Helena Vilhelmsson

Herr talman! Med risk för att få onda ögat av de kollegor som ska debattera längre fram i kväll har jag begärt ytterligare en replik i ärendet.

Jag tycker att detta är för viktigt för att inte lyftas med emfas. Jag tycker nämligen att det slår väldigt illa mot den nämnda travnäringen. Jag har inget emot principen och det som är bakgrunden till att man höjer spelskatten, men jag kan tycka att det är lite slarvigt att göra det på det här sättet när det får så stora effekter för en näring som för med sig så mycket gott i samhället.

Jag blev lite rädd när jag hörde det där om att man skulle följa utvecklingen och att man skulle göra något åt det om det inte blir bra. Det har vi hört alltför många gånger. Vi i utskottet har hört det när det gäller internmomsen, till exempel. Det är inte lika lätt att backa bandet.

Jag har också lite svårt med argumentet att det skulle vara olyckligt med olika skattesatser för att det är så krångligt. Ja, det är krångligt, men se på vad alternativet är! Är det krångligt för Skatteverket eller enskilda företag kanske de ändå köper det om lönsamheten ökar. Vi har redan ett momssystem som är otroligt krångligt, med hundra olika momssatser. Det är lite rörande att man lägger sådan emfas på detta i just det här fallet.

Ledamoten nämnde också att högre skatt ger mer pengar till spelberoende. Det är ju sant. Men där borde man också ha gjort en avvägning. Är spelberoende lika vanligt när det gäller idrottsspel som trav som när det gäller onlinespel? Annars blir det ju skevt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd spelskatt

Ledamoten får gärna utveckla lite om detta. Men en viktig fråga är: Har dialog över huvud taget förts med hästnäringen innan detta förslag togs fram på regeringens bord?

Fru talman! Grejen är ju att ATG inte får del av några andra statliga satsningar eller bidrag. Travsporten får inte det. Ledamoten säger alltså att man är redo att se över det och att man ska kompensera travsporten rakt av. Det vore trevligt eftersom de drabbats så mycket.

Jag undrar också om ledamoten kan utveckla det som sades om att hålla ett öga på utvecklingen. Det vi vill med vår följdmotion är ju att man från och med nu ska titta på om det går att göra detta på ett annat sätt eftersom man inte gjorde det tidigare. Det är ett förslag i budgeten, så man har inte haft något remissförfarande över huvud taget, vad jag förstår.

Det vi vill med vår följdmotion är att man under halvåret som det här kommer att gälla ser efter om det går att göra på något annat sätt som innebär bättre effekt och bättre fördelning nästa år. På vilket sätt är ledamoten beredd att göra det tillsammans med regeringen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd spelskatt

Fru talman! Jag skrev ned några saker som ledamoten sa i sitt anförande om att reformen i förlängningen ska bidra till att befolkningens hälsa behålls eller i alla fall inte blir sämre av spel och att den inte ska påverka till exempel företag.

Jag berörde i mitt anförande effekter som hästnäringsföretagen riskerar att drabbas av med det här förslaget. De drabbas ekonomiskt, helt enkelt. Det kan slå väldigt illa, av flera skäl - bland annat en kostnadsökning som lågkonjunkturen för med sig. Men här är det 200 miljoner på ett bräde som i första hand travnäringen går miste om. Jag skulle gärna vilja höra ledamotens funderingar kring detta.

Har man tagit med i värderingen att förändringen framför allt drabbar landsbygdsföretag? Hur ser man på den frågan? Är SD och regeringen beredda att till exempel titta på differentierad spelskatt framöver, eller hur har man tänkt kompensera travnäringen? Det tycker jag att man ska göra när en sådan här förändring kommer utan att föregås av dialog. Hur tänker man hantera att den drabbar just landsbygdsföretag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd spelskatt

Fru talman! Det är alltid viktigt att diskutera skattehöjningar. Man behöver vara överens så långt som möjligt. Det är ju det bästa.

Så är det dock sällan. Det är det egentligen inte i det här fallet heller. Men eftersom det är ett förslag som kommer från budgeten är det, vad jag förstår, inget parti som har lagt fram något annat förslag som är budgetpåverkande. Men det finns andra saker att kommentera och följdmotionera om, vilket jag återkommer till.

Jag tänker ägna mitt anförande åt en effekt av skattehöjningen som slår väldigt hårt mot en viss näring: hästnäringen. För att ha en häst måste man motionera den, träna och tävla. Hästen behöver foder, stall, tränare, hovslagare och ibland veterinär. Det är en efterfrågan på tjänster och produkter som håller Hästsverige igång. Vi har runt 350 000 hästar, och det har vuxit fram en enorm sektor som årligen ger uppemot 20 000 människor heltidssysselsättning.

Spelbolaget ATG ägs av Svensk Travsport och Svensk Galopp. ATG:s överskott står för mer än 90 procent av de båda sporternas intäkter. Trav- och galoppsporterna med kringverksamheter får inga övriga statliga bidrag, så som andra idrotter får. ATG:s överskott går också ut som prispengar till hästägare samt till underhåll av landets 33 travbanor. Intäkterna från spelet är motorn som håller igång travsporten och hästnäringen, som i stor utsträckning går runt med ideella krafter i övrigt.

Detta är en näring som tampas med en långvarig lågkonjunktur och ökade omkostnader för transport, foder och energi. Dessutom går en del av ATG:s pengar till forskning som drivs av HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse.

Den nu föreslagna spelskatten gör att molnen hopar sig på travhimlen. Den blir ytterligare en börda. 4 procentenheter låter kanske inte som mycket, men det är en plötslig skattehöjning på över 20 procent. I kronor och ören motsvarar det en minskning av ATG:s bidrag till hästsporten med över 200 miljoner årligen.

Det finns otroligt många fördelar med hästnäringen. Som jag har nämnt berör den många småföretagare på landsbygden. Hästen är ett värdefullt verktyg för unga människor som behöver hjälp och stöd för sin fysiska och mentala hälsa. Många travbanor har någon form av öppen verksamhet för människor med ohälsa. I till exempel Mjölby samarbetar man med travbanan i Mantorp.

Skatten från Svenska Spel, statens spelbolag, går till staten, vinsten likaså. Den kan komma föreningar till del. Men när det gäller ATG går skatten till staten, men vinsten går till näringen, som alltså inte får ta del av andra föreningsbidrag. Det betyder att om skatten ökar minskar vinsten.

Hur har vi hamnat här? Som ni vet ingick det i regeringens budgetproposition att höja skatten från 18 till 22 procent. Mig veterligen gjordes det utan någon som helst dialog med till exempel den näring som det berör så mycket: hästnäringen.

Hästnäringen har i efterhand - för sent - kommit med förslag på andra lösningar. Till exempel skulle spelskatten på kommersiell vadhållning kunna behållas. Man kan också göra en mindre ökning och i stället höja mer på kommersiellt onlinespel. Hur har regeringen hanterat det förslaget? Den har inte hanterat det alls. I denna proposition står det ingenting om att i framtiden kunna titta på till exempel differentierad skatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd spelskatt

En majoritet av licensländerna i Europa har redan differentierad skatt, det vill säga olika skattesatser på olika spelprodukter. De flesta av dessa har högre skatt på onlinekasino än på vadhållning. Ett exempel är Storbritannien där spelskatten på kasino är mellan 15 och 50 procent medan spelskatten på vadhållning är 15 procent.

I det här sammanhanget ska man se hästarna som elitidrottsmän och travbanorna som idrottsarenor. Om den här höjningen av spelskatten går igenom kommer den tillsammans med Skatteverkets märkliga hantering, som är en annan fråga - man bedriver näst intill en jakt på hästföretag med den så kallade travmomsen - att innebära att trav- och galoppnäringen och med det landsbygdsföretag är i fara. Det är vad Tidögänget kan åstadkomma med det här förslaget.

Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation.

Fru talman! Arbetsmiljön på svenska arbetsplatser står sig väldigt väl internationellt sett, men trots allt förblir antalet arbetsplatsolyckor alldeles för stort i vissa särskilt hårt drabbade branscher, som vi har hört här i dag. Inte minst talar den dystra statistiken det senaste året sitt tydliga språk. Många unga män befinner sig i riskzonen för allvarliga tillbud, och samtidigt är antalet anmälningar om arbetssjukdomar bland kvinnor till följd av organisatoriska och sociala problem konstant högt.

Det behövs specifika satsningar och bättre förutsättningar för arbetsgivare att bedriva ett förebyggande arbetsmiljöarbete med speciellt fokus på små företag, eftersom de har mer begränsade resurser än stora företag. Satsningarna kan innebära kunskapsspridning, rådgivning eller bättre verktyg för att underlätta det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Dessutom är det av största vikt att förenkla regelverket. Kraven på arbetsmiljöområdet kan variera, och de måste anpassas för att på bästa sätt säkra arbetsmiljöresultatet. Men det råder ingen tvekan om var ansvaret ligger. Det ligger hos arbetsgivaren.

En förbättrad arbetsmiljö för kvinnor är en viktig del i att minska sjukfrånvaron, inte minst i ljuset av det ovan nämnda ökade antalet arbetssjukdomar. Skyddsutrustning och skyddskläder måste finnas tillgängliga. Jag kan tycka att det är lite lama skrivningar i betänkandet, liksom när det kommer till andra grupper som upplever att de är marginaliserade och inte inkluderade.

Sedan coronapandemin och med hjälp av teknikutvecklingen i allmänhet har arbete hemifrån, på distans, prövats väldigt mycket, och det har ökat mycket den senaste tiden. Det har visat på utmaningar och risk för negativa effekter, bland annat att personer har riskerat att bli isolerade socialt. Men det har också visat på väldigt många fördelar, såsom minskat behov av transporter och mindre tid som går åt till att pendla - vilket underlättar livspusslet och ger barnen större tillgång till sina föräldrar, liksom minskade kostnader för kontor och en breddad rekryteringsbas för arbetsgivare som också innebär att stad och land binds ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Utvecklingen av distansarbete ligger i tiden och är en del i utvecklingen av digitaliseringen. Det gör arbetssituationen mer flexibel för fler arbetstagare och arbetsgivare, och vips uppstår bättre förutsättningar för boende på annan ort som får hela Sverige att växa och utvecklas.

Fru talman! Det behövs fler incitament så att fler människor med rätt kompetens vågar flytta dit där de behövs. Därför fortsätter Centerpartiet att driva frågan om att möjligheten till distansarbete måste underlättas för att främja att fler ges möjlighet att bosätta sig i Sveriges landsbygder. Därför bör man överväga att införa en särskild distansarbetslagstiftning.

Det är bra att myndigheten Mynak nu har fått i uppdrag att utvärdera distansarbetet, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Även här saknas det skrivningar i betänkandet om ett hela-landet-perspektiv när det kommer till distansarbete, och detta tycker jag är beklagligt. Regelverket för arbetsmiljö och Arbetsmiljöverkets råd och stöd måste följa med i tiden och anpassas efter distansarbete.

Fru talman! Centerpartiet vill uppnå ett samhälle där kvinnor och män har lika möjlighet till makt och inflytande över sin egen situation - ett samhälle som bidrar till att kvinnor och män kan försörja sig själva och inte är ekonomiskt beroende av en partner.

En kvinna förväntas av många arbetsgivare stanna hemma mer, och en man förväntas i större utsträckning prioritera jobb framför barn. Oavsett om vi vill det eller inte hänger dessa värderingar kvar.

En del i att strukturella löneskillnader finns är att kvinnodominerade yrken värderas lägre än mansdominerade yrken. Centerpartiet vill att lönekartläggningar ska göras vart tredje år, men mer ordentligt och med skarpare resultat, som ett led i att synliggöra löneskillnader. Vi kanske inte kan vänta hur länge som helst och acceptera detta. Om lönekartläggningarna inte ger de resultat och leder till de åtgärder som vi faktiskt ser gör skillnad kanske de måste göras oftare.

Vi har även förslag om att exempelvis statliga myndigheter ska utjämna de oförklarliga löneskillnaderna, att all individbaserad statistik ska vara könsuppdelad och att fortsätta insatser för jämställdhetsintegrering ska göras som en del i detta.

Vi behöver också jobba med rådgivning och rådgivningsinstrument som nudging och också med åtgärden dubbla nomineringar till styrelser. Att män i snitt tjänar mer än kvinnor över livet måste upphöra.

Löneskillnaderna beror också på mängden arbetad tid, vilket påverkas av bland annat föräldraledighet, vab, deltidsarbete, bransch, karriär och sjukskrivningar. Deltidsarbete försvårar karriär och löneutveckling, och deltidsnormen är ett problem för många kvinnor. Centerpartiet arbetar för att deltidsnormen för kvinnor ska brytas på arbetsmarknaden.

Målet om lika lön för likvärdigt arbete är viktigt, och Centerpartiet menar att vi likt andra nordiska länder behöver fortsätta att arbeta med att ta nya steg och utreda nya sätt för att minska lönegapet mellan kvinnor och män.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Fru talman! Låt mig prata lite om människohandel. Plattformen Civila Sverige mot Människohandel har de senaste åren upplevt en ökad tillströmning av offer för människohandel och exploatering i Sverige. Merparten av dessa har inte identifierats av myndigheter, vilket oftast betyder att individerna inte får sina rättigheter tillgodosedda.

Sverige har flera gånger, bland annat av Riksrevisionen och Europarådets expertkommitté, kritiserats för att ha varit alldeles för dåligt på att proaktivt identifiera, leta upp, hitta och identifiera särskilt sårbara brottsoffer, såsom papperslösa och ensamkommande, som utnyttjas i arbete genom människohandel.

Det finns helt enkelt för lite uppsökande verksamhet från socialtjänsten och polisen för att hitta dessa personer. Detta är lite beklagligt eftersom det bara är dessa två myndigheter som i dag får ansöka om brottsoffers konventionsstadgade grundläggande rättighetspaket, som det står i rättigheterna, det vill säga reflektionstid - en 30 dagars betänketid. Centerpartiet tycker att fler myndigheter och också ideella organisationer ska ha rätt att ansöka om sådan betänketid, för det är framför allt de ideella organisationerna som hittar brottsoffren. Så fungerar det i England, och det är väldigt bra.

Ett av de enklaste och viktigaste verktygen för att utsatta ska få information om sina rättigheter är att installera en nationell hotline, ett förslag som bland annat plattformen jobbar för. De flesta länder i Europa har en nationell hotline.

I våra grannländer Finland och Norge finns en statligt finansierad 24 timmars nationell telefonjour med information, hjälp och stöd även till allmänheten och till sårbara brottsoffer. Grannar och arbetskamrater som tror eller misstänker att något inte står rätt till men som kanske inte är redo att ringa direkt till polisen kan ringa till en hotline och fråga om råd.

Sverige måste leva upp till de internationella åtagandena för offer för människohandel och säkerställa att de identifieras och får tillgång till information, skydd och stöd utan att det, som det är i dag, är villkorat till medverkan i en rättsprocess.

Brottsoffer har rätt till vila och återhämtning för att sedan avgöra om de vill åka hem, om de inte är från Sverige, eller medverka i en rättsprocess för att sätta dit dem som begår brottet, det vill säga människohandlarna. Detta är en oerhört viktig fråga för att bekämpa denna kriminalitet. Centerpartiet vill ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att införa en sådan hotline som är bemannad dygnet runt.

Jag saknar lite denna poäng och detta perspektiv i skrivningarna från regeringen i betänkandet. Man pratar om myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet där människoexploatering sker, och man pratar om att Delegationen mot arbetslivskriminalitet har fått ett tydligt uppdrag. Ja, men detta gäller människohandel för arbete, inte människor som är utsatta för trafficking och sexuellt arbete.

Regeringen hänvisar i betänkandet också till den nya lag om uppgiftsskyldighet som nyligen har överlämnats till riksdagen. Den är bra, men den berör ju i första hand uppgiftsskyldighet mellan myndigheter. Med den når man inte explicit andra civila föreningar som kan vara en stor hjälp i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Man skriver att utskottet kommer att fortsätta att följa detta arbete noga, men att regeringen följer det noga ger inga fler identifierade brottsoffer. Men det kan en nationell hotline ge.

Därmed yrkar jag bifall till reservation 16.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den årliga insatsen "Svartsjuka är inte romantiskt" bedrivs av polisen, länsstyrelserna, ungarelationer.se och Jämställdhetsmyndigheten. Det är en insats som inte skulle ha fungerat om inte ungarelationer.se funnits. Kampanjen "Måste man gå med på strypsex?", som bygger på en av de vanligaste frågor stödchatten får in, skrämmer och berör. Just de här frågorna, som regeringen och Paulina Brandberg talar så mycket om, jobbar ungarelationer.se med.

Jag betvivlar inte intentionerna, men det är väldigt märkligt att finansieringen i april månad 2024 trots dessa fakta inte är säkrad. Som tidigare nämnts är det förståeligt att finansieringsformen för en nationell verksamhet inte finns på plats från start. Men man har provat flera olika sätt sedan 2022. Avbräcken och kortsiktigheten skadar och riskerar verksamheten. Det handlar inte bara om stödlinjen utan om alla nationella myndigheter som samverkar med den här verksamheten.

I en kommunenkät med 185 svarande uppger nästan 80 procent av kommunerna att de känner till ungarelationer.se, och 60 procent säger att de använder sig av material och verksamhet från ungarelationer.se.

I ljuset av allt detta som ministern berättar om och som vi alla vet när det gäller den utveckling som har skett i år, som är förfärande, finns det fortfarande inte i april månad 2024 en stabil finansiering för stödlinjen. Det finns för Sluta slå och Välj att sluta för män, och det finns för Kvinnofridslinjen. Men det finns inte för ungarelationer.se.

Det verkar inte finnas någon plan B. Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer. Det är där insatser har effekt på riktigt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det som kommer att hända om den här verksamheten upphör är ju, utöver att barn och unga går miste om sitt rättmätiga stöd, att personal kommer att sägas upp och spetskompetens gå förlorad. Barn och unga kommer alltså inte att tillförsäkras samma rätt till stöd som vuxna som utövar våld då ungarelationer.se i dag faktiskt är den enda nationella motsvarigheten till NCK:s stödlinje eller Välj att sluta-linjen, som vänder sig till män som slår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ungarelationer.se startade 2019. Samtidigt öppnade just Välj att sluta-linjen som ett pilotprojekt av länsstyrelser med stiftelsen Manscentrum som utförare, vilket är precis så som ungarelationer.se har fungerat. Skillnaden är att Välj att sluta-linjens finansiering är säkrad i dag.

När ungarelationer.se startade gjordes en undersökning i referensgruppen, och ett tydligt önskemål från de unga var att det ska vara ett stöd via chatt, anonymt. Andra önskemål var att den som bedrev verksamheten inte skulle kännas som en myndighet och att det skulle kännas ungdomsanpassat. Efter uppstarten finansierades ungarelationer.se genom ett regeringsuppdrag till Jämställdhetsmyndigheten, vilket fortsatte 2022.

Sedan fick vi en ny regering, och ett nytt statsbidrag tog form som skulle inrymma allt våldsförebyggande arbete. Det som hände var dock att anslaget till ungarelationer.se sänktes kraftigt därför att bland annat forskning skulle prioriteras. Därmed stod ungarelationer.se ofinansierat under 2023 - tills ett regeringsbeslut specifikt om finansiering för det andra halvåret fattades i september 2023.

Det är naturligtvis förståeligt - jag fortsätter med lite tekniska frågor om finansiering - att det under en stödlinjes första tid inte är helt klarlagt vem som ska ansvara för finansieringen och hur den ska säkras på lång sikt. Men efter fem år tycker man att det här borde ha landat. Det är av stor vikt att finansieringsfrågan löses för att det ska fortsätta att finnas ett stabilt och hållbart stöd för målgruppen.

Som sagt ligger Välj att sluta-linjen numera under Socialstyrelsen som ett uppdrag. Stiftelsen Manscentrum är utförare. Där är det löst, och precis så skulle det kunna fungera här. Myndigheten kan vara Jämställdhetsmyndigheten eller Socialstyrelsen, och stiftelsen 1000 Möjligheter är utföraren som driver linjen.

Inför 2024 har det funnits en förhoppning om att stödlinjens verksamhet skulle kunna finansieras inom det nämnda nya statsbidraget. Men när besluten kom visade det sig att så inte blir fallet. Tyvärr går det inte heller att läsa i Socialstyrelsens beslut varför man har beviljat en halv miljon i stället för 5 miljoner. En gissning är att det var en nödvändighet för att kunna täcka fördelningen till alla organisationer som kvalar in enligt den nya förordningen.

Återigen: Vi kan inte diskutera Socialstyrelsens beslut, men vi kan diskutera hur regeringen tänker garantera och säkra det rättmätiga stödet till unga som lever i en hotfull, obekväm eller våldsam relation. Om förutsättningarna för fungerande verksamheter i dag förändras så till den milda grad att de äventyras faller ju ansvaret på regeringen.

Min fråga är då: Vad gör ni i stället? Jag hoppas att jag senast på måndag, när budgeten kommer, får reda på hur man har tänkt lösa det här. Det är ju så att ungarelationer.se under sina fem år har haft över 15 000 specifika chattkontakter och fått mer än 1,3 miljoner sidvisningar. Man har enormt mycket samverkan med nationella myndigheter, Polismyndigheten och kommuner. Det vore förödande om de inte kan fortsätta, och det är förödande att finansieringen inte är säkrad.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Mäns våld mot kvinnor - denna eviga pandemi - plågar oss. Det är ett av vår tids största samhällsproblem. Den senaste tidens utveckling, med flera mord på kvinnor och flickor under årets första månader, är förfärande.

En ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset visar att våld i ungas parrelationer och hedersrelaterat våld och förtryck ökar i Sverige. Studien visar att var tredje niondeklassare som dejtat eller haft en relation har utsatts för våld av sin partner - var tredje person!

Den våldsamma pornografin bidrar till osunda sexuella relationer där både pojkar och flickor förväntas ställa upp på saker de inte vill eller är bekväma med att utföra.

Ett våldsamt beteende uppkommer inte när man är vuxen och är i en relation. Män kommer inte helt plötsligt på en dag att de ska börja slå. Inte heller vaknar tonårskillar upp en dag och säger: "I dag ska jag prova strypsex." Nej, mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer. Normer, värderingar, lättillgänglig våldsam pornografi, bristande lagstiftning - allt bidrar till att våldet kryper allt längre ned i åldrarna.

Behovet av information, vägledning och stöd till unga som är utsatta kan inte nog understrykas. Åldersanpassad information och samtal kan ske tidigt, allt för att unga ska få verktyg att säga nej till sådant de inte är bekväma med och att samtycke alltid ska föreligga.

Under januariavtalet medverkade våra partier - Liberalerna och Centerpartiet - till att verksamheten ungarelationer.se startade. Jag ser med fasa fram emot att Liberalerna kanske medverkar till att man tvingas lägga ned. Risken finns, och jag återkommer till det. På grund av uteblivna besked om finansiering riskerar verksamheten nämligen att stängas efter årsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har ställt frågor om detta till ministern förut och fått samma svar, att ministern inte kan lägga sig i Socialstyrelsens beslut och inte kan ägna sig åt myndighetsutövning. Det är helt riktigt, men jag har inte specifikt frågat vad ministern anser om Socialstyrelsens beslut att enbart bevilja en halv miljon kronor i stöd i stället för 5 miljoner kronor.

Jag har inte efterfrågat eller tyckt att ministern ska ägna sig åt myndighetsutövning, utan jag frågar vad regeringen avser att göra för att unga i Sverige ska ha tillgång till en stödlinje, precis som våldsutsatta kvinnor har och precis som män som slår har. Mäns våld mot kvinnor börjar nämligen med killars våld mot tjejer, oavsett om regeringen eller dess ministrar ägnar sig åt myndighetsstyre eller ej.

Faktum är att jag har fått lite mer svar den här gången. Jämställdhetsministern säger att Jämställdhetsmyndigheten och Statens skolverk har fått i uppdrag att kartlägga och sprida information om våld i ungas parrelationer och förebygga, upptäcka och åtgärda våld i unga relationer. Det är bra, och det är också dags att myndigheterna får det uppdraget eftersom de kanske måste ta över en verksamhet som tvingas lägga ned efter halvårsskiftet - en fungerande verksamhet som gör just detta.

Jag är uppriktigt orolig och vill veta hur regeringen tänker. Kommer regeringen på måndag, när vårändringsbudgeten presenteras, att avsätta medel för att det förebyggande arbetet mot killars våld mot tjejer ska kunna fortgå? Hur ska det i så fall göras? Om svaret blir detsamma som hittills, det vill säga att man har gett olika myndigheter uppdrag, skulle jag vilja veta på vilket sätt regeringen tänker att arbetet ska ske i regi av Jämställdhetsmyndigheten och Statens skolverk. Svaret i dag är tyvärr tunt och svarar inte upp mot det som den nationella stödlinjen gör i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Herr talman! Motionsbetänkandet behandlar många otroligt viktiga frågor för både företag och civilsamhälle. Ni vet att det är företagen som skapar fyra av fem jobb i vårt land.

Jag ska börja med att säga några ord om skog och skogsbruk, som också behandlas i betänkandet. Skogsbruk är enligt Centerpartiet en av de viktigaste näringarna, kanske till och med den viktigaste näringen, för omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det är också en näring som har enormt stor betydelse, är en ryggrad, för Sveriges ekonomi och exportnetto.

I den svenska skattelagstiftningen finns i dag något som kallas skogskonto. Det innebär att pengar från en avverkning som görs en gång under skogens omloppstid, det vill säga 80 år eller mer, får disponeras över tid och inte måste tas ut och beskattas just vid avverkningstillfället. Det är kloka ekonomiska villkor för Sveriges skogsägare, som dessutom är helt avgörande för skogsägarens ekonomi.

I skogspropositionen, som vi beslutade om under förra mandatperioden och som var en åtgärd inom januariavtalet, fastslogs att liknande villkor borde gälla även för annan form av intrångsersättning, för exempelvis naturvårdsändamål eller upplåtelse för vägar, kraftledningar med mera. I dag gäller till exempel ett naturvårdsavtal 50 år, och det är orimligt att det ska vara fråga om en engångsersättning och beskattas vid ett och samma tillfälle. Men så är det i dag. De medlen bör naturligtvis också kunna sättas in på ett skogskonto.

Skatteverket har sedan i juni 2022 haft ett uppdrag att analysera och lämna förslag om hur sådana skatteregler kan göras mer gynnsamma för att öka incitamenten till bland annat frivillig naturvårdsavsättning, samtidigt som den administrativa bördan ska beaktas.

I augusti 2023 överlämnade Skatteverket en promemoria, Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog, och där lämnas förslag om beskattning av intrångsersättning och löseskilling på ett mer ändamålsenligt sätt och om att ersättning för till exempel naturvårdsavtal under vissa förutsättningar ska kunna periodiseras. Promemorian bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Ingen har pratat om den i något anförande, och därför vädjar jag till regeringen att se till att förslaget tas fram. Det är ytterst viktigt för skogsägarnas ekonomi och för Sveriges ekonomi.

Den utredning som har nämnts här om bland annat 3:12-regler är också otroligt viktig, liksom det tidigare tilläggsuppdraget från regeringen. Jag ser fram emot att de läggs fram i maj i år.

Något som inte heller har nämnts från talarstolen är det faktum att för att stärka de offentliga finanserna, hålla den offentliga skuldsättningen på en lägre nivå och skapa utrymme för att klara en framtida finansiell kris infördes i januari 2022 en riskskatt för kreditinstitut. I samband med att den fastslogs riktade riksdagen tre tillkännagivanden till regeringen, bland annat om att regeringen under förra året skulle återkomma med förslag som undantar Kommuninvest och andra lokalt ägda och drivna banker från skatten. Det är också mycket viktigt för bärkraften för lokala banker. Detta har ingen heller nämnt från talarstolen, och det framgår att frågan bereds, liksom förra året, inom Regeringskansliet. Jag vädjar även här till regeringen att leverera på tillkännagivandena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Låt mig slutligen säga några ord om jämställd sponsring. Det är inte bara fråga om att enkelt göra om skattelagstiftningen. Jag inser att det är komplicerat, men det är så nödvändigt. Ett rikt idrotts- och kulturliv är en förutsättning för attraktiva samhällen där människor vill bo och leva. Idrottsföreningar runt om i landet, stora som små, är otroligt beroende av sponsring för att kunna bedriva och utveckla sin verksamhet. För många företag är sponsring av exempelvis idrottsverksamhet en mycket viktig del av hållbarhetsarbetet och för policyer. Men som har nämnts i dag är problemet att det saknas tydlig lagstiftning för hur den ska beskattas.

Herr talman! Det som styr avdragsrätten är ett föråldrat lapptäcke av prejudikat och tolkningar. Marknadsvärdet bedöms efter antalet besökare eller andra mer traditionella parametrar, och det är inte anpassat till dagens innebörd av marknadsvärde. Exponering via såväl sociala som traditionella medier gör att marknadsvärdet inte kan mätas på så sätt som det traditionellt har mätts. Riksdagen riktade därför under 2021, på initiativ av Centerpartiet, ett tillkännagivande om att se över regelverket för sponsring.

I dag är det ur ett varumärkesperspektiv lika attraktivt för ett företag att sponsra ett allsvenskt herrfotbollslag som ett damlag i samma division eller en mindre förening utan elitambitioner. Det är inte antalet fysiska besökare som är det centrala. Hållbarhetsfrågorna ligger i fokus. Problemet med de regler som finns i dag är att de ger felaktiga ekonomiska incitament och styr mot att sponsra idrotter som fortfarande har ett högt antal åskådare på plats som har köpt en traditionell inträdesbiljett. Därför måste det ändras å det snaraste.

Ledamoten Fredrik Ahlstedt sa tidigare att det är bra att regeringen tar lite tid på sig, men man har tagit två och ett halvt, snart tre, år på sig, och jag hoppas att en förändring kommer snart.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 17.

Fru talman! Jag har inte någon färsk siffra, men år 2020 drog de tio största förbunden tillsammans in sponsorintäkter på över 500 miljoner kronor.

Det här är ett problem. Kritiken kommer inte bara från Centerpartiet, utan klubb efter klubb man möter säger att detta måste åtgärdas. Vi hade för något år sedan ett synnerligen välbesökt och viktigt seminarium om hur man kan komma till rätta med det.

När jag säger att det inte finns något regelverk menar jag verkligen regelverk. Som jag nämnde saknas det skrivningar i lagtext om sponsring. Det är verkligen inte rimligt att avgörande till och från ska behöva ske i domstol när det gäller verksamhet som omfattar så här mycket pengar. Detta är alltså mycket angeläget. I dag finns det tydliga exempel i lagstiftningen som gäller avdrag för representation, forskning och utveckling men inte för sponsring.

Ibland kan det vara bra att saker och ting går till domstol. Men om man utan det kan konstatera att effekterna av dagens system inte är bra kan man ju inte vänta på ett avgörande i domstol varje gång, utan då måste man gå in och konstruera förändringar. Man kan inte bara säga att det är upp till rättssystemet att avgöra detta. Det här är en politisk fråga, för det slår ojämställt. Gör regeringen ingenting åt det för den en politik som är ojämställd.

Att detta pågår i någon närbesläktad utredning är alltid något. Jag hör ledamoten säga att det inte går att få något svar på det här. Det kan jag ha respekt för. Men ledamoten får gärna ge lite mer information och berätta lite mer om hur han tror att det här gifter sig med den närbesläktade utredningen om gåvor eller vad det var.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Som företrädare för ett oppositionsparti här i kammaren kan jag för protokollets skull säga att Centerpartiet inte står bakom införande av de skatter som ledamoten sa att oppositionen generellt driver på för.

Jag vill ta upp en annan viktig sak. För två år sedan beslutade kammaren om ett tillkännagivande om att se över reglerna för avdrag för sponsring, vilket Moderaterna röstade emot. Jag tycker att det var anmärkningsvärt. Ledamoten får gärna förklara varför Moderaterna röstade emot detta.

Jag tycker att det är viktigt att man har regler för sponsring - helst grundade i en lagstiftning, vilket inte är fallet i dag - som gynnar både breddidrott och elitidrott och som gynnar både individuella sporter och lagsporter. Reglerna ska också på ett jämställt och jämlikt sätt gynna både herridrott och damidrott.

Med nuvarande lagstiftning värderas en reklamskylt på en arena när det gäller motprestation. Det tas dock ingen hänsyn till andra former av reklam eller synlighet, som webbsidor och så vidare. Detta leder till att arenaidrotter är enklare att sponsra än till exempel orientering eller andra idrotter som utövas utomhus. Om man inte gör någonting åt detta går det att dra slutsatsen att man tycker att denna ordning är helt okej ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Företag och föreningar får agera skatteexperter i stället för att hålla på med det som de är bra på, nämligen idrott.

När vi debatterade detta förra året stod det i motionsbetänkandet att Regeringskansliet beredde frågan. Det står samma sak i år. Kan ledamoten berätta vad som händer i frågan och när vi kan få se något förslag till förändring av detta, så att riksdagens beslut följs?

Herr talman! Detta betänkande innehåller så många frågor som är roliga att debattera att jag nästan önskar att vi hade uppdelade debatter inom det här området! Tyvärr kommer jag också att uppehålla mig mest vid frågan om mäns våld mot kvinnor. Det går liksom inte att undvika den just nu.

Precis som förra året börjar jag med att referera till tidningsrubriker som vi har hört om tidigare i talarstolen. Under jullovet skedde tre mord och 35 misshandelsbrott, rapporterar tidningen Veckorevyn. Då vet vi att mörkertalet är stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Jag hoppar till den senaste veckan. Då kan vi räkna till fyra mord på kvinnor - i Ronna, Stockholm, Borlänge och nu senast Marks kommun. Eller nej, förresten: tre mord på kvinnor och ett mord på en flicka. Det har även skett ett mordförsök i Askersund i mitt hemlän.

Herr talman! Jag har inte räknat ihop antalet mördade kvinnor för i år, kvinnor som mist livet på den plats där de borde ha varit som tryggast - i sina hem, många gånger i sin säng, mördade av en man som de trodde älskade dem. Jag har inte räknat ihop antalet, för det är så nedslående. Det kommer troligen inte att vara färre i år än förra året eller året dessförinnan eller året före det.

Vad är det som gör att det inte blir större rubriker av detta? Vad är det som gör att regeringar inte bjuder in till krissamtal om detta? Var är propositionen om säkerhetszoner för våldsutsatta kvinnor? Var är lagförslagen som garanterar barns rätt att slippa umgås med en våldsutövande förälder? Var är lagförslagen som garanterar att en våldsutsatt kvinna kan slippa umgås med sin förövare? Vad är det som gör att polisen, trots att de satsar resurser på detta år efter år, inte når bättre resultat än vad de gör? Och visst är det konstigt att en av de satsningar som polisen gjorde, Igor-projektet, som syftade till att få kvinnor att lämna en våldsam relation och som visade på bra resultat, lades ned?

Att prioriteringarna är olika vet vi. Inte för att man ska jämföra, men ponera att det var fyra döda i gängskjutningar på en vecka.

Herr talman! Nyligen presenterades, som vi har hört här från talarstolen, en utredning om möjligheter att lättare och effektivare utfärda kontaktförbud. Centerpartiet har tidigare föreslagit att kontaktförbud ska kunna utfärdas inte bara gentemot skyddspersonen, det vill säga kvinnan, utan också mot kvinnans anhöriga. Många är de fall runt jul och påsk där förövaren står och hänger runt platsen där kvinnans anhöriga bor för att kunna träffa kvinnan.

Det stora problemet är att det utfärdas alldeles för få kontaktförbud. I dag är det nästan enbart om mannen är dömd. Då har i regel hot och trakasserier redan pågått en lång tid.

Det finns en del förslag som är bra i nämnda utredning, till exempel att kontaktförbud ska kunna gälla ett stort område, kanske en hel kommun. Men egentligen är det något som är fel här, trots allt. Det är ju inte kvinnans vardag som ska begränsas, utan mannens, förövarens, vardag. Det spelar faktiskt ingen roll om mannen får ett kontaktförbud runt kvinnans hem och barnens skola, för allt som oftast måste ju kvinnan lämna det området för aktiviteter, besök, resor eller semester, även utanför kommunen.

Frågar ni mig skulle jag säga att det optimala vore att utfärda en ring runt mannens bostad och mannens jobb. Där får förövaren vistas. För varför ska kvinnans frihet begränsas och inte mannens?

Herr talman! Åter till frågan om att stödja kvinnor som vill lämna en våldsam relation! Det är inget man gör lättvindigt. Barn, husdjur, boende, skola, arbete - det finns många faktorer som kan hålla kvar kvinnan i ett våldsamt förhållande. Därför måste det finnas ett samlat stöd så att hon vågar ta steget.

Den farligaste perioden är när en kvinna säger att hon ska lämna sin partner. Det är då morden sker. Ändå finns det i dag inget samlat lämnaprogram och inget strukturerat stöd för kvinnor som vill bryta upp. Är inte det lite konstigt, herr talman, särskilt med tanke på att det finns program för män som hoppar av kriminell gängverksamhet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Faktum är att en person som vill hoppa av det kriminella livet erbjuds ett 18 månader långt behandlingsprogram på uppdrag och finansierat av socialtjänsten. Därefter följer två års eftervård och uppföljning, som är kostnadsfri för kommunen. Första året finns stöd dygnet runt som innefattar insatser avseende bostad, terapi, avvänjning från drogberoende, sysselsättning, skuldsanering och fritidsaktiviteter. Därefter följer ett sex månader långt utslussningsprogram för att klienten ska bli mer självgående. Där, mina vänner, har ni ett exitprogram för kriminella!

En kvinna som lyckas lämna en våldsam relation får i bästa fall erbjudande om skyddat boende på en kvinnojour en tid, i värsta fall skyddad identitet. Hon lämnas sedan ensam med ansvar för flytt, bostad, skolbyte och hyra samt alla övriga kostnader. Hur kan det vara så?

Centerpartiet har som sagt föreslagit ett nationellt lämnaprogram innehållande ett strukturerat stöd inklusive ett månatligt ekonomiskt stöd - ett fuck off-kapital - samt en nationell bostadskö. Det är förslag som går att sjösätta på relativt kort sikt.

Min fråga är vad regeringen har för förslag för att stödja kvinnor som vill ta sig ur och lämna en relation tidigt, snabbt och strukturerat och rädda deras liv. Det är ju det som kan ske - om man inte kommer bort från den våldsamma relationen finns det risk att man dör.

Här vill jag yrka bifall till reservation 6, som delvis handlar om ett lämnaprogram.

Herr talman! I dag är också eftervåld och ekonomiskt våld begrepp som många känner till och använder sig av - men inte i tillräcklig utsträckning, och många åtgärder saknas fortfarande för att eliminera detta våld.

Det mest bidragande när det gäller eftervåldet är de eviga vårdnadstvisterna gällande gemensamma barn. Vi vet att domstolar när de dömer i mål gällande vårdnad, boende och umgänge inte i full utsträckning tar hänsyn till att våld har förekommit i relationen eller att risk för våld kan förekomma.

Eftersom det numera är ett brott när en förälder misshandlar den andra föräldern i barns närvaro dömer alltså domstolarna brottsoffer att umgås med sina förövare. Kvinnor döms att lämna barnen hos förövaren, och barnen tvingas till umgänge med en våldsam pappa. Vilka andra brottsoffer tvingar vi till något sådant, till att umgås med sina förövare?

Herr talman! Tidöregeringen pratar ofta om ett paradigmskifte och skärpta straff. Det är visserligen bra, för vissa straff behöver absolut skärpas. Men det görs ju inte i en handvändning, och de straffrättsliga åtgärderna når långt ifrån alla våldsutövare. En stor del av alla brott anmäls inte och kommer aldrig till domstol. För dessa våldsverkare spelar det ingen roll hur mycket vi höjer straffen.

Därför är förebyggande arbete mot alla former av våld i nära relation jätteviktigt. Som jag sa tidigare startar ju inte våldsutövandet helt plötsligt när man är vuxen och har en relation, lika lite som man som tonåring plötsligt vaknar och tänker att "i dag ska vi prova att ha hårt sex". Det kommer ju någonstans ifrån - en orolig uppväxt, värderingar, lättillgänglig våldsam pornografi. Därför måste detta adresseras med förebyggande arbete redan i ung ålder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Jag har tidigare uttryckt min oro och rädsla för att ungarelationer.se inte får fortsätta sin verksamhet, för de gör ett fantastiskt arbete i det här.

Den senaste tidens forskning visar bland annat på behovet av lågtröskelstöd, som många utredningar pratar om när det gäller både unga och äldre kvinnor i utsatthet som vill ut ur prostitution. Den målgruppen behöver lågtröskelverksamhet och lågtröskelstöd såsom en chatt. Detta och utvecklingen mot att allt fler unga uppger att de upplevt våld i relationer gör det tydligt att det är mer stöd och resurser som krävs, inte mindre.

Jag uppmanar regeringens företrädare att stödja ungarelationer.se. Det är vi skyldiga våra barn och ungdomar. Inga fler mord på flickor!

(Applåder)

Herr talman! Jag delar ledamotens syn gällande styrdokumenten och att man naturligtvis måste börja i både förskolan och skolan. Jag medger att min replik handlar om en brandkårsutryckning, och det jag väldigt gärna vill skicka med ledamoten och andra regeringsföreträdare är: Lös det här problemet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Vi har ju inte dessa styrdokument än. Om inte ungarelationer.se finns får inte unga det stöd som de behöver. Så krass tror jag att verkligheten är. Ungarelationer.se är fantastiskt, för det finns över hela landet. Man kan ringa, och både killar och tjejer ringer dit och får stöd. Det finns också en mottagning, Ellencentret.

Jag har ställt en skriftlig fråga till jämställdhetsministern om det här. Hon duckar förstås, och menar att man inte kan gå in i myndighetsutövning. Det är sant, men vi vet ju att ungarelationer.se tidigare har fått bidrag direkt från regeringen, ibland via just ett uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten, så det kan ju gå att ordna igen.

Jag skickar med att ungarelationer.se är ett riksintresse i sin finaste form och har ett mycket tydligt välgrundat resultat. De producerar också väldigt mycket pedagogiskt material, och resultatet visar som sagt att de når både unga tjejer och killar.

Min vädjan är därför att ledamoten och regeringsföreträdarna verkligen ser till att lösa frågan om den nationella stödlinjen ungarelationer.se.

Herr talman! Tack, Gulan Avci, för ett engagerat anförande! Jag uppskattar väldigt mycket av det regeringen gör, inte minst tydligheten när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck.

En sak saknade jag dock i anförandet, och det var också anledningen till att jag begärde replik. Jag tänker på det tydliga direkt förebyggande arbetet. Det är ju inte så - det vet vi alla - att man börjar slå när man är vuxen och hamnar i en relation. Det är inte heller så att unga människor vaknar upp när de är 15, 16, 17 år och tänker: Åh, i dag ska vi prova hårt sex! Det här kommer ju någonstans ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

En organisation och plattform som har jobbat alldeles excellent med detta är ungarelationer.se. Vi vet att det har kommit rapporter från Jämställdhetsmyndigheten och Allmänna Barnhuset om att var tredje niondeklassare som dejtat eller haft en parrelation har blivit utsatt för våld av sin partner - var tredje niondeklassare! Ungarelationer.se, den kanske enda organisationen i sitt slag, har här gjort ett fantastiskt arbete. Under de år som de har verkat har de haft över 15 000 separata chattkontakter.

Men nu står vi här återigen - jag ställde samma fråga till Liberalerna förra året - med en finansiering som totalt fejlar. Ungarelationer.se har omsatt någonstans runt 5 miljoner. I år har man fått ett beslut från Socialstyrelsen på 500 000 kronor. Jag vet inte hur mycket ledamoten vet om detta, men jag måste fråga: Hur ser ledamoten på det här, och vad är ledamoten beredd att göra för ungarelationer.se och liknande verksamhet?

Herr talman! Om det nu är viktigt för barnen att föräldrarna är hemma de första tre åren är det väl lika viktigt att både mamma och pappa är hemma. Eftersom man inte är det är frågan om vi med ett statligt subventionerat och finansierat försäkringssystem inte ska styra så att både mamma och pappa är hemma. Det är bra för barnen om de är det, men det är framför allt bra för bådas ekonomi. Jag vill inte medverka till att ett statligt system leder till att kvinnor får lägre pension, vilket de faktiskt får.

Det var nog ett slarvigt ordval av mig. Det jag egentligen syftar på är att om man reserverar dagarna i mindre omfattning är risken större att kvinnor kanske är hemma mer obetalt.

Jag tackar för svaret om våld i nära relationer och ett lämnaprogram. Jag har ytterligare frågor. Jag vet inte om ledamoten nämnde rätten till kontaktperson, men det är en bra sak som står i insändaren. Det beskrivs också förtjänstfullt att när det kommer till gängvåld vet alla vad man ska göra, men när det kommer till våld mot kvinnor är varken socialtjänsten, polisen eller andra riktigt säkra på vad man ska göra.

Ledamoten nämnde, liksom andra också har nämnt i talarstolen, att kvinnan ska kunna ta över hyreskontraktet. Det är jättebra. Men i de fall det inte finns ett hyreskontrakt och hon måste flytta på grund av att mannen är så hotfull hjälper inte det. Det måste finnas en nationell bostadskö. Det ingår i Centerpartiets förslag till lämnaprogram.

Min fråga är egentligen: Ska man då inte rösta på Centerpartiets förslag när vi röstar om detta i morgon?

Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten!

Jag hade egentligen inte tänkt ta upp föräldraledigheten. Men jag kan inte låta bli.

Vi har ett av världens mest generösa föräldraförsäkringssystem. Ändå vill Kristdemokraterna ge föräldrarna möjlighet att vara hemma ännu mer, till exempel obetalt. Det är ett konstigt sätt att motverka den ekonomiska ojämställdheten. Ledamoten nämner inte att kvinnor över en livstid tjänar ungefär 4 miljoner kronor mindre än män, och allt tar sin början när man föder barn. Antalet obetalda dagar som är möjliga att ta ut borde alltså minska i stället för att öka, vilket de gör med Kristdemokraternas förslag.

Men jag skulle egentligen fråga om en annan sak. I en tidning hemma läste jag en insändare som skrivits under av Sara Kullgren, Paula Säker och Erika Gidlöf - de två sistnämnda är aktiva KD-kvinnor i länet. De nämner att de vill införa ett avhopparprogram för misshandlade kvinnor. De beskriver förtjänstfullt att det behövs ett avhopparstöd i likhet med det som finns för gängkriminella. De beskriver mycket bra att det behövs stöd från början, när man bryter upp från relationen, tills man har en egen bostad och ett eget liv.

Det är jättebra. Det är precis vad Centerpartiet har föreslagit under ett antal års tid. Det finns också med i detta betänkande, som vi kommer att rösta om vid den votering som kommer att ske under morgondagen.

Jag undrar om detta är något som Kristdemokraterna jobbar för på riksnivå. På vilket sätt vill Kristdemokraterna i så fall i riksdag och regering jobba för att det faktiskt ska komma till stånd ett lämnaprogram för kvinnor som lever i en våldsam relation?

Fru talman! Lika viktigt som att försöka hitta verktyg som fungerar via lagstiftning och regleringar är det att också ge information - att vi utbildar skola och föräldrar. Det gäller framför allt föräldrar; det är en riktig knutpunkt. I dagsläget räcker dock inte detta, utan vi måste ha även andra metoder.

Jag kommer ihåg när vi först pratade om webbfilter i alla offentliga datorer. Jag tror att jag aldrig har blivit kallad moraltant så mycket och så ofta som när vi gjorde det, men i dag har 85 procent av kommunerna alldeles frivilligt infört något slags webbfilter. Grejen är alltså att vi måste börja prata om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste prata om det som är ett problem. Vi måste bli överens om att det är ett problem, och vi måste definiera det. Sedan måste vi prata, prata och prata, och därefter kan vi kanske komma med förslag till lösningar. Om man hoppar över det där går det inte, för vi måste vara överens om att det är ett problem. Vi vuxna måste prata om detta, och jag har även lärt mig att man inte bara ska fråga barnen hur det varit i skolan under dagen utan också hur det har varit på nätet, exempelvis.

Jag tycker inte heller om att behöva ta olika tråkiga exempel från verkligheten, men det som drabbade mig mest var när Ungarelationer.se - vars finansiering för övrigt är väldigt osäker just nu, vilket också är ett medskick - hade verkat ett tag och det visade sig att den vanligaste frågan man fick var: Måste man gå med på strypsex? Det tog väldigt hårt.

Därmed kan jag också passa på att komma med beröm, för regeringen har faktiskt gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att jobba med frågan genom att kartlägga förekomsten av strypvåld. Man har också bytt namn på begreppet till just strypvåld, vilket jag tycker är väldigt bra. För mig hör strypning och sex inte ens ihop. Vilka ord och vilket språk vi använder är väldigt viktigt, så det tycker jag var bra.

Fru talman! Jag tackar interpellanten för en otroligt viktig interpellation. Jag tackar också kulturministern för att vi har möjlighet att ha denna diskussion.

Interpellanten ställde interpellationen till en annan minister. Det ligger i frågans svårighet vem som äger frågan. Interpellationen hade kunnat ställas till socialministern, till justitieministern eller till kulturministern, där den landade. Detta är en fråga som griper över så många områden, vilket också gör den extremt svår. Men det betyder inte att vi får backa. Detta är nämligen en av vår tids största hälsofrågor - hälsoproblem, skulle jag vilja säga.

Vi är nog relativt eniga om att våldsam pornografi är skadlig för vårt uppväxande släkte. Den skapar stora problem i synen på kärlek och relationer och när det gäller att faktiskt ha ett fungerande sexliv. Den är till och med beroendeframkallande. Man diskuterar i olika regioner huruvida detta ska vara en definierad beroendesjukdom eller inte och att man faktiskt ska kunna få stöd för detta, precis som för spelmissbruk och annat.

Regeringen hänvisar till radio- och tv-lagen. Det är egentligen det enda svar som man får. Detta är ingen ny fråga. Ledamöter från alla partier, skulle jag vilja säga, har motionerat om denna fråga i många år. Den hamnar alltid i konstitutionsutskottet därför att den rör yttrandefrihetslagstiftningen och tryckfrihetslagstiftningen, vilket gör det extremt svårt. Vi ser också i svaret att det hänvisas till radio- och tv-lagen.

Men vi måste ha klart för oss att om internet uppfunnits i dag hade det naturligtvis följt med restriktioner, för det är inte meningen att den våldsamma pornografin ska vara så tillgänglig som den är i dag.

Det är intressant att kulturministern nämner det som interpellanten sa om direktivet. Det nämns i svaret att mycket stora plattformsföretag har ett särskilt ansvar. Jag ser fram emot att kulturministern kan utveckla detta lite grann. Vilka stora plattformsföretag handlar det om, hur stora och på vilket sätt? De kan till exempel genomföra ålders- eller föräldrakontroll, vilket är väldigt positivt. Jag blev faktiskt väldigt glad när jag läste det. Om det är någonting som vi har diskuterat så är det till exempel åldersverifiering. Men vi möts ständigt av att det inte går, att det inte är tekniskt möjligt och så vidare, trots att vi vet att många länder försöker med sådan lagstiftning. Jag inser att det är svårt. Men det betyder inte att vi ska sluta att försöka att komma åt detta problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill gärna höra vilka krav som regeringen är beredd att ställa på marknaden. Det bästa vore naturligtvis om det vore självreglering, men det är det inte. Och vi kan inte låta marknaden ta sitt ansvar hur länge som helst om den faktiskt inte gör det. Är det en möjlighet att ställa krav på internetleverantörerna, de stora bolag som faktiskt tillhandahåller detta, och att de kanske lägger på ett filter - opt-in, opt-out - och att man när man köper eller använder program aktivt får ta bort filtren i stället för tvärtom som det är i dag?

Vi måste komma ihåg att integritet självklart är viktigt. Men integritet för vem? Är det för de vuxna som tittar? Är det för barnen som inte mår bra? Eller är det för de barn och kvinnor som ofta utsätts och som är offer i denna produktion?

Herr talman! I det förra replikskiftet ställde jag frågan till Adam Marttinen vad skälet var till att man ändrade åsikt om den viktiga frågan om implementeringen av EU:s vapendirektiv. Jag uppfattade att jag fick svaret att man inte kom hela vägen fram - alltså drar jag slutsatsen att det för Sverigedemokraterna finns viktigare frågor än legala vapenägares problem vid införandet av EU:s vapendirektiv, för det var vad Sverigedemokraterna gick med på.

Vapenfrågor

Min motfråga, som vi kan ta i någon annan debatt, skulle kunna bli vad Sverigedemokraternas roll i regeringsunderlaget är. Det är en fråga som vi kan återkomma till.

I övrigt vill jag avsluta på samma sätt som Adam Marttinen gjorde. Om den pågående vapenutredningens resultat inte anses till fyllest när det levereras hit till riksdagen ser vi till att göra någonting åt det. Jag hoppas att Sverigedemokraterna är med på andra saker än att bara skriva motioner och yrka på reservationer när det gäller motioner och till exempel lägger fram förslag till utskottsinitiativ, medverkar i debatter och interpellationsdebatter eller tar de informella kontakter som Sverigedemokraterna borde kunna ta för att se till att det blir en användarreglering i stället för en innehavsreglering av vapenmagasin.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 februari.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Herr talman! Med all respekt för Adam Marttinens replik och fråga vill jag först säga att det under de senaste två mandatperioderna inte har funnits någon centerpartistisk regering. Det var det sista uttalandet som Adam Marttinen gjorde. Och med all respekt - det finns fler frågor att diskutera i kammaren än jakt, vilt och vapen. Det finns väldigt stora frågor och mycket att diskutera.

Jag hänvisar återigen till januariavtalet, precis som Adam Marttinen har hänvisat till Tidöavtalet och förklarat att det var därför man gick ifrån sin viktiga position i dessa frågor som man hade innan valet men släppte efter valet. Januariavtalet innehöll jättemånga viktiga frågor och jättemycket centerpartistisk politik om ideologiska frågor. Men det innehöll inte jakt, vilt- eller vapenfrågor. De frågorna valde vi att verka för här i kammaren precis som man gör om man inte sitter i regering - men vi lyckades inte. Det är helt rätt. Regeringen fallerade. Jag håller helt med.

Vi höll med om all den kritik som tillkännagavs här om att regeringen struntade i den formalia som vi hanterade här. Vi stod på samma sida som Sverigedemokraterna och kritiserade regeringen, men januariavtalet innehöll ingen punkt om jakt, vilt- eller vapenfrågor.