STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Martin Westmont har frågat landsbygdsministern hur han och regeringen avser att hantera det framtida underhållet av vatten och avloppsledningar över landet. Vidare har ledamoten Westmont frågat om det kan bli aktuellt med statliga bidrag för att finansiera upprustningen av va-nätet i våra kommuner.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringen känner till att det finns ett omfattande investeringsbehov för kommunalt va och att investeringarna i den befintliga va-infrastrukturen kan behöva öka framöver för att säkerställa funktionen för vatten- och avloppstjänster. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster har kommunen en skyldighet att ordna vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang och har också ansvar för funktionen av befintliga ledningar och anordningar som behövs för vattenförsörjning och avlopp. Enligt lagen om allmänna vattentjänster kan medel för framtida nyinvesteringar fonderas, vilket kan underlätta underhållet av va-infrastrukturen.

Regeringen tillsatte en utredning den 23 augusti 2022, dir. 2022:127, där bland annat ansvarsfördelningen mellan olika aktörer och behovet av förändringar av de olika aktörernas uppgifter ska ses över. Syftet är att säkerställa de grundläggande förutsättningarna för en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster i hela landet. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 november 2024. Jag ser fram emot att ta del av analysen och förslagen som kommer från utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Det finns flera delar av detta som man kan lyfta fram. Men i grund och botten byggdes ledningsnäten ut framför allt under 50, 60- och 70-talen, och de har en livslängd på 50-70 år. Det finns också kostnader för avskrivningar och räntor som tidigare har varit väldigt låga för kommunerna, då en stor del av investeringarna bekostades av statliga bidrag och insatser.

Va-utbyggnaden har alltså till stor del finansierats av staten, och tillgångarna har skrivits av snabbare än de har förbrukats. Det innebär att anslutna brukare har haft väldigt låga avgifter i flera decennier i förhållande till de tjänster som de har erhållit. Förståelsen för behovet av att höja avgifter har därför sannolikt varit låg, eftersom en låg underhållstakt i vanäten inte har märkts på kort sikt, så att säga. Det är först när det uppstår akuta problem som det bristande underhållet gör sig påmint. Man behöver därmed efterfråga mycket planering och kunskap och att våra kommunpolitiker undviker de akuta problemen genom att investera i va-näten.

Sedan kan man också se vad som faktiskt krävs i detta läge, alltså: Vad skulle krävas för att vi skulle ha långsiktigt bärkraftiga va-system? I dag ser vi att det investeras cirka 21 miljarder kronor per år i kommunalt va. Och enligt Svenskt Vatten behöver dessa investeringar öka till cirka 31 miljarder kronor per år för att man ska kunna möta behoven, det vill säga en ökning med närmare 50 procent. Samtidigt kan man se att investeringsnivån i förnyelsen av va-näten, alltså separerade från infrastrukturen, är cirka 5 miljarder kronor per år och sannolikt skulle behöva öka till 8 miljarder kronor per år enligt Svenskt Vatten. Av det uppskattade totala investeringsbehovet i va på 31 miljarder kronor utgör investeringarna för underhåll, specifikt av ledningsnäten, cirka 30 procent. Här ser man ganska stora skillnader i vilken typ av investering som skulle behövas.

Fru ålderspresident! Som jag nämnde i mitt tidigare anförande har vi system för sättet att bekosta detta. Den dominerande delen är avgiftsfinansierad, och skattefinansieringen förekommer där i olika hög grad. Det upplägg som finns är att man i enlighet med vattentjänstlagen har möjlighet att avsätta medel till en fond som kan användas till framtida nyinvesteringar. Då måste man dock ha en fastställd investeringsplan och även där ha ett arbete där man helt enkelt har sett till att antingen ha en fastställd investeringsplan eller att se över om det avser en bestämd åtgärd i fråga. Fonderingsmetoden kan alltså inte utnyttjas för ospecificerat underhållsarbete.

Vi vet att renoveringsbehoven är eftersatta, och vi vet att Svenskt Vatten menar att förnyelsetakten behöver öka. Och jag ser fram emot att ta emot den utredning som tittar på vissa av dessa aspekter.

Fru ålderspresident! Man kan börja med att titta på vad utredaren har fått i uppdrag att undersöka, och det som berörs allra främst är en stärkt förmåga att leverera vattentjänster i händelse av höjd beredskap och kris och utifrån påverkan av ett förändrat klimat. Perspektiven som dominerar är krisberedskap och klimatanpassning, som ju också påverkar våra vattenledningar rejält.

Om utredaren kommer med förslag på en annan typ av ansvarsfördelning mellan aktörer eller att olika aktörers uppgifter ska ses över för att stärka förmågan att leverera vattentjänster exempelvis vid kris kan det i teorin även beröra icke-krissituationer. Därför inväntar vi förslagen från utredningen, men som ledamoten nämner är det här ett problem som regeringen har uppmärksammat. Vi vet att underhållet av va-näten är mycket eftersatt och att det behöver hanteras.

Renoveringsbehovet är stort, men förnyelsetakten måste också öka. Vi behöver alltså göra investeringar nu, och det finns ju inga hinder för att höja va-taxan för att finansiera ett ökat löpande underhåll och olika typer av investeringar i va-näten. Jag hoppas att alla kommunpolitiker tar sitt ansvar att leverera vatten- och avloppstjänster till sina invånare på stort allvar. Det känns ändå som en rätt grundläggande del av arbetet som ska utföras av kommunpolitiker även om det kanske inte alltid är det mest attraktiva för dem att utföra.

Det görs stora investeringar i dag. Det är ändå 21 miljarder per år som investeras i kommunalt va, men man behöver öka investeringarna. De siffror jag har att utgå från är att Svenskt Vatten påpekar ett behov av att öka till 31 miljarder. Jag är mycket intresserad av att kolla upp siffran som ledamoten nämnde, för den vore någonting nytt. Men vi är som sagt överens om att det finns stort behov och att många områden i dag enskilt kan behöva anslutas till ett kommunalt va. Det finns många delar att titta på utöver återinvesteringar i befintlig infrastruktur, exempelvis områden som har hög befolkningsökning, som påverkar avlopp och vatten kraftigt och medför stora behov. Då kan man behöva se över hur de är fördelade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser redan nu konsekvenserna av detta och vet att det på lång sikt kan bli dyrare att lappa och laga. Det är alltså väldigt viktigt med ett planerat, systematiskt underhållsarbete, och det finns möjlighet att fondera pengar i de fall man har en ordentlig investeringsplan. Det är viktigt att man sköter det här på ett ordentligt sätt. Vi ser fram emot att hantera dessa frågor när vi har tagit emot utredningen.

Fru ålderspresident! Återigen tackar jag ledamoten för frågorna. Det är talande att jag var nära att nämna samma aspekt som ledamoten tog upp själv på slutet, nämligen kompetensförsörjningen. Återkommande för mig som klimat- och miljöminister är att det dyker upp fyra frågor som ständigt i slutändan landar på mitt bord, och det är elförsörjning, tillståndsprocesser, infrastruktur och kompetensförsörjning.

I många olika delar av den upprustning vi behöver göra av vårt samhälle, inte minst i klimatanpassningsarbetet men också av va-systemen, är det väldigt tydligt att kompetensförsörjningen är svår. Det finns medel. Det finns vilja. Men att allokera den kompetens som behövs för att genomföra alla insatser är svårare än väntat. Där behöver vi verkligen ta ett helhetsgrepp, och det gör vi på olika sätt i det arbete som mina kollegor på Utbildningsdepartementet genomför, inte minst forskningsminister Mats Persson, men också genom det arbete som vi gör från vår sida med fortbildning och möjlighet till utveckling av den kompetens som vi har i vårt samhälle.

En intressant möjlighet som man slutligen skulle kunna nämna när det gäller va-systemen är att ansöka om finansiering exempelvis från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det är en möjlighet som finns för finansiering av va-verksamheter, och det kan vara ett tips till de kommuner som redan nu vill hugga tag i denna fråga. Utöver det kommer staten på alla sätt vi kan att se till att stötta kommunerna i deras viktiga arbete med att säkra tillgången till rena och stabila vatten- och avloppssystem runt om i vårt avlånga land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.