Roger Hedlund

Fru talman! Min fråga går till bostadsminister Andreas Carlson.

Europeiska kommissionen lägger nu grunden för en ny investeringsplattform för bostäder. De kommande åren investerar man 10 miljarder euro i detta. Detta är – det liknar många andra fall när det gäller Europeiska kommissionen – en ny inblandning i bland annat svensk bostadspolitik, som man gärna vill utveckla. Det gäller många politiska områden.

Om du frågar mig sköter medlemsstaten Sverige detta snabbast och enklast själv med den svenska bostadspolitiken.

Hur ser ministern på den här frågan?

Fru talman! Jag ställer frågan igen till Alireza Akhondi. Vad menar ledamoten att jag har stått och ljugit om här i kammaren? Vad menar ledamoten att jag har ljugit om i statistiken från Boverket? Jag skulle gärna vilja ha svar på det. Det är en sak att säga att man tolkar statistik olika, men var ljuger jag?

Min andra fråga, fru talman, är varför man ska låta migranter gå före i bostadskön. Av vilken anledning ska vi möjliggöra det för utländska medborgare? Jag kan absolut inte förstå syftet bakom det - mer att man helt i onödan skapar konflikt i samhället när man ger förtur till vissa grupper med hänvisning till deras utländska bakgrund.

Den sista frågan som kom, fru talman, var på vilket sätt den här propositionen löser bostadsbristen. Det är klart att den här propositionen inte löser bostadsbristen i sin helhet. Det tror jag heller inte att någon förväntar sig. Det här är ett av flera förslag som ska lösa bostadsbristen och skapa förutsättningar för både starka och svaga grupper på bostadsmarknaden att få tillgång till bostäder.

I huvudsak krävs det långsiktighet i bostadspolitiken, något som Centerpartiet knappast kan anses vara delaktigt i att skapa förutsättningar för. Det är ju inte långsiktigt att slå sönder bostadsmarknaden med den migrationspolitik som har förts under alla dessa år. Långsiktighet skapar vi genom att till exempel skapa konkurrens på bostadsmarknaden för att människor ska få möjlighet att efterfråga det som faktiskt byggs.

Fru talman! Alireza Akhondi från Centerpartiet står här i kammaren och säger att jag ljuger. Men jag hänvisar bara till det Boverket skriver om bostäder åt nyanlända i sin enkätsammanställning, precis som jag gjorde i mitt anförande.

I sammanställningen framgår det tydligt att hälften av kommunerna ger permanenta kontrakt, alltså tillsvidare- och förstahandskontrakt, till nyanlända migranter med hänvisning till bosättningslagen och att 90 kommuner ger kontrakt som kan övergå till tillsvidare- och förstahandskontrakt efter att en tid har gått. En stor andel av kommunerna ger alltså permanenta kontrakt till nyanlända migranter, enligt Boverket. Det är fakta i en undersökning som kommer från mitten av 2024.

På vilket sätt kommunerna ger bostäder varierar såklart. Det är också enligt nuvarande lagstiftning möjligt att göra den variant som ledamoten hänvisar till, med bostäder vid en mack. Så är det ju, men det är nog i huvudsak ett undantag.

Kom alltså inte och säg att jag ljuger i talarstolen! Det är bara att kolla upp Boverkets enkät gällande den här frågan.

Fru talman! Den så kallade omläggningen som Markus Kallifatides nämner skedde för ett antal år sedan. Jag kan inte säga att situationen ser direkt bättre ut på svensk bostadsmarknad efter den omläggningen, utan den har fortsatt att försämras även efteråt. Uppenbarligen skapar inte all den politik som Socialdemokraterna lägger fram på området bättre, utan snarare sämre, förutsättningar på bostadsmarknaden. Underskottet av bostäder har byggts på under varje år som Socialdemokraterna har regerat.

Bostadspolitik är något som behöver lösas på lång sikt, inte på kort sikt. Om man öppnar upp landet för en extremt stor migration skapar man också en extremt stor bostadsbrist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Jag antar att vi även i fortsättningen får leva med att Socialdemokraternas politik alltid kan presenteras med orden "vi såg det inte komma" när saker och ting går åt skogen.

Nu löser vi bostadsproblematiken, vars huvudorsak löses genom en minskad migration, med en långsiktighet på bostadsmarknaden och genom att skapa förutsättningar för ökad konkurrens så att vi kan få ned bostadspriserna och få fler som efterfrågar det som byggs. Men jag måste också få ställa en fråga till Socialdemokraterna: Varför ska migranter få gå före i bostadskön även efter bosättningslagens upphörande?

Fru talman! Det blev lite olyckligt i mitt förra replikskifte med Markus Kallifatides. Jag ställde en fråga när en replik inte var möjlig. Därför ställer jag frågan igen i detta replikskifte.

Markus Kallifatides nämnde i sitt anförande att det finns strukturell hemlöshet, höga bostadspriser, familjer som efterfrågar större lägenheter men har svårt att få det och unga som måste bo kvar hemma på grund av att det råder bostadsbrist i Sverige. De som är mest utsatta är nu ännu mer utsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Fru talman! Det går inte att komma ifrån att det hela föranleddes av den socialdemokratiska migrationspolitiken. En stor andel nyanlända har haft behov av bostäder, och man har gett dem förtur i bostadskön. Därmed har vi fått en kraftig bostadsbrist i Sverige. Frågan är hur Socialdemokraterna och ledamoten tänkte när de genomförde sin migrationspolitik med vetskap - hoppas jag - om att när migrationskurvan ökar hänger bostadsbyggandet inte med. Vilken problemlösning hade de? De måste väl ha haft en tanke om hur de skulle lösa den bostadsbrist som uppstod?

Nu kommer man i efterhand och säger att det är regeringen som har ansvar för situationen. Självklart ansvarar vi för dagens situation, men orsaken till situationen är Socialdemokraterna. Därför ställer jag frågan: Hur har de tänkt lösa det här? Socialdemokraternas politik innebär att man slår hårt mot dem som redan är utsatta på grund av bostadsbristen i Sverige. Det är dessa som drabbas av Socialdemokraternas migrationspolitik.

Herr talman! Det är ett delat ansvar för att ordna planering och ordnande av bostäder till alla medborgare. Det kan varken staten eller kommunen helt självständigt ansvara för, utan det går i en röd tråd uppifrån och ned. Det är väl ganska självklart.

Herr talman! Jag vet egentligen inte vad man förväntar sig för svar när man ställer den frågan. Riksdagen är lagstiftande, och kommunerna är verkställande. Den kombinationen är ganska tydlig.

Från vår sida skapar vi förutsättningar genom lagstiftningen för att kommunerna ska kunna verkställa möjliggörandet av att ta fram bostäder. Det är en del av den proposition som vi har framför oss och debatterar här i dag. Det handlar om att skapa förutsättningar för kommunerna att göra det.

Men det handlar också om att kunna ställa krav genom handlingsplanen för att kommunerna i större utsträckning ska samordna med varandra men också inom sig planera för bostadsförsörjningen.

Som jag var inne på tidigare är bostadsplanering någonting som man gör framför allt under en lång planeringsperiod. Då är den här propositionen ett bra exempel på hur man möjliggör att planera över tid för att bostäder ska kunna finnas.

Herr talman! Det blir däremot väldigt svårt att planera för bostadsförsörjningen när man har haft en regering som både Socialdemokraterna och Miljöpartiet har suttit i och som har sett till att slå sönder hela bostadsmarknaden och den långsiktiga planeringen genom att ta emot så pass många nyanlända migranter under en väldigt kort tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Det förstår alla utom uppenbarligen den gamla regeringen att man inte kan hantera bostadspolitiken på det sättet. Det går inte att ordna fram bostäder på så kort tid. Därför behöver bostadsbyggandet harmoniera med migrationspolitiken. Det gör den i dag med Sverigedemokraternas migrationspolitik.

Herr talman! Det är klart att man kan ha tunnelseende när man diskuterar saker och ting och verkligen bara hålla sig till de exakta formuleringar som finns i propositionen. Men jag tror inte att det blir någon bra debatt i slutänden.

Det Sverigedemokraterna lyfter fram är vår följdmotion, som också blir ett tillkännagivande. Där förklarar vi varför vi kliver ifrån propositionens syfte i dess mening. I övrigt har vi stor gemenskap i att ställa oss bakom propositionens utgångspunkter.

Därför lägger jag såklart fokus där. Det handlar om möjligheterna till förtur som man i dag ger till människor med utländsk bakgrund. Det är klart att vi väljer att lyfta fram just den punkten i propositionen.

Det är föranlett av en migrationspolitik som har havererat och som har sett till att vi hamnat där vi är i dag. Med en sund migrationspolitik hade vi kanske aldrig ens behövt diskutera den här formen av förturer.

Herr talman! För att få en helhet behöver man ta in varför vi är där vi är i dag. Vilka förturer har getts, och varför vill vi förändra lagstiftningen i dag? Det är därför vi också diskuterar migrationspolitiken utöver de tre förslag som finns i propositionen.

I övrigt ställer vi oss bakom de förändringar som jag tog med i mitt anförande. Det handlar om att kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning ska ersättas med en handlingsplan och att kommunerna ska ta hänsyn till varandra i samordningen av planeringen av bostäder.

Det är bra förutsättningar för en planering för att se långsiktigt på bostadspolitiken. Bostadspolitik är ingenting som man kan reglera på kort tid. Det är saker och ting som tar lång tid. Därför är förslagen väldigt bra för den långsiktiga planeringen.

Herr talman! Det finns ett antal saker att lägga fram förslag om när det gäller hur vi ska lösa saker och ting. Vi har pratat om det här i många år. Konkurrensskapande åtgärder skulle jag säga är det viktigaste för att få till bostäder som folk har råd att efterfråga och därmed skapa flyttkedjor. Det är någonting som Socialdemokraterna aldrig tittade på över huvud taget under sin regeringsperiod. Vidare vill jag nämna startlånsmöjligheter, översyn av amorteringskravet och hyrköpsmodeller som möjliggör för svaga grupper att komma in på marknaden för ägda bostäder. Sedan finns det en rad andra förslag, såsom planeringsstimulans och omvandling av lokaler till bostäder för att få till fler bostäder på bostadsmarknaden.

Men i första hand, herr talman, är en stram migrationspolitik den bästa förutsättningen för att återigen få en balans på bostadsmarknaden, så att människor får möjlighet till en bostad. Hade den socialdemokratiska regeringen fått fortsätta hade bostadsbristen byggts på. På vilket sätt, herr talman, skulle det leda till en minskad segregation och till att utsatta personer på bostadsmarknaden får bostad? Det förstår inte jag. Det svaret vill jag gärna få nu, herr talman, från Markus Kallifatides i hans sista replik. Hur resonerade Socialdemokraterna? Tar ni ansvar för situationen på bostadsmarknaden? Hur kan det över huvud taget vara så att ni inte skäms för att ni skapat de situationer som vi ser på bostadsmarknaden i dag utan i stället försöker vända frågan till hur Sverigedemokraterna nu ska lösa den problematik som ni har skapat i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Nu var detta dessvärre slutrepliken. Markus Kallifatides har inte rätt till fler repliker.)

Herr talman! Jag tackar Markus Kallifatides för hans replik, som ger mig möjlighet att ytterligare förtydliga något som jag tyckte att jag förtydligade väldigt pedagogiskt redan i mitt huvudanförande.

Anvisningslagen, det vill säga bosättningslagen, regleras inte i civilutskottet. Det är inte här vi behandlar de förslagen. Jag följdmotionerar inte på en proposition i civilutskottet när den berör ett annat utskott. Den diskussionen har jag varit väldigt tydlig med.

Jag tyckte också att jag var tydlig i mitt huvudanförande om att anvisningslagen har en väldigt felaktig grund i och med att man ger en gräddfil. Framför allt blir den anvisningslagen väldigt felaktig när man har en sådan migrationspolitik som Socialdemokraterna utformade under sin regeringsperiod. Grundproblemet är att det kommer extremt många nyanlända migranter samtidigt som det inte finns bostäder.

Det som jag pratar om här är att man när etableringstiden gått ut inte ska kunna fortsätta behålla en bostad och ett förstahandskontrakt; det innebär en förtur i bostadskön, vilket inte är rimligt. Det är det som vi debatterar här i dag, och det är det som Sverigedemokraterna följdmotionerar om. Vi vill ha en förändring av nuvarande lagstiftning, som möjliggör att man efter etableringstiden kan behålla sin lägenhet, vilket innebär att man går före i bostadskön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Men återigen: Att vi har den här situationen med en stor segregation, som Markus Kallifatides uttrycker det i debatten här i dag, beror i huvudsak, herr talman, på Socialdemokraternas migrationspolitik. Den fråga som i första hand ska ställas är: Varför hade man en migrationspolitik som skapade den situation som vi har i Sverige i dag och som Tidöregeringen i dag får ta hand om?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Det innebär ett bifall till vårt förslag om tillkännagivande och i övrigt ett bifall till propositionen.

I dag diskuterar vi en proposition om i huvudsak tre förändringar. Det är att de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjning ska ersättas med en handlingsplan. Denna nya handlingsplan innebär redogörande för behov av nya bostäder och att man i planeringen tar hänsyn till samordning med andra kommuner.

Det är även att lagen om kommunal markanvisning ges ett uttryckligt bostadsförsörjningssyfte.

Och det sista är att förtur i bostadskön kan ges även vid avgiftsbelagd bostadskö. Denna sista punkt innebär att respektive kommun tillsammans med fastighetsägarna ska bestämma lämpliga kriterier för förtur. Det innebär också en vidare syn på i vilka fall förtur kan ges.

Låt mig ge exempel från verkligheten ute i våra kommuner på hur detta med förtur i bostadskön har hanterats. Boverket har gjort en enkätsammanställning, bland annat om att ordna bostad åt nyanlända, som kom i mitten av 2024. Den visar att över hälften av alla kommuner ger tillsvidare- och förstahandskontrakt i och med att den här bosättningslagen trädde i kraft 2016.

Herr talman! Utöver det har vi 90 kommuner som ger tidsbegränsade kontrakt som kan övergå till tillsvidare- och förstahandskontrakt. En väldigt stor andel av våra kommuner ute i landet möjliggör på detta sätt att ge förtur till dessa nyanlända även efter etableringsperioden och även efter att bosättningslagens syfte har utgått.

Det är såklart en ordning som inte är okej. Det är helt orimligt att vi har en bostadspolitik som innebär att kommunerna kan ge gräddfil i bostadskön bara för att man är nyanländ migrant och därmed har utländsk bakgrund. Det är det som Sverigedemokraternas förslag och bland annat denna proposition handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Herr talman! Låt mig sammanfatta en del galenskaper, som jag skulle vilja uttrycka det, i den gamla migrationspolitiken. Anvisningslagen möjliggjorde för eller tvingade i viss mån kommunerna att köpa bostäder för att ha till de migranter som anlände till Sverige, utifrån att man enligt anvisningslagen är tvungen att ordna fram bostäder.

Denna lagstiftning har också lett till många undanträngningseffekter och till att framför allt många av de utsatta grupperna utöver andra medborgares behov av bostäder har åsidosatts. Det blev en undanträngningseffekt för dem som kanske hade störst behov av en bostad, eftersom man enligt anvisningslagen i första hand gav bostäder till de migranter som kom till Sverige.

Vi - inte Sverigedemokraterna då - har också byggt upp ett latent bostadsbehov sedan 2006 utifrån tidigare regeringars beslut. Det finns, enligt Boverkets rapport, ett latent uppbyggt behov på 175 600 bostäder. Den gamla migrationspolitiken har alltså lett till att bostadsbristen ökat på ett sådant sätt att vi i dag ser hiskeliga siffror på ett uppbyggt latent bostadsbehov.

Befolkningen ökade med 1 miljon mellan 2012 och 2022, enligt SCB. Med vår nya migrationspolitik, som den här regeringen för fram tillsammans med Sverigedemokraterna i Tidöavtalet, har SCB visat att befolkningen kommer att öka med 500 000 personer de närmaste tio åren. Vi möjliggör alltså för första gången att komma ikapp den stora bostadsbrist som de tidigare regeringarna har skapat i Sverige.

Herr talman! Utöver det driver vi på för att nu se till att skapa förutsättningar för återvandring på riktigt.

I EBO-lagen, som har diskuterats i debatten före oss här i dag, har det gjorts förändringar när det gäller till exempel dagersättningen.

Och regler kring inneboende, alltså att juridiskt bestämma hur många människor som kan bo i en bostad, har också möjliggjorts genom tidigare lagändringar. Madrasslägenheterna, skuggsamhället och trångboddheten tas därmed bort i och med den nya regeringens och Sverigedemokraternas nya lagstiftningar.

Herr talman! Det som vi för fram i vår följdmotion - och i förslaget till tillkännagivande - när det gäller förturer, som det finns behov av i Sverige i dag, är att det i huvudsak ska ligga på individnivå. Förtur ska kunna ges till exempel av förvaltningsmässiga skäl, vid allvarlig hotbild mot hyresgäst, av medicinska skäl, i viss mån av näringslivsskäl, vid skilsmässor med barn inblandade och till brottsoffer. Det här behöver deklareras tydligare i lagstiftningen, så att inte förturer i bostadskön ges alltför vitt och brett. Vi måste respektera att vi har bostadsköer, och dessa behöver i största möjliga mån vara raka utifrån kötid.

I huvudsak ser vi att en stor brist i dagens möjligheter till förtur i bostadskön kommer sig av att kommunerna ger tillsvidarekontrakt och förstahandskontrakt till de nyanlända migranter som kommer till Sverige. Det har gjort att vi i dag har ett system där människor som kommer till Sverige inte bara ges en möjlighet till en bostad direkt när de kommer hit utan även får behålla den efter etableringstiden. Det är inte rimligt att ha ett sådant system. Det är också det som Sverigedemokraterna trycker på i motionen och i förslaget till tillkännagivande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Riksdagsledamoten Sanna Backeskog från Gävleborgs län deltar i denna debatt och beskriver situationen i Region Gävleborg och de brister som hon upplever där. Jag skulle bara vilja säga att det tar tid att ställa om. Vi fick inte direkt en fin överlämning från det tidigare socialdemokratiska styret.

Jag kan dock konstatera att Sverigedemokraterna lyckas väldigt bra med den omställning som vi gör i Region Gävleborg nu när vi styr tillsammans med Kristdemokraterna, Moderaterna och Sjukvårdspartiet. Vi jobbar just med de frågor som det behöver jobbas med, fru talman, för att vi ska kunna skapa förutsättningar för en god och fungerande sjukvård.

Vi har till exempel under det första kvartalet i år lyckats minska hyrpersonalen i Gävleborg med 31 procent. Vi växlar alltså om från hyrpersonal till fast anställda, vilket också skapar mer trygghet i det bemötande och den vård som vi ger till medborgarna. Det är ett sätt att ställa om för att skapa trygga förutsättningar för dem som får vård men också att skapa ekonomiska förutsättningar rent långsiktigt. Detta är något som vi har sett problem med under åratal av socialdemokratiskt styre. Nu får vi en förändring.

Socialdemokraten Mikael Dahlqvist, från Värmland, nämner jämställdhetsfrågorna och Sverigedemokraterna. Där kan jag bara säga att det första vi gjorde när vi tillträdde var att vi tog bort bidragen till Ibn Rushd, som enligt Folkbildningsrådet visade sig ha en kvinnofientlig, homofientlig och antisemitisk hållning. De bidragen slopade vi direkt. Vi agerar när vi får möjligheten att styra. Så blir det, fru talman, när Sverigedemokraterna får inflytande över politiken.

(Applåder)

Fru talman! I dag i kammaren debatterar och diskuterar vi situationen i sjukvården. Vi har fyra interpellanter som har ställt en fråga till ministern gällande detta.

Jag skulle vilja börja med att säga att det är viktigt i politiken att se långsiktigt på verksamheterna och inte agera här och nu. Det är förutsättningen för att kunna hantera svårare motgångar i framtida ekonomiska lägen. Det behöver man bära med sig som politiker när man agerar ute i de regioner som vi nu pratar om och som är så hårt ansatta.

Det är också viktigt med förebyggande arbete som kan motverka framtida kostnader. Att man arbetar förebyggande är ju någonting som Socialdemokraterna gärna slår sig för bröstet för. Men i praktiken, när de förslagen kommer, ser vi att man egentligen inte är intresserad av att driva den politiken. Man är alldeles för naiv inför den samhällsutveckling som man inte ser komma.

När det gäller hanteringen av de resurser som vi har ute i regionerna och skötseln av den ekonomi som vi av skattebetalarna är satta att förvalta ser vi många exempel på hur man väljer att agera runt om i landet, fru talman. Låt mig ta ett exempel från min egen region, Gävleborg. Där kom man på den briljanta idén att man skulle köpa in och äga vindkraftverk. Att äga och driva vindkraftverk ligger inte riktigt i den kompetens som vi har ute i regionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det visar också resultatet av användningen av de två vindkraftverk som Socialdemokraterna köpte in i Gävleborg. Resultatet i slutänden är att man vinner ett pris från Skattebetalarnas Förening för årets värsta slöseri. I slutänden visade det sig att projektet med de två vindkraftverken, efter att man sålde dem för ett år sedan, gav ett minusresultat på 100 miljoner kronor.

Det är såklart förståeligt att man inte klarar av att hantera de skattemedel man har och den verksamhet man är satt att bedriva, som man har fått förtroende från väljarna att göra, när man hanterar den här situationen på det sättet. Sedan står man här i talarstolen i riksdagen och vill ha mer pengar för en verksamhet som man inte har klarat av att bedriva på ett ändamålsenligt sätt.

Fru talman! Situationen är inte speciellt trevlig ute i sjukvården i Sverige i dag. Det kan vi nog alla erkänna. Men att kräva mer pengar från staten är egentligen ett sätt att försöka skjuta ifrån sig det ansvar man själv har. I slutänden kan man reglera det till exempel genom den beskattningsrätt vi har.

Om man höjer skatten i sin egen region förstår väljarna vem som står ansvarig för de ekonomiska besvär som vi har. I stället väljer man att skjuta över det på staten och regeringen och säger: Anslagen är för låga för att vi ska kunna hantera den situation vi har i sjukvården i dag. Då låter det lite bättre.

Fru talman! Man säger då: Det är SD-regeringen som inte har tillfört tillräckligt mycket pengar. Det är därför vi har så dåliga resurser i sjukvården i dag. Nej, så är det inte. Situationen är besvärlig av många anledningar. En av de anledningarna är hur Socialdemokraterna väljer att bedriva sin sjukvårdsverksamhet ute i regionerna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Runar Filper (SD).

Herr talman! I kammaren i dag har vi en proposition från regeringen om förändringar i PBL på bordet. Det handlar om kravet på aktsamhet vid bygg, rivnings- och markåtgärder och om att förtydliga aktsamhetskravet och få in det uttryckligen i plan- och bygglagen, PBL. Boverket ska i ett senare skede ta fram särskilda författningar med förtydligande om kravet på aktsamhet för skydd av hälsa, alltså ett förtydligande av vikten av att ha aktsamhet vid bygg, rivnings- och markåtgärder. Syftet är att begränsa risken för skada för person och egendom och för obehag vid kvarboende i fastigheter nära en anläggning där det sker sådana ändringsåtgärder.

Vi känner alla till problematiken vid nyproduktion eller förändringar av fastigheter, i form av bullerstörningar och så vidare. Det är en viktig del av PBL att vi har med oss - och också får till - det förtydligande som regeringen för fram i propositionen.

Diskussionen här i dag handlar också om det kulturhistoriska värdet och miljön samt vikten av att värna detta. Jag kan tycka att PBL i dag har ett regelverk som har till syfte att bevara historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden när det sker förändringar i form av bygg, rivnings- och markåtgärder. Detta skydd finns i dag. Man kan läsa det i 2 kap. 6 § och i 8 kap. 17 §. Detta framgår också i det betänkande som finns i det här ärendet. Boverket bedriver i dag också ett arbete med målet God bebyggd miljö, där syftet är att kulturvärdena ska bevaras och man jobbar med att skapa bra förutsättningar för detta.

Jag tycker att det är bra att vi i dag har en regering - som Sverigedemokraterna stöder - som har just kulturvärden och kulturmiljöer på agendan i sitt arbete. Det är någonting som Sverigedemokraterna också följer upp för att säkerställa att vi har förutsättningar för att ha en god bebyggd miljö och att vi värnar våra kulturvärden runt omkring i Sverige i dag. Det är någonting som självklart är viktigt i sammanhanget när vi pratar om bostadspolitik och när vi pratar om utformning av våra bostadsområden.

När det gäller resursanvändning, som också diskuteras här, har byggherren i dag en skyldighet i kontrollplanen att möjliggöra materialåtervinning. Min bild är att man jobbar ganska bra med det ute i landet och att man har fått en annan syn på cirkulär ekonomi och förutsättningar för att se över det avfall som kommer i samband med byggnation. Det är någonting som vi följer upp både på ett nationellt plan och utifrån de förutsättningar vi har på många andra områden, såväl i kommunpolitiken som i allmännyttans bolag runt omkring i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder

Sammantaget tycker jag att det förtydligande av PBL som framförs i propositionen ger bra förutsättningar för att jobba vidare med de frågor som vi har diskuterat här i dag. Det är klart att man alltid kan se på remissinstanser och vilken inställning de har i frågan. Här finns det både sådana som är positivt inställda och sådana som är negativt inställda. Vissa remissinstanser tycker att man går för långt, vilket skulle öka kostnaderna, medan andra tycker att man hade kunnat gå lite längre för att skapa bättre förutsättningar för att genomföra det propositionen föreslår.

Jag tycker att denna proposition sammantaget är väl avvägd vad gäller att bevaka de intressen vi har i form av aktsamhetskrav i plan- och bygglagen i förhållande till de ökade kostnader det eventuellt skulle innebära att ställa högre krav. Det handlar om att göra det möjligt för oss att fortsätta ha fina kulturmiljöer, att värna hälsa och att se till att omgivningen inte störs vid nyproduktion och ombyggnation. Det gäller också att vi värnar de resurser vi har i samhället i dag.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till regeringens proposition.

Herr talman! Det som diskuteras i dag i kammaren är Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång. Riksrevisionen har granskat regeringens och vissa myndigheters hantering av markintrång. Rapporten överlämnades till riksdagen och regeringen i november 2023, och riksrevisorn föredrog rapporten för civilutskottet i januari 2024.

Herr talman! I granskningen har ingått Svenska kraftnät, Naturvårdsverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen och delvis Lantmäteriet.

Den här rapporten är viktig, och den här granskningen är viktig i det sammanhanget att vi pratar om markintrång hos privata markägare och vikten av att ha respekt för de markägare som i dag blir berörda och att vi har ett system som fungerar tryggt och bra.

Det är viktigt med likabehandling mellan myndigheterna, alltså att myndigheterna jobbar likartat, vilket innebär likabehandling gentemot markägarna oavsett vilken myndighet som arbetar med en fråga om intrång på markägarens mark.

Det är också viktigt att man har en likartad värdering de gånger man ger ersättning för ett intrång på så vis att man har respekt gentemot markägarna och att det finns likhet mellan besluten och förutsebarhet för markägarna i fråga om vad ett markintrång skulle innebära.

Det är såklart långtgående för de privata markägarna att få ett intrång. Därför är det viktigt att man har den här respekten fullt ut när man jobbar med dessa frågor. Det är ju så att samhället ibland har behov av att göra markintrång. Då behöver vi se till samhällets behov men samtidigt respektera dem som drabbas av att samhället har ett större behov än den enskilda markägaren och se till att detta blir behandlat på ett respektfullt sätt.

Herr talman! Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheterna i stor utsträckning har en enhetlig och effektiv hantering av markintrången. Det känns tryggt att läsa Riksrevisionens rapport, där man har gått till grunden med det här, och se att det är den slutsats som finns. Det gör mig som sverigedemokrat trygg i de här frågorna.

Dock finns det en rad slutsatser som Riksrevisionen drar som vi behöver bevaka för att se till att ytterligare förbättra på det här området.

De slutsatser som kommer i Riksrevisionens rapport är bland annat att fastighetsägare behandlas olika mellan myndigheterna även om man menar att det rent övergripande och i stor utsträckning sker en enhetlig och effektiv hantering. Vissa typer av värderingar brister i ändamålsenlighet och likvärdighet. Det finns alltså fortfarande en del att jobba med på det här området. Det är också oklart om de statliga resurserna används på ett kostnadseffektivt sätt när man hanterar olika former av markintrång. Vi behöver alltså fortsätta bevaka de här frågorna.

Regeringen har svarat på Riksrevisionens rapport och sagt att man ska tillsätta en så kallad bokstavsutredare som har som uppdrag att se över ersättning för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad. Just elnätsutbyggnaden är ju något som är dagsaktuellt och som kommer att ske i stor utsträckning. Därför är det viktigt att man går till grunden med framför allt den delen i markintrånget. Men vi förutsätter att det i bokstavsutredarens uppdrag ingår en bred översyn för att se till att i möjligaste mån rätta till de saker som Riksrevisionen lyfter upp i sin rapport.

Sverigedemokraterna ser behovet av ett enhetligt system för myndigheterna för hur markintrång och ersättning hanteras. Vi ser det behovet utifrån den rapport som Riksrevisionen har lämnat ifrån sig. Vi ser också ett behov av att följa upp kostnaderna för och redovisningen av utbetalning av ersättning i förhållande till målet för verksamheten: att se till att statens pengar används på ett effektivt sätt.

Herr talman! Sedan en granskning av det här området senast gjordes 2005 har myndigheterna utvecklat sina processer och rutiner, framför allt med syftet att behandla fastighetsägare lika inom respektive myndighet. Man har haft framgång på det området, och det framgår tydligt i Riksrevisionens rapport. I dag är det få fastighetsägare som invänder mot den värdering som staten lämnar ifrån sig vid ett markintrång. Det är också väldigt få som stämmer staten eller överklagar ersättningsbeslut. Samtidigt ska man ha med sig att myndigheterna ofta har ett kunskapsövertag och kan agera med stöd i tvingande lagstiftning. Man ska alltså inte fastna alltför mycket i att fastighetsägare i dag inte invänder mot värderingar, stämmer staten eller överklagar ersättningsbesluten. Dock kan vi nog ändå se det som att de förändringar som gjorts sedan 2005 förmodligen har haft positiv inverkan på just de områdena.

För att inte myndigheterna ska ha det kunskapsövertag som en större myndighet har gentemot enskilda markägare kan man kolla på hur ersättningen för ombudskostnader sker för att se om man kan hjälpa markägarna genom ersättning för ombudskostnader men också för att utjämna styrkeförhållandena genom att inte avgiftsbelägga på samma sätt. Användning av frivillighetsbonusen skulle också kunna underlätta processerna.

I de flesta fall anses det vara tydligt vilka värderingsmetoder som används vid markintrång. Det som behövs är att titta på vissa värderingsmetoder och vad de innebär när det gäller att den enskilda värderaren har större tolkningsutrymme vid bedömning av enskilda ärenden. Alla värderingsmetoder är inte helt uppenbara och går inte, för att uttrycka sig lite enkelt, att få in i ett Exceldokument utan ligger mer på individnivå. Här menar vi utifrån Riksrevisionens rapport att myndigheterna behöver ha ett mer samordnat arbetssätt för att kunna uppnå större likvärdighet även vid dessa tillfällen.

Det här är viktiga ingångar för regeringens fortsatta arbete för att se till att vi får ett bra utfall i den här frågan, får effekt i systemet och skapar stor - eller större - rättvisa vid markintrång. Det är viktiga överväganden att göra för att se till att de enskilda markägarna känner sig respekterade och har möjlighet att påverka vid de här tillfällena.

De tankar som vi lyfter fram i den här diskussionen är viktiga att ha med sig då äganderätten är en avgörande fråga i samhället och så att alla känner sig involverade i processen.

Herr talman! Vi fortsätter bevaka arbetet i den här frågan. Vi yrkar också bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Fru talman! Tack, statsrådet, för debatten om denna så viktiga fråga!

Statsrådet efterfrågade från enskilda ledamöter, partier och andra vilka åtgärder som skulle kunna genomföras på detta område. Jag tycker att jag har gjort några inspel i debatten, men jag skulle också vilja hänvisa till den gamla utredningen Vägar till hållbara vattentjänster, som innehåller en hel del konkreta och bra förslag på hur man skulle kunna gå till väga.

Det som är bra nu är att vi har fått igenom möjligheten till långsiktig planering från kommunernas sida. De tvingas till detta för att kunna redovisa var utbyggnad av vatten- och avloppssystem kommer att ske. Det är väldigt bra att vi också får ett samråd där man tvingas diskutera med de berörda hushållen, liksom lagstiftning om att man ska överväga om det finns alternativa system.

Detta är bra vägar, men vi saknar som sagt initiativ för att motverka att man ansluter till överbelastade vattensystem. Här nämner statsrådet det kommunala självstyret. Jag tycker att det är en lite konstig vinkel på diskussionen eftersom det får en kraftig miljökonsekvens när man ansluter fler hushåll till överbelastade vatten- och avloppssystem. Då ska såklart regeringen och lagstiftningen gå in för att detta inte ska kunna ske. Kreativa lösningar på hur vi kan lagstifta kring detta behöver ses över. Vi kan inte bara lämna frågan och hänvisa till att det kommunala självstyret gäller. Då får vi dessa konsekvenser, som vi har sett att Socialdemokraterna har bidragit till i Sandvikens kommun.

Slutligen ska ingen tvingas ansluta sig till ett kommunalt vatten- och avloppssystem vid utbyggnad av ett sådant - punkt. Detta är ett konkret förslag. Ingen ska behöva ansluta sig, utan det är något man får göra frivilligt vid en utbyggnad.

Fru talman! I dag ser vi anslutning till överbelastade system. Trots den nya lagstiftningen tvingas hushåll ansluta till överbelastade system fast det inte finns någon miljövinst med det. I nuvarande lagstiftning finns inte någon möjlighet att motverka sådant som sker i Sandviken, och därför behöver statsrådet ta nödvändiga initiativ i frågan.

Har man ett fullt fungerande system som är godkänt på alla sätt och vis anser Sverigedemokraterna att kommunerna inte ska kunna tvinga en att ansluta sig till ett va-system. Det gäller oavsett om vi pratar om ett överbelastat system som i Sandviken eller ett nyinstallerat vatten- och avloppssystem som kommunerna bygger ut. Den formen av tvång ska inte finnas, utan har man ett eget system ska det duga.

Den situation som vi ser i dag gör att invånarna känner sig hjälplösa. Det drabbar deras ekonomi väldigt mycket. Vid mindre utbyggda samhällen kostar det oerhört stora pengar. I andra fall kanske man har ett välutvecklat, nyinstallerat system, och då drabbas man dubbelt ekonomiskt: Först har man skaffat sig ett fungerande system, och sedan tvingas man ansluta sig till kommunens nya system.

Här finns ny lagstiftning som ger ett långsiktigt perspektiv på frågan, men det löser inte problemet här och nu för dem som tvingas ansluta till kommunens vatten- och avloppssystem.

Precis som jag nämnde tidigare och som statsrådet var inne på är det här också tillväxthotande. Det hotar möjligheterna att bygga ut fler bostadsområden, eftersom det kan kosta väldigt mycket pengar för enskilda men också för kommunerna. Där det finns bra platser att bygga ut bostadsområden på, om än inte i så stor omfattning vad avser antal hushåll, möjliggör inte nuvarande lagstiftning för kommunerna att bygga ut utan att både kommunen, skattebetalarna och de enskilda hushållen samtidigt drar på sig stora kostnader.

Lagstiftningen innebär också en form av retroaktivt perspektiv - man har skaffat sig ett godkänt system enligt lagens alla former, men vid ett senare tillfälle, kanske kort därpå, tvingas man ansluta sig till ett kommunalt vatten- och avloppssystem som gör det väldigt dyrt. Denna form av retroaktiv tillämpning av en lagstiftning på de enskilda hushållen tycker jag inte är okej.

Min fråga är därför: Varför går inte statsrådet vidare med frågan om dels hur vi ska hantera att man ansluter hushåll till redan överbelastade system, dels med att skydda hushåll som redan har ett fungerande system från att tvingas ansluta sig till ett nytt kommunalt vatten- och avloppsystem?

Herr talman! Jag tackar statsrådet Romina Pourmokhtari så mycket för svaret på min interpellation. Frågan om anslutningar till det kommunala vatten- och avloppssystemet är väldigt stor för enskilda personer och enskilda hushåll men också ur det övergripande perspektivet i samhället. Den berör på många sätt och vis hur vårt samhälle har möjlighet att utvecklas.

Lagen om de allmänna vattentjänsterna är väldigt stelbent, även om mycket har gjorts i frågan sedan den började debatteras ordentligt här i riksdagen och ute hos allmänheten. Lagen innebär långtgående skyldigheter för kommuner att tillhandahålla vatten- och avloppssystem i ett område även om det bara är ett fåtal bostadshus. Det innebär långtgående problematik för både kommuner och de enskilda hushållen. Det hämmar också bostadsutvecklingen, eftersom utbyggnad av fler bostadsområden i en kommun blir kostsam både för kommunen och för de enskilda hushållen. I större bostadsområden brukar det bli en naturlig lösning, eftersom det blir en helt annan ekonomi. Men för enskilda hushåll i områden där det till och med kan vara färre än 20 bostadshus, som statsrådet tar upp i sitt svar, innebär det såklart stora kostnader. Så kan vi inte ha det.

I den här frågan passade den förra regeringen under många år, men det finns ett tillkännagivande från riksdagen. Vi förväntar oss såklart att den nya regering som har tillträtt agerar på ett sådant sätt att vi får en verklig förändring för de hushåll som berörs av den här lagstiftningen.

Kraven på att kommunerna planerar för långsiktig utbyggnad av vatten- och avloppssystemen är någonting som Sverigedemokraterna har drivit i opposition under väldigt lång tid. Det gäller också kraven på möjlighet att genomföra samråd. Kommunerna ska beakta det som tas upp i samråden och redovisa varför man väljer att agera som man gör utifrån samrådsförfarandena. Det är två bra förslag som Sverigedemokraterna har drivit och som nu har genomförts, vilket vi är väldigt glada över. Men det finns en rad ytterligare åtgärder som vi behöver få igenom i den här frågan.

Att kommunerna inte ska tvingas bygga ut vatten- och avloppsledningar och -system vid ny bebyggelse är någonting som vi måste ta tag i. Det tvånget ska inte behöva finnas. Det ska finnas större möjlighet än i dag till andra varianter vid utbyggnad av bostadsområden. Det finns ett tydligt exempel, herr talman, i Norrbro i Sandvikens kommun. Där tvångsansluter man nya hushåll till ett redan överbelastat system, trots att det finns en godkänd och bra lösning i dag i kommunen. Det här är ett tydligt exempel på att den lagstiftning som i dag finns på området inte är tillräcklig; människor står rättslösa och hjälplösa inför en sådan situation i dag. Där behöver vi få till en ny lagstiftning.

Herr talman! Jag återkommer till fler problem på det här området i mitt nästa inlägg, eftersom min talartid är slut.

Herr talman! Åtgärder för tryggare bostäder är den proposition som regeringen nu tillsammans med Sverigedemokraterna lägger fram för riksdagen för beslut. Den är efterlängtad och omdiskuterad under en väldigt lång tid. Nu får vi äntligen möjlighet att lägga fram förslaget för att återigen skapa förutsättningar för att skapa trygga bostadsområden.

Herr talman! Med propositionen möjliggör vi för fastighetsägare att vräka kriminella som begår brott i bostadsområdets närmiljö och att vräka personer för bristande skötsamhet. Vi möjliggör också för fastighetsägare att agera mot madrasslägenheter, och det finns också en del förslag till i ärendet.

Lagändringarna är efterfrågade av våra fastighetsägare. De bidrar till tryggare bostadsområden och ger en möjlighet att för en gångs skull kunna agera på ett sådant sätt att man får ett avgörande i slutskedet i det brottsförebyggande arbetet. Man åtgärdar brister i lagstiftningen och ger nu också nya verktyg för att kunna agera mot bristande skötsamhet och brottslighet inom bostadsområden.

De utsatta områden som polisen började utvärdera och rapportera om har ökat från 53 stycken år 2015 till 59 stycken år 2023. Det är en utveckling som verkligen har gått åt ett destruktivt håll. Här måste vi såklart agera. Vi kan inte ha en regering som vi tidigare har haft som har varit naiv på detta område.

Fru talman! 50 procent av dem som bor i dessa utsatta områden känner en oro över att gå ut kvällstid enligt Brås nationella trygghetsundersökning år 2022. Risken att skadas av gängens konsekvenser har ökat oerhört. Kriminella nätverk kontrollerar i dag våra bostadsområden.

Lagarna är anpassade för att hantera den nuvarande situationen inom bostadsområdena med den otrygghet som vi kan läsa av där. Men de är också anpassade för den utveckling som vi ser på kriminalitetens område. Vi vet att det inte kommer att vända utan att det först blir lite värre eftersom vi har en sådan eftersatt situation i Sverige. Däremot möjliggör lagstiftningen att vi kan se till att ändra banan för den kriminella utvecklingen i samhället.

Kriminella verkar oftast från sitt närområde. Det är ganska naturligt. Det innebär att med lagstiftningen försvårar vi den verksamheten när vi kan vräka kriminella som då kommer från sitt närområde där de har sitt nätverk utbyggt. Åtgärderna gör det möjligt att ingripa vid brott i närheten av den bostad där man bor. Vi ger en möjlighet för fastighetsägarna att kunna vräka dem som begår brott i närmiljön. Det kommer att få en tydlig effekt.

Det gäller också vid särskilt allvarlig och bristande skötsamhet, till exempel hot mot fastighetens personal. Det ger också möjligheter att kunna agera med den nya lagstiftningen. Det kan inte vara rimligt att människor i dag ska få en möjlighet till en rättelse. De får en anmärkning från sin fastighetsägare om de har hotat personal vid fastigheten, och de får en ytterligare chans att bo kvar. Det måste gå att agera direkt mot dem som begår brott av den allvarliga arten. Det möjliggör också det förslag som vi i dag lägger fram på riksdagens bord.

Fru talman! Det handlar också om brott där människor har ett tillsynsansvar gentemot inneboende, ungdomar och barn. Där ska man också kunna ta ifrån hyresgästen hyreskontraktet när barn eller inneboende begår brott. Det är en rimlig konsekvens av att hyresgästen har tillsynsansvar gentemot dem som bor där.

Det blir också konsekvenser av att det begås brott. Det är i det här fallet att man blir av med sin bostad. Det är en av flera signaler som kan möjliggöra att vi kan motverka brottsligheten innan den sker. Det är en naturlig del att ha med det i lagförslaget.

Fru talman! Redan i dag kan barnfamiljer vräkas vid allvarliga och oacceptabla störningar eller när de inte betalar sin hyresavi. Med regeringens förslag lägger vi nu till brottslighet som sker i bostadens närområde. Det är fullt rimligt.

När det gäller brott som begås i lägenheten utökas också möjligheten för fastighetsägaren att agera. Det är i dag ganska bisarrt när man får höra exempel på att fastighetsägaren inte kan säga upp ett hyresavtal när det har skett en omfattande narkotikahantering i ett av rummen i en trerummare för att det anses att de andra två rummen är bostäder. Det är inte rimligt att ha en sådan lagstiftning. Det ändrar vi nu med detta förslag.

Hyrestvister i samband med uppsägningar ska handläggas mer skyndsamt. När brotten begås behöver vi bli av med de kriminella så fort det går. Därför ges det möjlighet till en bättre skyndsamhet i handläggningen.

Fru talman! I övrigt regleras också möjligheten till att ha inneboende för att motverka till exempel de madrassboenden runt omkring i Sverige som vi har läst om. Där har hyresvärdar i dag inte en möjlighet att reglera hur många som bor i bostaden.

Detta möjliggörs nu genom en lagändring där hyresvärden ges den möjligheten. Hyresvärden ges också rätt till tillträde till lägenheten för nödvändig tillsyn för att kunna upptäcka och få bevis för den här typen av boenden. Det är en av flera goda förändringar som sker med detta lagförslag.

Fru talman! Med lagändringen kan man också möjliggöra att man tillgodoräknar trygghetsarbetet i hyressättningen. Det är en viktig förutsättning för att fastighetsägarna ska kunna jobba med trygghetsarbetet i boendemiljön. För att se till att de som bor i bostäderna kan känna sig trygga behövs det delvis ekonomiska förutsättningar. Detta är en bra ändring som möjliggör för fastighetsägarna att arbeta aktivt med frågan.

En hyresgäst som utsätts för våld av närstående ska få möjlighet att behålla eller överta hyreskontraktet. Det är en viktig åtgärd för alla dem som är utsatta för våld av en närstående. Här kan vi möjliggöra ett tryggt fortsatt boende för dem som blir utsatta och att de som utsätter någon för våld är de som vräks.

Lagen träder i kraft den 1 juli, vilket är oerhört bra och viktigt. Lagförslaget är efterfrågat av många hyresvärdar. Det är också efterfrågat av Sverigedemokraterna och av alla människor som berörs av den utbredda kriminaliteten i Sverige och de otrygga bostadsområden som vi ser runt omkring i landet. Det är viktigt att vi är snabbfotade när vi har möjlighet att vara det för att kunna använda lagstiftningen för att motverka den utveckling vi ser i Sverige i dag.

Fru talman! Avslutningsvis kan det ge en effektfull samverkan genom den lagstiftning vi lägger fram på området i dag. Men det handlar också om de resurser som vi tillför till rättsväsendet generellt och de skärpta straff som införs. Fastighetsägarna har ett kommande förslag om att man ska ingå i en BID-samverkan för att skapa trygga bostadsområden tillsammans med myndigheter och civilsamhälle.

Därtill kommer vistelseförbudet, säkerhetszonerna, den utökade kameraövervakningen, polisens utökade resurser, skola, socialtjänst och civilsamhälle. Tillsammans med de boende i bostadsmiljöerna kan vi nu äntligen få verktyg och förutsättningar för att skapa ett tryggt Sverige med trygga bostadsmiljöer.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till propositionen.

(Applåder)

Fru talman! De senaste månaderna har vi haft en rad debatter i kammaren om bostadspolitiken. Kvällens debatt handlar i huvudsak om planering och byggande. Planering och byggande är ett omfattande område som berör planering i många avseenden, från statlig nivå via regionerna och länsstyrelserna ned till kommunal nivå.

När det gäller den regionala planeringen har Stockholms, Skånes och Hallands län en regional bostadsplanering som innebär att man har översikt över hur länets behov av bostadsbyggande ser ut. Kommunerna är inte bundna till den regionala planering som tas fram, men den skapar bra förutsättningar att faktiskt jobba över kommungränserna gällande behovet av bostadsbyggande. Detta är någonting som Sverigedemokraterna har talat om sedan utredningen kom. Det bör införas också i övriga delar av landet; vi tror att det skulle gynna förutsättningarna.

I huvudsak är bostadsbyggandet dock ett kommunalt ansvar. Det är ju där bostäderna byggs. Vi ska skapa förutsättningarna för att fler bostäder ska kunna byggas. Här behöver man också titta på länsstyrelsernas arbete i samverkan med kommunerna för att öka bostadsbyggandet, och det är någonting vi ser att regeringen i dag kartlägger. Man tittar på hur samverkan fungerar och kan utvecklas.

Fru talman! Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har identifierat ett område som är eftersatt, nämligen småhusbyggandet. Vi vet att det är många som efterfrågar denna attraktiva boendeform och att ett ökat småhusbyggande även skulle kunna få många andra effekter på bostadsmarknaden. Bland annat skulle det ge möjlighet att få igång flyttkedjor där människor lämnar efter sig en billigare hyresrätt till förmån för andra, ekonomiskt svagare, hushåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Småhus är dock även väldigt attraktiva eftersom det är en trevlig boendeform - kanske framför allt för våra småbarnsfamiljer. Därför är frågan om att skapa möjligheter att bygga fler småhus viktig att följa, och det gör Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen. Det är också därför vi i vår budget har infört en planeringsstimulans till kommunerna för småhusbyggande. Vi kartlägger också byggbar mark för småhus för att reformen ska kunna komma igång snabbare och småhusens andel av bostadsbyggandet öka.

Fru talman! Estetik och gestaltning är en viktig fråga när vi pratar bostadsbyggande och planering. Att vi bygger vackra bostadsområden och bostäder är avgörande för hur vi kommer att se våra samhällen framöver. De hus vi bygger i dag ska stå där under väldigt lång tid framöver, och därför behöver vi ha en tanke bakom vad vi bygger.

Här är det viktigt att vi har en ökad medborgardialog för att se till att skapa delaktighet i det som byggs och en större nöjdhet med de bostadsområden och bostäder som byggs. Därmed kan vi minska överklaganden och andra diskussioner när det gäller nyproduktion och nya bostadsområden i våra kommuner. Det är av största vikt att väga in det folkliga intresset så att vi i huvudsak får de bostäder och bostadsmiljöer som efterfrågas. Där är medborgardialogen avgörande, och det är något vi behöver titta närmare på och skapa förutsättningar för att genomföra.

En stärkt kulturmiljökompetens och en kulturell planering är områden där kommunerna skulle behöva ha större stöttning från statens sida, i form av en stimulans, för att kunna jobba vidare med de bostadsområden som ska byggas och ha en helhet i tänkandet när bostadsområden planeras.

Gestaltningen av stadskärnan och bilden av den kommun man bor i är oerhört viktig och en del av identiteten för den som bor i bygden. Därför är det viktigt att kommunerna får förutsättningar att gestalta kommunen utifrån ett historiskt perspektiv, och vi vet också att det många gånger är detta diskussionerna handlar om när nya byggnationer - och även utsmyckningar i den offentliga miljön - planeras.

En annan viktig fråga som bereds inom Regeringskansliet och där det också finns ett tillkännagivande från riksdagen gäller detta med att flytta gamla byggnader och att det inte ska ställas nybyggnadskrav när man flyttar en gammal byggnad. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att titta på vilka avsteg från nybyggnadskravet som görs ute i kommunerna vid flytt av gamla bostäder.

Detta är en viktig fråga för att möjliggöra flytt. Vi har ju ett tydligt exempel i form av Kiruna, där man flyttar många bostäder på grund av omständigheter som det är svårt att rå för när gruvdriften utökas. Den svenska lagstiftningen ska ju inte förhindra möjligheten att ha kvar det gamla kulturarvet i form av bostadsbyggnader, utan man ska kunna bevara det som man en gång har haft.

Trygghetsaspekten ska såklart ingå i planeringsprocessen redan från början, men den ska även ingå i den områdesplanering som görs utifrån de bostadsområden vi har i Sverige i dag. Den ska utgå från en nationell handlingsplan för att skapa förutsättningar för fler trygga bostadsområden i Sverige. Här har vi utredningen om en stärkt trygghet i den bebyggda miljön, det vill säga BID-samverkan. Det bidrar till den viktiga trygghetsaspekten tillsammans med planering av byggande där man har den aspekten i grunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Fru talman! Ekonomin är en del i detta - när vi har planerat för byggande ska vi såklart också skapa förutsättningar för människor att ta del av den nyproduktion som skapas. Där har vi kommittén som gör en översyn av amorteringskravet för att möjliggöra för fler hushåll att efterfråga de bostäder som byggs, tillsammans med någonting som Sverigedemokraterna bevakar, nämligen startlån för förstagångsköpare. Jag hoppas att vi snart ser ett förslag från regeringen i den frågan.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut, fru talman.