Elisabeth Svantesson

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan. Jag uppskattar Rickard Nordins stora miljö- och klimatengagemang. Även om vi har samma mål går vi ibland lite skilda vägar fram.

Som Rickard Nordin känner till handlar vår politik just nu om att sänka priset på drivmedel generellt och sänka skatten. Det blir 1 krona nu, men vi kommer att göra betydligt mer om ett år när vi också sänker reduktionsplikten till EU:s miniminivå, vilket kommer att göra stor skillnad. Det är denna tydliga politik vi nu för.

En del partier här inne tänker göra precis tvärtom - om de inte ändrar sig. De tänker öka reduktionsplikten, vilket om ett år skulle göra drivmedlen mycket dyrare för många svenskar.

Kortfattat: Vi sänker reduktionsplikten om ett år, och vi sänker skatten redan nu, den 1 januari.

Fru talman! Med den här budgeten har vi ett handlingsutrymme. När vi gjorde budgeten var jag väldigt noga med att den inte ska driva på inflationen, att den är återhållsam, för vi vet inte riktigt hur konjunkturen ser ut nästa år. Det kan bli värre än vad prognoserna visar. Förhoppningsvis blir det bättre. Det finns starka risker på nedåtsidan. Då finns det ett utrymme att stärka beroende på hur konjunkturen ser ut och vad vi behöver göra, men vi har ett handlingsutrymme.

Jag har inte nämnt allt i den här budgeten som vi gör för utsatta familjer, till exempel ett fritidskort som nu ska utredas och komma på plats, vilket också blir viktigt för barn i utsatta familjer.

Fru talman! Tack, Cecilia Rönn, för en mycket viktig fråga!

Det är ju nya tider för väldigt många. Vi har levt i tider då priserna sakta har kickat uppåt, men nu är inflationen drygt 9 procent. Det slår allra hårdast mot dem som har minst marginaler.

Det är därför som regeringspartierna och Sverigedemokraterna i den budget som vi har lagt fram stöttar hushåll på olika sätt, bland annat genom en förstärkning och förlängning av bostadsbidraget till barnfamiljer. Det fanns redan tidigare, men vi har förlängt det över vintern. Vi sänker också drivmedelspriser, som vi vet är en viktig sak för väldigt många barnfamiljer som har tajt ekonomi. Och sedan kommer den stora kompensationen vad gäller elpriser i de södra delarna av Sverige. Det kommer att göra stor skillnad för väldigt många i utsatta grupper.

Vi ska stötta på ett ansvarsfullt sätt, och det gör vi också.

Fru talman! Jag ser många fördelar med den typ av prisbasbelopp och de indexeringar vi har, särskilt för dem som just nu kämpar väldigt hårt.

Många kämpar hårt med att få sin pension att räcka. Därför är det bra att garantipensionen har höjts, som vi var överens om här i riksdagen, och att den nu höjs med indexering.

Jag är väldigt glad för att vi sänker drivmedelsskatten så att fler klarar av att ta bilen till jobbet.

Allt detta är viktiga saker som vi gör i vår budget. Jag har redan sagt det och behöver inte svara på frågan mer: Det här är en indexering.

Fru talman! Det är alltid roligt att höra Ali Esbatis målande beskrivningar, men faktum kvarstår - och det är lite tråkigare än en målande beskrivning - att Sverige befinner sig i en oerhört tuff situation vad gäller inflationen.

När vi har inflation justeras som vi vet prisbasbelopp och annat, till exempel olika index. Det gäller, som jag sa tidigare, garantipensionärer och studenter, och även vissa delar av sjukförsäkringen. Det gäller också exempelvis skiktgränsen. Så har även tidigare regeringar gjort. Jag vet inte om socialdemokrater och vänsterpartister tidigare har justerat ned just det indexet - det kan de ha gjort. Socialdemokraterna tog bort värnskatten, och det tycker jag var bra.

Nu handlar det om en indexering. Man kan naturligtvis ha olika syn på den, men den sker per automatik. Det är inte ett specifikt beslut som regeringen har tagit tillsammans med Sverigedemokraterna, utan detta är en del av indexeringen.

Fru talman! Tack för frågan, Ludvig Aspling!

Detta är en minst sagt central fråga som vi diskuterar på många olika sätt i EU. Det gäller inte bara finansiering av både det ena och det andra, som försvarsfrågor och många andra delar, utan självklart också att vi är i ett säkerhetspolitiskt läge som har försvårats. Det har gjort det svårare för många länder, inklusive Polen, Ungern och Finland. Många länder upplever en helt ny säkerhetssituation.

Jag har inget rakt svar på frågan i denna specifika del, men jag konstaterar att det just nu finns en väldig lust från många EU-länder att finansiera allting gemensamt - och helst via gemensam upplåning. Det är vi i grunden ganska kritiska till, som Ludvig Aspling vet. Men jag antar att den här frågan kommer att återkomma många gånger under de närmaste åren, just med anledning av det som Ludvig Aspling lyfter, nämligen att läget är annorlunda. För Polen är detta en ganska tuff situation.

Fru talman! Man kan nästan tro att Mikael Damberg menar att vi har fattat ett aktivt beslut att sänka skatten för vissa grupper. Så är inte fallet.

Vad detta handlar om är att garantipensionärer nu får en höjning på grund av inflationen. Det är bra. Det handlar om att studenter får en höjning, och det handlar om att skiktgränser förändras. Indexeringen av drivmedel förändrades ganska dramatiskt, vilket vi har diskuterat tidigare. Mycket händer, för inflation är riktigt dåligt. Men det leder bland annat till att färre behöver betala statlig inkomstskatt, och det kan ju vara bra för en specialistsjuksköterska som behöver jobba extra pass. Men helheten är som den är. Så var det när Mikael Damberg var finansminister, och så är det nu.

Fru talman! Tack för frågan, Mikael Damberg! Det tar kanske ett tag innan vi hittar våra nya roller och platser i kammaren.

Jag uppskattar frågan. Ja, det är minst sagt tuffa tider - bara mellan augusti och oktober skrevs prognoserna ned vad gäller tillväxten och upp vad gäller inflationen. Det leder till en mängd förändringar, till exempel att garantipensionärerna per automatik får det bättre eftersom det är den typen av indexeringar vi har. Det leder också till att skiktgränserna förändras, viket gör att färre behöver betala statlig inkomstskatt. Det är en del av de system vi har.

Jag är väldigt glad, fru talman, att vi fyra partier som har lagt fram en budget här i Sveriges riksdag tar ansvar i ett svårt läge - och att vi gör väldigt mycket av det vi sa att vi skulle göra redan i den första budgeten. Jag är glad för det, och jag är också glad eftersom jag vet att vi kommer att få ett ja till budgeten när det ska röstas om den här. Det är bra för svenska hushåll, och det är bra för svenska företag.

Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för frågan! Låt mig säga två saker.

Det ena är: Jo, vi kommer att diskutera kärnkraft mycket under åren framöver, för kärnkraft behövs. Det är stabil och säker el, och den är ren. Den kommer att behövas i energimixen.

Det andra är: Vi kommer att se en ännu starkare utveckling mot elbilar. Vi går mot det, och vi känner till EU:s beslut om fossila drivmedel. De bilarna kommer att försvinna. Den utvecklingen är alltså på gång, kanske mer än någon av oss anade, och det är väldigt bra.

Men man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Just nu kämpar många människor som inte har råd att köpa en elbil, inte ens med Miljöpartiets bonus. De kämpar för att få sin ekonomi att gå ihop. Maten är dyr, och boendekostnaden är hög; allt är dyrt. De måste ha sin bil för att pendla till jobbet. Vi ser de människorna, och vi kommer att underlätta för alla dem som kämpar på grund av exempelvis höga drivmedelspriser.

(Applåder)

Herr talman! Kloka frågor! Jag kan också understryka att det inte är miljöpartistisk klimat- och miljöpolitik som våra fyra partier kommer att ägna sig åt. Den leder nämligen inte först och främst till minskade utsläpp utan till helt andra saker. Att till exempel stänga ned Ringhals 1 och 2 ökar enligt experterna utsläppen med ungefär 8 miljoner ton. Det är miljöpartistisk klimatpolitik, och det vänder vi oss nu ifrån.

Sverige ska elektrifieras. Jag är väldigt glad till exempel för att elbilsförsäljningen verkligen har ökat dramatiskt under senare år. Det gör också att miljöbonusen - som jag återkommer till - som i år beräknas kosta 7 miljarder kronor inte längre behövs. Det kommer; utvecklingen går åt helt rätt håll.

Vad gör vi då? Laddinfrastruktur är viktigt. Nu tar min talartid slut; jag får fortsätta under min nästa minut.

Herr talman! Är det något jag gör och tänker göra är det att ta ansvar - ansvar för Sverige i en svår tid, ansvar för den ekonomiska utvecklingen och ansvar för att se till att inflationsbekämpning inte motarbetas och att vi tar oss ur den här lågkonjunkturen, som vi hoppas inte blir för djup, på bästa sätt. Det ansvaret tänker jag ta.

Jag nämnde för en ledamot tidigare att det också finns ett handlingsutrymme. Vi lämnar ett handlingsutrymme ifall det blir så att konjunkturen fördjupas dramatiskt. Då kommer naturligtvis olika typer av konjunkturpolitik, som hela tiden måste mätas mot inflationen, att behövas.

Vi gör en mängd viktiga saker för Sveriges företagare, som jag nämnde. Listan kan göras längre.

Jag kan ändå inte låta bli att konstatera att Martin Ådahl verkar längta efter fler sänkningar på drivmedel. Dem kommer vi att leverera redan den 1 januari nästa år och den 1 januari 2024. Men Martin Ådahl själv vill alltså fördubbla reduktionsplikten i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Det är ingen hemlighet att vi haft olika syn på a-kassan. Men nu har vi bestämt tillsammans att den ska fortsätta att vara permanent hög, som den varit under pandemin.

Man kan ändå konstatera att just a-kassan inte är indexerad på grund av inflation, så det finns en rimlighet i att den ökar i ett läge när alla andra ersättningar skrivs upp - garantipensionen, studiestöd och många andra.

Men frågan är väldigt relevant. Vad gör den här regeringen för landets småföretagare? Jo, väldigt mycket.

De småföretagare jag möter vill att Sverige ska bli tryggt. De vill inte utsättas för brott. De vill ha billigare drivmedel, inte Martin Ådahls fördubblade reduktionsplikt. De vill ha mindre av regelkrångel.

Därför inrättar vi nu ett implementeringsråd som ska underlätta för dem och minska regelkrånglet. Vi gör en mängd olika saker för att underlätta för Sveriges företag. Det här var några, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att Ali Esbati kanske måste byta talepunkt. Den här budgeten är ju en budget som stärker dem som har allra minst marginaler mest. Ali Esbati får gärna läsa finansplanen och se på de tabellerna men också läsa budgeten.

Vi stärker kommun- och regionsektorn. Sedan finns det tillfälliga pengar som försvinner på grund av pandemin, men vi stärker de grundläggande verksamheterna. Det är ett viktigt besked som jag som finansminister också tycker är väldigt centralt i den här tiden.

Vi vet inte hur konjunkturen utvecklas. Det är också därför som vi har lagt en budget som inte är expansiv trots att vi går in i lågkonjunktur. Vi vill inte driva på inflationen. Men det finns möjlighet, ett handlingsutrymme, om det är så att konjunkturen skulle vika och bli sämre än den prognos som nu finns. Då finns ett handlingsutrymme att göra det som behövs och det som krävs då, och det får vi återkomma till. Men vi gör bedömningen att de här resurserna kommer att underlätta för välfärdens verksamheter.

Herr talman! Tack, Ali Esbati, för frågan!

Först vill jag passa på att tacka Vänsterpartiet. Vi samarbetade ju under förra mandatperioden i flera viktiga frågor. Vi stoppade till exempel friår tillsammans och såg till att pengarna gick till välfärden. Vi har, som Ali Esbati också nämner, gjort stora satsningar inom äldreomsorgen.

Jag fortsätter ta ansvar, både i opposition och nu när jag sitter i regeringen. Det kommer jag att göra. Det är därför vi nu stärker välfärden med både generella och riktade statsbidrag. Det kommer att behövas.

Det är också så att det kommer att vara tufft för alla. Det kommer att vara tufft för Sveriges kommuner och regioner. Det kommer att vara tufft för många företag och för många hushåll.

Det vi kan göra, det ska vi göra. Det är att prioritera så att vi ser till att sysselsättningen i de här viktiga sektorerna inte minskar.

Herr talman! Det är uppemot 16 miljarder kronor de närmaste åren som Mikael Damberg tycker att det är en god idé att lägga på ineffektiva byggsubventioner. Men det är ju inte detta som får igång eller fortsätter byggandet i Sverige, utan det handlar om helt andra saker.

Ett exempel är regelkrånglet. Det var aldrig enkelt för den förra regeringen: Varför ska man göra det enklare att bygga när man i stället kan fortsätta att portionera ut miljarder av skattebetalarnas pengar?

Jag vill ändå tacka för att Mikael Damberg tar upp arbetsmarknaden. Det är en fråga som vi har debatterat många gånger. Jag är djupt bekymrad över alla dem som har lämnats i utanförskap och åt sitt öde under de gångna åtta åren.

Fler behöver komma in på en arbetsplats eller praktikplats. Fler behöver yrkesvux. Fler behöver bli anställbara. Fler behöver dras ur bidragsberoende. Det arbetet påbörjar vi nu. Vi tar ansvar, prioriterar bland skattebetalarnas pengar och fokuserar på att de som står långt utanför ska komma in.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för frågan! Vi står inför en väldigt tuff och svår tid.

För oss i våra fyra partier är det väldigt centralt att prioritera det som är viktigt och att göra detta med en finansiering som inte innebär att låna. Vad gör vi då? Jo, vi ser till att omprioritera.

Det är fyra delar vi omprioriterar. Det handlar om investeringsstödet, som våra partier har varit negativa till länge. Det handlar om klimatbonusen, som i år kostar uppemot 7 miljarder om den ska fortsätta. Det handlar om biståndet, som nu läggs i en och samma ram under tre år. Detta är tre av de viktiga delarna.

Att prioritera i en svår tid är något den här regeringen kommer att göra och något som jag som finansminister kommer att göra. Det handlar om att ta ansvar för att resurser finns till välfärd, försvar, rättsväsen och polis. Det är att ta ansvar i en svår tid.

Herr talman! I valet gav väljarna Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna ett mandat att vända utvecklingen i Sverige - ett mandat för en ny riktning för Sverige.

Vi har hört talas om hopp här i dag. Våra fyra partier tror att den utveckling som har gått så fel under så många år vad gäller dödsskjutningar, förstört energisystem och utanförskap och mycket mer går att vända.

Vi har hopp om att föräldrar ska våga skicka sina barn ensamma till fotbollsträningen igen. Vi har hopp om att barn inte ska hamna mitt i skjutningar. Vi har hopp om att vi ska få mer ren el till bra pris. Vi har hopp om att alla de som har lämnats och glömts bort i utanförskap av tidigare regeringar - de har passiviserats, och ingen har frågat efter dem - ska komma in på svensk arbetsmarknad.

Detta är det mandat vi har fått. Vi har hopp. Vi förstår att detta inte blir enkelt. Vi kommer att jobba hårt varje dag, och jag är glad över att mina kollegor från regeringen som finns här tänker precis likadant.

Vi har inte tagit på oss detta uppdrag av någon annan anledning än att vi vill vända utvecklingen. Vi älskar Sverige.

(Applåder)

Slutligen, herr talman, när jag lyssnar på de andra fyra partierna är jag ändå glad över att de inte bildade regering, för de tycker ju inte lika om i princip någonting.

Jag är glad över det förtroende som väljarna har gett oss. Vi ska förvalta det förtroendet väl.

(Applåder)

I detta anförande instämde John E Weinerhall (M).

Herr talman! Jag vet inte hur många av oss här i kammaren som minns exakt vad vi gjorde den här dagen för tre år sedan, den 8 november 2019. Själv kommer jag inte ihåg exakt vad jag gjorde den dagen. Men jag tror ändå att många av oss kan känna: Oj, vad det har hänt mycket på de här tre åren.

Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Då var vi lyckligt ovetande om den pandemi som skulle slå till bara några månader senare, en pandemi som där och då förändrade väldigt mycket. För tre år sedan hade Ryssland visserligen annekterat Krim och förde ett lågintensivt krig i Donbass. Men den storskaliga invasionen av Ukraina låg flera år framåt. Och handen på hjärtat - hur många av oss här inne tänkte för tre år sedan att Sverige nog inom några år skulle vara på väg in i Nato?

Herr talman! För tre år sedan kostade elen ungefär 50 öre i Skåne. Dieseln hade då inte hunnit bli världens dyraste. Den kostade ungefär 15 kronor. Men många kände redan då att det var dyrt att tanka.

Nu, tre år senare, går vi mot vinter, bokstavligen men också i ekonomin. Sverige bedöms vara i en lågkonjunktur nästa år samtidigt som vi har hög inflation, en inflation som är högre än på flera decennier. Och osäkerheten är stor.

Herr talman! Många i vårt land har det väldigt tufft just nu. Det är ensamstående mammor som oroar sig för hur de ska kunna handla julklappar till barnen. Det är undersköterskan som pendlar till nattpasset på jobbet men som undrar om hon måste säga upp sig eftersom det är så dyrt att pendla. Småföretagare vänder på varje krona för att ha råd att betala lön till sina anställda.

Väldigt många känner oro. Det är oro för klimatet, oro för att barnen ska dras in i kriminella miljöer eller oro för hur kriget kommer att utvecklas och hur det kommer att påverka oss här i Sverige.

Herr talman! Vi befinner oss i ett svårt läge. Men jag har stor tilltro till att vi kommer att ta oss igenom detta tillsammans som land.

Herr talman! De fyra samarbetspartierna, som nu är överens om den här budgeten, ser Sveriges problem. Vi ser också att många kämpar. Och vi är fast beslutna att göra vad vi kan för att vända den negativa utvecklingen, som vi har sett i Sverige under många år nu. Det var det mandatet vi fick av väljarna. Den resan börjar nu.

Vi är fast beslutna att ta kampen, och att vinna den kampen, mot den grova kriminaliteten. Man ska kunna känna sig trygg i hela Sverige. Vi ska tillsammans ta oss ur energikrisen. Vi ska minska våra utsläpp. Och vi fyra vill att välfärden ska ha förutsättningar att utföra sina uppdrag. Men det kommer att bli tufft.

Samarbetspartierna vet att om det ska finnas resurser för framtida reformer krävs det två saker. Det är fortsatt förmåga att prioritera. Det gör vi i den här budgeten, och det kommer vi att fortsätta med. Men vi vet också att fler kvinnor och män som i dag inte är självförsörjda måste ha ett arbete att gå till för att vara med och bidra.

Herr talman! Budgeten som nu har lämnats här på riksdagens bord tar sikte på att lösa det som inte fungerar i Sverige. Vi tar det första steget mot att sätta Sverige på ny kurs. Det är fem områden, fem prioriteringar, som jag vill lyfta fram.

Det första är att budgeten mildrar den svåra ekonomiska situation som många hushåll och företag nu kämpar med. Staten varken kan eller bör kompensera för allt som nu ökar i pris. Vi kan inte kompensera helt och fullt för inflation. Men staten och vi tillsammans kan med den här budgeten mildra konsekvensen.

Många i Sverige är beroende av bilen och har det just nu mycket kämpigt med sina marginaler. Därför tar vi det första steget mot att trycka ned drivmedelspriserna genom sänkt skatt med 1 krona samtidigt som vi höjer milersättningen, från 18,50 till 25 kronor, för den som pendlar till jobbet. Det har inte gjorts sedan 2008.

De här två delarna är tillsammans den största delen av budgeten. Vi stöttar hushåll och företag, precis som vi sa. Men jag förstår att väldigt många ser fram emot den 1 januari 2024. Det är då den stora sänkningen kommer. Då ska reduktionsplikten sänkas till EU:s miniminivå.

Herr talman! Även elräkningen har blivit en tung börda för många. Därför kommer ett högkostnadsskydd för elräkningar. Det kommer att betalas ut för elpriser som har varit väldigt höga det här året. Stödet går till hushåll och till företag men också till kommuner, regioner och organisationer, helt enkelt till alla som har en elräkning.

Herr talman! Lågkonjunktur och inflation slår hårdast mot dem som hade det tufft redan innan. Det är därför vi nu föreslår att den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget för barnfamiljer ska förlängas. Och för att ytterligare stärka skyddet för personer som är arbetslösa kommer a-kassan att permanent behållas på den nivå som har gällt under pandemin. Andra ekonomiskt utsatta grupper, som garantipensionärer och studenter, får kompensation genom att deras ersättningar räknas upp med inflationen.

Herr talman! Det andra området jag vill lyfta fram är välfärden. Man måste kunna lita på att det finns en plats på det särskilda boendet om man behöver det när man blir äldre. Man måste kunna lita på att man inte ska behöva vänta alldeles för länge för att få den vård man både har rätt till och behöver. Man ska kunna lita på att barnen får den kunskap de behöver i skolan.

Därför ökar vi det generella statsbidraget med 6 miljarder och gör dessutom riktade satsningar och ger andra stöd på lika mycket. Det här ska gå till fler vårdplatser i hela landet, till mer resurser till förlossningsvård och kvinnors och äldres hälsa och till att återupprätta kunskapsskolan med fler speciallärare, förstärkt lovskola och ökad tillgång till nya läromedel. Det ska också gå till att bekämpa ohälsan bland barn och unga genom att vi nu ger ett ordentligt stöd till Bris. Dessutom tillförs medel för att motverka äldres ensamhet. En mycket stor satsning görs också på att motverka hemlöshet. Den har ökat i Sverige, men den ska minska.

Herr talman! Det tredje området är tryggheten. Den har blivit vår tids stora frihetsfråga. Strävsamma företagare får sina butiker plundrade och vandaliserade om och om igen. Mammor ser sina barn, ofta söner, dras in i gängkriminalitet medan andra föräldrar får begrava sina barn för att de har blivit skjutna.

Jag tänker särskilt på tolvåriga Adrianas mamma och pappa. Adriana var ute med sin hund utanför McDonalds men kom aldrig hem igen. För hennes och för andra brottsoffers skull inleds nu den största offensiven i svensk historia mot den organiserade brottsligheten.

Budgeten innehåller förstärkningar av hela rättsväsendet med särskilt fokus på polis, säkerhetspolis och kriminalvård. Rättvisan ska återupprättas med skärpta straff och fler poliser. Men rättvisa handlar också om att förebygga. Alla barn ska få en chans att lyckas. Det handlar om att stärka föräldraansvaret och se till att ungdomar har möjlighet till en meningsfull fritid i stället för att dras in i gängen på torget. Därför stärker vi socialtjänstens brottsförebyggande arbete samtidigt som vi stärker föräldraskapsprogram och satsar på idrott i utsatta områden.

Herr talman! Trygghet skyddas inte bara här hemma. Just nu strider och dör modiga män och kvinnor vid den ukrainska fronten - för sitt land men också för friheten i hela Europa. Vi ska stötta dem på alla sätt vi kan. Regeringen kommer att återkomma i frågan om mer vapen till Ukraina. Dessutom kan vi här gemensamt ta ansvar för vårt eget försvar, se till att det är rustat och se till att Sverige nu kommer in i Nato. Vi fortsätter arbetet med att stärka Försvarsmakten och det civila försvaret.

Herr talman! Det fjärde området är klimat och miljö. Sverige ska ha en offensiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Här finns det mycket bra att bygga på från tidigare regeringar, exempelvis Industriklivet och Klimatklivet, och detta byggs nu ut ytterligare. Men det finns också saker som har varit helt kontraproduktiva. Nedläggningen av kärnkraftsreaktorer har inte bara gjort elen dyr utan också lett till att Sverige eldar tonvis med olja för att försörja landet med el. Byråkratiska miljöprövningar har satt käppar i hjulet för nödvändiga investeringar som skulle kunna minska utsläppen.

Vi är övertygade om att mer fossilfri el är nyckeln till att Sverige ska kunna nå klimatmålen. Nu tar vi de första stegen mot ny kärnkraft. Det finns för första gången på flera decennier en majoritet i Sveriges riksdag för mer kärnkraft. Vi satsar också på koldioxidinfångning och utbyggd laddinfrastruktur. Det kommer att vara viktigt för det fortsatta arbetet med att sänka utsläppen. Miljön värnas även genom åtgärder för att återställa våtmarker, sanera förorenade områden och minska övergödning och utsläpp i Östersjön.

Det femte området är jobb, företagande och tillväxt. Sverige ska fortsätta att vara ett land där innovativa företag skapar jobb och tillväxt. Vi är fast beslutna att förbättra det svenska företagsklimatet under den här mandatperioden. Vi sänker arbetsgivaravgifterna för personer som jobbar med forskning och innovation. Vi gör det enklare att driva företag genom att nu inrätta ett ordentligt implementeringsråd som ska se över regelkrångel. När vi gör det kan också fler få sitt första jobb. Fler kan försörja sig själva när resurser frigörs i företag.

Vi vill också att fler ska få möjlighet att bli anställbara. Det är därför vi nu ser till att mer resurser går till yrkesvux, praktikplatser och annat som vi vet har effekt. Under många år har arbetsmarknadspolitiken, som en hel del annan politik, varit ineffektiv och kostat väldigt mycket pengar.

Arbetslinjen är svaret på flera av de problem som Sverige har i dag. Fler måste arbeta. Fler måste försörja sig själva. Det är därför vi nu gör mer för att fler ska jobba. Vi sänker skatten för dem som är över 65 och fortsätter att arbeta, och vi kommer under den här mandatperioden att genomföra en stor bidragsreform som gör att det alltid lönar sig bättre för en förälder att gå till jobbet än att stapla bidrag på varandra. Det här är en fråga om respekt och rättvisa, såväl för dem som jobbar och för dem som betalar skatt som för alla de människor som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Vi kommer också att arbeta med att minska bidragsfusk och felaktiga utbetalningar. Det är en prioriterad fråga. Det är därför vi under den här mandatperioden vill göra en folkräkning.

Herr talman! Budgeten läggs fram i en ekonomiskt svår tid. Vi går mot vinter i ekonomin. Sverige har samtidigt stora problem. Jag känner mig väldigt trygg med att den här budgeten, som stöds av en majoritet i riksdagen, kommer att göra skillnad. Vi håller tillbaka. Det är inte en expansiv budget; när vi har inflation måste vi ta ansvar. Men vi lyckas ändå satsa på alla de områden som vi ser är viktiga för att Sverige ska byta riktning.

Avslutningsvis vill jag särskilt vända mig till dig som är ung. Det gäller några här inne, men jag tänker främst på andra, som följer debatten. Du kämpar med oro för framtiden. Du känner att du förlorade viktiga år under pandemin. Du oroar dig för klimatet. Du kanske oroar dig för dina föräldrars ekonomi. Du känner att kriget kommer väldigt nära, och du har mörka tankar om framtiden.

Mitt budskap är att vi kommer att ta oss igenom den här krisen och den här situationen tillsammans. Sverige och alla vi som bor här har klarat tuffa tider förut. Det finns en styrka i vårt land. Tillsammans kan vi göra allt för att Sverige ska vara bättre om tre år än nu. Vi har klarat tuffa tider förut. Tillsammans, herr talman, kan vi göra den 8 november 2025 till en ännu bättre dag än den innevarande.

(Applåder)

I detta anförande instämde John E Weinerhall, David Josefsson och Helena Storckenfeldt (alla M) samt Rashid Farivar (SD).