Romina Pourmokhtari

Herr talman! Detta är verkligen en intressant del av klimatpolitiken. Hur gör man en sådan här prognos på bästa sätt? Det enda jag kan påpeka är att vi inte från politisk sida på något sätt har gått in och styrt hur man beräknar utsläpp i Sverige. Vi baserar våra bedömningar på myndigheternas underlag och på ordentliga kalkyler. Vi följer ordningen, och vi försöker på bästa möjliga sätt göra prognoser för hur våra politiska beslut påverkar utsläppen, som sedan genereras.

De kalkyler som redovisas för mig utgår klart och tydligt från alla de stora utsläppspåverkande beslut som fattas. Det gäller exempelvis när stora industrier ställer om eller annat som man kan redogöra tydligt för från företagens sida. Det inkluderas i myndigheternas underlag, som till sist även hamnar hos regeringen.

Detta är alltså ett arbete som är mycket allvarligt, och det är inte på något sätt sådant som man vilseleder svenska folket med. Jag beklagar den allvarliga anklagelsen.

Herr talman! Tack, ledamoten, för möjligheten att reda ut en mycket intressant fråga, nämligen hur man beräknar prognoser för hur mycket utsläppen ökar baserat på politiska beslut!

Jag vet inte om det finns något särskilt skäl till att Elin Söderberg väljer att påpeka att Regeringskansliet, och alltså statliga tjänstemän som räknar och arbetar enligt Sveriges lagar, skulle ha gömt och smusslat med siffror medan riksdagens utredningstjänst skulle ha hittat en korrekt siffra.

Detta är svåra frågor. Det är en prognos om hur mycket olika politiska beslut påverkar utsläpp som ännu inte existerar. Ta bränslepriser som exempel! Hur påverkar det mängden bilkörande? Det är svårt att göra sådana prognoser. Och det finns skäl till att prognoser ser olika ut hos myndigheter, hos riksdagens utredningstjänst och hos Regeringskansliet. Men det finns ingen i Regeringskansliet som försöker undangömma något och som försöker vilseleda svenska folket.

Fru talman! Tack till ledamoten för diskussionen! Det är viktigt för oss alla att värna den fantastiska verksamheten i Sverige kring fordonshobbyn. Jag är väldigt tacksam för att kammaren och ledamöterna är engagerade i denna fråga. Jag ser fram emot dialogen vi kan föra när förhandlingarna påbörjas i detta ärende. Jag ser också fram emot att ha mer dialog med fordonshobbyn och höra deras intresseorganisationers inspel om det här förslaget. Vi vill alla komma åt dem som utnyttjar situationen för illegala aktiviteter och såklart också stärka den fantastiska ideella verksamhet som pågår i Sverige kring historiska fordon.

Jag tackar för debatten och engagemanget och önskar också kammaren, talmannen och andra närvarande en god jul.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig börja i denna ände: För mig är det väldigt viktigt att skydda fordonshobbyn. Det är verksamheter som kännetecknas av stark medborgerlig förankring och väcker stort engagemang, vilket har nämnts av ledamöterna. Det finns ett omfattande ideellt arbete som i huvudsak också finansieras av föreningar och deras medlemmar. Att bevara äldre fordon är även förenligt med vår syn på exempelvis cirkulär ekonomi.

Vad gäller att kostnaden för renovering ska stå i någon särskild proportion till fordonets värde är det precis en sådan fråga som regeringen följer mycket noga. En annan fråga som regeringen följer väldigt noga är modellen som målas upp i förslaget för bedömning av historiskt värde.

Fru talman! Låt mig även nämna att regeringen på olika sätt kommer att försöka begränsa de negativa konsekvenserna av förslaget, inte minst genom att se över definitionen av historiska fordon. Under förhandlingens gång, när den väl påbörjas, ska vi också se över de olika möjligheter som kan tänkas dyka upp att se till att de negativa konsekvenserna av ett förslag inte drabbar Sverige och den verksamhet som bedrivs här på mycket god grund.

Som klimat- och miljöminister har jag det yttersta ansvaret att tillse lagar och regler som förhindrar föroreningar och att giftigt avfall sprids i vår natur. För att klara av klimatomställningen vill jag ställa om vår ekonomi till att i högre grad nyttja materialåtervinning och en klok användning av våra resurser.

Som följd av öppna gränser inom vår union måste vi ha EU-gemensam lagstiftning på många fronter. Det handlar exempelvis om att se till att ta hand om uttjänta fordon, återvinna det vi kan och se till att delar inte dumpas i naturen eller blir till verktyg för den organiserade brottsligheten, som också är något det här förslaget ämnar komma åt.

Min uppfattning är dock att det finns en risk att undantag för historiska fordon som finns i förslaget inte utformas tillräckligt väl för att skydda vare sig vårt transporthistoriska kulturarv eller fordonsägarnas äganderätt. Men förhandlingarna har som sagt inte inletts än, så jag kan inte uttala mig om exakt vilka formuleringar, undantag och förändringar som Sverige komma att försöka föra in i förordningen innan den vinner laga kraft.

I EU-förhandlingar ska 27 olika länder komma överens, och man måste vara beredd att kompromissa. Men jag måste förstås också ständigt minnas mina grundläggande värderingar i det politiska arbete vi genomför.

Fru talman! Jag kan slutligen försäkra kammaren om att regeringen och jag som liberal klimat- och miljöminister kommer att värna enskildas rätt att förfoga över sin egendom.

Fru talman! Det finns många bitar att bemöta i ledamöternas anföranden. Låt mig börja med något fundamentalt som är av stor vikt för utfallet även i denna förhandling, nämligen att EU inte är "någon annan". EU och alla beslut som fattas där påverkas även av rådet, och rådet består av ministrar från alla länder. Den svenska regeringen är alltså också EU i detta sammanhang och har i högsta grad möjlighet att påverka utfallet av förslag som först kommer i en viss form och sedan förhandlas fram.

Jag ser fram emot att förhandlingar ska påbörjas också rörande detta. Än så länge har de inte kommit igång, och jag har heller inte fått någon konkret information om när så kommer att ske.

Man bör också ha i åtanke att merparten av detta förslag till förordning inte handlar om när demonteringen av fordon ska ske utan om hur demontering och återvinning av uttjänta fordon ska ske, hur framtidens bilar ska konstrueras för att underlätta materialåtervinning och hur vi ska förhindra att miljögifter sprids.

Det finns nämligen problem med att miljögifter från uttjänta fordon sprids. Eftersom vår union fungerar som den gör med sina öppna gränser och sin fria rörlighet dyker det upp EU-gemensamma regler för att hantera de problem som uppstår.

EU-kommissionen uppskattar att ungefär en tredjedel av de registrerade fordonen inom EU försvinner från statistiken. Det finns även en stor mängd icke trafiksäkra fordon som årligen exporteras från EU. Oavsett anledningen till att dessa fordon saknas i statistiken innebär detta att en betydande andel av fordonen sannolikt inte hanterats på ett bra sätt när de blivit avfall. Det innebär en orättvis konkurrens mot de auktoriserade fordonsdemonterare som följer alla uppsatta krav som EU har.

Exporten till länder utanför EU av begagnade bilar som inte bedöms trafiksäkra och som har höga avgasutsläpp innebär både miljömässiga och sociala utmaningar. År 2020 exporterades 870 begagnade fordon från EU, och enligt en uppskattning från Nederländerna beräknas cirka 60 procent inte uppfylla EU:s utsläppskrav.

Drivkrafterna bakom dessa problem är mycket intressanta. Det är nämligen så, fru talman, att det finns ekonomiska incitament att sälja fordon som begagnade i stället för att lämna in dem till auktoriserade demonterare. Det finns även ekonomiska incitament att sälja uttjänta fordon till oseriösa fordonsdemonterare i stället för att lämna in dem till auktoriserade fordonsdemonterare som följer regelverken, med de kostnader det medför.

Den här förordningen vill därför förtydliga när ett fordon ska betraktas som uttjänt. Det kommer att göra det svårare för oseriösa aktörer att felaktigt exportera avfall som begagnade bilar. I stället kommer vi att kunna stärka återvinningen av uttjänta fordon, samtidigt som utformningen av framtidens fordon kommer att anpassas för att gynna materialåtervinning.

Regeringen ställer sig alltså bakom intentionen med förslaget till ny ELV-förordning. Jag för dock som sagt genom mina tjänstemän en aktiv dialog med alla intresseorganisationer som drabbas av bieffekter av förordningen. Vi vill se över hur vi på olika sätt kan minimera de negativa konsekvenserna så långt det bara är möjligt.

Fru talman! Isak From har frågat kulturminister Parisa Liljestrand om ministern avser att vidta några åtgärder så att ägare av historiska fordon med anledning av ELV-förordningen inte ska fråntas sin egendom. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Syftet med kommissionens förslag är att skydda miljön, minska koldioxidutsläppen i produktionen och minska råvaruberoendet. Kommissionens förslag innebär att den nya EU-förordningen om uttjänta fordon inte ska tillämpas på fordon av historiskt intresse. Den definition av fordon av historiskt intresse som används i den nya EU-förordningen kommer från Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet. Kommissionens förslag innebär också att kriterierna som används för att fastställa om ett begagnat fordon är ett uttjänt fordon förtydligas.

Vad avser de historiska fordonen har Sverige ståndpunkten att det är bra att fordon av historiskt intresse undantas från bestämmelserna och att den kommande EU-förordningen inte bör motverka vår vilja att skydda bevarandet av dessa.

Övergripande avser regeringen att verka för en lagstiftning med hög miljö- och klimatambition. Regeringen vill se en balans mellan ett effektivt miljöskydd, administrativ börda, näringslivets konkurrenskraft och ett beaktande av fordonsägarnas intressen. Hänsyn ska tas till att fordon är en komplex produkt som ingår i globala värdekedjor.

För att bland annat säkerställa att regeringen i förhandlingarna ska kunna beakta fordonsägarnas intressen har synpunkter samlats in genom att kommissionens förslag till ny EU-förordning har remitterats. Utöver remitteringen har Regeringskansliet fört samtal med bland annat flera fordonsentusiastorganisationer i syfte att ytterligare få in information och förslag för att kunna ta fram välgrundade förslag inför att det påbörjas förhandling i detalj om frågan inom EU.

Fru ålderspresident! Återigen tackar jag ledamoten för frågorna. Det är talande att jag var nära att nämna samma aspekt som ledamoten tog upp själv på slutet, nämligen kompetensförsörjningen. Återkommande för mig som klimat- och miljöminister är att det dyker upp fyra frågor som ständigt i slutändan landar på mitt bord, och det är elförsörjning, tillståndsprocesser, infrastruktur och kompetensförsörjning.

I många olika delar av den upprustning vi behöver göra av vårt samhälle, inte minst i klimatanpassningsarbetet men också av va-systemen, är det väldigt tydligt att kompetensförsörjningen är svår. Det finns medel. Det finns vilja. Men att allokera den kompetens som behövs för att genomföra alla insatser är svårare än väntat. Där behöver vi verkligen ta ett helhetsgrepp, och det gör vi på olika sätt i det arbete som mina kollegor på Utbildningsdepartementet genomför, inte minst forskningsminister Mats Persson, men också genom det arbete som vi gör från vår sida med fortbildning och möjlighet till utveckling av den kompetens som vi har i vårt samhälle.

En intressant möjlighet som man slutligen skulle kunna nämna när det gäller va-systemen är att ansöka om finansiering exempelvis från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det är en möjlighet som finns för finansiering av va-verksamheter, och det kan vara ett tips till de kommuner som redan nu vill hugga tag i denna fråga. Utöver det kommer staten på alla sätt vi kan att se till att stötta kommunerna i deras viktiga arbete med att säkra tillgången till rena och stabila vatten- och avloppssystem runt om i vårt avlånga land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Man kan börja med att titta på vad utredaren har fått i uppdrag att undersöka, och det som berörs allra främst är en stärkt förmåga att leverera vattentjänster i händelse av höjd beredskap och kris och utifrån påverkan av ett förändrat klimat. Perspektiven som dominerar är krisberedskap och klimatanpassning, som ju också påverkar våra vattenledningar rejält.

Om utredaren kommer med förslag på en annan typ av ansvarsfördelning mellan aktörer eller att olika aktörers uppgifter ska ses över för att stärka förmågan att leverera vattentjänster exempelvis vid kris kan det i teorin även beröra icke-krissituationer. Därför inväntar vi förslagen från utredningen, men som ledamoten nämner är det här ett problem som regeringen har uppmärksammat. Vi vet att underhållet av va-näten är mycket eftersatt och att det behöver hanteras.

Renoveringsbehovet är stort, men förnyelsetakten måste också öka. Vi behöver alltså göra investeringar nu, och det finns ju inga hinder för att höja va-taxan för att finansiera ett ökat löpande underhåll och olika typer av investeringar i va-näten. Jag hoppas att alla kommunpolitiker tar sitt ansvar att leverera vatten- och avloppstjänster till sina invånare på stort allvar. Det känns ändå som en rätt grundläggande del av arbetet som ska utföras av kommunpolitiker även om det kanske inte alltid är det mest attraktiva för dem att utföra.

Det görs stora investeringar i dag. Det är ändå 21 miljarder per år som investeras i kommunalt va, men man behöver öka investeringarna. De siffror jag har att utgå från är att Svenskt Vatten påpekar ett behov av att öka till 31 miljarder. Jag är mycket intresserad av att kolla upp siffran som ledamoten nämnde, för den vore någonting nytt. Men vi är som sagt överens om att det finns stort behov och att många områden i dag enskilt kan behöva anslutas till ett kommunalt va. Det finns många delar att titta på utöver återinvesteringar i befintlig infrastruktur, exempelvis områden som har hög befolkningsökning, som påverkar avlopp och vatten kraftigt och medför stora behov. Då kan man behöva se över hur de är fördelade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser redan nu konsekvenserna av detta och vet att det på lång sikt kan bli dyrare att lappa och laga. Det är alltså väldigt viktigt med ett planerat, systematiskt underhållsarbete, och det finns möjlighet att fondera pengar i de fall man har en ordentlig investeringsplan. Det är viktigt att man sköter det här på ett ordentligt sätt. Vi ser fram emot att hantera dessa frågor när vi har tagit emot utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Det finns flera delar av detta som man kan lyfta fram. Men i grund och botten byggdes ledningsnäten ut framför allt under 50, 60- och 70-talen, och de har en livslängd på 50-70 år. Det finns också kostnader för avskrivningar och räntor som tidigare har varit väldigt låga för kommunerna, då en stor del av investeringarna bekostades av statliga bidrag och insatser.

Va-utbyggnaden har alltså till stor del finansierats av staten, och tillgångarna har skrivits av snabbare än de har förbrukats. Det innebär att anslutna brukare har haft väldigt låga avgifter i flera decennier i förhållande till de tjänster som de har erhållit. Förståelsen för behovet av att höja avgifter har därför sannolikt varit låg, eftersom en låg underhållstakt i vanäten inte har märkts på kort sikt, så att säga. Det är först när det uppstår akuta problem som det bristande underhållet gör sig påmint. Man behöver därmed efterfråga mycket planering och kunskap och att våra kommunpolitiker undviker de akuta problemen genom att investera i va-näten.

Sedan kan man också se vad som faktiskt krävs i detta läge, alltså: Vad skulle krävas för att vi skulle ha långsiktigt bärkraftiga va-system? I dag ser vi att det investeras cirka 21 miljarder kronor per år i kommunalt va. Och enligt Svenskt Vatten behöver dessa investeringar öka till cirka 31 miljarder kronor per år för att man ska kunna möta behoven, det vill säga en ökning med närmare 50 procent. Samtidigt kan man se att investeringsnivån i förnyelsen av va-näten, alltså separerade från infrastrukturen, är cirka 5 miljarder kronor per år och sannolikt skulle behöva öka till 8 miljarder kronor per år enligt Svenskt Vatten. Av det uppskattade totala investeringsbehovet i va på 31 miljarder kronor utgör investeringarna för underhåll, specifikt av ledningsnäten, cirka 30 procent. Här ser man ganska stora skillnader i vilken typ av investering som skulle behövas.

Fru ålderspresident! Som jag nämnde i mitt tidigare anförande har vi system för sättet att bekosta detta. Den dominerande delen är avgiftsfinansierad, och skattefinansieringen förekommer där i olika hög grad. Det upplägg som finns är att man i enlighet med vattentjänstlagen har möjlighet att avsätta medel till en fond som kan användas till framtida nyinvesteringar. Då måste man dock ha en fastställd investeringsplan och även där ha ett arbete där man helt enkelt har sett till att antingen ha en fastställd investeringsplan eller att se över om det avser en bestämd åtgärd i fråga. Fonderingsmetoden kan alltså inte utnyttjas för ospecificerat underhållsarbete.

Vi vet att renoveringsbehoven är eftersatta, och vi vet att Svenskt Vatten menar att förnyelsetakten behöver öka. Och jag ser fram emot att ta emot den utredning som tittar på vissa av dessa aspekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Martin Westmont har frågat landsbygdsministern hur han och regeringen avser att hantera det framtida underhållet av vatten och avloppsledningar över landet. Vidare har ledamoten Westmont frågat om det kan bli aktuellt med statliga bidrag för att finansiera upprustningen av va-nätet i våra kommuner.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringen känner till att det finns ett omfattande investeringsbehov för kommunalt va och att investeringarna i den befintliga va-infrastrukturen kan behöva öka framöver för att säkerställa funktionen för vatten- och avloppstjänster. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster har kommunen en skyldighet att ordna vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang och har också ansvar för funktionen av befintliga ledningar och anordningar som behövs för vattenförsörjning och avlopp. Enligt lagen om allmänna vattentjänster kan medel för framtida nyinvesteringar fonderas, vilket kan underlätta underhållet av va-infrastrukturen.

Regeringen tillsatte en utredning den 23 augusti 2022, dir. 2022:127, där bland annat ansvarsfördelningen mellan olika aktörer och behovet av förändringar av de olika aktörernas uppgifter ska ses över. Syftet är att säkerställa de grundläggande förutsättningarna för en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster i hela landet. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 november 2024. Jag ser fram emot att ta del av analysen och förslagen som kommer från utredningen.

Fru ålderspresident! Det finns många delar av Sveriges klimatomställning och vår påverkan globalt att diskutera. Regeringen har tagit de förslag som kommit från Miljömålsberedningen och arbetar med dem, bland annat genom att vi har gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att se över hur vår export påverkar de globala utsläppen.

Det är viktigt att fortsätta se till att vi värnar Sveriges roll i att vara ledande i klimatomställningen och gå före samtidigt som vi uppmuntrar fler länder att bli en del av omställningen. Något som blir svårt att berätta för ett land som är mitt i sin utveckling, alltså att fler och fler har mat i magen, tak över huvudet och sin hälsa i behåll, är att de ska lägga undan detta till förmån för utsläppsminskningar. Vi måste visa på den vinnande kombinationen där ekonomin står stark när man ställer om och när man producerar rena varor och tjänster.

Utsläppen i världen ökar faktiskt till stor del därför att fler och fler tar sig ur fattigdom och får mer pengar som de kan spendera på saker och ting men också får en högre levnadsstandard. På olika sätt behöver vi hålla dessa två bollar i huvudet när vi försöker påverka länder världen över och främst utvecklingsländerna.

Det finns många stora utsläpparländer som jag är övertygad om tittar noga på Sverige. De ser att Sverige har låga utsläpp, och de vill också fortsatt se att vi har en stark ekonomi. Det är nämligen det som kommer att få dem att följa efter.

Vi kommer fortsatt att verka för att Sverige ska vara en aktör i det globala som producerar rena varor och tjänster och på olika sätt bidrar på det viset till att minska det globala klimatavtrycket.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Tack, ledamoten, för många olika frågor! Dem skulle vi säkert kunna ha enskilda debatter om, och jag hade gärna talat om varför vi förändrar plastpåseskatten. Jag tycker exempelvis inte att det är lämpligt att göra det dyrare att bära hem sin mat i en kasse som är producerad av återvunnen plast eller biobaserad plast medan man inte kommer åt jungfrulig plast som importeras från Kina, där till exempel ett utsläppsläckage är en stor risk med en sådan förd politik.

Men det är inte detta som denna diskussion handlar om. Jag har till exempel fått frågor här om den gröna industriomvandlingen och hur vi ska se till att Sverige som ett land som säljer både produkter och tjänster ska kunna erbjuda dessa till världsmarknaden med en klimatstämpel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här blir väldigt intressant. Vad är det som gör att så många stora batterifabriker, aktörer inom rent stål och andra vill befinna sig i Sverige som stat och ha sin produktion här? Jo, det är inte minst för att Sverige, med sin fantastiska vattenkraft och kärnkraft, kan erbjuda ren el som de kan använda i sin produktion. Och eftersom vi har så mycket bra baskraft, alltså vattenkraft och kärnkraft, kan vi stoppa in ännu mer vindkraft. Det är detta som gör att så många vill ha sin produktion i Sverige och inte i andra länder.

Man kanske kan stirra sig blind på andra länders fina markörer av saker som är bra för klimatet, men om den el som används för att göra alla dessa saker kommer från det fossila är det sämre. Den allra viktigaste grundpunkten i att klara av att ha en grön produktion med gröna produkter och gröna varor och tjänster som exporteras runt om i hela världen är ett rent elsystem och ren energiproduktion.

En stor anledning till att den här regeringen fick ta över makten är att man har sett att man behöver en regering som bygger ut elen och som vill ha mer vindkraft och mer kärnkraft i stället för att, som den förra regeringen, luta sig tillbaka och invänta krig och elkris.

Vi behöver agera proaktivt och bygga ut vårt energisystem och på så sätt se till att den gröna industriomvandlingen kan ske här. Utöver detta behöver man satsa stort. Vi är i en fas av klimatomställningen där vi behöver satsa på omställningen, och jag är därför stolt över att vara en del av den regering som har lagt fram de två näst största budgetarna för klimat- och miljöområdet.

Det finns något som är intressant om man är nyfiken på vilken som var den största budgeten och som hade allra mest pengar till olika satsningar på grön industri uppe i norr eller omvandling av olika industrier i södra Sverige, och det är att det faktiskt var budgeten för 2022. Som vi alla i denna kammare vet var det inte den förra regeringens budget som vann 2022, utan det var oppositionens budget, alltså den nuvarande regeringens.

De stora satsningarna på klimatet i rena siffror kommer alltså från det högra blocket i svensk politik. Detta blir kanske förvirrande för folk - varför är det vi som satsar mest pengar på klimatet? Det är för att vi vet att den svenska industrin inte kommer att stå stark i framtiden om vi inte vågar bygga ut exempelvis Klimatklivet och Industriklivet på det sätt som vi nu gör. Jag är väldigt glad över att Klimatklivet under min tid som minister kommer att vara större än någonsin.

Vi bygger ut det som fungerar, och vi förändrar exempelvis det som betyder att det blir dyrare att bära hem maten i en plastkasse som kanske är helt återvunnen och därmed inte förstör vår miljö eller genererar mer utsläpp.

Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten för frågan.

Om vi börjar med vad regeringen rent konkret gör med de förslag som har kommit från Miljömålsberedningen vill jag bara först återigen bekräfta att regeringen har gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att föreslå en metod för att kunna följa upp statistik om exportens effekter på de globala utsläppen med utgångspunkt i de förslag som har redovisats från Miljömålsberedningen.

Utöver det har regeringen gett i uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att uppdatera sina verktyg för analyser av offentliga inköp och deras miljö och klimatpåverkan. Ett sådant arbete pågår alltså också.

Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att tillsammans utveckla vägledning med metoder för att kunna bedöma klimatpolitikens effektivitet. De underlagen bör i sin tur kunna användas av myndigheter och regeringen för att återkommande utvärdera och redovisa effektiviteten i den förda klimatpolitiken och föreslå åtgärder och styrmedel som minskar Sveriges globala klimatavtryck.

Just det perspektivet är mycket närvarande i all den politik vi för. Vi behöver ta större hänsyn till den globala kontext som klimatkrisen sker inom. Vi kan inte ha åtgärder som leder till utsläppsläckage när vi exporterar utsläppsminskningar.

Samtidigt behöver Sverige vara ledande och gå först. Då är det väldigt viktigt att se över hur vi på olika sätt kan sänka trösklar och påbörja arbeten som andra länder ännu inte tar tag i.

Kombinationen av att vara ledande och samtidigt inte hänvisa produktion, inköp eller import till större utsläpp generellt är en väldigt intressant och viktig del av den klimatomställning som Sverige går igenom. Det är också, som sagt, ett perspektiv som är ständigt närvarande. Jag är övertygad om att de 850 sidor som ledamoten refererar till hanteras fullt ut inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har nämnt lite av det arbete som pågår redan nu. Vi tittar väldigt noga på hur vi i högre utsträckning kan förhålla oss till det globala klimatavtryck som Sverige genererar. Inte minst är det viktigt att börja med att leva som vi lär från myndigheternas och statens sida och på olika sätt utveckla metoder för att inte bara räkna på inhemska utsläpp utan på det globala klimatavtryck som man genererar.

Det är också alldeles relevant, som ledamoten nämner, att vi har störst rådighet över de utsläpp som sker inom landets gränser. Det är väldigt viktigt att vi fortsatt utvecklar våra samhällen i rätt riktning och minskar de utsläpp som sker i varje ostkupa runt om i vårt avlånga land.

Det finns många aspekter man skulle kunna lyfta i detta arbete. Mer cirkulära och resurseffektiva affärsmodeller tror jag är mycket viktigt för ett industriland och exportland som Sverige. Där ser vi nu att vi exempelvis inom Europeiska unionen har en mycket skarp lagstiftning för att minska utsläppen. Jag tänker främst på utsläppshandeln, men även på ESR-åtaganden som gör att vår omställning behöver ske, svart på vitt. Företag och branscher måste ha mer cirkulära och resurseffektiva affärsmodeller. De linjära kommer att bli väldigt kostsamma, och alltmer kostsamma, framöver.

Att på olika sätt utveckla vägledning i denna omställning, både för den privata sektorn och för den offentliga, är väldigt viktigt. Därför är vi mycket tacksamma för det arbete som har skett inom ramen för Miljömålsberedningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Katarina Luhr har frågat mig hur jag ser på Miljömålsberedningens förslag på styrmedel och åtgärder för att minska klimatutsläppen från konsumtion och vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att minska Sveriges konsumtionsutsläpp.

Miljömålsberedningen har vid det här laget funnits med länge i svensk politik. Många tidigare förslag från beredningen har kommit att bli självklara delar av Sveriges miljö- och klimatpolitik. Jag tycker att det är en styrka för Sverige att vi kan bedriva ett seriöst och brett förankrat parlamentariskt arbete på miljö- och klimatområdet.

Miljömålsberedningen lämnade i april 2022 över sitt delbetänkande Sveriges globala klimatavtryck till regeringen. Miljömålsberedningen föreslår mål för exportens klimatnytta och konsumtionens klimatpåverkan. Beredningen föreslår också mål för att minska utsläppen från internationellt flyg och sjöfart samt åtgärder för att vår gemensamma offentliga sektor på olika sätt ska gå före i klimatarbetet.

För att få en bättre bild av Sveriges globala klimatavtryck har regeringen gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att föreslå en metod för att följa upp statistik om exportens effekt på de globala utsläppen med utgångspunkt i de förslag som Miljömålsberedningen har redovisat.

Det är en styrka att samtliga åtta partier är eniga i att konstatera att klimatfrågan är global. Att klimatfrågan kräver globala svar är en utgångspunkt som jag bedömer är ännu viktigare för denna regering än för den förra. Därför arbetar regeringen vidare med att minska de globala utsläppen på flera olika sätt.

För det första är det viktigt för denna regering att bidra till de globala utsläppsminskningarna genom export både av grön innovation och av varor som produceras med lägre klimatpåverkan än i omvärlden eller till och med är helt klimatneutrala. Sverige och EU kan visa resten av världen att det går att inspirera till användandet av fossilfri teknik i andra länder genom att visa att det är möjligt att genomföra klimatomställningen i en växande ekonomi.

Det är även genom internationellt samarbete, kunskapsutbyte och frihandel som vi kan åstadkomma en framgångsrik omställning. Regeringen publicerade den 20 november 2023 en ny utrikeshandelsstrategi där en grön och digital omställning är en av de tre viktigaste prioriteringarna. Klimatomställningen ska bli en lönsam exportvara, och regeringens ambition är att den svenska exportens bidrag till global klimatnytta ska öka. Bland annat innebär det att Sveriges export- och investeringsråd, Business Sweden, kommer att få i uppdrag att förstärka svenska företags bidrag till global klimatnytta och utveckling i låg- och medelinkomstländer.

EU är en central aktör såväl för att påverka utsläppen inom unionen som för att driva på omvärlden, men utan engagemang från de största utsläppsländerna USA, Kina, Indien och Brasilien klarar vi inte att möta den globala utmaning vi står inför. Den internationella klimatpolitiken behöver också utvecklas. Alla länder behöver nå hela vägen till noll. Klimatbiståndet och klimatinvesteringarna behöver stärkas och effektiviseras på både svensk och europeisk nivå. Klimatbiståndet behöver inriktas på att skapa förutsättningar för en omställning i tillväxt för att inte råka läggas undan till förmån för motsatsen. På så sätt kan regeringen bidra till att minska klimatpåverkan från konsumtion på ett effektivt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis arbetar regeringen på flera olika sätt med att minska de globala utsläppen och bidra till att minska Sveriges globala klimatavtryck på ett effektivt sätt. Detta är en viktig del i arbetet med omläggningen av klimatpolitiken som vi kommer att utveckla under mandatperioden.

Fru ålderspresident! Jag tror att ledamoten och jag skulle kunna stå här i timmar och diskutera detta, för det finns så många aspekter på det.

Jag förstår att ledamoten mycket hellre pratar om vikten av att få ned utsläppen och vikten av att ha mål. Det är mycket bekvämare att prata om det än att prata om sina faktiska lösningar på de utmaningar vi står inför.

Låt mig vara tydlig med att det finns skillnader mellan oppositionen och regeringen, och jag behöver inte kolla med statsrådet Busch om hon håller med mig för att veta att hon gör det. Det finns tydliga skillnader. Jag vill nämligen mycket hellre prata om vad vi rent konkret ska göra åt utmaningarna än om vikten av att få ned utsläppen. Jag tror att ingen i Sverige eller världen har missat att det är viktigt att få ned utsläppen. Det är en jätteaktiv diskussion och debatt, men när det gäller vad vi ska göra för att Sverige ska minska sina utsläpp framöver blir oppositionen något mer svarslös. Möjligen är det därför man är mycket mer intresserad av att prata om annat.

Jag vet inte om Socialdemokraterna är intresserade av att ha 300 terawattimmar elproduktion lagom till 2045. Vill de bygga ut vårt elsystem i den utsträckningen? Ser de ett behov av två nya reaktorer lagom till 2035 och tio nya reaktorer motsvarande konventionella till 2045? Ser de en sådan utveckling av Sverige? Ser de ett högenergisamhälle i framtiden, eller gör de inte det? Hur ska Sverige få all den el industrin och transportsektorn efterfrågar för att bli ren? Jag vet inte svaren på det. Vad är de rent konkreta svaren?

Om man vill veta vilken politik denna regering bedriver på exempelvis transportområdet kan jag raskt säga att vi inför skrotpremier för att öka takten på utfasningen av fossila fordon och att vi har marknadsintroduktionsstöd för att få in eldrivna arbetsmaskiner och eldrivna lätta och tunga fordon i vår transportflotta. Vi vill på olika sätt stimulera elektrifieringen i hög utsträckning.

När det gäller vad oppositionen tycker kvarstår det däremot absolut frågetecken.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Det var väldigt stora ord från ledamoten, som själv har suttit med i EU och förhandlat fram all ny lagstiftning och som säkert själv är väl medveten om att den förra regeringen - eller den förrförrförra, hur det nu blir - i sitt klimatpolitiska ramverk lade fram att vi bör se över de kortsiktiga målen när EU har väldigt mycket ny lagstiftning. Detta var alltså någonting som den rödgröna regeringen själv skrev in. Att måla upp det här som en stor ballong och som att denna regering skulle lägga ned mål och förändra och sänka ambitionerna är vilseledande och direkt problematiskt. Det finns ingen legitimitet i sådana påståenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar om att anpassa oss efter all den fantastiska, progressiva och ambitiösa nya lagstiftning som EU nu kommer med. Jag som liberal tycker att det är bra att det är fler länder som vill ansluta till den höga ambitionen och farten i klimatomställningen. Det som händer på EU-nivå just nu är någonting positivt, och det är bara positivt att Sverige tar hänsyn till dessa förändringar.

En sådan översyn har rekommenderats av jättemånga olika instanser. Det är ingenting som kritiseras - tvärtom har Konjunkturinstitutet och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi påpekat ett behov av att ta hänsyn till allt som händer i EU, så att Sverige inte bara spelar sitt eget spel i sin egen lilla värld. Man behöver ta hänsyn till allt som händer, och det avser regeringen att göra.

Ledamoten är också väl medveten om att jag inte kan stå här och berätta om innehållet i klimathandlingsplanen. Däremot berättar jag väldigt gärna om vad vi rent konkret gör just nu. Jag kan berätta om det rent konkret om ni är mer intresserade av att höra sådant.

I praktiken - rent konkret - går 4,1 miljarder de kommande åren till laddinfrastruktur. Detta är pengar som inte hade funnits där om det inte hade varit för den här regeringen.

I praktiken - rent konkret - går över 3,5 miljarder de kommande åren till satsningar på att återställa våtmarker. Det är mer än någonsin för att återställa våtmarker, tack vare denna regerings stora budgetar på miljö och klimatområdet.

Rent konkret - i praktiken - har kammaren behandlat min proposition om att plocka bort formuleringar i miljöbalken som sätter stopp för ny kärnkraft och möjligheten till industrialisering och grön omställning, där fossila industrier och fossila transporter i stället ska bli eldrivna. Då behövs elen, men tyvärr valde oppositionen att rösta nej. Det är tur att denna regering har majoritet i kammaren och att dessa förslag ändå går igenom, så att vi kan få ny kärnkraft i Sverige och fortsätta att ställa om svensk industri och svensk transportsektor från det smutsiga till det rena.

Det är klimatpolitik i praktiken. Det är klimatpolitiken rent konkret.

En stor anledning till att den tidigare regeringen förlorade makten var att väljarna såg att det inte fanns någon vilja att bygga ut Sveriges elsystem i den utsträckning som behövs. Men vi arbetar med mer kärnkraft, mer vindkraft och mer solpaneler, för det behövs i praktiken om Sverige ska fortsätta att ställa om. Det betyder inte att allt det som har gjorts är dåligt utan att framtiden är elflyg, eldrivna lastbilar, fossilfritt gödsel och rent stål. Alla dessa projekt är bara att kasta i papperskorgen utan el med rätt effekt på rätt tid och rätt plats, och därför lägger vi krutet där det verkligen behövs.

Fru ålderspresident! Låt mig tacka ledamoten, som ständigt ställer viktiga frågor om Sveriges klimatpolitik och om den politik som jag avser att bedriva.

Jag tycker att ledamoten kommer in på någonting intressant här, nämligen att folk kräver att Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik. Det stämmer, men folk kräver också att Sverige bedriver en effektiv klimatpolitik.

Det är faktiskt så att mycket forskning och många opinionsbildare, organisationer och professorer i ekonomi påpekar att den klimatpolitik man bedriver måste vara effektiv. Man måste visa på inhemska utsläppsminskningar. Vi kan till exempel tänka oss att en lösning skulle minska Sveriges utsläpp, men sedan kanske det slutar med att Sverige importerar någonting från ett annat land i stället. Då ökar utsläppen, fast på en annan plats.

Effektiviteten är en väldigt viktig del av den klimatpolitik vi behöver föra framöver, särskilt eftersom det är så bråttom och eftersom Sverige nu har kommit en bit.

Det som ledamoten var inne på är ju helt sant - vi i Sverige är ledande i klimatomställningen. Varför är vi det? Jo, därför att vi har en fantastisk vattenkraft och en kärnkraft som gör att vi har ren energi i Sverige. Eftersom vi har så mycket vattenkraft och kärnkraft har vi kunnat lägga in mycket vindkraft. All denna elproduktion har gjort att vår smutsiga industri och våra bilar och annat har kunnat ändras till att i stället gå på el och ren energi. Detta är den konkreta politik som har lett till att Sveriges utsläpp är låga.

Vad är då nästa steg för att Sverige ska fortsätta att minska sina utsläpp? Den här regeringen anser att det behöver finnas en plan för hur Sverige ska ta sig hela vägen ned till noll - inte ett ensidigt fokus på de kortsiktiga minskningarna bit för bit. Hur tar vi oss hela vägen till noll?

Här ser vi att regeringens politik behöver vara rätt sak i rätt tid. Exempelvis ser vi nu att fler och fler vill köpa en elbil. Elbilarna sjunker i pris, och man tycker kanske att det är trevligare att ladda eftersom priserna är lägre. Detta är någonting positivt.

Men vad är det som saknas? Vad är det som gör att man kanske vänder sig från att köpa en elbil? Man vet att laddinfrastrukturen saknas. Om man inte bor i en stad tänker man kanske att man inte kommer att kunna resa med sin bil eller färdas en längre sträcka utan att det finns snabb, stark och ordentlig laddinfrastruktur.

Därför väljer regeringen att satsa väldigt stort de kommande åren på exempelvis laddinfrastruktur. Vi väljer också att satsa väldigt stort på utbyggnaden av Sveriges elproduktion, för vi ser att detta är rätt sak i rätt tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta tror jag är väldigt viktigt för vår klimatpolitik framöver. Sverige är ledande. Vi har väldigt låga utsläpp, och vi ska fortsätta att ha det. Vi ska leda denna förändring världen över. Men vi behöver se till att all den politik som vi lägger fram inte bara är störst och bäst utan också effektiv. Vad är det som gör att den ambitiösa politiken också blir effektiv och genererar effekt i form av minskade utsläpp nationellt och inte genererar exempelvis utsläppsläckage?

En sak som jag ser när jag identifierar förändringarna i den politik som vi för kontra den politik som tidigare regeringar har fört är just detta. Vad är det som har lett till reella utsläppsminskningar överallt, och vad är det som kanske har lett till att man i stället exporterar utsläppen?

Fru ålderspresident! Jytte Guteland har frågat mig om jag har vidtagit åtgärder för att klimathandlingsplanen ska motverka att Sveriges klimatutsläpp ökar och om klimatmålen till 2030 kommer att ligga fast eller om regeringen vill minska Sveriges klimatambition till 2030.

Jag vill börja med att tacka för intresset för regeringens klimatpolitiska arbete. Samarbetspartierna är överens om att Sverige ska bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Vi har en stark enighet om att klimatomställningen ska genomföras med fokus på åtgärder som tar oss hela vägen ned till nettonollutsläpp senast år 2045. Innan året är slut kommer vi att ha presenterat en klimatpolitisk handlingsplan som stakar ut riktningen i det längre perspektivet: planen för hela vägen till nettonoll.

Samarbetspartierna ser också de nationella etappmålen som viktiga kontrollstationer på vägen mot nettonollutsläpp. Det nya EU-regelverket på klimatområdet, Fit for 55, innebär bland annat att det europeiska systemet för utsläppshandel, EU ETS, har breddats och blivit mer ambitiöst. Alla länder, inklusive Sverige, har därtill fått nya åtaganden inför 2030 i de delar som inte ingår i utsläppshandeln.

Eftersom Fit for 55-paketet nu är på plats med såväl ett förändrat system för utsläppshandel som uppdaterade mål inom ESR behöver de svenska etappmålen ses över. Det kommer att ske inom den parlamentariska Miljömålsberedningen. I den parlamentariska beredningen ingår alla riksdagspartier, och jag vill inte föregripa dess arbete.

Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten, som väcker en mycket viktig fråga.

Jag tror att vi inte ska låta tiden rinna iväg. När en sådan här situation har uppkommit och belyst behovet av en skärpning av det arbete vi från statens sida kan genomföra när dessa situationer uppstår är det något att ta vara på. Jag uppskattar den konstruktiva tonen och viljan att samarbeta - här kan vi som sagt verkligen hitta en gemensam syn kring grundbultarna. Förhoppningsvis kan vi på olika sätt skärpa arbetet med att förebygga att dessa olyckor sker, liksom hur vi från statens sida kan hantera dem när de väl uppkommer.

Ledamoten har i större utsträckning än jag, som endast besökte platsen vid ett tillfälle, lokal förankring. Jag tror att han ser vilket otroligt bevis det är på vad det svenska samhället kan lyckas med när vi kommer samman - sättet man har lyckats hantera denna fruktansvärda situation på, där man verkligen har använt alla resurser man får tag i och samarbetat över gränser mellan såväl myndigheter och kommuner som alla möjliga organisationer.

Det är om inte annat ett gott exempel på hur vi kan hantera situationerna när de uppstår, men det är också ett tillfälle att ta vara på genom att se hur vi kan vidareutveckla detta och arbeta framåt. Därför säger jag återigen tack för en mycket viktig fråga. Jag ser fram emot att samtala vidare kring detta viktiga ärende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Som jag har redogjort för finns det en bred vilja att ta tag i de här frågorna. Frågan är hur man gör det på lämpligast sätt. Att exempelvis, som några socialdemokratiska ledamöter har motionerat om, ta initiativ till att komplettera Romstadgan med skrivningar om ekocid som ett internationellt brott ser vi inte som aktuellt i nuläget. Det finns lite skillnader partier emellan hur vi ser på själva genomförandet av sådana skärpningar och hur man kan hantera en utveckling där vi i allt högre grad behöver förbereda oss på risker som kan följa av att oljetransporter och fartygstrafik särskilt över Östersjön och Västerhavet förväntas öka.

Vi behöver göra insatser för att säkra Sverige och för att säkra våra vatten och hav, och det gör vi på många olika sätt. Inte minst på straffsidan, om man ska stanna vid den, pågår det mycket arbete. Det nämnde jag i mitt tidigare inlägg, så jag kanske snarare kan nämna de många andra aspekter av det här problemet som man skulle behöva titta på.

Det handlar exempelvis om kompetensförsörjning och kunskapsöverföring mellan myndigheter och de aktörer som är på plats. Där finns det också möjlighet att förbättra arbetet och se till att det vid olje- och även kemikalieutsläpp finns ett kunskapsstöd. Vi arbetar kontinuerligt med exempelvis MSB, Kustbevakningen och också HaV som nämnts, olika myndigheter som på olika sätt kan optimera sina skyddsåtgärder och se till att just nu utforma en ny struktur för kunskapsstödet under ledning av MSB.

Det pågår alltså mycket sådant arbete, och vi vet att kompetensstödet behövs för att vi ska kunna hantera olika miljökonsekvenser som följer av akuta situationer som uppstår. Här behöver man se till att det är lämpliga utförare, att kunskapen finns på plats och att man kan ta hand om situationen så gott det bara går.

Jag vet inte om det har framkommit ny information, men om jag har förstått det rätt var det väl så att det även fraktades tjockolja. Det var alltså inte så att man hade tjockolja ombord enbart som eget drivmedel, utan man fraktade även tjockolja. Det var anledningen till att det var så stora mängder just i detta fall.

Som ledamoten tog upp var det också så att fartyget inte befann sig på den väg som det hade tillåtelse att färdas längs, utan fartyget hade helt enkelt kommit ifrån sin rutt och - vilket var en fruktansvärd otur - hamnat i ett Natura 2000-område, där olyckan skedde.

Det ska alltså mycket till för att på olika sätt kunna förhindra att sådana här situationer uppkommer. Gällande hur man på olika sätt kan leda om trafiken är det absolut en fråga att titta på. Hur kan vi på olika sätt säkra våra hav givet att vi har en prognos som säger att turerna förväntas öka inom fartygstrafiken? Vi behöver alltså absolut se till att stärka detta på olika sätt.

Regeringen arbetar just nu med att se över hur straffen är utformade och även med hur kunskapsöverföringen kan ska på allra bästa sätt, så att vi har kunskapen om hur vi hanterar dessa akuta situationer när de uppkommer.