Anders Ådahl

Fru talman! Det är skönt att ledamoten har två minuter till på sig så att vi hinner reda ut detta ordentligt.

Först gäller det frågan om utländska studenter och forskare som kommer till Sverige. Det svenska samhället betalar ofta för deras utbildningar och doktorandtjänster, och som läget är just nu tvingas studenterna sedan fara hem med färdig utbildning till Pakistan, Afghanistan, USA, Irland eller varifrån de nu kommer.

Det kan också vara så att studenterna kommer hit med sina familjer eller hittar kärleken i Sverige. Såvitt jag kan bedöma ökar invandringen om Sverigedemokraterna inför regler som gör att just dessa personer kan stanna i Sverige. Är det inte så, ledamoten?

Jag återkommer nu till Sverigedemokraternas resonemang om hur relationen bör se ut mellan politiken och universiteten. Ska politiken styra vad man ska forska om? Ska politiken bestämma vilka lärosäten som ska få vilka uppgifter och så vidare? Hur ser friheten ut i Sverigedemokraternas värld vad gäller universitetens roll?

Och flera representanter för Sverigedemokraterna har förvisso hyllat hur det ser ut i Ungern, så nog finns det ett samband med Fidesz!

Fru talman! Tack för en väldigt intressant dragning, ledamoten! Jag uppskattade den stort. Du nämnde att det kanske inte är så väldigt stor skillnad mellan å ena sidan regeringens och stödpartiets budget och å andra sidan de förslag som kommer från övriga partier, och så ser det ut. I stället är det kanske ideologiska skillnader som är det intressanta att diskutera.

Jag vill fråga dig två saker, Robert Stenkvist. Era systerpartier ute i Europa, till exempel Ungern, har drivit en ganska aggressiv politik mot universitet och högskolor. Man har från politiskt håll stängt universitet och styr och ställer över forskningen, det vill säga vad som ska forskas på och så vidare. Jag skulle vilja höra dig resonera något om hur du tycker att balansen mellan politik och vetenskapssamhället bör se ut, liksom balansen mellan politik och lärosäten.

Den andra frågan gäller att du nämnde att du har gjort ett slags resa och sett att det är väldigt många utländska studenter och utländska doktorander vid Sveriges högskolor och universitet som lever under ganska bedrövliga förhållanden och i princip varje dag riskerar att bli ifrågasatta och kanske inte kunna stanna i Sverige. Vi har ju studerande från Afghanistan, Pakistan, Oman, USA, Finland, Italien och Belgien - från alla länder runt om i världen.

Ska man tolka detta som att du nu vill att vi ska öka invandringen till Sverige och att fler ska få stanna? Är det så vi ska tolka detta? Står i så fall Sverigedemokraterna i sin helhet bakom det?

Herr talman! Jag noterar att ledamoten valde att svara på den ena frågan, även om det kanske inte riktigt var ett svar utan mer ett antal problem- eller utvecklingsområden som ledamoten ser framför sig. Fråga ett var alltså: Har Moderaterna några idéer för att reformera studiestödssystemet? Det är inte så mycket som har presenterats i budgeten, nämligen.

Fråga två handlade om vilka som ska bära ansvaret för att härbärgera alla dessa studenter i alla åldrar som nu befinner sig i en omställningssituation och ska gå från ett yrke till ett annat. Är det högskolor och universitet som ska bära denna börda? Hur ska detta finansieras? På högskolor och universitet har man, som jag sa, otroligt mycket att göra och jobbar långa dagar. Tror du att de klarar ytterligare arbete, och hur vill du i så fall finansiera detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Tack, ledamoten, för föredragningen!

Vi i kammaren har ju under kvällen debatterat studiestöd. Det är glädjande att höra att det över partigränser råder ganska stor enighet om hur viktigt det är med studiestöd för våra studenter, unga och nu också i alla åldrar. Man ska kunna ställa om i ett arbetsliv; det råder inget tvivel om att alla partier delar den bilden.

Jag skulle vilja ställa två frågor om det som lyste med sin frånvaro i ledamotens anförande.

Jag saknade lite grann idéer. Hur vill Moderaterna utveckla studiestödet framåt? Ledamoten redogjorde för hur det ser ut just nu, vilka lagar som träder i kraft och så vidare, men det fanns inga idéer om hur studiestödet skulle kunna utvecklas.

Den andra frågan handlar precis som i föregående replikskifte om antalet studieplatser och vem som ska bära ansvaret. Högskolor och universitet i Sverige är oerhört ansträngda under sina tre huvuduppgifter forskning, utbildning och nyttiggörande. Vedträ efter vedträ staplas i famnen på deras lärare och forskare. Menar Moderaterna att det är denna sektor och dessa myndigheter, högskolor och universitet, som ska bära bördan - eller möjligheten, om man så vill - att få fler till omställningsstudier?

Herr talman! Studenter är i dag i alla åldrar. Arbetsmarknaden är i rörelse. Nya typer av jobb kommer till, och branscher byter skepnad. Förbränningsmotorer byts ut mot elektriska motorer. Vi behöver nya ingenjörer. Vårdsektorn förändras i en rasande fart. Digitaliseringen sveper in över landet och förändrar hela arbetsmarknaden.

Unga behövs. Äldre behövs. Arbetskraftsinvandring behövs. Alla behövs på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt blir vi äldre och äldre, och vår demografiska fördelning lutar alltmer åt högre åldrar.

Arbetslivet förändras, men studiestödet har inte hängt med i utvecklingen. Centerpartiet vill se en modernisering av studiestödet så att den verklighet dagens studenter möter bättre tas om hand av ett reformerat studiestödssystem med mer flexibilitet och mer anpassat till olika förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Sverige behöver fler arbetade timmar, inte minst för att säkra välfärdens finansiering. Arbetslivet måste förlängas i bägge ändar. Unga svenskar kommer ut sent på arbetsmarknaden och går i pension alltför tidigt. Jämfört med flertalet andra OECD-länder påbörjar de svenska studenterna eftergymnasiala studier senare och tillbringar också längre tid i studier. Vidare är utbildningars koppling till arbetslivet på många håll dålig, och matchningen på svensk arbetsmarknad är tyvärr en av OECD:s sämsta. Det är ärligt talat oroande fakta.

Det är bra att människor vill satsa på att utbilda sig och att bilda sig, både för individen och för samhället i stort. Centerpartiet vill uppmuntra och underlätta för att fler ska studera. För att öka genomströmningen och få fler i arbete vill Centerpartiet ha ett mer flexibelt studiestödssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för dem med lägre studietakt, exempelvis för den som har gått anpassad gymnasieskola eller är deltidssjukskriven. Det ger fler möjligheter till en utbildning som leder till jobb.

Det behövs även flexibilitet för karriärväxling högre upp i åldrarna. Därför är det bra att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel har höjts från 56 till 60 år. Det underlättar vidareutbildning och omskolning i högre åldrar, som är en viktig del i det livslånga lärandet.

Omställningsstudiestödet innebär att anställda kommer att få väsentligt förbättrade möjligheter att studera och ställa om under ett helt arbetsliv. Det är positivt att det nu har införts. Centerpartiet jobbade, som bekant, mycket hårt under förra mandatperioden för en moderniserad arbetsmarknad. Omställningsmöjligheter på arbetsmarknaden var och är en av de viktigaste faktorerna för att möta ett modernt arbetsliv.

Den nya lagen om omställningsstudiestöd trädde i kraft den 30 juni 2022. Lagen innebär att ett nytt, offentligt och parallellt studiestöd infördes. Syftet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier och att därigenom stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Stödet är tänkt att stärka den enskildes position på arbetsmarknaden samt att bidra till att säkra samhällets och näringslivets kompetensförsörjning.

Centerpartiet vill att det noga utreds hur de som vill studera med omställningsstudiestödet också kan få studieplats. Är det högskolor och universitet som ska bära ansvaret? Vem ska bära ansvaret, och hur ska det finansieras? Dessa frågor behöver utredas.

Centerpartiet föreslår vidare att det så kallade fribeloppet avskaffas för lånedelen av studiemedlet. Inkomstprövningen av studiemedel för denna del är onödigt administrativt betungande och minskar incitamenten att arbeta. Det är en liberal ståndpunkt att studenten själv ska ta ansvar för balansen mellan arbete och studier.

Utöver de reformer som regeringen föreslår anser Centerpartiet att den så kallade fribeloppsgränsen för lånedelen av studiemedlen bör avskaffas. Av den anledningen föreslås anslag 1:4 öka med 10 miljoner kronor för år 2023.

Herr talman! Tack för ordet! Vi firar en sen torsdagskväll i riksdagens kammare och debatterar energipolitik, och det har kanske aldrig varit viktigare än nu.

Låt mig börja med historien.

Det svenska elsystemet startades i slutet av 1800-talet av små privata innovatörer. Bland de första ut var Karlslunds gård utanför Örebro och faktiskt Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, där man fick lite elektrisk belysning så att eleverna kunde sitta och studera även när det var mörkt i november och december. Det växte och växte, och det blev fler privata aktörer. Efterfrågan och behovet av el ökade, och man såg en möjlighet att bygga ut vattenkraften.

Sveriges moderna elsystem började egentligen åren 1909-1910, då man byggde ett kraftverk i Trollhättan, Olidans kraftverk, som än i dag fungerar med 13 turbiner på plats. Det är rätt fascinerande. Det var också där som Vattenfall hade sin vagga. Svenska vattenfallsstyrelsen blev Vattenfall så småningom.

Sedan, på 50- och 60-talen, efterkrigsåren, var det stor efterfrågan. Sverige byggde ut vattenkraften i stor skala. Vi fortsatte det spåret med att bygga ut. När vattenkraften var fullt utbyggd byggde vi ut kärnkraft under 70- och 80-talen.

Jag har en spännande siffra från 1988. Då producerade vi 138 terawatttimmar och förbrukade 138 terawattimmar. Nu, 30-40 år senare, när vi har den senaste statistiken, producerar vi 161 terawattimmar och använder 135 terawattimmar. Vi använder mindre än elenergi nu än 1988 och producerar långt mer el än tidigare. Samtidigt har marknaden under de senaste åren sett att kärnkraftsreaktorer som behöver reinvesteringar helt enkelt inte är lönsamma. I stället har den nya förnybara vindkraften vunnit mark och tagit position i det svenska elsystemet, så att vi nu faktiskt är enorma nettoproducenter. Vi har aldrig producerat så mycket el i Sverige som vi gör nu.

Det blir ju naturligtvis en dråplig historieskrivning att säga att kärnkraftsnedläggningar har påverkat priset. Det blir ganska absurt när vi producerar så mycket mer el nu jämfört med vad vi gjorde 1988 och faktiskt använder mindre.

Energipolitiken är viktigare än någonsin. Vi har tre rejäla utmaningar framför oss. Elefterfrågan har varit konstant. Men nu ser vi att industrin ska ha en grön omställning och vill ha massvis med el. Transportsektorn ska också ha en grön omställning och vill ha massvis med el. För första gången sedan 1980-talets mitt ser vi nu en utökad elefterfrågan, och den går brant uppåt nu.

Vi har ett säkerhetsläge i Europa som är oerhört kritiskt. Rysslands krig mot Ukraina har spillt över och blivit ett energikrig mot Europa. Det är stora underskott på elproduktion och elenergi och egentligen all energi. Det gör att ny elproduktion är nödvändig, och vi måste bort från det fossila.

Den tredje stora utmaningen, som alla känner till här inne, är att vi har en enorm klimatkris som vi också måste ta hänsyn till. De stora frågorna för oss i Sverige och Europa är: Hur får vi billig energi, hur får vi ren energi och hur får vi säker tillförsel av energi?

Vi står inför ett vägskäl. Hur möter vi framtiden? EU har en respons på situationen som de kallar för Repower EU. Där tar man upp tre punkter:

Vi ska inte göra oss beroende av import av bränsle från enskilda länder, till exempel av olja eller uran.

Vi ska ha en rejäl kampanj för att spara energi. Det är det billigaste sättet.

Vi ska accelerera den rena energin.

Under den sista punkten säger man särskilt: "Renewables are the cheapest and cleanest energy available. They can be generated domestically, allowing us to reduce our energy imports."

Den informationen kommer från EU, och det kommer också information från energisystemforskare i Europa och inte minst i Sverige som tittar på vilket energisystem som blir det billigaste: Är det ett som använder mycket förnybara energislag, eller är det ett som använder mycket stora klassiska kraftverk? Nästan alla studier visar att de billigaste elsystemen är de förnybara elsystemen.

Vi står inför ett vägval: Ska vi tro på marknadslösningar och låta marknadens aktörer investera i den teknik de finner billigast, eller ska vi från svenskt håll peka med hela handen och låta politiker, det vill säga lekmän, avgöra vad som är den billigaste, bästa och finaste teknologin i landet? Där befinner vi oss.

Nu är det tid för samling. Det är tid för politiken att ta ansvar såväl för hushållens ekonomi som för att vi får omställningen på plats. Valrörelsen hade olyckligtvis en väldigt populistisk kampanj och populistisk slagsida. Det var rop om högkostnadsskydd och 10 kronor vid pump och att alla problem i vårt land skulle lösas med enorma mängder kärnkraft.

Vi hoppas att vi kan lämna den situationen och att regeringen nu i stället kliver fram och tar ansvar och bjuder in de övriga partierna till breda politiska överenskommelser inom energiområdet, både för att få kortsiktiga åtgärder på plats och för att få stabila långsiktiga spelregler som gör att marknadens aktörer vågar investera.

Populism och halvlögner måste helt enkelt lämna energidebatten och energipolitiken. Vi kan så mycket bättre.

Centerpartiet vill se ett modernt elsystem och att elproduktionen byggs ut i en omfattning som minst motsvarar en fördubbling i förhållande till i dag. Vi vill att det ska vara marknadens aktörer som investerar och att det ska vara politiken som utarbetar de långsiktiga spelreglerna. Vi hedrar och tror på marknadens funktionssätt, och alla utsläppsfria energislag är välkomna att konkurrera om en ny utbyggnad av svensk elproduktion.

Vidare föreslår Centerpartiet en mängd åtgärder för att öka Sveriges elproduktion. Vi vill se en ökning om minst 50 terawattimmar inom denna mandatperiod, och efter nästa mandatperiod vill vi att ytterligare 165 terawattimmar ska vara på plats. Det är alltså över 200 terawattimmar som måste komma på plats innan eventuellt ny kärnkraft på grund av byggtider och tillståndsprocesser kan finnas på plats. Det är alltså en enorm utmaning.

Vi vill att det ska tillsättas en kriskommission som inom ett halvår ska presentera konkreta åtgärder för att nå dessa tuffa elproduktionsmål. Det kommer att krävas massvis för att undanröja hinder som till exempel tillståndsprocesser och baksidor av det kommunala vetot, för att bara ta två exempel.

Utöver den inhemska elproduktionen måste vi också ha ett stort fokus på energieffektivisering och på stödjande teknologier. Om man vill investera mycket i förnybar elproduktion med vind och kanske sol behöver vi i elsystemet energilagringsteknologier på olika tidshorisonter. Vi behöver efterfrågeflexibilitet. Vi behöver topplastproduktion. Vi behöver ny överföring. Vi behöver ha ett digitaliserat energisystem från kund upp till produktion och från produktion ned till kund.

Slutligen vill jag säga att Centerpartiet avvisar förslaget om att särskilt satsa på kärnkraftsforskning eftersom forskarna själva bäst bör avgöra vad de ska forska på. Vi ser i stället möjligheter att fokusera brett på energiforskning.

Som jag har sagt i debatten här tidigare står vi redo att samtala, diskutera och förhandla så att vi kan få en bred energiöverenskommelse i riksdagen och så att marknadsaktörer får långsiktiga spelregler.

Herr talman! Den här redogörelsen hedrar ledamoten. Jag känner igen den. Tack för det svaret!

Det är dock en aning instabilt och på gränsen till häpnadsväckande att en energiöverenskommelse som är tänkt att hålla i 25 år och skapa en stabilitet i kammaren i Sveriges riksdag bryts efter tre år. Det skapar inget förtroende hos marknaden för politiken.

Jag vill upprepa min fråga. Kommer Kristdemokraterna att verka för att skapa nya energiöverenskommelser nu? Eller kommer ni att jobba på i fyra år med två mandats övervikt i kammaren, och sedan kanske det blir en ny regering som kastar om kursen igen? Vilken väg kommer ni att välja?

Herr talman! Vi firar torsdagskväll i kammaren tillsammans och debatterar energi. Det är såklart väldigt viktigt att vi har chansen att göra det när vi har ett budgetområde att vårda.

Jag har en fråga till ledamoten som handlar om breda energiöverenskommelser. År 2009 ingick de dåvarande allianspartierna en energiöverenskommelse som sedan utökades 2016 när Socialdemokraterna och Miljöpartiet anslöt sig.

Fem partier var överens om långsiktiga spelregler så att marknadens aktörer skulle veta vad som gällde även över mandatperioder. Där hade vi bland annat ett mål om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp år 2045 och att en avvecklingslag om kärnkraft inte kommer att återinföras.

Kärnkraftsparentesen förlängdes inom ramen för maximalt tio reaktorer genom att tillåta nybyggnation på befintliga platser. Man talade om att man inte skulle ha statliga subventioner för kärnkraft.

Man talade också om att skatten på termisk effekt skulle avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017, vilket också skedde. Den skatten försvann 2018.

Moderaterna och Kristdemokraterna valde att hoppa av energiöverenskommelsen i december 2019. Nu är marknaden otroligt orolig och undrar vilka regler som kommer att gälla. Vad vågar jag investera i? Vad kan vårt bolag göra när politiken är så rörlig och osäker?

Min fråga till Kristdemokraterna är: Hur tänker Kristdemokraterna skapa stabilitet i energipolitiken? Kommer ni att jobba för breda energiöverenskommelser, eller kommer ni att köra i fyra år tills en ny regering river upp det ni håller på med?

Herr talman! Vi märker att ledamoten slirar lite grann när det gäller detta med planekonomi eller marknadsekonomi. Det verkar vara något slags mellanting ni är ute efter - att man ska ta både ett samhällsintresse och affärsmässiga grunder i beaktande.

På sistone har Vattenfalls vd varit intervjuad i ett antal olika sammanhang, och hon höjer på ögonbrynen en aning. Hon säger: Vi är ett affärsdrivande företag och förhåller oss till de ägardirektiv vi har, och än så länge ser de ut som de gör. Det är inte politikerna som ska bestämma när, var eller om Vattenfall ska satsa på just kärnkraft, menar hon - det är inte riktigt så styrningen av statliga bolag fungerar.

Frågan återkommer alltså till Moderaterna, som nu sitter i regeringsställning: Ämnar ni på något vis förändra ägardirektiven till Vattenfall så att politiken mer rakt ut ska berätta vad ett affärsdrivande bolag ska investera i för tekniker?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en retoriskt trevlig inlaga i debatten! Tiden överskreds, men vi fick höra en del ganska härliga formuleringar från Jönköpingstrakten.

Jag funderar lite grann på den historieskrivning som du återkommer till hela tiden. I Sverige har vi sedan ungefär ett år tillbaka haft väldigt höga elpriser. I Norge, som har 100 procent vattenkraft, har man väldigt höga elpriser, lika höga som i Sverige. Tänker du att det är för att man har lagt ned kärnkraft i Norge som priserna är så höga? Eller beror det möjligen på att Putin har strypt energitillförseln till Europa så att hela Europa har ett underskott av elproduktion? Jag skulle gärna vilja veta hur du tänker om övriga länders elpriser.

Framför allt är jag dock nyfiken på en sak som står i Tidöavtalet och även fanns med i regeringsförklaringen. Jag har lärt känna Moderaterna som ett parti som under lång tid har ställt stor tilltro till marknadslösningar och till att marknadsekonomin ofta kommer fram till de allra bästa lösningarna. I Tidöavtalet står det att Vattenfall ska få i uppdrag att upphandla ny kärnkraft, även om Vattenfall kommer fram till att det är väldigt dyrt i relation till andra energislag. Jag undrar, ledamoten: Vill ni delvis införa planekonomi i energisystemet?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Häromdagen var det en intervju med Scanias vd Christian Levin i Dagens Nyheter. Han sa att industrin inte har råd med fega klimatpolitiker. Biobränslen måste gynnas och fossila bränslen straffas. Nu är det precis tvärtom. Industrin har inte råd med fega klimatpolitiker.

Ska vi stötta en grön omställning av samhället måste vi använda våra biobränslen. Vi kan inte gynna fossila bränslen. Hur kan det gynna landsbygden långsiktigt att vi inte använder grenar, toppar och avverkningsrester från skogen? Hur kan det inte gynna landsbygden att vi gör det? Det blir ju arbetstillfällen på landsbygden, och vi får dessutom en grön omställning och når våra klimatmål.

Jag begriper inte hur ledamoten resonerar. Det är väldigt kortsiktigt att tänka sig att vi ska minska priset på diesel och bensin. Men långsiktigt missgynnar det landsbygdens folk. Hur resonerar ledamoten?

Herr talman! Ledamoten talar om det lilla, lilla landet i norr. Det är inte ett särskilt litet land. Det är ett ganska stort land, och vi har otroliga arealer av skog. På landsbygden jobbar folk i skogsbruket, i lantbruket och med en massa andra uppgifter.

Jag tänkte fråga ledamoten om reduktionsplikten, som är en del av energisystemet. Låt mig börja i en ände. När det gäller klimatåtgärder har det redan 2005 genom Sternkommissionen i England visat sig vara billigare att vidta åtgärder mot klimatet än att låta bli. I Sverige har vi den tillgängliga skogen.

Ni vill minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå, samtidigt som vi behöver en grön omställning. Vi kan skapa arbetstillfällen i Sverige med skogen. Vi kan använda skogens råvaror för att så att säga stoppa in dem i våra bilar och blanda in i bensinen. Då får vi arbeten och näringslivet kan utvecklas, inte bara i storstäder utan även på landsbygden. Det är inte minst en svensk inhemsk råvara. Till skillnad från bensin och diesel, som ni vill gynna, vill ni alltså missgynna ett svenskt bränsle. Jag fick ett tag för mig att ni heter Sverigedemokraterna och att ni på något vis ville gynna svenska råvaror och svenska förhållanden.

Min fråga till er är: Hur får ni ihop detta? Står ni bakom Sveriges klimatmål, och tycker ni att inhemska biobränslen kan spela en avgörande roll för att nå målen?

Herr talman! Först vill jag gratulera utbildningsminister Mats Persson till uppdraget.

Sverige är ett välfärdsland som alltmer bygger sitt välstånd på förmågan att ta fram produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll. Själva grunden för den förmågan är hög kvalitet i högre utbildning och i vår forskning. Där tror jag att vi är ense.

Samtidigt är trenden nu en aning oroande. Kvaliteten på svensk forskning ser ut att dala. Det är en tidig signal om att kvaliteten på våra produkter och tjänster också med tiden riskerar att dala, vilket vore förödande för vår välfärd i Sverige. En bidragande orsak är förmodligen en allt mindre självständig och fri forskning i Sverige.

I Tidöavtalet, liksom i regeringsförklaringen och den föreslagna statsbudgeten, saknas mer eller mindre mål och ambitioner för svensk högre utbildning och forskning. Måhända är det bra. Det finns förutsättningar för bredare samarbeten. Centerpartiet är redo att bistå för att åstadkomma så bra politik som möjligt på området. Vi är redo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Kommer ministern att ta initiativ till samarbeten kring ovan nämnda frågeställning utanför Tidöavtalets krets?

Fru talman! Europa är utsatt för ett energikrig. När Ryssland stryper bränslet lider hela Europa. Vissa länder, som Sverige och Frankrike, har kärnkraft. Andra länder, som Polen och Norge, har det inte. Men det spelar ingen roll - elpriset är lika högt i hela Europa.

EU:s samlade respons på energikrisen är en energipolitik som kallas REPowerEU och som har tre huvudstrategier. Nummer ett är att vi inte ska göra oss beroende av bränsleimport från enskilda länder. Nummer två är att vi ska spara energi. Nummer tre är att vi ska accelerera den rena energin. Här säger man: "Renewables are the cheapest and cleanest energy available, and can be produced domestically, reducing our need for energy imports."

Mot denna bakgrund, vad gör Sverige, alltså det där landet uppe i norr med en liten befolkning och en massa älvar, skogar och långa kuster?

Fru talman! Jag är ledsen, men den svenska energidebatten har på senare tid dessvärre havererat i populism och förenklade budskap. Och nu flyttar denna havererade energidebatt in på Rosenbad och blir svensk regeringspolitik. Låt mig lyfta upp två väsentliga aspekter.

För det första: Sverige har sedan 1996 en avreglerad elmarknad, där idén är att politiken sätter upp spelreglerna och marknadens aktörer gör investeringar. Det är ett system som levererat bland de lägsta elpriserna i världen. Och nu bubblar det av investeringsvilja i elproduktion, energilagring och digitalisering, samtidigt som nya affärsmodeller prövas överallt, precis som en marknad ska fungera.

Men nu vill den nya regeringen införa planekonomi i elsystemet. Man vill tvinga in en teknologi och ge direkta order till Vattenfalls vd att investera i en enskild teknik, oavsett hur dyr denna teknik är. Då lägger man samtidigt en våt filt över alla initiativ som bubblar hos marknaden. Vi backar in i framtiden, och priset på el kommer att stiga, precis så som sker i en planekonomi. Det är ineffektivt och dyrt.

För det andra: Energisystemet är i behov av en över mandatperioder stabil energipolitik. Justeringar i energipolitiken bör ske med varsam hand och med brett stöd bland riksdagens partier. Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade den breda energiöverenskommelsen 2019. Nu avser man att tillsammans med Liberalerna och Sverigedemokraterna driva igenom en hastig förändring av energipolitiken, utan brett stöd i riksdagen.

Men vad händer om en ny regering tillträder om fyra år? Då river man upp och kör en ny energipolitik igen. Det vore förödande. Breda stabila energiöverenskommelser behövs i Sverige.

Fru talman! Vi politiker ska inte gå in och detaljstyra energimarknaden. Vi politiker ska sätta upp de långsiktiga spelreglerna och låta marknadens aktörer sköta investeringar. Låt marknaden avgöra om kärnkraft är rätt teknik!

Hittills gör marknaden dock exakt samma bedömning som EU gör i sin REPowerEU, nämligen att Sverige har fantastiska förutsättningar för ett modernt och digitaliserat energisystem där vi utvecklar inhemska bioenergiresurser, utnyttjar det gratis bränsle som vattnet, vinden och solen erbjuder och utvecklar energilager på olika tidsskalor - vätgas och batterier - samtidigt som vi är sparsamma med vår förbrukning. Så får vi ett elsystem med långsiktigt låga elpriser, säkerhetspolitiskt säker eltillförsel och hållbar energi.

(Applåder)