Birger Lahti

Herr talman! Jag tackar Tobias Andersson för frågan.

Om jag till exempel bygger någonting med en stålkonstruktion och ska bygga vidare med stålräcken men i stället ersätter dem med träräcken har jag förstås ersatt fossila byggmaterial med någonting annat.

Frågan var om jag tror att man kan bortse från fossila byggmaterial helt. Nej, det tror inte heller jag att man kan. Det kommer aldrig att hända. När man bygger grunden, oavsett om man det är vägar, broar eller andra byggnationer, behövs det någonting som är hållfast mot fukt och så vidare. Det inser jag. Men även i betongtillverkningen kan man ändra insatsvarorna. Man ka ha mindre av fossila insatsvaror, vilket gör att man så att säga får samma material med mindre fossila bränslen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Nej, man kan inte ersätta alla fossila byggmaterial. Kanske hade vi kunnat formulera oss annorlunda. Men jag hävdar definitivt att man kan ersätta mycket fossilt med förnybart och ändå få samma hållbarhet och samma funktion.

Herr talman! Utgiftsområde 24 Näringsliv är rubriken för debatten. Betänkandet är uppdelat i tre beslutspunkter:

mål för turismpolitiken inom området Näringspolitik

mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

statens budget inom utgiftsområde 24.

Herr talman! Jag vill först deklarera att vi under beslutspunkt 2 har en motivreservation som jag yrkar bifall till. Sedan vill jag säga något om anslagen i budgeten. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 24.

Vänsterpartiets budgetalternativ, som presenteras i vår partimotion, bör givetvis ses som ett sammanhållet paket där ingen del kan brytas ut och behandlas separat. I stället redovisar vi vår uppfattning avseende betänkandet om utgiftsområde 24 i vårt särskilda yttrande. Det jag uttrycker här sammanfaller givetvis med Vänsterpartiets politik inom utgiftsområdet.

Jag vill inledningsvis framhålla den svenska industrins betydelse. Mycket av det som industrierna producerar är av samhällsavgörande karaktär, till exempel material för välfärden, byggande och den gröna omställningen. Sverige behöver också ställa om till en innovationsdriven tillväxt. Det som andra länder gör billigare och ibland till och med bättre måste Sverige möta med större kunskapsinnehåll, resurseffektivare produktion samt en produktion av varor och tjänster som utgår från samhällsutmaningar snarare än konsumtionsdriv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Omställningen av ekonomin måste ske i ett nytt ekonomiskt landskap, där klimatfrågan och den växande befolkningen utgör både utmaningar och möjligheter. Forskning och utveckling måste ske i nära relation till industrin. Vidare har turism och besöksnäring en stor betydelse för hela landet. Branschen har under flera år växt och fått allt större betydelse som en av flera tillväxtmotorer på landsbygden.

Jag vill även lyfta fram de små företagen som en viktig motor för Sveriges näringsliv, inte bara för att dessa företag kan växa och bli stora utan också för att de i bästa fall kan driva nya idéer och innovationer framåt. Sverige har goda förutsättningar att utveckla företagande inom hållbarhet och energieffektivisering, vilket i sin tur kan driva på omställningen av samhället.

Handel med omvärlden är avgörande för Sverige, som är ett litet och exportberoende land, och för vårt välstånd och vår utveckling. När det gäller den politik som bedrivs på området hade jag velat se en ny inriktning med rättvisa som utgångspunkt. Människor, social rättvisa, djur, klimat och miljö bör sättas främst med ett fokus på samhällsvinster för alla, inte bara på vinster för storföretag. Handelspolitikens inriktning bör inte heller innebära försämringar för medborgarna i länder som vi handlar med.

I likhet med Vänsterpartiets budgetalternativ inom utgiftsområde 24 anser jag att följande förändringar borde ha genomförts i förhållande till regeringens förslag.

Låt mig börja med anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Det borde ha ökats med 35 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Dessa pengar behövs för till exempel forskning på hållbara byggmaterial som kan ersätta fossila byggmaterial.

Jag och Vänsterpartiet menar att anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel borde ha ökats med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det hade möjliggjort ett stöd via Rise till innovativa små företag för att de ska kunna tillämpa sin forskning i de statliga laboratorierna.

Vidare anser jag att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling borde ha ökats med totalt 122 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Ökningen innefattar flera viktiga satsningar. Drygt hälften av denna anslagsökning borde gå till ett riktat stöd till kvinnors företagande, som ska utgöras av två delar. Den ena delen skulle syfta till att underlätta yrkesnätverkande mellan kvinnor, och den andra skulle gå till att stödja kvinnors innovation. Resten skulle gå till kooperativ företagsverksamhet som är viktig för näringslivets utveckling, och det skulle vara i form av både ett direkt stöd och ett stöd via Tillväxtverkets främjandeverksamhet.

Jag hade också velat se en ökning av anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det är en anslagspost som även lyfts fram i andra anföranden.

I rapporten Innovationskritiska metaller och mineraler, som är en forskningsöversikt framtagen på uppdrag av utskottet, konstateras att det finns en otillräcklig berggrundsgeologisk och malmgenetisk forskningsuppbyggnad i Sverige när det gäller innovationskritiska metaller och mineraler och att det krävs en kunskapsuppbyggnad. Sveriges geologiska undersökning har haft i uppdrag att kartlägga förekomsten av innovationskritiska metaller, men jag menar att myndigheten behöver mer resurser för att kunna utföra uppdraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag anser också att 50 miljoner kronor hade kunnat tas bort från anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag jämfört med regeringens förslag.

Det är ett faktum att små företag kan ha svårt att få banklån på grund av att bankerna inte vill ta den höga risken. När det gäller anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation anser jag att detta borde ha ökats med 120 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för att Almi ska kunna påbörja ett arbete med att förbättra små företags möjligheter att få finansiering.

Avslutningsvis menar jag att ett nytt anslag borde ha införts inom utgiftsområdet för ett treårigt program för grön omställning av pappersindustrin där 250 miljoner kronor hade tilldelats programmet för 2025. Genom programmet skulle pappersindustrin kunna få stöd för investeringar som innebär energieffektivisering och ökad produktion av förnybara bränslen. Det finns stora möjligheter för den nämnda industrin att bidra ytterligare i omställningen.

Fru talman! Tack, Linus Lakso, för svaret!

Om någon skulle försöka sig på prismanipulation har vi en myndighet som skulle se till att detta inte kan pågå under någon längre tid. Det köper jag, men att man inte ens tordes ge ett uppdrag att utreda hur det skulle fungera tycker jag var märkligt.

Annars håller jag med om att regeringen inte gör något för att försöka stävja det hela. Precis som Linus Lakso själv nämner är det, i den situation vi nu befinner oss i, helt klart att det är prissättningsmodellen och marginalprissättningen som gör att det blir så sjukt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag vill åter understryka att jag kan köpa att man prissätter guld och mineraler på en marknad ute i världen med den här modellen, men att det har blivit ett sådant marknadskaos för en samhällsviktig funktion som el är mycket märkligt.

Fru talman! Tack, Linus Lakso, för anförandet!

Jag vet att Linus Lakso är mycket insatt i energifrågorna, och jag har en fråga. Jag och Vänsterpartiet lade fram ett utskottsinitiativ en gång för att försöka driva på för att säga till EU att vi tänker prissätta svensk efterfrågan med en annan prismodell, men inte ens Miljöpartiet stöttade mitt förslag då.

Vad är det som gör att Miljöpartiet inte ser någon nytta i att ha en annan prissättningsmodell som skulle göra att vi prissätter exportelen ungefär som i ett femte elprisområde? Varför ser inte Miljöpartiet det som en lösning?

Fru talman! Tack, Louise Eklund, för svaret! Det finns en modell som kallas för Bekenmodellen, som Vänsterpartiet driver som Sverigepriser. Det är en prissättning som skulle innebär att man först prissätter svenska konsumenters efterfrågan och tillgång på el. Det som blir överskott exporteras, precis som i dag. Det skulle inte bli någon skillnad när det gäller hur vi exporterar. Det är ingen elnationalism. Men det blir en rimlig prissättning för Sveriges egenproducerade el.

I norra Sverige, från Dalälven och uppåt, har man byggt mycket vindkraft. Detta leder till att det nu är oskäliga variationer. Jag håller med alla som har sagt att det inte är rimligt att jag kan köpa en produkt för 11 öre och att skåningarna betalar 8 kronor eller 3,50 för samma produkt. Det är inte rimligt.

Ändå fortsätter kuststäderna och kustorterna att säga nej till vindkraft, som redan om några år skulle innebära mer produktion och mer effekt även om några hävdar att det inte finns effekt. Man säger alltså nej. Vad är logiken i att man säger nej till en annan prismodell och till ökad vindkraftsproduktion? Allt - återigen - från Tidöpartierna stavas kärnkraft. Det håller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Tack, Louise Eklund, för anförandet! Ledamoten nämner minskad handel och elnationalism. Jag undrar vilket parti hon då menar. Jag måste få svar på det. Vad menar Louise Eklund med minskad handel och elnationalism?

Vi vet ju att man är ute efter att få en europeisk gemensam elmarknad med samma priser. De höga elpriser som vi ser i dag beror på att vi har en dysfunktionell prissättningsmodell. Vi kan handla med el och exportera när vi har överskott. Men tycker Louise Eklund att den nuvarande prissättningsmodellen funkar bra och gynnar svenska konsumenter och svensk industri?

Fru talman! Tack, Rickard, för svaret!

Det enda jag inte håller med om i ditt resonemang är att det bara skulle vara en kortsiktig lösning. Om man ändrade förordningen och hur vi prissätter exportelen är det klart att den skulle finnas kvar. Men jag håller med om att vi samtidigt måste jobba med alla andra pusselbitar, och vi är överens om att vi måste bygga ut. Industrin kräver det - du framförde behjärtansvärt väl hur industrin står i startgroparna och vill göra rätt för sig - och politiken hänger inte med.

Jag håller med om att regeringen är passiv vad gäller Tyskland. Men vad gäller prisområdena ser vi ju vad som händer i svenska prisområden: Vi har prisområden, och ändå skiljer det nu 8 000 procent i pris. Det är klart att vi skulle komma närmare målet om även tyskarna hade prisområden, men det skulle inte lösa hela problemet. Vi skulle fortfarande smittas av deras underskott.

Fru talman! Det är känt att jag tycker att Rickard Nordin är mycket duktig på området energiförsörjning, och jag skulle egentligen kunna skriva under på allt som Rickard sa. Jag undrar dock över en sak.

Som jag sa till Fredrik Olovsson har vi låtit riksdagens utredningstjänst titta på det som kallas Bekenmodellen, som vi har döpt om till Sverigepriser. Svaret vi fick var svävande; den skulle antagligen - förmodligen - strida mot den fria rörligheten för varor och tjänster. Ser Centerpartiet och Rickard Nordin något problem med att utreda vad det här skulle innebära? Det är många som säger att det inte skulle innebära något hinder för att exportera samma mängd el och att vi skulle vara solidariska med andra länder i Europa som har en annan prissättningsmodell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Ser Centerpartiet några som helst möjligheter att utreda det här?

Fru talman! Jag tackar Camilla Brodin för svaret och frågan.

En fråga som hänger i luften är hur man kan påstå att det var den Sledda regeringen som gjorde att utbyggnaden inte fortsatte. I så fall var det ministerstyre, och då skulle ni helt klart ha anmält någon minister. Det var bolaget självt som fattade beslutet. Det var inte något politiskt beslut om att inte fortsätta med planerna. Det var bolaget som beslutade det. Om ministerstyre har skett tycker jag att ni ska anmäla någon minister.

Vad gäller de gamla reaktorerna 1 och 2, som inte togs i drift då vi inte trodde på dem, måste jag ställa en fråga till Camilla Brodin som hon ännu har chansen att svara på. Dagens elpris är 8 000-9 000 procent högre i prisområde 4 än i prisområde 1. Skulle det ha varit någon skillnad i pris i dag om vi hade haft Ringhals 1 och 2 igång? Då hade vi haft deras el som vi exporterar. Samma prissmitta från kontinenten skulle ha drabbat dessa priser.

Jag tycker att Sveriges elkonsumenter med ärlighet ska veta att det inte är någon skillnad om vi exporterar kärnkraftsel eller vindkraftsel. Det är systemet som det är fel på när svenska konsumenter i Skåne i dag betalar 8 kronor eller 3,50 kronor per kilowattimme. Håller Camilla Brodin med om det, eller har du något annat svar på varför det ser ut så här? Är det någon skillnad om man exporterar kärnkraftsel eller vindkraftsel till kontinenten i dag?

Fru talman! Tack, Camilla, för anförandet!

Vi har inte tid att vänta, sa ledamoten från talarstolen. Och jag håller med henne. Vi har inte tid att vänta på en kärnkraftsreaktor som kanske är på plats om 15 år och som man kanske hittar en investerare till.

Prislappen är också osäker. Vi vet inte ens hur mycket det kommer att kosta per kilowattimme, och man har till och med garanterat att staten kommer att gå emellan om investerarna inte får 80 öre.

Jag håller också med om fysikens lagar. Men det pågår mycket i lagring, energieffektivisering och smarta elnät. I teknikutvecklingen för solceller och vindkraft har det hänt någonting. Det har hänt någonting på bara 15 år.

Men vad har hänt vad gäller kärnkraftsutbyggnad? Vi har varit på resa och tittat på kärnkraft. Man pratar om SMR-reaktorer, men de finns inte någonstans ännu. Man pratar om utbyggnad av kärnkraft med gammal teknik, som var precis likadan för 30 år sedan.

Då är frågan till Camilla Brodin och KD: Vilken fysikens lag ligger närmast till, lagring ihopkopplad med förnybar energi, där teknikutvecklingen går framåt, eller något revolutionerande vad gäller kärnkraften, som man tror ska bli billigare, bättre och säkrare? Vad är det man tror ligger närmast till?

Fru talman! Jag börjar med Kriegers flak. Vi har inte vindstilla i Sverige i dag. Det skulle ha levererat i dag. Måhända har inte tyskarna vind, men Kriegers flak skulle ha levererat i dag kombinerat med lagring och gasturbiner. Vi skulle kunna fixa ett system som funkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag tar inte gift på att vi inte kommer att ha kärnkraft efter 2040. Det är mycket möjligt, och jag måste ju också anpassa mig efter faktiska händelser. Men när man påstår att vi inte skulle kunna fixa ett system utan kärnkraft i Sverige i framtiden är det inte sant. Vad gäller när den kommer att vara utfasad får jag dock måhända revidera mina siffror.

Det sägs här att vi inte skulle vara seriösa när vi tittar på vad som är möjligt och inte möjligt. Men jag fick aldrig något svar från Sverigedemokraterna på vad skillnaden i pris skulle ha varit i dag om vi skulle exportera kärnkraftsel. Det skulle ha varit samma prischock för svenskarna som den vi ser i dag.

Vad gäller effekten hade vi under 2023 sex dagar som vi importerade med nettoimport. Alla andra dagar och alla andra timmar har vi haft tillräcklig effekt. Att detta skulle vara ett jätteproblem i dag är inte heller sant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Tack, Jessica Stegrud, för frågorna!

Först och främst hade vi ett meningsutbyte om ungefär samma fråga tidigare när jag tog replik. Då hävdade Jessica Stegrud att min partiledare Nooshi Dadgostar hade sagt att man skulle kapa kablar. Jag tycker att Stegrud ska gå tillbaka och googla och visa mig var hon hittar det.

Sedan till frågan att det finns andra energislag än bara kärnkraft. Jag håller med om att det finns. Men varje gång, och det har även Stegrud visat på nu i replikskiftena, sägs det att man har stängt kärnkraft med politiska medel.

Jag vill ställa en fråga tillbaka till Jessica Stegrud. Har Sverigedemokraterna något bästföredatum på kärnkraft? Eller är det bara nonsens när man säger det finns? I dag tror jag att det står en reaktor stilla därför att det finns sprickbildningar, och den har inte producerat på några veckor eller kanske till och med några månader. Finns det inget fog för att det finns ett bästföredatum för reaktorer i Sverige? Säkerhetskraven som kommer utifrån, är inte de relevanta?

Fru talman! Det är därför jag ofta landar i: Svaret på allt är kärnkraft, och svaret är att allt beror på den gamla regeringen. Det köper inte jag. Det kanske skulle ha funnits en reaktor till om man hade andra säkerhetskrav eller om effektskatten inte hade implementerats. Men jag köper inte att man skulle ha varit i ett annat läge.

Sedan får jag svara på nästa fråga i min kommande replik.

Fru talman! Utgiftsområde 21 Energi är rubriken för denna debatt. Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastslagit att de samlade utgifterna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga de dryga 6,6 miljarder kronor under 2025 som budgeten avser. Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för vårt förslag. Det budgetalternativ jag står bakom bör ses som en helhet. Jag väljer därför att avstå från ställningstagande under denna del av budgetberedningen. I stället redovisar jag min uppfattning i ett särskilt yttrande i betänkandet.

Klimatkrisen är akut, och det krävs en snabb omställning för att Sverige ska kunna minska utsläppen. Det mål jag anser bör vara vägledande är 100 procent förnybar energiförsörjning. Detta kräver bland annat en snabb utbyggnad av den förnybara svenska elproduktionen. Det budgetalternativ för utgiftsområde 21 som jag hade ställt mig bakom i detta andra steg av budgetberedningen hade inneburit en betydligt offensivare energipolitik än vad regeringen föreslår. De förnybara energikällorna hade getts företräde framför regeringens oresonligt dyra och flerdimensionellt riskfyllda kärnkraftsfokus. Kärnkraftssatsningar bromsar inte bara omställningen till förnybar energiproduktion. Det saknas tydligen även investerare, då regeringen i anslaget öronmärker 400 miljarder till kreditgarantier till kärnkraftsutbyggnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

För att få fart på utbyggnaden av den förnybara kraftproduktionen anser jag att det behövs bättre incitament för vindkraft både på land och till havs. Jag förordar möjligheter att gynna de kommuner där vindkraft byggs liksom även de närboende. Det handlar om omfattande resursförstärkningar för stöd till lokal förnybar elproduktion och särskilda satsningar på havsbaserade vindkraftsprojekt. Jag ser för övrigt gärna att det offentliga genom ett statligt bolag tar kontroll över sådan samhällsviktig verksamhet som kommande havsvindsprojekt kan anses utgöra.

I takt med att den förnybara kraftproduktionen byggs ut är det även nödvändigt att kraftöverföringskapaciteten stärks. Jag anser att det bör avsättas medel för omfattande investeringar i såväl överföringskapacitet mellan norr och söder som utbyggnad av elnät för att det ska vara möjligt att ansluta mer förnybar kraftproduktion och därmed även underlätta klimatomställningen.

Fru talman! Jag kan inte för denna värld förstå hur regeringen tänker. Man är beredd att ge garantier på flera hundra miljarder för ett kraftslag. Men när det handlar om att staten skulle stå för anslutningen för havsvind är det alldeles för dyrt. Och så pratar man om teknikneutralitet. Snacka om mytomani!

Den gröna omställning som pågår just nu och som har behov av att accelerera behöver besked från regeringen. Kommer det att finnas billig, konkurrenskraftig el i svenska ledningar 2030? Regeringen är svaret skyldig. Industrin är beredd att göra rätt, och transportsektorn behöver ställa om. Men det enda som kommer från regeringen är: Kärnkraft!

Någon kan ha dålig hörsel, någon annan dålig syn. Någon är kanske inte den snabbaste på att förstå samband. Men den här regeringen lyckas få samtliga handikapp med sig. Det är Sveriges konkurrenskraft och arbetstillfällen som står på spel. När ska regeringen vakna?

Jag är dessutom övertygad om att den kraftfulla utbyggnad som krävs görs bäst i offentlig regi. I sammanhanget vill jag även peka på att elnätsbolagens orimliga avgiftshöjningar på en monopolmarknad talar för att det bör införas ett tak på dessa avgifter och även för att det finns goda skäl att förstatliga delar och inte bara transmissionsnätet.

Fru talman! Nu när vi debatterar är priset söder om Dalälven i medel över dygnet 3,50 kronor per kilowattimme och toppar på 8 kronor per kilowattimme, medan jag hemma kan få samma produkt för 14 öre eller 11 öre per kilowattimme. Då måste jag fråga mig: Är det rimligt?

Det handlar om Sverigepriser eller Bekenmodellen har jag lyft fram otaliga gånger i talarstolen, och även med ministern här i dag. Det krävs ett femte prisområde för exportelen. Det måste prissättas på ett annat sätt.

Jag har försökt debattera detta med energiministern nyligen. Där blev det återigen ganska klart att regeringen inte vill stå på konsumenternas sida. Nej, man pratar hellre om mat till barn och om hur jag och Vänsterpartiet driver fantasilösningar.

Andreas Cervenka skrev i går i Aftonbladet: Är det någon som driver med oss? Den frågan är verkligen berättigad. Nej, det är bara sanningen. Vi har en regering som tittar på när svenska elkonsumenter betalar oskäliga elpriser framför allt i södra Sverige på grund av en havererad prissättningsmodell som låter kontinentens misslyckanden smitta av sig till Sverige. Cervenka gjorde en illustration i artikeln. Det är som att Malmöbor skulle betala 3 700 kronor för en liter mjölk och Sundsvallsborna en tjuga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Om inte detta väcker reaktioner, vad behövs för att människor ska reagera? EU:s våta dröm om en gemensam elmarknad där samma pris ska råda torde få lite frågetecken då vi i Sverige med våra egna fyra prisområden har en prisskillnad på 184 gånger eller 1 800 procent som det var i går. I dag är den på 8 000 procent; jag vet inte.

Skribenter och opinionsbildare börjar vakna nu när priserna skenar. Man skriver att politiken inte har vaknat och inte prioriterar det. Det stämmer i den mån att än så länge är det bara Vänsterpartiet som med en åsnas envishet driver frågan att det inte är rimligt att en samhällsviktig funktion som elproduktion prissätts på ett dysfunktionellt sätt som gör att konsumenter betalar överpriser på vår egenproducerade el.

Fru talman! Det jag hoppas på nu är att svenska folket ska reagera. Det är inte för att jag och Vänsterpartiet är de enda som driver frågan, utan för att det är så sjukt att företag och hushåll betalar överpriser på något livsnödvändigt när det kan finnas lösningar som råder bot på den enorma kapitalöverföring som pågår.

Att man prissätter guld och mineraler med en marginalprissättning i världen må hända. Men att man prissätter en livsnödvändig produkt som svenskarna, industrin och vår konkurrenskraft behöver på samma sätt visar att vi politiker har missat någonting.

Herr talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för svaret.

Jag har en följdfråga som bygger på detta. Marginalprissättningen och den gemensamma europeiska marknaden för el och fritt flöde bygger egentligen på att man vill ha samma pris i hela EU för samma vara.

Jag köper argumentet att det är flera saker som gör att det accelererar ytterligare. Det är framför allt tyskarna som inte har några elprisområden. Men med det sagt har vi i Sverige fyra elprisområden, och vi kopplas ihop med kontinenten. När skillnaderna är så stora mellan våra egna elprisområden, hur kan man då köpa argumentet att vi ska få samma pris i hela unionen?

Jag och Vänsterpartiet tror inte att vi kommer att lyckas med att få samma pris för samma vara i hela unionen, som är deras våta dröm. Jag förstår dem som driver på detta eftersom de inte har samma förutsättningar som vi har i Sverige. Det skulle vara genomförbart om man prissätter exportelen som en vara för sig när den passerar svenska gränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag bara hoppas att vi får mer stöd för att titta på denna modell, för detta kommer inte att hålla i längden. Svenska konsumenter går på knäna, och industrin drabbas. Det vore kul att höra om även Socialdemokraterna kunde köpa att vi är beroende av en annan modell för att svenskarna ska kunna stötta det system som vi har i Sverige.

Herr talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för hans anförande. Jag skulle egentligen kunna skriva under på allt som Olovsson sa, förutom att det svävade lite grann när det gäller hur vi ska finansiera kärnkraft om någon eventuellt vill satsa på sådan. Men jag håller med om och tror att den kommer att vara med oss länge som en baskraft.

Men jag är egentligen nyfiken på hur Socialdemokraterna ställer sig till den prissättningsmodell som vi har med marginalprissättning. Jag vet nämligen att Fredrik Olovssons parti har låtit Riksdagens utredningstjänst titta på det. Ni ställde frågor om Bekenmodellen. Mitt parti ställde ungefär samma frågor till Riksdagens utredningstjänst. Jag vet att svaren som kom från Riksdagens utredningstjänst var mycket svävande. Man skriver att den antagligen, eller förmodligen, skulle strida mot EU:s förordningar om fri rörlighet för varor och tjänster. Men det är ingenting konkret om att det inte skulle vara genomförbart med en annan prissättningsmodell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag vet att det finns ett mycket hårt tryck även från Fredrik Olovssons parti eftersom den modell som detta bygger på är orsaken till att vi i dag ser att skåningarna går på knäna när de kan få betala mellan 3,50 och 8 kronor per kilowattimme samtidigt som jag kan köpa samma produkt för 11 öre per kilowattimme. Jag tycker inte att det är rimligt, trots att jag själv skulle kunna köpa den så billigt.

Hur ställer sig Socialdemokraterna till denna prissättningsmodell som är dysfunktionell och egentligen förlegad utifrån att vi är den största exportören till kontinenten?

Herr talman! Jag tackar för försöket till svar från Stegrud.

Jag fick inget svar på vad skillnaden skulle ha varit på dagens elpris om det hade blivit kärnkraftsel vi exporterade - för det är det vi gör. Vi exporterar i dag överflödig el från Sverige till kontinenten. Det smittar av sig på priset vi har i dag.

De övriga försöken till svar lämnar jag därhän. Jag vill bara försöka få ett svar till: Vad säger Sverigedemokraterna om den prissättningsmodell vi har med marginalprissättning? Vi har export av el, oavsett om det är kärnkraftsel eller inte. När vi exporterar den för att täcka brister i Tyskland och Polen smittar deras pris av sig. Det är det vi kallar marginalprissättning. Vad tycker Sverigedemokraterna om den modellen? Är det bra för Sveriges konkurrenskraft och Sveriges energisystem att vi har den här marginalprissättningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag ska inte lägga ord i någons mun, men jag har nog läst någonstans att någon från Sverigedemokraterna har yttrat att det kanske inte är så jättebra med den här marginalprissättningen. Vad gäller för Sverigedemokraterna?

Herr talman! Tack, Jessica Stegrud, för ditt anförande!

Ibland blir det beklämmande. Här i kammaren, där vi stiftar lagar, ska man hålla sig till sanningen, men det kan komma vad som helst från talarstolen. Jag hoppas att Jessica Stegrud kan peka på när Vänsterpartiet har föreslagit att kablar till kontinenten ska kapas. Jag vill höra varifrån Stegrud har fått den bilden. Var har vi sagt att vi ska kapa kablar?

Jessica Stegrud säger att vi riskerar industrins framtid i Sverige om vi inte har kärnkraft. När jag besöker industrin i norra Sverige - tunga industrier, de som behöver mycket energi - säger de att det inte är kärnkraft som är deras lösning. De säger att de vill ha spelregler så att de vet att det finns tillräckligt med energi, både i nutid och till 2030-2035, så att de törs investera.

Jag vill också fråga vad Sverigedemokraterna menar att skillnaden skulle vara om vi hade två reaktorer till som tuffade på med dagens regler - det finns ju ett bästföredatum även för dem. Vad skulle till exempel skillnaden ha varit i dag, när det skiljer 9 000 procent på priset i norra Sverige och priset i södra Sverige? Vi skulle ju förmodligen ha exporterat den energi som dessa reaktorer hade producerat. Vad är skillnaden, menar Sverigedemokraterna, mot den el vi ska exportera i dag? Vad säger att vi skulle ha ett annorlunda läge med kärnkraft?

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag tolkar återigen ministerns svar som att anledningen till dagens fluktuation och över 9 000 procent dyrare el i elprisområde 4 skulle vara att de nämnda reaktorerna inte är i drift och att det inte har någonting med marginalprissättningen att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi vet dessutom att vi i Sverige hade nettoimport på 140 timmar för hela året och inte halva året, som ministern försökte påstå i vår debatt förra veckan. Jag hävdar att svenska folket skulle vara betjänt av ärlighet.

Fru talman! Jag har en fråga till energi- och näringsministern.

I ett inlägg på plattformen X i går skrev ministern om elprisernas bergochdalbana och hävdade, precis som vi hörde även i svaret till Fredrik Olovsson, att den beror på nedläggning av svensk kärnkraft och svenska reaktorer. Vidhåller ministern fortfarande det uttalandet? Är anledningen till att priset i södra Sverige i dag ligger 9 000 procent högre än i norra Sverige att vi nu har två reaktorer färre som tuffar på där? Beror prisfrustrationen och de höga priserna på nedläggningen av svenska reaktorer?

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det enda jag kan instämma i är missnöjet med effektsituationen i prisområde 4, och jag har redan gjort klart att den politik som har drivits hitintills bara har lett till större problem. Men teknikaliteter kring produktion, lagring och effekt får vi ta en annan gång.

Regeringen tycker som sagt att man tar problemen på största allvar. Vänsterpartiet delar inte denna uppfattning. Regeringen har inte agerat för att värna svenska intressen utan har passivt tittat på när den havererade prissättningsmodellen inneburit en överdebitering av företag och hushåll för en samhällsnödvändig funktion med över 300 miljarder kronor de senaste tre åren.

Sverigepriser handlar inte om att lösa tillgångsproblematiken på el och är inget inlägg i debatten om kärnkraft kontra vindkraft. Sverigepriser handlar om att stoppa den oskäliga förmögenhetsöverföringen från konsumenterna till elproducenterna och Svenska kraftnät i sin roll som huvudman för ett bristfälligt stamnät. De svenska departementen har också badat i pengar från elkonsumenter eftersom de inte ens har försökt stävja den dysfunktionella prissättningsmodellen. Det är en gigantisk överföring av kapital från svenska konsumenter till dem jag räknade upp.