Emma Nohrén

Fru talman! Ledamoten Helena Storckenfeldt sa själv att vi kanske har råd med detta nu men inte senare. Men vi har råd nu. Vi har under många år jobbat ned statsskulden. Den var skyhög för tio tolv år sedan, och nu är läget så att det är möjligt att göra investeringarna för det gemensamma samhällsbygget. Vi anser att det är möjligt att göra saker nu i tid så att kostnaderna blir lägre, i stället för att göra något i efterhand. Ta en sådan sak som klimatanpassning. Allt vi gör nu är billigare än om det görs senare, dels för att det kostar mindre, dels för att klimatet ändras.

I min valkrets Göteborg finns behov av portar mot havet. Vid ett vanligt regn år 2100 kommer hela bangården att vara under vatten. Portarna måste byggas så fort som möjligt. Väntar man till längre fram kommer det att kosta mer och bli en större investering.

Låna nu och vidta klimatanpassningsåtgärder! Minska klimatutsläppen så att effekterna minskar! Samtidigt kan vi ägna oss åt samhällsbygget och välfärdssystemet, som gör att folk känner sig trygga och vill vara med på tåget.

Det måste finnas en acceptans för den politik som genomförs, annars får man inte vara med och styra. Så är det. Men den politik som förs ger effekter längre fram. Titta på klimatbonusen för elbilar. Det innebär att det nu finns en andrahandsmarknad för elbilar, och det gör att de som inte har råd att köpa nya bilar kan köpa begagnade bilar. Det är ett sätt att få igång saker. Vi måste våga göra nya saker.

Jag hoppas att klimathandlingsplanen innehåller bra och goda förslag. Det vinner alla på. Klimatutsläppen måste minska. Jag har ont i magen över detta, men jag hoppas att regeringen visar att jag har fel.

Fru talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för frågan! Jag är glad att jag fick den, och jag är också glad över ledamotens anförande om klimathandlingsplanen. Ingen är gladare än jag om det finns bra reformer i en klimathandlingsplan som gör att vi minskar utsläppen på ett sätt som faktiskt funkar. Det behöver vi alla, men då det har dröjt till årets allra sista skälvande dagar börjar jag bli fundersam över vad som ska komma. Jag ser ingen ambition i budgeten.

När det gäller vårt sätt att räkna på budgeten är det ingen hemlighet att vi anser att vi ska låna pengar till detta, och vi tror att det är en investering för framtiden. Alla åtgärder som kan göras nu kommer att vara billigare än att göra dem framöver.

Vi har en låg statsskuld som vi gemensamt har jobbat ned under många år, och inte bara Miljöpartiet utan också många experter anser att det finns tid att låna till samhällsbygget, rusta upp järnvägen och se till att vi får en klimatpolitik som fungerar. Varje ton koldioxid som inte släpps ut nu är en vinst.

Vi kan inte skjuta detta framför oss. För oss är detta ett sätt att investera för framtiden, och det finns många ekonomer som står bakom det.

Fru talman! Jag hade trott att mycket av dagens debatt skulle handla om klimathandlingsplanen, men trots att det är riksdagens näst sista dag före juluppehållet har vi inte sett röken av den. Ministern var ute i medierna för någon dag sedan och sa: Den kanske inte alls kommer i år. Några timmar senare fick hon pudla och säga: Jo, men det är klart att den ska komma, för det står i lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det var ju tur det. Men än har vi inte sett den. Det är tolv dagar kvar av året. De flesta av dem är röda. Vi hoppas att den kommer.

Fru talman! Varför tar jag upp detta nu när vi debatterar utgiftsområde 20? Jo, för det är just i detta utgiftsområde som väldigt mycket av det som vi hoppas ska finnas i klimathandlingsplanen ska utföras. Om man tittar på den budget som vi nu debatterar ser man att det inte finns så många verktyg för regeringen att ta till.

Nu ska vi säga att vi inte vet hur vårändringsbudgeten ser ut. Den kanske innehåller stora saker. Men nu är det detta som finns, och det är det här som ska användas för att genomföra klimatpolitiken.

I regeringens egen klimatbilaga till budgeten står det att utsläppen kommer att öka de närmaste två åren. Den totala effekten av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 bedöms vara att de ökar under de närmaste två åren. Därefter kommer de att minska något. År 2023 bedöms den direkta utsläppsminskningen vara 0,6 till 1 miljon ton koldioxidekvivalenter.

Detta är långt ifrån vad vi behöver göra för att uppnå våra svenska klimatmål men också våra europeiska och internationella åtaganden. Jag hoppas att klimathandlingsplanen kommer. Den är efterlängtad.

Om vi tittar på regeringens track record ser vi att man har gjort precis tvärtom när det gäller klimatet. Sedan regeringen tillträdde har man sänkt energiskatten för bensin och diesel, slopat reformeringen av reseavdrag och minskat järnvägsunderhållet. Bonusen i bonus malus är stoppad. Det är sänkt satsning på energieffektivisering för flerbostadshus, slopat stöd till företags energieffektivisering, avskaffad skatt för avfallsförbränning, höjd skatt på diesel, höjd moms på reparationer och så vidare.

Gång efter annan gör regeringen tvärtom och tar bort saker. Visst kan man ha olika åsikter om vad som är effektivt, men man har inte lagt till något. Detta är bakvänt, fru talman.

Om vi tittar på den traditionella miljöpolitiken och flyttar oss bort från klimatet ser vi att det inte blir bättre. Om det är något som kan hjälpa oss att hejda effekterna av klimatförändringarna är det friska ekosystem - skogar, kuster och hav som, när de har en god biologisk mångfald och god status, hjälper till att binda kol, förhindrar erosion, dämpar effekter av klimatförändringarna såsom stormar, regn och annat, renar vatten och fördröjer det i landskapet.

Utan friska ekosystem står vi oss slätt, fru talman. Men även där ser vi att utgiftsposterna inte är som de borde. Ta en sådan sak som miljöövervakning, som är det verktyg vi har för att veta hur det ser ut ute i naturen, om våra åtgärder ger effekt och om något är på gång att hända, till exempel var PFAS och andra saker finns i vår natur. En femtedel av budgetposten för detta försvann förra året.

I år har man gjort satsningar på samma område, fru talman, för att kunna genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen, står det. Men det är fortfarande långt mindre än vad som behövs. Det fattas fortfarande ungefär 100 miljoner. Detta har fått effekten att vi under året har sett att långa tidsserier som vi haft i flera decennier har fått hack i kurvan. De olika expeditioner som till exempel SMHI gör med fartyget Svea har gått från tolv per år till nio per år. I dessa tidsserier ser vi nu alltså hack i kurvan. Det är inte värdigt. Det handlar om ryggraden i det svenska miljöarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

En annan sak som det ofta pratas om från regeringspartierna är att vi måste korta ned tillståndsprocesserna. Det håller vi med om. Vi måste se till att vi får snabba tillståndsprocesser så att vi får den förnybara energi vi behöver så att vi kan få igång de satsningar vi behöver så att vi kan genomföra det nya samhällsbygget och göra den gröna omställningen.

Även här är man beroende av data från miljöövervakning. Man är beroende av att det finns myndigheter som har medel för att utföra detta. I äskandena från både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten avser en stor del av de pengar som de önskar just att vara behjälpliga i tillståndsprocesser. Det hjälper inte att bara ta bort regler, utan vi måste ha kunskap och expertmyndigheter som har medel för att genomföra detta. Där gör regeringen fel. Med dess budgetförslag kommer tillståndsprocesserna att ta längre tid eftersom man helt enkelt skalar av dessa delar från våra myndigheter.

Vi kan titta på det som är klassisk miljöpolitik: åtgärder för värdefull natur, som togs upp i ett tidigare replikskifte här. Det handlar om ett anslag för skötsel av våra skyddade områden, naturvårdsförvaltning, viltförvaltning, artbevarande och så vidare. Här drog man i förra budgeten ned med en tredjedel - 1 miljard försvann. I år lägger man till lite grann, men det är fortfarande nästan 1 miljard som fattas jämfört med tidigare. Det står i Naturvårdsverkets papper vad det här kommer att innebära: Om de inte får pengar till artbevarande finns det risk för att vissa arter till och med kommer att dö ut.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet vill se en helt annan politik. Vi vill att dessa anslag ska öka. I vår budget, som ska ses som en helhet, vill vi ha en historisk satsning på den gröna omställningen och ett robust samhällsbygge och att vi ska möta både klimatkrisen och naturkrisen.

Vi anser att man med detta läge med en låg statsskuld ska låna pengar - 100 miljarder per år - under tio års tid för att rusta upp Sverige och satsa på järnvägen för att få klimat- och miljöeffekter. Ju längre vi väntar, desto dyrare kommer notan att bli.

Eftersom vi har satsat mycket mer pengar än regeringen på detta område kan jag i dag inte yrka bifall till vårt förslag, men vi har ett särskilt yttrande som jag hoppas att många tar del av. Vi visar med vår budget att det går att både klara miljömålen och klimatmålen och stärka välfärden. Det går att skydda samtidigt som vi brukar och att ha en budget som lever upp till nationella och internationella åtaganden och till våra svenska och europeiska klimat- och miljömål. Vi har en budget för en framtid att längta till.

Med detta vill jag önska fru talmannen, talmanspresidiet och alla åhörare en riktigt god jul.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Det är roligt att du tar upp uppvärmningen av våra hus som en positiv sak, Martin Kinnunen, för det var ett av de krav som Miljöpartiet hade när vi hade ett samarbete med Socialdemokraterna under 00-talet. Det var stora konvulsioner på den tiden, men nu är det väldigt få hus som har en oljepanna kvar. Detta har gynnat oss. Ibland får man ta de svåra besluten för att det ska bli bättre senare.

Jag tycker mig höra en positiv anstrykning när det gäller detta med konsumtionsbaserade utsläpp men inget uttalat. Det fanns flera delar förutom målet som man borde kunna gå vidare med. Det gäller till exempel offentlig konsumtion och flera av de olika statistikövningarna. Det handlade om att vi skulle ge uppdrag till Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån för att siffrorna skulle bli bättre och för att det skulle bli enklare att mäta. Det handlade också om att man skulle jobba på en internationell och europeisk nivå för att vi skulle få ungefär samma beräkningsmodeller.

Men inte heller detta ser jag något spår av. I stället ser jag att Naturvårdsverket säger att man med denna budget kommer att ha väldigt svårt att ta fram underlag till många olika delar. Man räknar med att man skulle behöva mycket mer för att kunna bistå när det gäller tillståndsprocesser och miljöövervakning och andra saker som vi skulle behöva för att kunna räkna fram dessa saker.

Frågan kvarstår: Kommer vi att se en satsning på detta med konsumtionsbaserade utsläpp? Och om det inte blir ett mål undrar jag om man ändå kommer att kunna gå vidare så att vi kan få beräkningsmodeller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Tack, ledamoten Kinnunen, för anförandet! Jag tycker också att det var intressant att höra hyllningen om hur bra svensk klimatpolitik och miljöpolitik har varit och att vi faktiskt har lyckats både minska utsläppen och, fortfarande, öka tillväxten. Med progressiv miljö- och klimatpolitik når man dit. Och det är detta vi har gjort tidigare i regeringsställning och även innan dess, som samarbetspartner till Socialdemokraterna.

Det är roligt att höra att även Sverigedemokraterna tycker att det har varit en bra politik. Däremot ser vi tydligt att vi inte hade varit där vi är i dag om Sverigedemokraterna hade fått styra. Då hade vi haft ett ännu större beting att göra.

Vi ser nu att utsläppen ökar med denna budget. Det finns också andra utsläpp som kallas för konsumtionsbaserade utsläpp. Jag hörde att Martin Kinnunen tidigare sa att vi släpper ut ungefär 3,9 ton per capita i Sverige. Men vi kan också räkna med våra konsumtionsbaserade utsläpp. Jag tänker till exempel på när vi köper en telefon. Det har ju gjorts utsläpp där telefonen har tillverkats. Och eftersom vi är ett rikt land köper vi mycket utifrån och har utlokaliserat en hel del.

Vi har haft en parlamentarisk utredning om detta, Miljömålsberedningen - Martin Kinnunen satt själv med i utredningen. Vi fick ett enigt yttrande där om att vi behövde ta fram nationella mål. Men därefter har det varit tyst. Min fråga till ledamoten är: Kommer det att bli något av utredningen? Den har varit ute på remiss. Det finns mål som vi är överens om, men kommer det att bli något av detta?

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Ja, vi har 77 miljoner mer i anslaget till Jordbruksverket. Där finns också pengar till 3R-centret.

Svaret jag får här är att det ska finnas kvar men inte ha finansiering. Är det så jag ska förstå det? Det kommer inte att bli några riktade medel eller någonting, men det kommer att stå i regleringsbrevet att det här ska finnas. Med tanke på de budgeterade medlen blir det då sparlåga, och det blir tre personer i stället för de tolv som jobbar där nu. Är det så jag ska förstå ledamotens svar, eller kommer man att hitta finansiering så att det här kan få fortsätta och utvecklas så som det gör i dag?

Herr talman! Tack, ledamoten Ottosson, för ditt anförande! Jag märkte att du också fick en släng av den akuta förkylningen man verkar få uppe i talarstolen i dag. Jag hoppas att vi håller båda två genom detta replikskifte.

Egentligen tänkte jag inte kommentera så mycket det du sa. Jag konstaterar bara att vi tycker samma sak fast exakt tvärtom i nästan allt. Det är väl som det är. Man vet var man har oss helt enkelt.

Det finns en fråga där jag hoppas att vi skulle kunna ha samsyn och där vi tidigare har haft samsyn. Det gäller det jag tog upp i mitt anförande om 3R-center. Det är det center som finns vid Jordbruksverket som handlar om att minska, förfina och ersätta djurförsök - reduce, refine, replace.

Det instiftades 2017 och finns där som ett center och en hjälppunkt för dem som håller på med de här sakerna för att man ska minska och ersätta djurförsök. Det är förstås ett led för att uppnå de direktiv som finns i EU om att man ska fasa ut djurförsök där det är möjligt.

Centret har funnits sedan 2017. Om jag inte missminner mig har det haft i princip samma budget hela tiden på 15 miljoner. Nu borde det snarare öka.

I det budgetförslag som kommer från Tidöpartierna finns det inte med längre. Man har tagit bort det. Jordbruksverket har redan aviserat att man ska varsla personer. Jag tror att det var 39 personer på grund av sänkningarna i anslaget varav nio av tolv på 3R-centret.

Min fråga till ledamoten är: Är det ett misstag, eller är det medvetet? Kommer man att hitta de 15 miljonerna och få till en skrivning i regleringsbrevet, eller är det kört?

Fru talman! Här är ledamoten och jag på sätt och vis helt överens. Jag bor själv på landsbygden. Vi har två bilar på två vuxna personer. Fram till för ett år sedan var en av dem en bensinbil. Nu är den utbytt, så nu har vi två elbilar, varav en är fem år. Jag vet allt om att ha räckviddsångest när vintern kommer med den gamla bilen, men med den nya funkar det väldigt bra. Kollektivtrafiken är i princip obefintlig.

Men precis som ledamoten säger har alla inte råd att köpa en elbil. För att kunna fortsätta använda de bilar och den bilpark vi har i dag måste vi ändra på bränslena, och reduktionsplikten är en del i detta. Om vi inte gör det måste vi ha mindre bil, för även fossila bränslen kommer att kosta mer. Reduktionsplikten gör att man kan använda samma bil men med ett annat bränsle eller med inblandning av ett annat bränsle. Det är alltså en del av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Biobränslen är faktiskt en del av landsbygdspolitiken, vilket diskuterades precis före oss här. I Lysekil där jag bor har vi Preemraff. De vill investera flera miljarder för att göra biobränslen på svensk skogsråvara som ska tas från Norrland och från hela Sverige för att kunna bli just dessa nya bränslen.

Det ger nya avancerade jobb på landsbygden, och det är bra för klimatet. Genom att rycka undan mattan, ge nya förutsättningar och inte följa överenskommelser skapar man en stor osäkerhet för de stora företag som vill investera i detta.

Med biodrivmedel får vi en inhemsk produktion av bränslen, vilket ger oss krisberedskap, bra jobb skapas och det blir förnybart i tanken.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Som vi konstaterade förut är detta inte klimatdebatten, och det var ledamoten från Sverigedemokraterna som själv tog upp reduktionsplikten. Vi kommer att diskutera mycket mer om detta på tisdag.

Vi har ju ett 2030-mål i Sverige om att minska utsläppen från transporter. För att uppnå det har reduktionsplikten varit ett verktyg. Det finns andra delar för att vi ska kunna uppnå det, till exempel att sänka hastigheten på vägar eller införa förbud på vissa gator - det finns många olika delar för att kunna göra detta.

Men reduktionsplikten har varit absolut enklast, eftersom man då inte behöver ta bort hela fordonsflottan samtidigt. Vi har också haft ett stöd för elbilar. Man har kunnat få upp till 70 000 när man köpte en elbil, vilket har gjort att vi har fått igång detta. Det tog dock Tidöpartierna bort över en natt. Det var ett incitament och ett sätt att kunna köpa en bil men också att kunna leasa - leasingpriserna gick ju ned väldigt mycket. Vi vill också förbättra för kollektivtrafik och annat för många.

Nu drar Tidöpartierna med Sverigedemokraterna i spetsen ned detta till en nivå som gör att våra överenskomna mål inte kommer att uppnås. Vi kommer att behöva hitta andra ställen där vi kan få ned utsläppen när vi inte kan få ned dem på vägtrafiken på det här sättet.

Min fråga är fortfarande: Hur vill ni göra? Vi kan inte ha business as usual. Vi har precis haft COP 28 i Dubai där vi har kommit överens om att fasa ut fossila bränslen - eller fasa ned eller vad det nu blev i slutändan. Vi ska alltså komma bort från fossila bränslen, och det gör man inte med business as usual. I så fall blir det tvärstopp en dag. Egentligen är det nog inte vi som ska svara på frågan, utan det är ni och regeringen.

Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Vi har precis hört en sverigedemokratisk ledamot tala, och det fanns mycket jag skulle vilja kommentera, bland annat om reduktionspliktens vara eller icke-vara och att om vi höjer den blir det också fler jobb på svensk landsbygd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men det är inte för att fokusera på deras förslag som jag är här utan för att berätta om Miljöpartiets budgetsatsningar, och vår budget ska förstås ses som en helhet. Vi vill se en historisk satsning på grön omställning och ett robust samhällsbygge där vi möter både klimatkrisen och naturkrisen, stärker välfärden och skapar förutsättning för människor att växa och utvecklas genom livslångt lärande och folkbildning.

Sverige har nu en mycket låg statsskuld, och vi anser att det är dags att använda det utrymmet till att göra de samhällsinvesteringar som krävs. Vi måste bryta fossilberoendet och skydda hushåll, välfärd och företag från framtida kostnadschocker. Därför vill Miljöpartiet satsa 100 miljarder per år i tio år framöver på just en grön samhällsomställning. Det är nu vi har möjlighet att göra det. Då är det också naturligt att satsa flera av dessa miljarder på det utgiftsområde vi nu debatterar. Miljöpartiet anser nämligen att jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och fiske är grunden för omställningen till en fossilfri ekonomi. Det är här finner vi lösningarna för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi.

Vi har många satsningar i vår budget, och jag kommer nu att göra nedslag i några av dem.

Det är sällan vi debatterar miljö och jordbruk utan att skogen kommer upp. Jag blev därför väldigt glad när det i förrgår kom en utredning från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket som har analyserat hinder och förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk. Utredningen slår bland annat fast att de statliga skogsägarna kan visa vägen genom att använda sig av hyggesfria metoder i betydligt större utsträckning än i dag. Med ett hyggesfritt skogsbruk får vi en mer variationsrik skog och ökar andra miljövärden. Vi får en skog som är bättre rustad för klimatförändringar, vilket ger en bättre balans mellan skogens olika värden.

Ett av förslagen i utredningen är att man ska ta fram en utbildning och erbjuda ekonomiskt bidrag till skogliga entreprenörer som önskar kompetensutveckling. Man menar att det också behöver satsas på forskning inom skogsskötsel, skogsteknik och skoglig planering för att förbättra förutsättningarna för hyggesfritt skogsbruk. Det bör också tas fram ekonomiska incitament och affärsmodeller samt utvecklad rådgivning för enskilda skogsbrukare.

Utredningen menar att man med hyggesfria och mer naturnära skogsbruksmetoder får en förstärkning av den biologiska mångfalden, bättre klimatanpassning och en ökad återhämtning efter skador.

Detta är precis vad vi i Miljöpartiet har pratat om länge, och det finns med i budgeten i år och fanns med förra året. Vi vill se dessa satsningar. Vi vill ha nya affärsmodeller, mer rådgivning och stöd till skogsbrukare, ersättningsstöd, omställningsstöd och en nationell rådgivningskampanj till enskilda skogsägare - allt för att gynna arbetet med naturnära och hyggesfritt skogsbruk för klimatanpassning och ökad miljöhänsyn.

Nu finns ett gyllene tillfälle för regeringen att plocka upp denna utredning och göra en insats.

Fru talman! Ekologiskt jordbruk är ett annat område. På grund av den rådande ekonomiska situationen har det tyvärr hamnat i knipa. Trots att skillnaden i pris mellan ekologiska och konventionellt odlade livsmedel aldrig har varit så liten som nu är det färre som köper ekologiska varor. Det är väldigt tråkigt eftersom ekologiskt jordbruk är spjutspetsen för ökad hållbarhet inom jordbruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster. Det används inga naturfrämmande bekämpningsmedel, och därmed minskar belastningen av gifter i mark och dricksvattenresurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

En stor stöttepelare för det ekologiska jordbruket är den offentliga upphandlingen till de offentliga köken. Sverige har som nationellt mål att till 2030 ska 60 procent av det upphandlade vara ekologiskt. Nu är detta mål i fara på grund av det ansträngda ekonomiska läget. Vi vill därför se ett ekonomiskt stöd till kommuner och regioner så att de ska kunna hålla fast vid sina ekomål och fortsätta att köpa in denna typ av mat.

Fru talman! Jag går vidare till vatten. I förra veckan meddelades den så kallade PFAS-domen. Den är en milstolpe för svensk miljölagstiftning och en seger för de drabbade. Högsta domstolen har nu klargjort att Kallingeborna, som druckit förgiftat kranvatten, har rätt till skadestånd. Det är en seger. De bosatta på orten är inte ansvariga för sin förgiftning, för de som druckit PFAS-kontaminerat vatten från vattenverket i Kallinge har inte kunnat undvika att få i sig giftet.

Nu måste vi göra vad vi kan för att detta inte ska ske igen. Vi vill instifta en lex Kallinge som garanterar enskildas rättigheter i samband med giftkatastrofer. Vi måste också se till att kommuner som saknar ekonomiska resurser för att till exempel installera PFAS-rening får det.

I vårt budgetförslag har vi ett stort vattenpaket som spänner över flera olika utgiftsområden. I det utgiftsområde som vi behandlar nu har vi ett stort vattenpaket som riktar sig till just kommunerna för att de ska kunna ta fram en långsiktig klimatanpassning och katastrofberedskap och även kunna modernisera sina va- och vattenreningsanläggningar. Vattenpaketet är på 300 miljoner per år. Vi måste se till att man kan dricka sitt dricksvatten hemma. Man ska inte bli förgiftad av det.

Fru talman! Jag ska gå över till att tala om djurskydd här på slutet. Jag var själv med 2016 när vi i denna kammare tog beslut om att avsätta medel för att bygga upp ett 3R-center i Sverige. Det är ett kompetenscenter på Jordbruksverket för att ersätta, minska och förfina djurförsök. 3R står för reduce, replace, refine. Centret inrättades 2017 och har sedan dess varit en kontaktpunkt för uppbyggnaden av detta arbete.

Detta var något som S-MP-regeringen drev igenom, men jag trodde faktiskt i min enfald att vi hade djupt stöd i denna kammare. Att minska djurförsök och stärka 3R-center är något som många ledamöter från vitt skilda partier motionerar om varje år. Just därför blev jag otroligt förvånad när jag såg att det inte fanns med något fortsatt stöd i budgetpropositionen.

Man tar bort de 15 miljonerna, vilket gör att Jordbruksverket redan nu har gått ut och varslat 39 personer. Nio av tolv tjänster på 3R-centret försvinner. Detta är en katastrof, och det gör att vi inte kommer att leva upp till målen i EU-parlamentets och rådets direktiv om att fasa ut djurförsök när så är vetenskapligt möjligt.

Jag hoppas att Tidöpartierna tar sitt förnuft till fånga och hittar de där 15 miljonerna och ser till att vi inte förstör den infrastruktur som faktiskt finns här.

Fru talman! Med det tänkte jag lämna talarstolen. Vi satsar mer pengar än regeringen på detta område. Jag kan alltså inte yrka på våra förslag, eftersom riksdagen redan har beslutat om lägre budgetramar. Men jag hänvisar till vårt särskilda yttrande i betänkandet där det går att läsa vad vi vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

(Applåder)

Fru talman! Jag fick inget svar på min fråga. Ledamoten tog ju själv upp sänkningen av dieselskatt och sänkt reduktionsplikt som en del för just lantbruket och som en del av betänkandet, som också heter Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Jag tror att Tidöpartierna måste berätta för landsbygden vad det är som väntar. Om vi inte minskar utsläppen kommer det att påverka miljön. Vi har en möjlighet att minska utsläppen relativt snabbt och enkelt genom reduktionsplikten. Vi kan använda befintlig maskinpark, till exempel traktorer och skogsmaskiner, och ändå minska utsläppen om vi kör på biodrivmedel.

Men om vi inte gör detta, vad finns då kvar? I Hasslers utredning, som ni ofta hänvisar till, är det just i lantbruket och de areella näringarna som åtgärderna måste vidtas. Även om detta inte är ledamotens specialområde och vi kommer att prata mer klimat på tisdag behöver man nog säga vad som ska ske i stället när dessa möjligheter att minska utsläppen tas bort.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Eklöf för hans mycket ärliga anförande, får man säga, där det framgick tydligt vad som är Tidöpartiernas politik och vilka brister ledamoten ser med detta.

Jag fastnade för en sak, nämligen det som sades om att det är vinter i ekonomin och att det därför är viktigt att vi sänker dieselskatten och minskar reduktionsplikten så mycket som möjligt, så att det inte drabbar jordbruket. Men hur man än vrider och vänder på det måste vi ju minska våra utsläpp.

Vi såg siffror i dag, eller kanske i går, om att Sveriges utsläpp faktiskt minskade förra året, om man bortser från den stora gasläckan. Den minskningen, som jag tror var 4 procent, tillskrivs egentligen helt och hållet transportsektorn på grund av reduktionsplikten.

Man skulle direkt kunna minska utsläppen via transportsektorn och maskinparken. Man behöver inte byta maskiner. Om man har biodrivmedel och ersätter en viss del av det fossila med fossilfritt i tanken kan man använda samma maskiner men fortfarande minska utsläppen.

Ni vill ta bort den möjligheten och minska reduktionsplikten så mycket som möjligt. Jag hittar dock ingenting om vad ni vill göra i stället. Det som finns kvar då är att minska uttaget av skog, vilket ni ju inte vill, och att lägga vissa marker i träda, vilket ni inte heller brukar vilja. Detta är ju saker som kommer att drabba lantbruket och landsbygden oavsett reduktionsplikten.

Hur vill ledamoten minska detta genom att inte fortsätta med reduktionsplikten? Vad är alternativet? Hur ska omställningen ske för lantbruket?

Fru talman! Det här en otroligt viktig debatt. Det är många sidor som har lyfts fram här, och jag förstår regeringens företrädare - det finns inte svar på alla frågor just i dag.

Samtidigt är det de här frågorna vi får. Ju längre svaren dröjer, desto mer oro och rykten som går. Ju fortare vi tillsammans kan få klarhet i de här frågorna, desto bättre är det för alla.

Trots all kunskap och alla förberedelser är det som jag sa i mitt första anförande en del frågor som återstår. Jag nämnde några tidigare, och vi har hört flera här när det gäller skogsbruket och lantbruket.

Vi har till exempel hört om en gård med genbank för linderödssvin, som fått avlivas. Det är ett fruktansvärt slag mot lantbrukarna - jag kan inte ens föreställa mig det - men också mot det avelsarbete som pågår med denna viktiga lantras.

Vi har också föreningslivet och alla de människor som jobbar ideellt. Scouter, ridklubbar och orienteringsklubbar står nu utan mark att vara på och vet inte vad de ska göra. De har ingen inkomst så att de kan säga att de har inkomstbortfall, men de kan inte utöva det de gör. De vet inte heller vad de ska göra, och hur ska man kunna ersätta dem? Det är något som jag tror att många undrar över och gärna skulle vilja veta mer om.

Smittan påverkar hela samhället, och tyvärr är det de boende och djurägarna i det här området som får ta den största smällen och göra inskränkningar och uppoffringar för att den inte ska spridas vidare. Jag hoppas att vi som samhälle kan kompensera dem.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Fru talman! Då hoppas vi att det också kommer ut på ett sådant sätt att folk tar del av det. Nu är intresset stort, men det måste hålla ut över tid också.

Det finns ju andra saker som försiggår. Redan i somras under den stora försvarsövningen skrevs det artiklar om att man var rädd för att försvarsmateriel skulle bära med sig smitta. Vid ett Natomedlemskap kommer det förmodligen att bli fler terrängfordon ute i skog och mark. Hur är försvaret med på det här? Hur ser vi till att de olika verksamheterna inte sprider smittan, om vi nu ska öva med fler länder?

Fru talman och landsbygdsministern! Jag tycker att det är viktigt att vi har den här debatten nu. Det är många som är oroliga där ute, dels de som drabbas, dels de som är i närheten.

Jag ska själv på älgjakt om bara ett par veckor. Det är åtta mil fågelvägen från detta område, och vi håller på och tar fram riktlinjer för hur vi ska göra. Samtidigt är det lite olika saker som sägs, och det är många som förstår sig på - om man får säga så - på olika sätt.

Hur kan regeringen se till att det är tydliga riktlinjer som går ut så att man vet vad som ska hanteras? Det är många som rör sig i skog och mark. Många reser. Gemensamt för smittan är att det hittills nästan alltid har varit människan som har spridit den från ett ställe till ett annat.

Kommer det att vara nya riktlinjer för dem som ska ut och jaga älg, till exempel, nu i höst? Och hur blir det för de resenärer som kommer från andra länder och kanske varit ute och vandrat och annat?

Herr talman! Jag kommer ihåg när jag för första gången hörde talas om afrikansk svinpest. Det var för nio år sedan i miljö- och jordbruksutskottet inför ett jordbruks- och fiskeråd. Dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht var på plats. Längst ned i handlingarna under övriga frågor stod det om en anmälan från något land - jag kommer inte ihåg vilket - som hade fått afrikansk svinpest och ville ta upp det på mötet.

Sedan dess har frågan varit när - inte om - den afrikanska svinpesten skulle komma hit till Sverige. Sedan några veckor tillbaka är det ett faktum. Stora områden är avspärrade, som vi har hört, och inskränkningarna på människors liv och vardag är stora. Det innebär stora uppoffringar för de människor som lever i dessa områden - uppoffringar som de får göra för att inte det här ska spridas vidare och få större konsekvenser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Sverige har, som sagts tidigare här i debatten, jobbat med detta länge och varit väl förberett. Jag tycker att både SVA och Jordbruksverket har varit föredömliga i att agera snabbt och effektivt. Vi har stort utbyte med andra länder sedan många år tillbaka och har lärt av varandra. Jag var själv tillsammans med utskottet i Lettland. Vi hade haft en timmes dragning med deras motsvarighet till SVA och Jordbruksverket om just svinpesten samma dag som den här "flashen" kom. Det var bara en timme senare.

Men trots all kunskap och alla förberedelser återstår flera frågor som både allmänheten och jag undrar över. I denna tid, när vi vet att smittsamma sjukdomar är någonting som följer i spåren av klimatförändringarna, väljer regeringen att föra en politik som ökar utsläppen snarare än minskar dem. Regeringen har också aviserat neddragning av Jordbruksverkets ramanslag och halverat anslaget för bekämpning av smittsamma sjukdomar. Till det ska läggas det som en tidigare talare tog upp om ett minskat anslag till utvecklingsforskning, vilket också drabbar de här utbytena och forskningen om afrikansk svinpest. Men det ligger på regeringens bord.

Vissa andra saker tror jag att vi alla kanske kan lösa tillsammans. Vi behöver till exempel veta hur det egentligen är med avfallsanläggningar och reglerna för dem. Vi har hört att det är över 20 kommuner som har haft vildsvin som varit inne och bökat. Det är en kommunal angelägenhet. Behöver riktlinjerna ses över här? Vi tror att det är därifrån smittan kommer. När det gäller frågan om ersättning till lantbruk och jordbruk vet vi att det är epizootilagen som gäller. Men vad gäller till exempel för planerade tävlingar, minskat uttag av skogen och annat? Kommer vi att behöva minska stammen av vildsvin, och på vilket sätt? Hur ska vi minska den spridning som sker genom människor som befinner sig i marker? Detta kommer vi att återkomma till.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Fru talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för frågan.

Ja, vi vill förbjuda glyfosat. Frågan är under utredning i EU. Man har ett tillfälligt tillstånd, eller en förlängning, för glyfosat som ska utredas under det här året. Ett avslut kommer förhoppningsvis före årsskiftet när det gäller hur man ska fasa ut glyfosat. Det har gjorts flera olika forskningsrapporter - Efsa har också varit inblandade - för att få underlag för att bedöma om det skulle vara värt det. Man kan kanske få söka undantag för vissa saker, men vi är absolut för ett generellt glyfosatförbud.

Fru talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för frågan, som ger mig möjlighet att klargöra vår inställning.

Vår reservation handlar om 80 procent ekologiskt i offentlig sektor. Regeringens nationella inriktningsmål är 60 procent, och det vill vi alltså öka. Vi har också ett mål om 30 procent ekologisk areal till 2030, och det står vi bakom men vill sedan öka. Vi har dock inte ett mål om 100 procent, för det finns delar där man inte kan gå över till ekologisk produktion eller där det inte är fördelaktigt.

Det viktiga är att allt jordbruk blir så bra som möjligt, och det finns fantastiska konventionella gårdar som gör stor ekologisk nytta. Det finns en stor bredd, och det viktigaste är att alla går mot fossilfritt och att vi får ett hållbart jord- och lantbruk och en bra matproduktion.

Med ekostämpel kommer dock vissa krav på djurhållning och bekämpningsmedel, och dessa krav anser vi är viktiga att nå upp till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Debatten är redan igång. Vi är här för att debattera livsmedel och mat. Motionsyrkandena handlar mycket om offentlig konsumtion, märkning av och information om livsmedel, förvaring av livsmedel med mera. För tids vinnande vill jag redan nu yrka bifall till reservation 2. Jag står dock bakom samtliga Miljöpartiets reservationer.

Det är svårt att inte komma in på jordbruks- och skogspolitik och fiske när vi pratar om mat, för det är ju detta som är grunden. Jag ska dock försöka att hålla mig till maten och det som rör produktionen.

De senaste årens händelser - krig i närområdet, den panik inför torkan som vi redan nu känner av och som håller på att byggas upp, stigande priser och grötdebatt i tidningen - har verkligen satt fingret på någonting som vi här i Sverige har tagit för givet, nämligen tillgång till god och hälsosam mat och tillgång till dricksvatten. I samband med de fruktansvärda händelserna i Ukraina och sprängningen av dammen är det inte bara folks hem som har försvunnit. Marken är också förstörd för lång tid framöver, och dricksvattenförsörjningen är borta för ett stort antal människor.

Jag återgår till maten. Om vi inte har primärproduktion har vi ingen mat. Någonting som alla dessa händelser sätter fingret på är att vi inte kan fortsätta som tidigare. Vi måste också prata om framtidens mat och framtidens matförsörjning. För att möta utmaningarna behöver vi kolla på hur vi producerar och konsumerar mat samt på vilken sorts mat det rör sig om. Det kommer förmodligen att förändras i grunden.

Vi hade i förrgår ett seminarium med Mistra Food Futures, som tittar just på dessa saker för att göra inspel till livsmedelsstrategin. Deras punkter var att sätta hållbarhet i centrum för livsmedelsstrategin, att använda breda, tydliga och mätbara mål och att öka produktionen av framtidens mat - inte bara mat. Kanske ska vissa saker som görs i dag ändras.

Man ska också skapa förutsättningar för en hållbar och hälsosam konsumtion. Vi måste implementera och framtidssäkra tekniken. Vi måste låta hållbarhetsomställningen och ökad beredskap gå hand i hand.

Det viktigaste av allt är kanske att samlas runt en vision om den goda maten. Bara för att det är en annan sorts mat eller framtidens mat behöver den inte vara sämre. Jag tror att vi alla äter mycket godare nu än vad man gjorde på 50-talet. Det räcker med att titta på Historieätarna; man är inte jätteavundsjuk på dem som levde förr i tiden, när folk fick betalt i silltunnor och annat. Även framtiden kommer att innehålla en massa god mat, men kanske inte exakt samma mat som vi äter i dag.

Fru talman! Den reservation jag yrkade bifall till handlar om att det offentliga måste gå före. Eftersom det är där vi har våra gemensamma pengar måste man där driva på utvecklingen och styra mot en hållbar livsmedelsproduktion och hållbara inköp. Vi vill se ett ökat inköp av ekologiska livsmedel i offentlig sektor, också för att det visat sig innebära att mer klimatsmart och hälsosam mat serveras. Vi ser större inslag av baljväxter och fler vegetariska dagar på menyerna. Det är precis detta forskningen visar att vi behöver göra när vi ska ställa om det vi ska äta. Miljöpartiet vill därför få upp den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel till 80 procent.

Fru talman! För ett par veckor sedan var jag inbjuden till Ekomatcentrums diplomeringsceremoni Ekomatsligan. Här samlades måltidsaktörer från hela landet och hela ekobranschen och firade de insatser branschen gör i offentlig sektor. En rankning visade också vilka kommuner och regioner som hade gjort flest ekologiska inköp. Med sina 70 procent ekologiska råvaror vann Örebro kommun för andra året i rad. Den bästa regionen var Jönköping med 61 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Jag pratade med några från Tullängsgymnasiet i Örebro som sa att det är svårt eftersom det har blivit dyrare men att de kreativa kockarna får laga efter läge. Till exempel bakade de dagligen bröd men hade inte råd att bjuda på smör till brödet varje dag eftersom smöret blivit dyrare och de måste hålla budget. De sa till barnen att de skulle få hembakt bröd och smör varannan dag, men barnen ville ha bröd varje dag. Då föreslogs spread av överblivna grönsaker och annat till brödet, och det gick barnen med på. Nu får de alltså ekologiskt hembakt bröd varje dag, vilket är fantastiskt. Så här fortsatte det, och när jag såg bilder på vad som serverades var det som på en trestjärnig restaurang.

Det talades också om den goda måltiden, alltså att använda måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Det är ju när vi är små som vi utvecklar våra smaklökar och framtida vanor. Om man är van att äta god och hälsosam mat när man är liten följer det med hela livet. Man brukar säga att Sverige inte började sopsortera förrän Tippen visades på tv, för då började barnen lära sina föräldrar att sopsortera. Det är lite detsamma här - om barnen kommer hem och säger att de vill ha sådan mat och sådana tillbehör är det bara för föräldrarna att tillaga och servera det.

I år delades det också ut ett måltidspedagogiskt pris. Det gick till Norlandiaförskolan Pärlan i Vårby, som långsiktigt och målmedvetet arbetat med samverkan, kommunikation och pedagogik i hållbart lärande. Här jobbar man med att ge barnen goda vanor från början.

Dessa exempel visar att man trots prisökningar kunde hålla sig inom budgetramarna tack vare god kreativitet och krav från politiken på hög andel ekologiskt och närproducerat. Det var helt fantastiskt att få ta del av detta. Jag önskar att det hade varit så i min skola när jag gick där, men så var det inte riktigt.

Fru talman! Offentlig upphandling är otroligt viktig. Men det är också viktigt att veta vad man äter. Därför vill vi se ursprungsmärkning på restauranger, något som varit uppe tidigare i debatten. Det är helt galet att inköpare och restauranggäster inte kan veta var köttet kommer från. Vi ledamöter vill ju stå upp för de svenska värdena, som vi är stolta över och alltid framhäver, och då är det märkligt att vi inte vågar genomföra detta så att alla kan göra ett aktivt val.

Fru talman! Jag tackar för debatten och önskar glad sommar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Jag vet inte om John Widegren missförstod, men han svarade inte riktigt på min fråga.

Om vi ska kunna bedriva jord- och skogsbruk, och framför allt livsmedelsproduktion, i ett förändrat klimat krävs andra metoder. Detta kräver att vi brukar våra marker på ett annat sätt och att vi ser till att hålla kvar vattnet i våra marker. Kanske ska vi också titta på andra grödor och andra odlingssystem, så att vi inte hamnar här igen.

År 2018 hade de ekologiska bönderna mindre skador än de konventionella. Det visade sig vara fördelaktigt att ha djur och foderproduktion på samma gård; de hade inte alls lika stora problem. Av olika grödor kan det vara någon som tål värme bättre än andra och så vidare.

Hur ska regeringen se till att vi klimatanpassar och framtidssäkrar detta och inte bara desperat försöker att odla exakt det vi gör nu eller att ha den djurhållning vi har nu? Det handlar om att vi inte ska behöva ta till nödåtgärder. Det gäller att vi försöker att minska utsläppen från alla sektorer, men tyvärr måste vi också anpassa oss efter det som redan är här och som än värre ska bli.