Annika Hirvonen

Fru talman! Jag slås av den okunskap som civilministern visar om den korruption och de problem som förekommer i betygsättning i svensk skola, som är myndighetsutövning. Jag förstår att civilministern kanske inte har haft anledning att fördjupa sig i frågan än, men likvärdig myndighetsutövning är en hörnsten.

Vi hör hur lärare och andra som verkar inom skolan beskriver att de upplever korruption, skam och rädsla i samband med betygsättning. De utsätts för påtryckningar såsom "jag tar min skolpeng och går om du inte sätter ett högre betyg än du tycker att eleven förtjänar".

Detta är ett allvarligt problem i offentlig förvaltning, och civilministern bör ta det på allvar, inte vifta bort det som irrelevant i en debatt om korruption.

Fru talman! Makten ska utgå från folket i en demokrati, inte från storleken på plånboken. Kärnan i ett demokratiskt statsskick är just att varje människa har en röst som är lika mycket värd som andras. Det, fru talman, innebär att människorna - väljarna - också har rätt att veta vilka pengar det är som påverkar politiken.

För många är det lika lätt att skriva under på vår demokratis grundläggande premisser som det är att tro att korruption och dolda påverkansförsök hör hemma i någon Netflixserie eller i svaga demokratier i andra delar av världen. De senaste åren har dock tyvärr visat att både EU och Sverige har omfattande problem. Även här i Sverige finns politiker som är villiga att ta emot anonyma partibidrag, i strid med de regelverk vi själva har beslutat om, och i EU utreds nu en av de mest uppseendeväckande korruptionshärvorna vi sett, där politiker har sålt sina röster till främmande stater för miljonbelopp.

Det är allvarligt att i denna tid kunna notera att den nya svenska regeringen skrotar utredningen om korruption och otillåten påverkan i offentlig verksamhet och näringsliv. Det är häpnadsväckande att göra det samtidigt som Sverige dalar i Transparency Internationals årliga korruptionsindex. Vi får inte ta för givet att Sverige är immunt mot korruption.

Jag tycker att alla borde se de program som TV4:s Kalla fakta gjorde, för de visar mycket tydligt hur lätt fem av åtta svenska riksdagspartier viftar bort vad det betyder att vi tillsammans har sagt att vi ska ha regler om transparens kring vem som betalar till politiska partier.

Under våren kommer vi i Miljöpartiet att fortsätta arbeta för att skärpa lagstiftningen om anonyma partibidrag. Vi kommer att arbeta för att konstitutionsutskottet gemensamt ska föreslå ett tillkännagivande om förbud mot utländsk finansiering av partier. Jag hoppas att alla partier i dag kommer att ta ställning för minskad korruption och skärpta regler i Sverige.

Herr talman! Varannan lördag träffar jag ett gäng entusiastiska femåringar i en liten fotbollshall i bostadsområdet där jag bor. Vi brukar dela in dem i små lag, och så har alla var sin fotboll. Ibland springer de huller om buller, och ibland lyckas vi organisera något slags match.

Att få träna små tjejer i fotboll var ingenting som jag någonsin föreställde mig skulle vara en del av min vardag. Men att vara aktiv i föreningslivet, att engagera mig i det som mina barn vill ägna sig åt och att bidra till lokalsamhället har alltid varit någonting som jag precis som tusentals andra människor och medborgare i vårt land brinner för. För mitt barns del blev det fotbollen.

Det är en utmaning att engagera ideella ledare. Det vet nog var och en som är engagerad i en förening. Det gäller att hitta någon som ska ha ansvaret för lagkassan, vara kassör, och se till att vi fyller upp så att vi hinner se varje barn under varenda träning. Det är en utmaning.

Socialavgifter

Herr talman! Utmaningen är precis likadan och precis lika stor i den verksamhet som inte kallar sig idrott utan friluftsliv. Ändå har vi en regel som vi har bestämt om här i Sveriges riksdag som säger att just i idrotten ska man få undantag från att betala sociala avgifter för de ledare som bara får upp till ett halvt prisbasbelopp per år i ersättning. För friluftslivet gäller andra regler.

Vi har haft flera debattörer här i dag som inte har velat ta ställning för en förändring. Svaret på varför de inte vill göra det är lite luddigt. Men för oss i Miljöpartiet är det tydligt. Det är lika viktigt och lika värdefullt att stödja att ledare engagerar sig i friluftslivet som i idrottslivet.

Friluftslivet i sig har många viktiga värden. Genom de aktiviteter som friluftsorganisationer arrangerar öppnar vi dörren till den svenska naturen för många människor att uppleva och älska. Människor som älskar naturen är också det starkaste skyddet.

Friluftslivet precis som idrottslivet har en helt central del i det folkhälsofrämjande arbetet. Det är rörelse, men det är också naturupplevelser. Det i sig har en stark folkhälsofrämjande kraft.

Särskilt viktigt är förstås engagemanget i det lokala samhället och inte minst i att barn och unga ska ha en meningsfull fritid. För några passar det perfekt att ta på sig en matchtröja och springa efter en fotboll och att tävla. För många barn passar det mycket bättre att springa i skogen och leta kvistar och lära sig att göra upp en eld och att samarbeta snarare än att tävla.

Vi i Miljöpartiet vill uppmuntra allt detta, och vi vill främja att fler lägger mer av sin tid - sin värdefulla tid - på ett engagemang både i friluftslivet och i idrottslivet.

Därför yrkar jag i dag bifall till Miljöpartiets och Vänsterpartiets reservation 4. Vi vill att riksdagen ska säga till regeringen att man måste se över reglerna som gör skillnad på idrottsorganisationer och friluftslivsorganisationer när det kommer till sociala avgifter.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)

Pensioner

Herr talman! Jag tycker att det är vårt ansvar som lagstiftare att se till att vi har ett rimligt regelverk. Jag tycker inte att friluftsorganisationerna ska tvingas in och vara medlemmar någonstans, utan vi ska titta på verksamheten.

Med utgångspunkt i att vi i Miljöpartiet tycker att det är precis lika viktigt att främja friluftsliv som idrott vill vi ha samma regelverk vad gäller sociala avgifter. I dag är det inte på det sättet. Det är en värderingsfråga om man tycker att friluftsliv är lika mycket värt som idrott. Om vi politiker tycker att det regelverk som finns i dag inte funkar, inte tillämpas så som vi vill eller inte ser ut så som vi vill har vi ansvar för att ändra på det.

Jag vill fråga igen: Varför tycker Kristdemokraterna att det är bra att friluftsorganisationerna har högre kostnader för sina ledare än idrottsorganisationerna?

Herr talman! Jag vill ge Camilla Rinaldo Miller möjlighet att också kommentera den andra stora frågan i betänkandet som inte berördes i anförandet, nämligen frågan om de olika regler som i dag gäller för organisationer som har ledare inom idrott och organisationer som har precis lika hälsofrämjande verksamhet inom friluftslivet. Det finns flera motioner, bland annat från oss i Miljöpartiet, om att likställa dessa verksamheter i reglerna för socialavgifter.

I dag får en orienteringsförening som är medlem i Riksidrottsförbundet lägre kostnad för sina ledare och kan därmed ha mer verksamhet med mer ersättning till dem som många gånger huvudsakligen jobbar ideellt jämfört med en friluftsorganisation som bedriver liknande verksamhet i samma skog för samma barn och ungdomar. Jag undrar varför Kristdemokraterna tycker att det är rimligt att göra den här skillnaden.

Herr talman! Om man vill ta tag i den här frågan har vi i Miljöpartiet ett förslag i dag. Det förslaget är att riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att det undantag i socialavgiftslagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla friluftsorganisationerna och tillkännager det för regeringen.

När riksdagen gör ett sådant tillkännagivande får regeringen en beställning att titta på frågan och återkomma med ett utrett förslag. Processen som man sätter i gång genom ett tillkännagivande - det beslut vi skulle kunna rösta om i dag - blir förstås gedigen och civilsamhället involveras brett. Vi i Miljöpartiet tycker att det är märkligt att göra skillnad på å ena sidan att springa i skogen inom ramen för orientering och å andra sidan verksamhet i skogen för samma grupp ungdomar men inom ramen för en friluftsorganisation.

Det är ju någonting otroligt värdefullt och positivt att det finns organisationer som engagerar barn och ungdomar i att röra sig ute i naturen, oavsett om det är inom ramen för Riksidrottsförbundets verksamhet eller någon annan verksamhet för barn och unga. Men förutsättningarna är inte bra som det ser ut i dag. Därför vill jag fråga Moderaterna: Om ni nu tycker att man bör se över det här, varför bestämmer vi inte det i dag?

Fru talman! Runt om i EU har vi sett pushbacks vid flera av EU:s yttre gränser i strid mot asylrätten.

Senast i förra veckan tog jag del av ett vittnesmål från en svensk läkare om hur människors liv blivit brickor i ett spel där fullt friska människor, unga människor, dör på gränsen mellan Polen och Belarus, där de polska gränsvakterna gång på gång i stället för att hjälpa de här människorna till vård och tillgodose deras rätt att söka asyl pushar tillbaka dessa flyktingar till Belarus.

Kommer regeringen som EU-ordförande att ta tydlig strid mot olagliga pushbacks från EU-länder och tydliggöra att inga pushbacks får genomföras av Frontex?

Fru talman! Inledningsvis vill jag också rikta ett tack till statsministern för att han tillsammans med övriga EU-ledare gett uttryck för ett starkt stöd för Ukraina och det ukrainska folkets rätt att fortleva.

Senast i dag hörde vi ytterligare hemska nyheter om hur barn har slitits från sina föräldrar för att omplaceras i ryska familjer. Dessa brott måste beivras.

Fru talman! På EU-toppmötet diskuterades också hanteringen av människor på flykt. Europa har visat att Europa kan ta emot och hantera också stora flyktingströmmar samt ge människor på flykt skydd, bostad och tak över huvudet och integrera dem i våra samhällen.

Samtidigt kunde vi läsa i svensk press att regeringen har uttalat att den vill genomföra ett paradigmskifte, som innebär att fokus i migrationspolitiken flyttar från fromma förhoppningar till ordning och reda. Är den fromma förhoppning man vill lämna bakom sig, statsministern, respekten för människovärdet och mänskliga rättigheter, eller är det asylrätten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Jag oroar mig för att talet om att bekämpa organiserad människosmuggling kan leda till att man i stället bekämpar de utsatta människor som är på flykt.

Fru talman! De invändningar som justitieministern lyfter kring jämlikhetsdata har mycket riktigt blockerat ett utforskande av de här metoderna. Men det har skett mycket utveckling både inom näringslivet och inom akademin.

Behovet är skriande tydligt: Vi saknar systematisk kunskap om rasism i det svenska samhället. Studier som Brås rapport om afrofobiska hatbrott är otroligt viktiga och värdefulla, och det som är riktigt farligt är ju om vi inte agerar mot rasismen. Rasismen får konsekvenser. Den bryter ned skolbarns lust att gå till skolan och lära sig och utvecklas, och den bryter ned självkänslan hos människor. I värsta fall leder rasism till död, som i exemplet där sjukvårdspersonal bortförklarade en mans allvarliga sjukdomstillstånd med "kulturell svimning".

Vi har mycket att arbeta med kring rasism. Kunskap om hur rasismen ser ut och på vilka områden de största problemen finns är viktiga verktyg för att komma åt strukturell problematik med rasism på samma sätt som kunskap om hur män och kvinnor särbehandlats varit helt centralt i arbetet för jämställdhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är övertygad om att det inte kommer att vara enkelt att införa jämlikhetsdata. Jag är övertygad om att det kommer att finnas många års behov av utvecklande och förfinande för att uppnå bästa möjliga resultat. Men jag är övertygad om att det går och att det är ett viktigt verktyg för arbetet mot rasism i Sverige.

Fru talman! Det känns väldigt angeläget att vi kan ha denna debatt för att också reda ut en del sammanblandningar. Till att börja med vill jag tydliggöra att vi från Miljöpartiet inte förordar register eller registrering kring de här frågorna. Det som vi förordar är jämlikhetsdata baserade på frivilliga och anonyma enkäter, där man har självidentifikation som utgångspunkt. Alla dessa kriterier - frivillighet, anonymitet och självidentifikation - är nödvändiga för att inte jämlikhetsdatan ska få de negativa konsekvenser som Gunnar Strömmer lyfter upp.

Vi ser hur detta går att använda redan i dag. Man kan till exempel titta på den stora ungdomsenkäten. Där kan respondenterna välja om de vill fylla i till exempel uppgifter om sexuell läggning. Det är frivilligt och anonymt. Och det baseras helt på personens självidentifikation. Det som resultaten kan visa är om ungdomars levnadsvillkor skiljer sig åt baserat på vilken sexuell läggning eller transidentitet som de har angett att de har. Det är värdefullt för oss politiker och beslutsfattare.

Det finns också många företag som använder sig av jämlikhetsdata för att förbättra sina företag. Med just sådana här frivilliga och anonyma enkäter med självidentifikation som bas kan de ta reda på ifall det finns skillnader i hur man upplever till exempel kulturen på företaget och vidta adekvata åtgärder.

Sverige har alltså i praktiken redan jämlikhetsdata. Några delar finns i personnumret, precis som Gunnar Strömmer lyfter, till exempel kön. Andra delar finns i annan offentlig statistik, och vissa frågor ställer vi i anonyma, frivilliga enkäter.

Den blinda fläcken är verkligen rasismen. Föräldrars födelseland fångar nämligen inte på ett adekvat sätt in faktorer som hudfärg, religiös övertygelse eller ens etnicitet.

Jag tycker att Brås senaste studie om afrofobiska hatbrott verkligen är en väckarklocka. Här finns det stora samhällsutmaningar. Detta omfattar i princip alla samhällssektorer, och det drabbar barn redan i skolåldern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ökad kunskap, som är mer strukturellt insamlad, skulle vara värdefull också för att vi inte skulle fastna i diskussioner om vad som är föreställningar eller en polariserad debatt. Vi skulle då få hårda fakta.

Det har varit otroligt viktigt i arbetet för att Sverige ska bli mer jämställt att man har slutat prata om hur det i det enskilda fallet är legitimt att till exempel en kvinna har en lägre lön än hennes manliga kollega. Man kan peka på en massa enskilda fall och enskilda situationer, och varje gång kan man hitta en förklaring. Men när man ser mönstren och strukturerna kan man komma bort från diskussionen om vad som är anekdotiska undantag eller exempel och faktiskt få fokus på de stora strukturella problemområden som finns när det kommer till rasism i vårt samhälle.

Jag vill uppmana justitieministern att ta till sig den nya kunskapen kring jämlikhetsdata och överväga detta.

Fru talman! År 2021 gav vi i Miljöpartiet när vi satt i regeringen Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppgift att ta fram en tredje del i en påbörjad serie av rapporter som belyser rasismen i Sverige. De två första rapporterna behandlade antisemitism respektive islamofobi, och Brås nya studie belyser afrofobiska hatbrott och synliggör det som många har vittnat om under lång tid, nämligen hur hatbrott sker öppet på gator och torg, inom vården och på skolor och arbetsplatser. Verbala påhopp, där n-ordet och andra nedsättande uttryck används, är vanliga. I nästan en femtedel av anmälningarna förekommer våld. Dessa resultat är alarmerande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Brottsförebyggande rådet har också lyft fram problemet med att vi saknar jämlikhetsdata i Sverige, alltså kunskap som belyser utsatthet för rasism kopplat till religion, hudfärg eller etnicitet. Vi har i dag en väldigt omfattande könsuppdelad statistik men också många studier och enkäter - även den nationella trygghetsundersökningen och ungdomsenkäter - där de svarande tar upp till exempel sexuell läggning, transidentitet och andra aspekter. Men just när det kommer till rasism ställs inte dessa frågor i dag. Det gör att studien från Brå blir särskilt värdefull, men vi skulle behöva en mer omfattande bild av hur rasismen drabbar personer. Det handlar om att människor behandlar dem sämre på grund av religion, hudfärg eller etnicitet.

Därför vill jag fråga justitieministern om han kommer att ta några initiativ för att ta fram mer kunskap och arbeta fram jämlikhetsdata, till exempel inom ramen för den nationella trygghetsundersökningen, som polisen genomför och som är ett väldigt viktigt arbete som också vi politiker här i Sveriges riksdag använder för att fatta beslut och prioritera.

Frågan om jämlikhetsdata har tidigare utretts av Diskrimineringsombudsmannen år 2012, och slutsatsen blev även då att man både kunde och borde införa detta i Sverige för att få en större synlighet i statistiken och en tydligare kunskapsbild. Sverige har även av EU och FN-organ blivit uppmanat att införa jämlikhetsdata specifikt kopplat till rasism, där kunskapen är bristfällig.

Frågan är konkret: Kommer Gunnar Strömmer att verka för detta?

Herr talman! Drygt ett år efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan är det tydligt att alla ord om mänskliga rättigheter var totalt tomma.

I dag tvingas flickor och kvinnor att bära burka eller heltäckande hijab utanför hemmets väggar. Kvinnor får inte arbeta. Flickor får inte utbildning. Från sjätte klass skickas man hem. Konsekvenserna blir fler barnäktenskap. Vi ser också att mammor tvingas sälja sina döttrar för att ha råd med mat och mediciner till sina övriga barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fattigdom, hungersnöd och övervåld ökar. Trots det väljer regeringen att sänka biståndet till Afghanistan. Vad kommer regeringen att göra för att flickor och kvinnor i Afghanistan ska ha tillgång till mänskliga rättigheter?

Fru talman! Det är oacceptabelt att människor i svensk hälso- och sjukvård behandlas olika baserat på hudfärg. Det är oacceptabelt att människor dör till följd av rasistiska föreställningar hos vårdpersonal. Det är en helt central uppgift för samhället att se till att den strukturella rasismen synliggörs och åtgärdas.

Jag är väldigt glad att regeringen kommer att arbeta vidare med den nationella plan mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott som vi i Miljöpartiet sjösatte under vår tid i regeringen. Jag förväntar mig att det kommer fler åtgärder - att rasism i samhället synliggörs genom insatser som jämlikhetsdata och forskningssatsningar och att vi både fortbildar befintlig personal och säkerställer att de som ska jobba i hälso- och sjukvården i framtiden har kunskap om hur rasistiska föreställningar påverkar vilken vård människor får.

Detta är en livsviktig fråga. Det är en fråga om mänskliga rättigheter och om tillgång till jämlik vård.

Fru talman! Jag får tacka för svaren. Det är tydligt att Mats Persson erkänner att detta är ett angeläget problem. Det som inte är lika tydligt är om utbildningsministern kommer att vidta några ytterligare åtgärder eller om han anser att den kartläggning som gjorts visar att det i dag är tillräckligt bra på utbildningarna till hälso- och sjukvårdsyrken.

Sedan har vi den fråga som utbildningsministern själv var inne på, att det är svårt att veta hur det fungerar och hur det ser ut. Det finns många beskrivningar, anekdoter och enskilda fall av diskriminering som visar att det finns rasism inom hälso- och sjukvården. Det som saknas i Sverige är systematisk kunskap på strukturell nivå. Därför menar inte bara vi i Miljöpartiet utan också EU och FN att Sverige skulle behöva införa någon form av jämlikhetsdata, baserade på frivillighet, anonymitet och självidentifikation, som på ett strukturellt plan kan synliggöra hur rasismen ser ut.

Jag har själv, precis som Liberalerna som parti, arbetat med jämställdhetspolitik under lång tid och sett hur central den könsuppdelade statistiken har varit för att nå framgång - för att inte olika beskrivningar av bristande jämställdhet eller upplevelsen av att löner är ojämställda etcetera ska kunna viftas bort. Har man svart på vitt hur det ser ut blir det lättare att nå enighet, i politiken och med myndigheter och chefer i hela det offentliga. Man har en gemensam problembild och kan agera utifrån den.

Därför vill jag fråga utbildningsministern om han kommer att ta initiativ för att det ska utvecklas jämlikhetsdata. Jag tänker att universiteten och högskolorna här skulle kunna spela en helt central roll för att ta fram bra metoder. Eftersom jämlikhetsdata som synliggör rasism skulle behöva skilja sig från den könsuppdelade statistiken, som baserar sig på personnummerdata, krävs det att man noggrant överväger och väger in hur frivillighet, självidentifikation och anonymitet både kan säkerställas och påverkar jämlikhetsdata och resultat. Avser utbildningsministern att ta initiativ för att vi ska få jämlikhetsdata?

Fru talman! I en debattartikel i Expressen i höstas skriver 18 företrädare från vården och olika människorättsorganisationer om hur rasismen utsätter kvinnors och barns hälsa för risk i mödra- och förlossningsvården, hur föreställningar om skillnad på svart och vit hud leder till att olika smärtlindring ges till barn med olika hudfärg och hur undervärdering av symtom, fördröjd vård, nekande av nödvändig behandling och hårdhänt hantering liksom otrevligt bemötande påverkar patienter som rasifieras i vården.

I yttersta fall leder rasism i vården till att människors liv riskeras. Ett sådant fall är mannen som i stället för att få akut vård avfärdades med hänvisning till något som kallades kulturell svimning.

Det är uppenbart att det finns rasistiska föreställningar som påverkar den vård som människor får. Även om det borde vara självklart för var och en att hälso- och sjukvård enbart ska ges på vetenskaplig grund och inte alls påverkas av rasistiska föreställningar är det uppenbart att det ändå sker. Då har regeringen ett ansvar att agera.

Vi i Miljöpartiet fattade beslut om den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott under vår tid i regeringen. Det är viktigt att det arbetet fortsätter, men det behövs också särskilda insatser till vården. Det behöver vara ett prioriterat område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Kunskap och kompetens är centralt. Jag har i flera sammanhang lyft fram behovet av kunskap om rasismen i sig och så kallade jämlikhetsdata för att svart på vitt synliggöra skillnader i hur människor behandlas. Jag vill fråga utbildningsministern om han ser ett värde i att ta fram jämlikhetsdata för att på samma sätt som vi har jobbat systematiskt för jämställdhet mellan kvinnor och män baserat på könsuppdelade data kunna göra detsamma vad gäller rasism.

Jag tycker att det är bra att utbildningsministern tar tydlig ställning mot rasism, men jag är inte nöjd med att ministern utgår från att rasism är något som bemöts och inte förs vidare i utbildningarna. Det vi ser i vården är att det förekommer rasistiska föreställningar, och då menar jag att det inte räcker att utgå från att utbildningarna har hanterat detta tillräckligt väl. Jag tror tvärtom att det behövs tydligare insatser som också hanterar eventuella rasistiska föreställningar som studenter bär med sig när de kommer till sin utbildning, och jag är övertygad om att det också behövs insatser som fortbildar den personal som redan är verksam i dag. Jag undrar om Mats Persson är beredd att göra mer för att det ska bli verklighet.

Fru talman! Tintin blev bara åtta år. Pappan sitter häktad misstänkt för mord. Tintins mamma gjorde allt i sin makt för att skydda sitt barn. Samhället svek och tvingade Tintin, trots att han var skräckslagen, att umgås med pappan. Och nu är han död.

Runt om i vårt land finns fler barn som precis som Tintin tvingas till umgänge med en förälder som varit våldsam och som barnen är rädda för. Det här måste få ett stopp. Barns rätt måste stå i centrum. Vi i Miljöpartiet kräver ett stopp för att tvinga barn till umgänge med föräldrar som utövat våld. Vi kräver en lex Tintin. Kommer regeringen att införa en lex Tintin?

Herr talman! Det är fantastiskt vilka insatser som civilsamhället och även folkbildningen har gjort här.

När vi i Miljöpartiet såg till att införa Svenska från dag ett var det som ett komplement där det offentliga inte erbjuder utbildning inom ramen för vuxenutbildningen. Men här har man ett val. Den nya regeringen kan välja att låta samhället, det offentliga, ge de ukrainska flyktingarna samma rättigheter som alla andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige har. Det är möjligt för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill än en gång fråga om det stämde att Moderaternas uppfattning var att ukrainska flyktingar skulle få rätt till sfi. Det lovade nämligen som sagt Moderaterna i valdebatten hos Nordic Ukraine Forum i augusti. Detta är en väldigt viktig fråga som berör många människor.

Vi i Miljöpartiet tycker att stödet till det ukrainska folket också ska omfatta drägliga levnadsvillkor för de flyktingar som Sverige har tagit emot. Vi tycker att det är viktigt att de barn som förlorat sitt hem, som skilts från fäder och andra familjemedlemmar och som ryckts från sina förskolor och skolor inte ska tvingas att leva i fattigdom i de fall där frivilligorganisationers insatser inte räcker till och där föräldrarna inte kan komma i arbete på grund av att de inte har tillgång till svenska språket.

Jag uppmanar regeringen att agera. Ukrainska flyktingar borde ha samma rättigheter till sjukvård, svenska för invandrare och etableringsinsatser som alla andra flyktingar som får skydd i Sverige.

Herr talman! Jag delar Maria Malmer Stenergards syn att utgångspunkten förstås är att de flesta vill arbeta och försörja sig genom arbete. Det är också min bild när jag möter flyktingar från Ukraina och andra länder.

Vi vet att det är väldigt svårt att få ett arbete i Sverige utan att ha tillgång till grundläggande kunskaper i svenska språket. Det är därför som sfi, undervisning i svenska för invandrare, är en så central del av integrationspolitiken. Svenska språket är nyckeln för att få ett jobb; det räcker inte att på papperet ha rätt att söka ett jobb.

Det är ett problem att vi nu har haft flyktingar från Ukraina i Sverige i snart ett års tid utan att dessa flyktingar har haft rätt till sfi. När jag var på en valdebatt hos Nordic Ukraine Forum i augusti sa Moderaternas riksdagsledamot att Moderaterna vill att ukrainska flyktingar ska ha rätt till sfi. Jag vill fråga Maria Malmer Stenergard om den moderata riksdagsledamoten i så fall inte talade sanning.

Moderaterna har nu tagit över regeringsmakten och har haft flera månader på sig att vidta åtgärder. Här i dag skulle Maria Malmer Stenergard åtminstone kunna ge ett besked om att det i framtiden ska komma ett förslag om att också ukrainska flyktingar ska ha rätt till sfi - för det behövs. Människor, speciellt flyktingar, som lever i sysslolöshet och inte får ett arbete behöver få tillgång till meningsfull sysselsättning och den nyckel som svenska språket faktiskt innebär för att både bli delaktig i samhället och kunna försörja sig.

Egen försörjning är helt centralt, speciellt när alternativet är att leva under fattigdomsgränsen, på 71 kronor om dagen. Det räcker inte. Även om jag välkomnar och lovordar insatserna från Europol och den svenska polisen för att få stopp på människoexploatering måste vi också se till att bekämpa fattigdomen som de ukrainska kvinnorna och barnen lever under när dagersättningen är så låg som 71 kronor om dagen för en vuxen och 50 kronor om dagen för en tonåring. Att laga mat för de pengarna och dessutom ha råd med kläder är inte realistiskt för någon av oss, inte heller för flyktingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte heller värdigt ett land som Sverige. Vi är det land i Norden som har sämst villkor för ukrainska flyktingar. Massflyktsdirektivet hindrar inte att vi ger de ukrainska flyktingarna rätt till sfi, rätt till vård och en försörjning som det går att leva på. Det klarar andra EU-länder. Vi har också sett hur flyktingar lämnat Sverige för att i stället bosätta sig i andra länder som har villkor som är värdigare att växa upp under om man är en barnfamilj.

Jag undrar om det kanske är så att den här regeringens syn på migration lyser igenom, att man i själva verket tycker att det vore ganska bra om inte ukrainska flyktingar ville söka skydd i Sverige.

Herr talman! Jag har noterat att regeringen inte vill höja nivån på dagersättningen och inte vill ge ukrainska flyktingar rätt till sfi, trots att man lovade det före valet.