Ardalan Shekarabi

Fru talman! Stort tack till ärade riksdagsledamoten Fredrik Malm för frågan!

Mina kunskaper om fastighetspriserna i Göteborgs kommun är tyvärr begränsade, och detta är långt ifrån mitt kompetensområde. Jag kan alltså inte göra en bedömning av huruvida det som Fredrik Malm lyfter fram i debatten är en relevant aspekt. Det finns säkerligen experter på detta område som har koll på prisutvecklingen vad gäller fastigheter i centrala Göteborg och som kan göra en bedömning av huruvida kommunens erbjudande, om det nu stämmer, till den civilsamhällesaktör som nämns är i enlighet med marknadspriser.

Däremot kan jag upplysa Fredrik Malm om att jag har varit väldigt engagerad i frågan om försäljning av välfärdsverksamheter till underpris, inte minst i Stockholms stad, där vi har horribla exempel på försäljning till underpris - dessutom till aktörer som hade en närhet till vissa politiska partier. Det föranledde en debatt om behovet av reglering enligt kommunallagen som sedan genomfördes.

Fru talman! Jag kan bara instämma i Annika Hirvonens inlägg. Det är ett område där vi har brister och en avsaknad av reglering där riskerna är stora. Det förtjänar kanske till och med en egen debatt om främmande makts påverkan på politiska institutioner och avsaknaden av regelverk när det gäller finansiering. Den frågan har ju varit relevant i svensk kontext långt tillbaka under 1900-talet när det handlade om sovjetiskt stöd och Nazitysklands stöd till politiska partier. Sedan dess har det inte varit någon debatt om de frågorna.

Tyvärr har de frågeställningarna blivit aktuella i dag igen. Socialdemokraterna har visat stort intresse för frågan om utländsk finansiering av religiösa trossamfund. Under förra mandatperioden inleddes det ett arbete med den frågan. Men frågan är också relevant när vi tittar på politiska partier. Jag instämmer alltså och tänker ta med mig frågeställningen och se hur vi kan samarbeta kring den.

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Jag måste ta med mig frågan, för den är en del av de diskussioner vi har om vår policyutveckling under den här mandatperioden för att se hur vi kan ta ytterligare steg i kampen mot korruption. Otillåten påverkan gentemot politiska institutioner och partier är definitivt en central fråga.

Vårt intresse för främmande makts påverkan är stort. Det är något som vi tittar närmare på. Där finns det brister i svensk lagstiftning - det är faktiskt en total avsaknad av reglering. Det kan definitivt påverka korruptionsrisker. Det är ett relevant område som både den här kammaren och enskilda politiska partier borde fördjupa sig i.

Kalla fakta granskade försök till anonyma bidrag till politiska partier, och det reportaget visade allvarliga brister som vi självklart måste ta tag i. Det finns bevisligen en straffrihet här som det också måste vara fokus på i debatten.

Fru talman! Jag måste hylla Ida Drougges djärvhet och mod att i denna kammare lyfta frågan om anonymitet när det gäller partibidrag med tanke på det som rapporterades om Moderata samlingspartiet före valet 2022. Jag tycker att det är djärvt, modigt och bra att frågan om bidrag till partier, inte minst anonyma, olagliga bidrag till politiska partier, lyfts i den här kammaren. Det är också modigt att frågan lyfts, även om Moderaterna då var föremål för kritik i den mediala bevakningen.

Jag ser fram emot en fortsatt dialog mellan våra partier om hur vi kan säkerställa att vi har bättre kontrollmekanismer, också i samband med partibidrag.

Fru talman! Först vill jag tacka Ida Drougge för engagemanget i frågan om tjänstemannaansvar. Vi delar inte uppfattning i denna fråga, men jag tycker att det är viktigt att alla aspekter lyfts upp i debatten om offentliga tjänstemäns ansvar.

När det gäller Socialdemokraternas syn på partifinansiering har vi varit ett av de partier som bidragit till att förändra regelverket och säkerställt att Sverige har fått ett regelverk för kontrollmekanismer av partibidrag. Det är ett bra regelverk, men vi behöver definitivt föra en debatt om huruvida dessa regler behöver vidareutvecklas. Men Socialdemokraterna har tillsammans med andra partier varit pådrivande för att Sverige ska få en ordning med insyn och relevanta kontroller av bidrag till politiska partier.

Fru talman! Varför lyfts frågan om privatiseringar och offentliga affärer upp i denna debatt? Jo, av den enkla anledningen att forskningen tydligt visar att här uppstår risker för korruption. Politikens ansvar är att reglera detta och säkerställa att vi har insyn och rättsliga mekanismer som gör att kommuner, regioner och stat agerar på rätt sätt för att minska risken för korruption i samband med offentliga affärer.

Problemet är att dessa mekanismer inte finns. När vi under åtta års regeringsinnehav försökte införa offentlighetsprincipen i privat utförda men offentligt finansierade verksamheter mötte vi motstånd i kammaren.

När nuvarande regering kom på plats var en av de första signalerna att arbetet med att säkerställa att offentlighetsprincipen skulle gälla skolor stoppades. Det säger oss att två intressen kolliderar. Objektivitet, saklighet och opartiskhet, som fastslås i svensk grundlag och som är skyddet mot korruption, ställs mot kommersiella intressen, som slås fast i verksamhetssyftet enligt aktiebolagslagen.

Om staten inte reglerar denna konflikt blir korruptionsrisken mycket större, och då ökar risken för att det vid offentliga inköp, privatiseringar och utförsäljningar blir problem med att enskilda kommersiella aktörer gynnas genom otillåten påverkan.

Därför borde frågan om offentlighetsprincipen vara viktig för civilministern. Därför är frågan om mekanismer i samband med offentliga affärer för att minska risken för korruption central. Därför var det extremt olyckligt att regeringen lade ned utredningen om korruptionsrisker vid offentliga affärer och privatiseringar. Olyckligt är rätt ord.

Fru talman! I vår grundlag fastslås ju att saklighet och objektivitet ska gälla vid offentlig verksamhet. Den utveckling vi har haft under de senaste decennierna är att offentliga verksamheter har privatiserats. Om vi då inte vidtar åtgärder för att säkerställa insyn och offentlighet samt andra åtgärder för att minimera risken för otillåten påverkan och korruption får vi en samhällsutveckling där dessa viktiga principer i grundlagen inte respekteras och inte gäller. I slutändan kommer tilliten i vårt samhälle att skadas.

Ta bara debatten om betygsinflation - den är ett perfekt exempel på hur risken för att objektivitet och saklighet inte ska gälla i offentligt finansierade verksamheter och myndighetsutövning påverkar tilliten i vårt samhälle. Man kan antingen bara acceptera det eller vidta åtgärder. Vi har offentlighetsprincipen till vårt förfogande. Vi har även andra mekanismer som handlar om att begränsa riskerna för korruption i samband med offentliga affärer och privat drift av offentlig verksamhet.

Fru talman! Ärade civilminister! Min fråga gäller offentlighetsprincipen och dess effekter för att förebygga korruption i välfärdsverksamheter och övriga offentligt finansierade verksamheter.

Under den senaste tiden har regeringen tagit ställning mot att offentlighetsprincipen ska gälla fristående skolor som är finansierade med våra skattemedel. Dessutom undantog man elstödet från offentlighetsprincipen, vilket var ett avsteg från svensk lagstiftning och tradition.

Hur ser civilministern på offentlighetsprincipen och dess effekter på välfärdsbrottslighet, korruption och risker för otillåten påverkan i samband med offentliga affärer?

Fru talman, ärade civilminister, riksdagsledamöter och åhörare! Den nya regeringen har under kort tid under de senaste veckorna och månaderna fattat följande beslut: Man har sekretessbelagt utbetalningen av elstödet för tiotals miljarder kronor, man har stoppat arbetet med att säkerställa att fristående skolor som har offentliga medel ska lyda under offentlighetsprincipen och man har lagt ned den utredning som specifikt skulle titta på frågan om korruptionsrisker och risker för otillåten påverkan, inte minst i samband med privatiseringar.

Detta är allvarligt, mycket allvarligt, i ett av de länder i världen som haft en av de högsta graderna av tillit i samhället - mellanmänsklig tillit och tillit mellan medborgare och offentliga institutioner.

Fru talman! Sveriges största tillgång är den höga graden av tillit. Det är en förutsättning för vår samhällsgemenskap, och det är en förutsättning för sammanhållning. Och forskningen visar att en av de viktigaste förklaringarna till den höga graden av tillit i vårt samhälle är en god förvaltning och en låg grad av korruption.

Bo Rothsteins tillitsforskning, som bedrivs på Göteborgs universitet och Uppsala universitet, har noga tittat på sambandet mellan tilliten och den goda förvaltningen. Men vad händer nu? Vi är ett av de länder i Europa, fru talman, som har gått längst i att privatisera offentliga verksamheter. Vi är ett av de länder i Europa som har gått längst i att skapa offentliga marknader. Vi pratar till och med om skolmarknaden. Vilket annat västeuropeiskt land talar om skolmarknaden?

Men vi har en skolmarknad. Och vi har en infrastrukturmarknad. Och vi har en bostadsmarknad. Vi har marknad efter marknad på område efter område som innebär att det offentliga gör affärer - säljer mark, ger markanvisning, fattar beslut om privatiseringar, fattar beslut om drift i privat regi av offentligt finansierad verksamhet.

Om vi inte tar riskerna för korruption i samband med offentliga affärer på stort allvar kommer tilliten inte att vara lika hög i vårt land, och då kommer vår samhällsgemenskap att skadas. Därför ber jag regeringen att tänka om. Det var fel att lägga ned utredningen, och det var fel att inte försvara offentlighetsprincipen.

Fru talman och statsministern! Min fråga gäller grundlagen, som statsministern flera gånger refererat till under de här diskussionerna.

En viktig del av svensk grundlag är förvaltningsmyndigheters och domstolars oberoende i rättstillämpningen och respekten för saklighet och objektivitet i samband med utnämningar av myndighetschefer. Under den senaste tiden har regeringens samarbetsparti attackerat oberoendet i rättstillämpningen genom att ifrågasätta domar som inte vunnit laga kraft och krävt utrensningar i statlig förvaltning.

Vad avser statsministern att göra för att fördöma samarbetspartiets attacker på dessa viktiga principer i svensk grundlag och för att stå upp för svensk förvaltning och domstolars oberoende i rättstillämpningen?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret - även om justitieministern redan efter fem månader har hamnat i förhållningssättet att allt är den andra regeringens fel.

Vi sitter inte på sanningen. Regeringen sitter inte på sanningen. Min poäng är att om svensk kriminalpolitik ska vara effektiv och human, minska brottsligheten och öka människors trygghet krävs samverkan i riksdagen. Då kan inte justitieministern fortsatta välja tystnadens väg när regeringens samarbetsparti attackerar grunderna i svensk kriminalvårdspolitik, utan då måste justitieministern vända sig till hela den här kammaren och samtala med samtliga partier om hur vi står upp för en kriminalvård som faktiskt levererar.

Vill justitieministern att bokslutet om fyra år ska vara att den del av svensk kriminalpolitik som fungerade bra, nämligen kriminalvården, har slagits sönder? Det är precis den risken vi ser nu. Om inte Kriminalvården får rätt förutsättningar, rätt resurser och en justitieminister som är beredd att ta fajten för svensk kriminalvård när det finns människor i samarbetspartiet som kontinuerligt attackerar grunderna för den politiken finns det risker.

Jag uppmanar justitieministern att ta avstånd från de mycket allvarliga attacker som vi nu ser från samarbetspartiet, inte bara mot svensk kriminalvårdspolitik utan också mot grunderna i svensk grundlag när det handlar om myndighetsstyrning, myndigheters oberoende och domstolars oberoende.

Vi kommer inte att värna den svenska förvaltningsmodellen genom att ändra lagstiftning, genom att ändra grundlag. Vi värnar den svenska grundlagen genom att stå upp för de människor som gör svensk statsförvaltning möjlig, nämligen alla de anställda, och deras integritet och skydd i enlighet med svensk grundlag. Jag uppmanar justitieministern att jobba med detta.

Fru talman och ärade justitieministern! Frustrationen växer i den socialdemokratiska riksdagsgruppen när det gäller myndighetsstyrning på Justitiedepartementets område. Det är en allvarlig situation, och det finns värden som måste sättas före partipolitiska intressen. Vi som sitter här avser att sätta igång ett arbete där vi kontinuerligt för en dialog med justitieministern också i den här kammaren om behovet av att han står upp för svensk statsförvaltning, för myndigheterna som lyder under regeringen och inte minst för Justitiedepartementets myndigheter.

Situationen i kriminalvården är mycket allvarlig. Det har att göra med rättspolitiska reformer som har genomförts under de senaste 10-15 åren. Det var först under perioden 2002-2006 som vi började se en rad straffskärpningar. De senaste två mandatperioderna har straffskärpningarna fortsatt i form av längre fängelsetid. Regeringen satsade på kriminalvården under den förra mandatperioden. Men vi anser att om Tidöavtalets förslag ska genomföras, vilket det verkar finnas stöd för i form av en majoritet i kammaren, kommer fängelsetiden att öka dramatiskt i relativ närtid. Då krävs att historiskt rejäla satsningar görs på kriminalvården - inte om tre år, inte om fyra år eller om två år, utan här och nu.

Beskeden som vi fick i budgetpropositionen vittnade om att Finansdepartementet hade segrat över Justitiedepartementet. Det var inga betryggande besked till Kriminalvården. Nu har Kriminalvården fått ett uppdrag att återkomma till regeringen med besked om vad som krävs för att Kriminalvården ska klara av de enorma utmaningar som myndigheten har framför sig. Inom kort får justitieministern ta del av Kriminalvårdens redovisning. Det vi förväntar oss från den socialdemokratiska riksdagsgruppens sida är att justitieministern står upp för sin myndighet och säkerställer att Kriminalvården får de förutsättningar som krävs för att vi inte ska slå sönder den del av svensk kriminalpolitik som fungerar bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kriminalvården har kvaliteter i världsklass. Det är relativt låga återfallssiffror. Men om vi gör fel nu, om vi inte investerar i kriminalvården i tid, blir det en mycket allvarlig situation som kan leda till att arbetsmiljön för dem som arbetar i kriminalvården försämras ytterligare och allvarliga problem med växande återfallssiffror för personer som kommer ut ur kriminalvården.

Fru talman! Justitieministern måste lägga fokus på myndigheten. Här krävs att justitieministern levererar de resurser som behövs. Jag kan som tidigare upphandlingsjurist säga att beslut som fattas av regeringen här och nu inte nödvändigtvis leder till nya anstalter om två år. Myndigheten ska planera och måste ges förutsättningar för den ekonomiska planeringen. Sedan ska den genomföra upphandlingar. Upphandlingar kan överprövas. Vi känner båda till de enorma brister som finns i systemet, vilket leder till förseningar. I praktiken kan ett välvilligt beslut från regeringens sida förverkligas om fem till sju år. Det beror på de procedurer som finns för offentliga inköp och som krävs för att bygga nya anstalter.

Den socialdemokratiska riksdagsgruppen uppmanar justitieministern att ta frågorna på största allvar. Vi vill inte ha en utveckling i kriminalpolitiken som innebär att straffen skärps men återfallen ökar. Nu vill justitieministern dessutom gå fram med förslag om att yngre ska sättas i fängelse. De får uppleva ett universitet i brottslighet i stället för kriminalvård.

Fru talman och utrikesministern! Den 9 november 1989 föll Berlinmuren, och med den föll kommunismen. Vi blev av med kommunismens tyranni i Europa. Det är precis denna process som det iranska folket är inne i - att besegra ännu en brutal ideologi: islamismen. Islamismens frammarsch började med den iranska revolutionen 1979, men nu vill iranierna sätta punkt för islamismens frammarsch. Då är frågan: Vad kan vi göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som utrikesministern bör göra är att sluta riskminimera genom att läsa upp färdigberedda tjänstemannaprodukter som svar i en interpellationsdebatt. Den stora risk som utrikesministern tar är att ställa sig på fel sida av historien och utmana den vilja som finns i riksdagen. Från Sverigedemokraterna till Vänsterpartiet - där finns en vilja, utrikesministern, att Sverige ska agera tydligt. Det är uppenbart att Sverige inte agerar tydligt, Tobias Billström, av den enkla anledningen att vi är ett av de EU-länder som inte har kallat Irans ambassadör till Utrikesdepartementet efter avrättningarna.

Jag lovar utrikesministern att om omvärlden inte agerar tydligt - om vi inte reagerar hårt, konkret och tydligt - kommer de att avrätta fler. Och eftervärldens dom kommer att bli hård mot oss, precis som eftervärldens dom är hård mot dem som accepterade kommunismen under 80-talet och inte ställde sig på rätt sida om historien 1989.

Låt oss nu göra det som riksdagen förväntar sig, utrikesministern. Kalla redan i morgon Irans ambassadör till Utrikesdepartementet, visa politiskt ledarskap och riskminimera inte genom att följa tjänstemännens underlag! Visa politiskt ledarskap genom politiska ställningstaganden baserat på den vilja som finns i Sveriges riksdag, eller ännu viktigare, baserat på den regeringsförklaring som statsministern läste upp här. Ett land nämndes: Iran. Kampen för friheten i Iran stöddes av statsministern. Följ det i konkreta handlingar! Utrikesministern har riksdagens stöd i detta.

(Applåder)

Fru talman och utrikesministern! Islamismen är inte bara ett hot mot iraniernas frihet och säkerhet. Islamismen är ett hot mot vårt sätt att leva, vår trygghet och vår säkerhet.

Bara förra veckan rapporterades det i tyska medier om att Islamiska revolutionsgardet tittar på judiska mål i Tyskland. Judiska mål i Tyskland är föremål för Islamiska revolutionsgardets verksamhet! En officiell del av den iranska staten är beredd att hota judiska mål i Tyskland, i Europeiska unionen. Islamismen erkänner nämligen inga gränser. Hela den ideologi som präglar den iranska staten bygger på idén att den har makt över människor oberoende av nationsgränser. Ideologin bygger på kvinnohat, hat mot vårt sätt att leva och hat mot vår frihet och har antisemitism som en bärande del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu har det iranska folket fått nog. 43 år räcker. Det iranska folket har fått nog, och många iranier är beredda att riskera sina liv för frihet, för demokrati, för jämställdhet och för alla de värden som slås fast i den svenska grundlagen och som den svenska regeringen bygger sin politik på.

Då är frågan: Vad är vårt ansvar i detta? Hur långt ska vi gå? Vad ska vi göra för att uttrycka stöd och visa på riktigt stöd för det iranska folkets frihetskamp?

Fru talman! Jag är inte här för att kräva att utrikesministern ska agera som Harald Edelstam, Folke Bernadotte eller Raoul Wallenberg. Jag är inte här för att kräva att utrikesministern ska riskera sitt liv. Jag är här för att säga - ärligt, enkelt och tydligt: Använd makten till att rädda människoliv!

Jag har suttit i Sveriges regering i åtta år. Då och då dyker det upp möjligheter att verkligen påverka människors liv på riktigt som minister. Det händer inte så ofta, men då och då händer det. Just nu sitter det flera hundra personer i Iran som riskerar dödsstraff. Två har redan blivit avrättade det senaste dygnet. Vi kan stoppa de avrättningarna, men då krävs det att utrikesministern är beredd att visa politiskt ledarskap.

Med all respekt för tjänstemannaunderlagen från Utrikesdepartementet är det inte läge att följa dem. Det är läge att visa politiskt ledarskap. Kalla upp den iranske ambassadören, som Tyskland och många andra europeiska länder gjort de senaste dygnen! Säg: Nej, vi accepterar inte att ni avrättar människor som längtar efter frihet!

Det har ett pris för utrikesministern, men det priset är inte särskilt högt i jämförelse med förmågan, och faktiskt chansen, att rädda liv och faktiskt stå upp för de värden som svensk utrikespolitik bygger på oberoende av om regeringen är socialdemokratiskt ledd eller moderatledd.

Jag är övertygad om att jag delar dessa värderingar med utrikesministern. Jag är övertygad om att Tobias Billström har samma avståndstagande mot islamismen som jag har. Men jag sitter inte i den position som Tobias Billström sitter i. Jag kan inte kalla upp Irans ambassadör. Jag kan vara här i dag och argumentera för min sak, men Tobias Billström kan faktiskt, oberoende av underlagen från tjänstemännen, i morgon gå till Utrikesdepartementet, kalla den iranske ambassadören till Utrikesdepartementet och tydligt markera att avrättningarna ska stoppas.

Är det någonting vi vet är det att den typen av signaler mot den iranska regimen spelar roll. De är brutala, men de är väldigt känsliga för kritik. Snälla, använd den makten!

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till justitieministern.

Vi socialdemokrater kommer att vara en konstruktiv opposition. Vi kommer att samarbeta i kriminalpolitiska frågor. Vårt lands intresse av att bekämpa brott måste komma före partipolitiska intressen.

Just därför är vi bekymrade över utvecklingen vad gäller Kriminalvården. Nu skärps straffen. Vi har fattat många beslut i den här kammaren de senaste åren. Enligt regeringsavtalet kommer det att arbetas med straffskärpningar, förändringar av straffrabatter och annat. Mycket av det är välkommet och behövs. Men det innebär att belastningen på Kriminalvården kommer att öka - inte lite utan otroligt mycket, och inte långsiktigt utan här och nu och under de kommande åren. Då behöver vi ge Kriminalvården rätt förutsättningar.

I budgeten anslås 3 miljoner kronor i högre tillskott till Kriminalvården. Hur ska Kriminalvården klara av de utmaningar som den har framför sig de kommande åren?