort någonting, vare sig behovet av att elektrifiera vår bilflotta eller skolans behov.
När det gäller elbilarna redogjorde jag för våra satsningar för att utveckla laddinfrastrukturen och för elbilarna. Priserna har dessutom sjunkit. Nu kostar det ungefär motsvarande när man hade elbilsbonusen. Det var en bonus malus, som skulle vara kostnadsneutral. Det var den inte.
När det gäller att elbilsförsäljningen har minskat kan man se att all bilförsäljning har minskat. Det är också orsakat av att vi har haft och har en lågkonjunktur.
Vi gör nu precis det jag redogjorde för. Vi gör mer satsningar, till exempel skrotningspremien, för att man ska kunna byta. Men vi har också fokus på andra fordon som är utsläppare.
När det gäller skolan lämnar vi dem inte på något sätt i sticket. Nu styr äntligen Liberalerna på Utbildningsdepartementet igen, och vi lägger som sagt pengar i vår budget. Även i den vanliga budgeten gjordes specifika skolsatsningar tillsammans med generella statsbidrag. Men det är inte bara pengarna det handlar om. Man behöver minska den administrativa bördan för lärare. Därför görs det sådana utredningar nu. Även likvärdiga betyg utreds, liksom att utveckla lärar- och förskollärarutbildningen. Det behöver göras.
Det behöver inrättas en nationell skolpengsnorm för att alla elever i hela Sverige, var de än bor, ska få samma förutsättningar för en likvärdig utbildning. Vi tittar på stärkt trygghet och studiero. Läroplansutredningen pågår. Det ska bli mer undervisningstid för dem som behöver det, och de ska få tidig hjälp. Elevhälsan med mera ska också förbättras. Det är ett helt paket. Det är pengar och resurser, men det är även att ge rätt förutsättningar för att kommunerna ska kunna ta sitt ansvar och ge likvärdig och bra utbildning till alla landets elever.