Elisabeth Svantesson

Herr talman! Jag tror kanske inte att det behöver vara det ena eller det andra. Som jag sa ska man nog se till att alla har en chans att klara skolan. Det är den ojämlikheten som vi behöver täppa till och se till att stötta. Sedan kan man säkert göra saker med både läroplaner och annat, och jag har noterat Centerpartiets förslag.

Låt oss i stället se till att barnen lär sig matematik och svenska, till exempel. Pisaundersökningen som kom häromveckan är ju förfärande. Det ger ju inte ungdomarna och barnen en riktig chans. Jag vill inte sänka kraven. Först och främst vill jag se till att elever får hjälp att nå dem.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag delar verkligen bilden av utmaningen att så många unga inte klarar skolan. Många går ut utan behörighet i årskurs nio. Många klarar inte av gymnasiet. Det är inte bara en förlust för dem själva - även om det är allra mest en förlust för dem själva, eftersom det då är svårare att göra den resa i livet som man så väl behöver för att klara sig - utan självklart är det också en förlust för samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag anser jag vi då borde se till att fler klarar nian och inte att vi ska göra det enklare att slippa kraven. Det finns fler än jag här inne som håller på med skolpolitik, men jag menar så här: Ge fler barn möjligheter och förutsättningar att klara kraven. Stötta dem så att de kommer vidare. Jag tror också att det är bra att elektriker kan matte och sådant när de är ute på kärnkraftverk och annat och ska installera.

Jag tycker inte att vi ska sänka kraven, men jag förstår poängen med det som ledamoten säger. Men låt oss ge alla unga en möjlighet att klara kraven och hjälpa dem att göra det.

Herr talman! Jag svarade just på den frågan: Man kan göra både och. Det är viktigt att stötta hushållen, och det är viktigt att göra strukturellt riktiga reformer så att fler arbetar. Det var det enkla svaret på den frågan.

Det är dock synd att många som bor här i Stockholms län och region nu får höjd skatt. Mitt i den svåraste tiden med hög inflation och lågkonjunktur höjer vänsterpartister och andra här i regionen och Stockholm skatten. Det tycker jag är synd. Det kommer att äta upp den så kallade chipspåsen som ledamoten pratade om.

Man kan göra både och: Man kan stärka välfärden, för det är otroligt viktigt att ha en välfärd som funkar även om det är tuffa tider, men man kan också underlätta för hushåll som kämpar.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Samuel Gonzalez Westling för frågan. Jag ska snart svara på frågan, men min motfråga är: Varför är det aldrig viktigt för Vänsterpartiet att sänka skatten för dem som jobbar och sliter? Det gäller den undersköterska, busschaufför eller takläggare som under den här inflationsperioden på två år har sett sin reallön sjunka som en sten medan andra får ersättningar, såsom garantipension, försörjningsstöd och annat. Jag tycker att det är helt rimligt att sänka skatten för människor som sliter och arbetar för att bistå i välfärden.

Vi stöttar välfärden. Av det reformutrymme vi hade lade vi 40 procent på välfärdens sektorer. Kommer det att räcka? Nej, men nu är det tufft för alla. Det är tufft för hushåll, företag och välfärd, och man har också självklart en egen uppgift, nämligen att prioritera. Därför är jag förvånad över att det är så svårt för Vänsterpartiet att sänka skatten. Man kan göra det, och det leder till ökad sysselsättning och mer pengar till välfärden på sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Linda Lindberg för följdfrågan.

Ja, definitivt. Vi har haft ett system som bygger på tillit. Vi litar på varandra, och det ska funka. Men det är naivt när så många vill missbruka systemet. Därför har vi hög säkerhet på Utbetalningsmyndigheten.

Jag var förvånad över att den tidigare regeringen ville lägga myndigheten i Södertälje. Nu fanns det inte lokaler där, men det är ju en av många kommuner som kämpar med just infiltration.

Vi måste bekämpa infiltration på alla sätt vi kan, särskilt inom våra statliga myndigheter.

Herr talman! Jag tackar Linda Lindberg för frågan.

Det är otroligt provocerande att människor fuskar med systemet och att de gängkriminella i stort sett slaktar våra välfärdssystem och använder pengarna i brottslighet. Det är detta som göder det vi ser ute på gator och torg. Ibland pratar vi om narkotikan, och den är förstås en del av det. Men brotten mot vårt välfärdssystem är också en stor orsak.

Utbetalningsmyndigheten är viktig. Nu kommer flera olika system att gå via den, vilket gör att man inte längre kan fuska eller lura systemet på det sätt man har gjort tidigare. Det är en otroligt viktig byggsten tillsammans med de många andra saker vi gör för att skruva åt kranarna för den kriminella ekonomin.

Det handlar i grund och botten om liv och död, men det handlar också om att alla människor som går till jobbet varje dag ska veta att deras inbetalda skattepengar går till rätt sak.

Herr talman! Jag tackar Mikael Damberg för frågan.

Ja, många människor har det tufft nu. Inflationen tog fart hösten 2021, och sedan dess har Sverige varit på väg in i och nu senaste året varit i en ekonomisk vinter med höga priser och lågkonjunktur.

För att ta oss igenom krisen och den ekonomiska situationen gör regeringen olika saker. Det första är inflationsbekämpning. Med hjälp av budgeten stöttar vi det allra viktigaste, det vill säga välfärd och hushåll men också försvar, polis och rättsväsen.

Hushållen har det tufft, och särskilt de löntagare som inte fått någon kompensation. Därför stärker vi hushållen genom sänkta skatter, bostadsbidrag och billigare drivmedel - sänkt reduktionsplikt från den 1 januari. Det är väsentligt att vi gör detta i en tid då många har det tufft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan försäkra ledamoten och de som lyssnar på läktaren eller tittar på webbsändningen nu eller lite senare att Finansdepartementet fortsätter att följa den här frågan väldigt noga. Vi kommer att återkomma med statistik och självklart ha dialog med bolaget för att säkerställa att leveranskvaliteten håller över tid. Det är otroligt viktigt, för det är deras uppgift.

En av händelserna bakom frågan som just nu har aktualiserats var en incident i de norra delarna av Sverige där det blev svårt för Postnord att komma fram. Precis som Isak From var inne på har alltså föreskrifterna ändrats.

I grund och botten ska Postnord göra sitt jobb och leverera i tid. De måste också självklart ha säkra platser att göra det på. Vi kommer garanterat att följa frågan, och jag är helt övertygad om att även Isak From kommer att göra det. Tillsammans ska vi se till - särskilt jag som är ansvarig - att bolaget gör det bolaget ska göra.

Fru talman! Tack, interpellanten, för denna fråga! Det är en fråga som verkligen berör många. Postfrågan är levande och stark, även om vi har förändrat våra beteenden och det ser annorlunda ut i dag. Hela postdistributionen innefattar mycket paket och många brev som ska nå många människor runt om i landet.

Jag har lite statistik. Helåret 2022 var första året som Postnord inte klarade kvalitetskravet i postförordningen på 95 procent. Då låg man på 94,7 på helårsbasis.

Under egentligen hela våren har Finansdepartementet intensifierat sin dialog med Postnord och haft betydligt tätare kontakt och uppföljning med bolaget. Det har gjorts genom löpande uppföljning av statistik och möten med Postnord, eftersom vi vill följa upp utfallet, trenden och de åtgärder som Postnord genomför. Det är viktigt för oss att verkligen följa att man lever upp till sin uppgift.

Postnord har satsat en del resurser för att komma till rätta med problemen man haft. Vad vi kan se har de insatserna gett resultat, då man sedan i september återigen når målet. Det är 95,6 för september i år och 95,3 för oktober, för att vara exakt.

Isak From nämner helt riktigt att PTS har kommit med nya föreskrifter och allmänna råd om utdelning av post, speciellt den samhällsomfattande posttjänsten, och de trädde i kraft i april 2023. Det här ger, som interpellanten också sa, Postnord möjlighet att anvisa en ny plats, till skillnad mot hur det var tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här påverkar såklart många, men siffran som jag hörde interpellanten nämna - 200 000-250 000 - tror jag faktiskt är felaktig. Det kan vi återkomma till.

Bakgrunden till ändringen av föreskrifterna är att vissa områden är planerade på ett sätt som gör att fordonstrafik är olämplig och också kan innebära en trafiksäkerhetsrisk. Det kan även finnas till exempel bommar eller förbud mot fordonstrafik.

Föreskrifterna innehåller bestämmelser om vad som krävs av den som tillhandahåller post för att den ska kunna anvisa en ny plats för postanordning, inklusive postlåda. Det innebär självklart en omställning på vissa platser, och det har jag väldigt stor respekt för. Men min uppfattning är att det inte är i den omfattning och på de nivåer som interpellanten nu nämner.

Slutligen ska vi självklart ha en väl fungerande postverksamhet i hela landet. Det är en viktig fråga för regeringen. Man ska kunna lita på att posten, breven, kommer i tid. Det är min grundläggande inställning. Den är inte svårare än så, men det är inte alltid lika lätt för bolagen att leva upp till.

Fru talman! har ställt mig två frågor. För det första har han frågat hur jag genom statens styrning säkerställer att Postnord uppfyller samhällsuppdraget om brev- och pakettjänster upp till 20 kilo till alla hushåll i hela landet. För det andra har han frågat hur jag säkerställer att Postnords agerande är förenligt med statens ägarpolicy och bolagsstyrningsmodell.

Bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolagslagen (2005:551). I aktiebolagslagen finns en uppdelning av ansvar mellan ägare, styrelse och ledning. Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation, förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. I detta ingår att säkerställa ändamålsenlig intern kontroll, riskhantering och regelefterlevnad.

Jag förväntar mig att Postnord lever upp till de krav som reglerna på postområdet ställer. Därutöver ska bolag med statligt ägande enligt statens ägarpolicy agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Jag förutsätter att även detta följs.

Fru talman! I dag är det den 1 december, och många barn ser fram emot jul. En del barn kommer kanske att bli besvikna och ledsna för att de inte fick vare sig den första, den andra eller den tredje presenten på sin önskelista. Många föräldrar kommer att känna sorg över det.

Roten till detta och många andra problem vi ser just nu är inflationen. Det är en av de absolut mest bidragande orsakerna till att mångas marginaler blir väldigt knappa. Orsaken till att bolånekostnaderna har ökat dramatiskt runt om i Sverige är att räntan har stigit därför att vi måste få ned inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det absolut viktigaste vi alla kan göra för att underlätta för människor, var de än bor i Sverige, är att se till att vi får ned inflationen. Den är på väg ned, vilket är glädjande, men än är inte sista ronden vunnen.

Vi har också lågkonjunktur. För ett år sedan sa jag att vi har en ekonomisk vinter och att det kommer att bli tufft under detta år och nästa. Sedan kommer det att vända, om inget oförutsett sker. Mycket oförutsett sker just nu i världen. Det kan handla om geopolitik, energipriser och annat.

Regeringen har en plan för att ta oss igenom denna ekonomiska situation. Planen handlar om just inflationsbekämpning, där vi också stöttar hushåll och välfärd. Låt mig bara poängtera att detta år får svenska hushåll 40 miljarder i olika typer av stöd.

Jag hör socialdemokrater raljera över sänkt drivmedelsskatt. Jag kan bara konstatera att Konjunkturinstitutet nyligen gjorde en utvärdering. Det är läsning som jag rekommenderar. Där säger man att det blir genomslag på priset.

Vi kan bara drömma om - en mardröm naturligtvis - hur drivmedelspriserna skulle ha sett ut om Socialdemokraterna fortsatt att styra. Och hur skulle priserna se ut om det hade varit Socialdemokraterna som styr den 1 januari? Reduktionsplikten hade fortsatt att höjas, men vi sänker den nu. Det är en av många viktiga delar i vår politik: att underlätta för människor runt om i landet att leva.

Jag ska inte säga så mycket mer i denna debatt, fru talman. Jag har haft flera debatter med Mikael Damberg, som inte är här just nu. Intentionen i svaret är, som jag har poängterat, att jag arbetar varje dag med frågan om att dämpa inflationen. Varje dag ligger mitt fokus på att fler föräldrar ska kunna gå till jobbet, ha en lön och kunna försörja sin familj och att barnen ska kunna få de vinterskor de så väl behöver. Detta är mitt och regeringens fokus.

Väldigt många har lämnats efter under de senaste åren, i långtidsutanförskap, dessutom med en känsla av att vara bortglömda. Man har inte fått stöd från Arbetsförmedlingen, och man har inte fått möjlighet att komma in. Det har heller inte ställts krav på föräldrar att ta de jobb som finns, och då får också barnen leva i utanförskap. Här finns mycket att göra.

Arbetslösheten kommer att stiga enligt prognosen, på grund av den lågkonjunktur som Sverige och många andra länder nu börjar se.

Fru talman! Jag avslutar här och konstaterar att kampen mot inflationen går vidare, samtidigt som vi stöttar de allra mest utsatta hushållen.

Fru talman! Mikael Damberg, som inte är här i dag, har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att förhindra fortsatta ökningar av matpriserna. Han har också frågat hur regeringen avser att stödja barnfamiljer med små marginaler.

Inflationen slår hårt mot hushållen och allra hårdast mot dem som redan har små marginaler. Inflationen har börjat vända nedåt men är fortfarande för hög. Att bekämpa inflationen är därför fortsatt prioriterat för regeringen, samtidigt som vi stöttar hushåll och välfärd. Regeringens förslag till budget för 2024 visar att det går att kombinera en återhållsam finanspolitik för att bekämpa inflationen med reformer som stärker hushållens ekonomi. Men det vilar också ett stort ansvar på flera andra aktörer i ekonomin för att förhindra att den höga inflationen blir mer bestående. Detta gäller inte minst livsmedelsbranschen och handeln, som har ett ansvar för att inte höja priserna mer än vad som är proportionerligt. Regeringen har tillfört medel till Konkurrensverket för att skärpa bevakningen av branscher med bristande konkurrens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många hushåll med svag ekonomi har fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar. Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, elstöd, höjd a-kassa och sänkt energiskatt på drivmedel är reformer som har varit särskilt betydelsefulla för hushåll med små marginaler. Vid årsskiftet sänks även reduktionsplikten. Budgeten för 2024 innehåller viktiga strukturreformer samtidigt som vi stöttar hushåll och välfärd, bland annat genom förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare, sänkt skatt för pensionärer och ytterligare sänkt skatt på drivmedel. Det ger hushåll med knappa resurser mer i plånboken.

Då Mikael Damberg (S), som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Markus Selin (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Fru talman! Vilka beslut Vattenfall fattade för tio eller femton år sedan lämnar jag därhän. Nu är det jag som ägarminister som har ansvar för detta och andra statliga bolag, och Vattenfall är ett av de största elbolagen i Europa och fungerar på många sätt väl. Att man historiskt har fattat mindre bra beslut tar jag inte ansvar för, men jag tar ansvar för vad som händer nu när det gäller helheten. Operativa beslut, till exempel investeringsbeslut, ligger inom styrelsens ansvarsområde, och det är inte en fråga för mig som ägarminister att granska eller bedöma enskilda beslut.

Jag kan dock konstatera att alla bolag som är stora, vilket Vattenfall är, fattar en hel del beslut som innebär risk. Man gör så goda investeringskalkyler det bara går. Ofta fungerar det väl, men ibland får man backa ut eller ta en förlust på vissa investeringar. Så är det med all affärsdrivande verksamhet.

När det gäller vindkraftsverksamheten har bolaget utvecklat den starkt med nästan en fördubbling av elproduktionen sedan 2017. Det utgör också en betydande del av bolagets värde. Förra året utgjordes 40 procent av bolagets underliggande resultat av detta.

Det är ingen hemlighet att det i Sveriges riksdag finns en majoritet för kärnkraft och att vi på ett tydligt sätt också styr i riktning mot mer kärnkraft. Vattenfall är på gång med detta och kommer förhoppningsvis att ta investeringsbeslut som gör att Sverige får mer kärnkraft i framtiden.

Låt mig summera det jag har försökt säga. Regeringen eller jag som ägarminister lägger oss inte i de operativa besluten. Vattenfall styrs på samma sätt som alla statliga bolag. Man har olika roller, och vår och riksdagens roll är till exempel att ange riktning och ställa avkastningskrav. Jag ser ingen anledning att ändra dagens avkastningskrav, utan jag har tvärtom förtroende för att Vattenfalls styrelse och ledning hanterar både verksamhetens risker och möjligheter på ett väl avvägt sätt så att Sverige och svenska skattebetalare får ta del av de vinster som uppstår, vilket också skett vid många tillfällen genom att Vattenfall har bidragit till statens finanser på ett positivt sätt.

Fru talman! Elsa Widding har ställt mig tre frågor: för det första om jag har för avsikt att verka för en skärpning av Vattenfalls avkastningskrav, för det andra om jag har tagit del av några analyser som föregick Vattenfalls vindkraftsinvesteringar och för det tredje om jag kan tänka mig att ta några initiativ med anledning av det som Elsa Widding anfört om ansvarsutkrävande vid stora förluster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ekonomiska mål är ett viktigt verktyg i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande. För Vattenfall AB beslutades om nya ekonomiska mål vid en extra bolagsstämma 2017. De nya ekonomiska målen har sedan dess fungerat väl och bidragit till en god utveckling för bolaget. De ekonomiska målen för bolag med statligt ägande är långsiktiga men justeras vid behov. Jag ser i dag inga skäl till att Vattenfalls avkastningskrav ska skärpas.

Bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolagslagen (2005:551). I aktiebolagslagen finns en uppdelning av ansvar mellan ägare, styrelse och ledning. Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation, förvaltningen av dess angelägenheter och den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Det är inte en fråga för mig som ägarminister att granska och bedöma enskilda investeringsbeslut.

All affärsdrivande verksamhet är förknippad med risk, vilket är en förutsättning för att skapa god avkastning. Jag har fullt förtroende för att Vattenfalls styrelse och ledning hanterar verksamhetens risker på ett väl avvägt sätt så att bolaget över tid uppnår de av bolagsstämman beslutade ekonomiska målen.

Fru talman! Jag tackar för diskussion och debatt i en fråga som är viktig att belysa.

Tulltjänstemän runt om i Sverige gör ett fantastiskt jobb, ibland under väldigt tuffa förhållanden. Tullen har det senaste året lyckats väl i sina tillslag mot både narkotika och vapen, vilket är glädjande. Men som interpellanten säger flödar det fortfarande in över gränserna, och det måste vi få stopp på. Det gäller även andra delar av den kriminella ekonomin, till exempel bedrägerier och annat till otroligt stora belopp som göder denna verksamhet.

Som ansvarig för Tullverket lovar jag att göra min del. Våra partier kommer att återkomma i budgetförhandlingar, men det är inte läge för det här och nu. Som sagt har vi tidigare stärkt dessa verksamheter, och det kommer med stor sannolikhet att behöva göras igen. Tack och trevlig helg!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Som ett kort svar på den senaste frågan kan jag säga att vi återkommer tillsammans i budgetförhandlingarna. Jag vet att vi är fyra partier som även i opposition gemensamt har förstärkt rättsväsendet och polisen och att alla organisationer som bekämpar brottslighet hade haft mindre resurser om inte våra tidigare budgetar och vår nuvarande budget hade gått igenom här i riksdagen.

Som interpellanten var inne på befinner sig Tullverket verkligen i frontlinjen i arbetet mot den kriminella ekonomin. Det har alltid funnits narkotika, vapen och annat som har gått över gränser, men nivåerna och utsattheten är annorlunda i dag än vad de var förr - även jämfört med 2013. Det har blivit ännu värre, precis som interpellanten tog upp.

Det är därför regeringen fokuserar på verktyg, resurser och, såklart, lagstiftning. Man ska kunna ha de verktyg och redskap som behövs i arbetet, alltifrån beväpning till andra delar. Resurser är såklart, som vi har varit inne på, en viktig fråga, tillsammans med lagstiftning.

Snart kommer en lagrådsremiss från Tullbefogenhetsutredningen. Den kommer att göra skillnad. Vi har också gett tilläggsdirektiv om att man också ska lämna förslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras. Detta är viktigt, och det är ganska galet att det inte har varit så hittills.

Det är egentligen helt ofattbart - det är olagligt att stjäla någonting, men om du låter någon annan köra ut det ur landet är det inte olagligt. Detta ser våra fyra partier till att ändra på nu.

Jag tackar för en bra diskussion och en bra debatt. Det finns mer att göra. Vi kommer att göra mer i alla de delar som jag har nämnt. De som jobbar i denna verksamhet - de som jobbar längst ut i frontlinjen - ska aldrig behöva vara oroliga för att de inte har rätt verktyg och inte har möjlighet att göra det jobb som de är satta att göra. De ska känna riksdagens stöd. Jag hoppas att alla partier i riksdagen kan ställa sig bakom detta och ge dem det stöd som alla tulltjänstemän behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka interpellanten för dessa frågor, som är enormt viktiga. Låt mig bara börja med att zooma ut lite.

Sverige befinner sig i ett nödläge. De senaste åren har den grova kriminaliteten och råheten vuxit sig allt starkare. Barn går omkring med automatvapen i Sverige, och i vissa fall dödar barn andra barn. Det finns en bild jag inte får bort från näthinnan: Jag läste om den 13-åriga pojke som hittades i en skogsdunge, mördad för att han inte ville vara med i ett kriminellt gäng. Det handlar om en ung pojke i Sverige 2023. För några år sedan trodde och såg vi nog inte att det skulle gå så långt.

Nödläget gör också att politiken definitivt måste möta upp detta för att vända utvecklingen, och det är våra fyra partier överens om. Det är otroligt viktigt. Redan när vi var i opposition kom ju våra partier - Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna - vid ett flertal tillfällen överens om mer pengar till polis, rättsväsen och tull. Men det kommer att behövas mer framöver för att dessa myndigheter ska kunna göra det de är satta att göra.

På tal om råheten och brutaliteten är det självklart så att Tullverkets personal i dag möter andra situationer än den gjorde för fem, tio eller femton år sedan. Som ansvarig för Tullverket känner jag ett enormt ansvar just för att myndigheten ska ha de verktyg och de resurser den behöver och att vi verkligen lyssnar när det gäller detta.

Just nu arbetar vi med en lagrådsremiss av det första delbetänkandet från Tullbefogenhetsutredningen. Det är en utredning som tittar på att ge tullens personal mer befogenheter, exempelvis utökade befogenheter att använda våld. Som jag nämnde tidigare har vi också, på grund av säkerhetsläget, gett Tullverket i uppdrag att här och nu se över behovet av utrustning - inklusive vapen - för de anställda. På vilket sätt skulle vapen användas och i vilka fall?

Detta är viktiga delar, och det är viktiga steg som vi tar. Jag är övertygad om att det går att vända en utveckling, men då måste man både säga som det är och ge alla berörda myndigheter de verktyg och resurser som behövs.

Med detta sagt: Jag tar frågan på största allvar. Jag tar frågan om tullpersonalens säkerhet och trygghet på största allvar. Jag kan också passa på, eftersom jag blev påmind av Eric Westroth, att nämna besöket i Göteborg och det fantastiska arbete som tullens personal gör runt om i Sverige. Det är engagerade, effektiva och smarta medarbetare som gör ett fantastiskt jobb för att just vara en del i arbetet mot den kriminella ekonomin. Tullen behövs, och andra myndigheter behövs. Fantastiska medarbetare gör fantastiska saker.

Jag har dock hört och sett mångas oro, och jag tar den på största allvar.

Fru talman! Jag önskade Isak From en trevlig helg. Jag får göra det en gång till lite senare. Jag beklagar min förvirring. Men det kan i och för sig aldrig vara fel att önska någon en trevlig helg.

Fru talman! Richard Jomshof har frågat mig vad jag anser om de uppgifter som framkommit i medier, där personal vid Tullverket uttryckt kritik mot sin myndighetsledning, och om jag kommer att agera i frågan.

Sverige befinner sig i ett nödläge. Kriminaliteten har systematiskt infiltrerat stora delar av vårt samhälle och leder till ett hänsynslöst våld. Den kriminella ekonomin som göder den organiserade brottsligheten måste strypas. Tullverket befinner sig i frontlinjen i det arbetet. Myndighetens beslag av bland annat narkotika och vapen är ett stort bidrag i kampen mot den grova kriminaliteten.

Många tulltjänstemän befinner sig i ett utsatt läge. Tulltjänstemän i yttre tjänst har en särskilt utsatt position, och de vet inte vilka de kommer att träffa under sin arbetsdag. Jag tar tulltjänstemännens oro på största allvar.

Varje person i Sverige, oavsett var den arbetar, ska känna sig trygg på sin arbetsplats. Samtidigt är det Tullverkets ledning som har det yttersta ansvaret för personalens säkerhet. Regeringen arbetar dock aktivt med att förbättra säkerhetssituationen för Tullverkets anställda. Exempelvis har regeringen mot bakgrund av den exceptionella våldsutveckling som skett gett Tullverket i uppdrag att se över och redovisa de avvägningar myndigheten har gjort avseende behov av utrustning, inklusive vapen, för de anställda vid myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag välkomnar också att myndighetens ledning nu genomför en översyn av möjligheten till beväpning vid kontroller som ska vara klar i början av 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Så är det absolut. Detta regeringsunderlag kommer också att leverera. Som jag har sagt tre eller fyra gånger bereds frågan. Och självklart ska det komma fram så bra resultat som möjligt från detta. Ibland tar det tid. Jag tycker fortfarande att det inte har gått så lång tid. Men nu gäller det att också göra rätt.

På tal om regeringsunderlaget kan jag bara konstatera att de fyra partier som nu har ett budgetsamarbete under ett år har sänkt drivmedelsskatterna två gånger, och vi inför en sänkning av reduktionsplikten snart. Det var inte vi som höjde flygskatten. Det var den socialdemokratiska regeringen som försvårade för flyget.

Jag tror att både Arlanda och Bromma kommer att behövas. Och jag vet att många även i Isak Froms valkrets tycker att det är bra att vi har båda flygplatserna, eftersom de har lite olika uppgifter. Men de är fortfarande väldigt viktiga. Och självklart är Arlanda en otroligt viktig flygplats. Speciellt med tanke på vad som nu händer i ett annat bolag, nämligen SAS, måste vi värna Arlanda på väldigt många sätt.

Jag tackar för interpellationsdebatten och önskar en trevlig helg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.