Rasmus Ling

Fru talman! Det har gått drygt fyra år sedan en kvinna med sin baby i famnen mördades i närheten av Ribersborgsstranden i Malmö. Det var en solig sensommarförmiddag, och många av de Malmöbor som fortfarande hade semester njöt av bad och sol på stranden. Men några hundra meter därifrån skedde detta brutala mord. Och för bara ett par veckor sedan meddelades det att utredningen läggs ned eftersom man inte kommer längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hemliga tvångsmedel - effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott

Det sker numera skottlossningar och mord frekvent i Sverige. Jag tror inte att vi som är här i kammaren minns alla sedan dess. Men det finns en del som sätter sig djupare än andra när gränser passeras. Detta var en sådan gräns när det inte bara var fråga om uppgörelser mellan rivaliserande gäng utan där det också var anhöriga som blev offer och fick sätta livet till.

Den senaste tiden har gränserna passerats ytterligare, där föräldrar till gängmedlemmar har blivit måltavlor och aktivt sökts upp.

Efter mordet för fyra år sedan tog den dåvarande S-MP-regeringen initiativ till blocköverskridande förhandlingar. Och även om det inte blev en blocköverskridande uppgörelse blev resultatet ett 34-punktsprogram som därefter har följts upp och till allra största delen har genomförts.

Två av de delar som var med i 34-punktsprogrammet i de första punkterna var möjligheten till hemlig dataavläsning och ökad användning av hemliga tvångsmedel. Det är alltså det som vi i dag har att fatta beslut om i kammaren.

Fru talman! Det som står i propositionen om dessa ökade befogenheter att använda tvångsmedel för polisen är långtgående befogenheter, och det är ingenting som vi gör lättvindigt. Man kommer att få göra detta betydligt mer än tidigare. Ett exempel är att tillstånd till hemlig rumsavlyssning och hemlig kameraövervakning ska knytas till en misstänkt person i stället för till en viss plats, vilket gör att väldigt många fler människor som är väldigt långt ifrån en kriminell livsstil kommer att övervakas. Detta kommer också att ske på ställen där man inte förväntar sig det eftersom personerna naturligtvis flyttar på sig.

Detta är integritetsaspekter som vi och andra, hoppas jag, har beaktat. Men det är, fru talman, ett pris som vi är beredda att betala eftersom vi har en utveckling i Sverige som måste brytas. Och det är därför som vi ger dessa befogenheter till myndigheterna.

Möjligheten att använda tvångsmedel på detta sätt kan nämligen lösa fler brott än i dag, och det är särskilt viktigt att göra det när det är fråga om människor som vet saker men som inte vill eller som inte vågar vittna och säga det som de vet till polis och åklagare. Men detta kan också förhindra att brott faktiskt sker. Det kan alltså rädda liv, och det kan rädda liv på personer som inte har någonting alls med kriminalitet, kriminella gäng eller uppgörelser att göra.

Miljöpartiet säger alltså ja till det allra mesta i denna proposition. Vi har en invändning som gäller hur man använder så kallad överskottsinformation. Förändringen blir väldigt stor jämfört med hur det ser ut i dag. Och vi menar att om polisen får kännedom om betydligt mindre allvarlig kriminalitet genom dessa tvångsmedel när man bevakar en gängkriminell - om man till exempel överhör en person som går på stan och berättar att vederbörande byggt ut sin altan utan bygglov, vilket man inte hade fått använda tvångsmedel och kameraövervakning för från polisens sida - borde man inte utan vidare få gå vidare med denna typ av information om man fått informationen på detta sätt.

Detta är något som kritiseras, det vill säga att användningen inte regleras. Det har fått kritik från remissinstanser - exempelvis från JO men även från andra. Därför tycker vi att det skulle behöva regleras, och jag yrkar därför bifall till reservation 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hemliga tvångsmedel - effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott

Vi ställer oss även bakom reservation 3 om att detta är en lagstiftning som måste utvärderas . Det handlar om stora förändringar. Vi ser som sagt att de behöver göras, men när det görs så pass stora omläggningar av befogenheter till de allra viktigaste myndigheterna måste man också följa upp hur utfallet blir.

Jag yrkar alltså bifall till reservationerna 2 och 3.

Herr talman! När det gäller frågan om ordningsvakter kanske justitieministern noterade att vår invändning framför allt gällde utbildningstiden. Där kanske regeringen tog vår kritik till sig, eller så hade man planerat det ändå. Jag vet inte, men jag väljer att se det positivt. Vi fick i alla fall en vecka senare besked om att utbildningstiden skulle förlängas på det sätt som vi hade beskrivit i vår motion.

Det finns andra frågor. När det gäller anonyma vittnen kommer vi att ha olika uppfattningar. Jag har den uppfattning som Gunnar Strömmer hade för några år sedan. Jag är övertygad om att det gör mer skada än nytta - samma sak med visitationszoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss ha en debatt om de frågorna! Det är naturligtvis majoriteten som kommer att avgöra, men jag är fortsatt övertygad om att det finns fler frågor än man kan tro - om än inte alla - som vi faktiskt kan få till en bred samsyn om. Varför inte försöka?

Slutligen, herr talman, är det bra att man i den nationella strategin involverar alla dessa aktörer. Men när det gäller det nationella rådet handlar det om generaldirektörer vid statliga myndigheter. Involvera kommunerna i detta! Jag sa det många gånger till justitieministerns företrädare. Involvera kommunerna i det myndighetsgemensamma arbetet, och se till att man utnyttjar den kraft och den kunskap som finns kommunalt! Detta görs inte av sig självt, men det är möjligt att göra.

Miljöpartiet kommer i varje läge att vara konstruktivt. Vi kommer också att granska och vara i opposition. Vi kommer att lägga fram egna förslag. Men vi är beredda att lyssna. Det betyder inte att vi köper allt, men vi har samma målbild på detta område; så är det inte på alla politiska områden. Men vi vill faktiskt ha ett tryggare, säkrare samhälle, och då finns det möjlighet att enas kring förslag där vi tycker ganska lika.

Herr talman! När det gäller gängsamtalen var det så att vi inte fick med alla partier som var inbjudna på en överenskommelse; det är helt riktigt. Anledningen till att det blev så kommer vi säkert inte att komma överens om. Jag menar att det var för att Moderaterna och Kristdemokraterna inte ville enas. Alla partier satt och förde de här diskussionerna. Man försökte inte nå ända in i kaklet utan lämnade bordet innan dess, mest troligt på grund av att man inte ville att Sverigedemokraterna skulle vara ensam opposition i de frågorna.

Flera av de exempel som justitieministern tar upp är sådant som faktiskt har genomförts. Alla propositioner som nu har lagts på riksdagens bord härrör ju från 34-punktsprogrammet, till exempel de om vistelseförbud och kronvittnen. Lönesatsningen var kanske inte med där, men den påbörjades förra mandatperioden. Sedan fanns det andra frågor där vi inte var överens, det är helt riktigt, till exempel visitationszoner och anonyma vittnen. Men en stor del av de här sakerna har vi faktiskt varit eniga om hela tiden. Det avspeglas också när vi röstar om de propositionerna i riksdagen, som vi gjort nu under våren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker som sagt inte att vi nödvändigtvis behöver enas om allt. Men om vi sitter ned och diskuterar kan det ju faktiskt vara så att det kommer fram nya idéer, att vi hittar minsta gemensamma nämnare och att vi förstår resonemang på ett annat sätt än när det är hetlevrade debatter. Jag tycker att det är väldigt synd att det avfärdas på det här sättet, även mot bakgrund av att det här är något som vi behöver ha långsiktighet i och samla fler aktörer kring än bara de politiska partierna.

Herr talman! När det gäller kommunsektorn och de pengar som anslagits för den här lagen är det inte oviktigt med 25 miljoner och den trappan de kommande åren. Men det brottsförebyggande arbetet i kommunerna är väldigt mycket större än så. Kommunsektorn behöver 24 miljarder från staten för att upprätthålla den nuvarande kvaliteten i sina verksamheter. De behöver den uppräkningen, har SKR anfört, och i det sammanhanget är 25 miljoner småpotatis. Det handlar om att man ska slippa skära i skolan, i socialtjänsten och i andra verksamheter som också har ett alldeles uppenbart brottsförebyggande syfte. Utbildning och socialtjänst har självklart andra syften, men den brottsförebyggande aspekten i att en unge klarar sin skolgång kan faktiskt inte överskattas.

I det perspektivet borde kommunerna få besked från regeringen att de inte behöver planera neddragningar utan kan förbereda sin budget, som de flesta ska besluta under hösten, på ett sådant sätt att de kan åtminstone bibehålla - helst utveckla, naturligtvis, men åtminstone bibehålla - den verksamhet som de har. Jag tycker att det är synd att det inte har kommit något tydligt sådant besked från regeringen.

Herr talman! Till att börja med vill jag tacka justitieminister Strömmer för svaret. Jag uppskattar också att han tar sig tid att debattera trots att det är efter midsommar. Situationen vi har att hantera tar dessvärre inte sommarledigt.

Jag vill börja med några delar i svaret som jag tycker är bra. Jag passar även på att tacka för inbjudan till Farsta som vi fick i förra veckan. Jag tror att det fanns ett stort värde i det även om vi var där snarare för att lyssna till de aktörer som fanns på plats än för att diskutera politik. Jag tror också att det var uppskattat av dem som var där.

De delar av svaret som rör en ny nationell strategi är positiva. Jag ser fram emot att det ska bli klart. Det är också bra att så många och så olika aktörer bjuds in i arbetet. Det gäller såväl kommuner och regioner som forskare, civilsamhälle och så vidare. Det är något som behövs, och jag ser fram emot att ta del av det.

Det nationella råd som har inrättats kan ha en viktig roll. Det här har även gjorts tidigare i olika former; den samlande kraften hos myndigheter blir stark när man samarbetar. Exempelvis tar man fram en årlig lägesbild. Det jag saknar är de kommunala företrädarna. Man kanske inte kan bjuda in alla 290 kommuner, men det finns organisationer, som SKR, som skulle kunna vara företrädda i ett sådant sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så långt det positiva, men vilken del av svaret som gör mig besviken är uppenbart: att regeringen säger nej till den kriskommission som Polisförbundet efterlyste.

Som skäl anför justitieministern i huvudsak risk för låsningar och inbromsning. Jag tycker faktiskt att det är en farhåga som är obefogad, åtminstone om man ser vad en sådan kommission skulle kunna göra. Jag ser inte att det innebär att man behöver enas om all politik. Men man kan göra ett försök att komma så långt som man faktiskt kan. Det har gjorts blocköverskridande uppgörelser mellan partier tidigare där man hittar gemensamma nämnare, ger och tar och ser vad man kan enas om. Då blir också genomslaget starkare.

Den nuvarande högerregeringen har en knapp men ändå tydlig majoritet. Man kommer att få igenom de propositioner som man lägger fram, så det är inte för den sakens skull man behöver bredare förankring. Men problemet som vi har med gängskjutningar ser ju tyvärr ut att vara inte bara den här mandatperioden utan en längre tid framåt.

Jag vill också hinna ställa en fråga, herr talman, innan tiden löper ut.

Sedan en tid tillbaka har vi lagstiftning gällande kommunernas skyldighet att ansvara för det brottsförebyggande arbetet, något som jag tycker är väldigt bra. Det har också varit efterlängtat av kommunerna. Nu är vi i en ekonomisk situation där det saknas resurser. Många kommuner tvingas planera för nedskärningar på grund av hur det ser ut, och man har inte fått något besked om hur det ska se ut med det statliga bidraget till nästa år. En konkret fråga: Vad är justitieministerns besked till de kommuner som planerar att dra ned på viktiga verksamheter som också har en tydlig koppling till det brottsförebyggande arbetet?

Fru talman! Jag ska fatta mig väldigt kort. Vi har ju en inbjudan till Farsta från justitieministern, och när regeringen kallar tycker jag att man kommer.

Den proposition vi debatterar innehåller bra förslag från regeringen. SMP-regeringen tillsatte ju utredningen. Journalister är inte vilken yrkesgrupp som helst, utan de är nyhetsförmedlare och beskriver samhället med dess problem och missförhållanden. Att skärpa synen på brott mot journalister är en viktig demokratiåtgärd. Som nämnts är det också fler yrkeskategorier som ingår i detta.

Från Miljöpartiets sida tycker vi dock att man borde ha gått ännu längre. Även andra opinionsbildare än journalister - sådana som ingår i civilsamhället - borde omfattas av detta lagförslag. Därför vill jag yrka bifall till reservation 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden

Fru talman! Jag tror också att polisen har bäst förmåga att avgöra den typen av saker. Men icke desto mindre fungerar det så att om regeringen säger att detta är någonting som ska finnas, göras och prioriteras kommer polisen att göra det.

Jag har ställt frågan både skriftligt och muntligt under frågestunden till justitieministern om han har någon ambition att ta bort gränskontrollerna, men jag har inte fått något positivt svar. Han har tvärtom sagt att det här är någonting som behövs. Den nya lagstiftningen har varit känd vid de tillfällen som han har fått frågan. En gång är ingen gång, kan man säga, men två gånger är faktiskt något som man måste tolka som ett besked.

Fru talman! Det är ändå någonstans bra att Torsten Elofsson säger att han vill gå åt det här hållet och att detta kan komma att möjliggöra att gränskontrollerna tas bort. Men, fru talman, det är upp till bevis! Regeringen får säga: Nu har vi den här lagstiftningen, och polisen har de verktyg de behöver. Man får möjligheten till kameraövervakning, som vi ställer oss bakom fullt ut. Men snälla - kan inte regeringen och de partier som är regeringsunderlag eller ingår i regeringen sätta ned foten och tydligt säga att den kommer att avskaffa gränskontrollerna så fort som det bara är möjligt?

Fru talman! I Skåne diskuterar vi mycket kring Öresundsregionen, rörligheten mellan våra länder och möjligheten att jobba, uppleva nöjen och annat. Jag tror att Torsten Elofsson är väl bekant med diskussionerna.

Tre kommuner i Skåne - Landskrona, Helsingborg och Malmö - vill alla ha nya fasta förbindelser över Öresund. I Malmö driver man frågan om en metro, som skulle gå snabbare till Köpenhamn och integreras i deras tunnelbanesystem. Landskrona vill ha en egen sträckning, och Helsingborg pratar om att ha en till Helsingör.

Detta sker alltså samtidigt som det i riksdagen i Stockholm snarare pratas om hur man ska kunna kontrollera mer och försvåra för rörligheten. Därför, fru talman, är jag nyfiken på att höra hur Torsten Elofsson ställer sig principiellt till frågan. Vill Torsten Elofsson och Kristdemokraterna ha fri rörlighet mellan Danmark och Sverige, eller hur ska man tolka de skrivningar som finns i Tidöavtalet om att man ska ha permanenta id-kontroller?

Fru talman! Det sägs ofta att Öresundsregionen ska vara världens mest integrerade region. Människor ska fritt få röra sig, bo på ena sidan och jobba på den andra och åka på konserter, idrottsevenemang eller bara strosa omkring, gå på restaurang och sedan åka hem igen på kvällen. Det är i alla fall en ambition som ofta förs fram av politiker utanför Stockholm, men här i huvudstaden vill politikerna varken satsa på skånsk infrastruktur eller på olika sätt underlätta det vardagliga livet över gränserna mellan Danmark och Sverige.

Fru talman! Vi har levt med gränskontroller från Danmark sedan den 11 november 2015. Då fattade regeringen beslut om att gränskontroller skulle införas och pågå under nästföljande tio dagar. Det är snart åtta år sedan. Gränskontrollerna finns fortfarande kvar. De drabbar pendlare, och de drabbar barnfamiljer som varit på semester i Danmark och som stannas när de kör över mitt i natten med sovande barn i bilen.

Under en tid, från januari 2016 till maj 2017, hade vi även id-kontroller. Det kanske inte är många som kommer ihåg skillnaden mellan gränskontroller och id-kontroller, men de senare innebar att man inte fick komma in i landet eller passera den svenska gränsen utan id-handlingar som styrkte vem man var.

Syftet var att flyktingar utan id-handlingar inte skulle komma in, men det fick också konsekvensen att pensionärspar som turade till Helsingör inte kunde komma tillbaka till Helsingborg därför att de hade glömt passet hemma.

Det fick också drastiska konsekvenser för arbetspendlingen. Tiden från hemmet till arbetet tur och retur kunde utökas med två timmar om dagen, något som naturligtvis fick till följd att integrationen mellan Sverige och Danmark försämrades avsevärt. Id-kontrollerna avskaffades tack och lov, fru talman, men vi får se hur det blir framöver.

Jag har frågat den nya regeringen och justitieministern hur man ser på frågan om gränskontroller och om man har ambitionen att avskaffa dem i framtiden, så som Danmark har gjort vid sina gränser mot både Sverige och Tyskland. Det är ingen överdrift att säga att justitieministern inte verkar överentusiastisk över den linjen, trots att kontrollerna strider mot EU-rätten. Tvärtom säger Tidöavtalet att id-kontroller, alltså den värre sortens kontroller, ska kunna bli det nya normala. Den nordiska passfriheten, som vi har levt med i över 50 år, skulle då vara ett minne blott.

Fru talman! I betänkandet finns förslag om utökade befogenheter för myndigheter att göra utlänningskontroller. Det finns en del där som Miljöpartiet stöder, och det är den del som rör kameraövervakning av fordon och lagringsuppgifter för fordon i gränsnära områden. Det är inte ett ingrepp som skulle skaka om tillvaron för alla som bor eller jobbar på andra sidan eller åker över på andra sätt, utan det är ett sätt för myndigheter att följa flöden och se om en bil kör över Öresundsbron väldigt ofta eller liknande. Det vore till hjälp att få en bättre bild av sådant och även ha täta utbyten av sådana uppgifter mellan myndigheter i Danmark och Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden

Vi ser dock risker med andra delar av propositionen. Det handlar om risken för så kallad rasprofilering. Vi är inte ensamma om denna farhåga, utan en lång rad remissinstanser varnar skarpt för detta och har invändningar. Civil Rights Defenders, Justitiekanslern, Justitieombudsmannen, Stockholms universitet och Advokatsamfundet är några som har invändningar av olika slag.

Det ska understrykas att det i dag finns en möjlighet att göra inre utlänningskontroller, vilket ofta görs om det finns en misstanke om att en person inte har rätt att uppehålla sig här. Men nu handlar det om långtgående befogenheter att göra kropps- och fordonsvisitation utan att det finns någon misstanke.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 4.

Fru talman! Fler befogenheter för vad ordningsvakter får göra kommer med lagstiftningen, men ingenting görs åt utbildningen. Ingenting hade hindrat regeringen från att skärpa kraven i den delen eller riksdagen från att lämna ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma i den delen. Nu görs ingenting.

Jag kan konstatera att det för andra yrkeskategorier finns väldigt mycket diskussioner politiskt om språkkrav och allehanda krav. Men här, där vi lämnar långtgående befogenheter till en yrkeskår som har en så pass kort utbildning, vill regeringen och partierna i regeringsunderlaget inte skärpa kraven. Detta, fru talman, tycker jag är beklagligt och värt att kritisera.

Herr talman! Jag har en fråga till ledamoten Torsten Elofsson. Jag vet att han har en gedigen politisk karriär bakom sig innan han blev ledamot av Sveriges riksdag och tog upp frågan om utbildningslängd för ordningsvakter.

Jag tycker att det är intressant. Jag hörde vad ledamoten sa om att det blir upp till polisen och att förordningen säger minst 60 timmar, alltså en arbetsvecka om man jobbar mycket, en och en halv gång mer än normaltid. Menar verkligen ledamoten Torsten Elofsson att en 20-åring på 60 timmar ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper som behövs för att använda befogenheterna på ett tillräckligt bra sätt?

Herr talman! Jag vill börja med att säga att ordningsvakter fyller en viktig funktion. Ordningsvakter finns ofta på allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, exempelvis på fotbollsmatcher och krogar. Många kommuner anlitar ordningsvakter för att bidra till ökad trygghet. Ordningsvakter har en roll i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet, vilket slås fast i propositionen. Miljöpartiet instämmer i det.

Men en ordningsvakt kan inte och ska inte ersätta en polis. Det är också viktigt att understryka detta. En ordningsvakt kan göra vissa saker som underlättar för polisen, men en ordningsvakt har inte och ska inte ha polisiära befogenheter.

En polisutbildning är två år. Vi diskuterar emellanåt att den borde förlängas. Det finns goda skäl för det. Men det finns också argument emot. Det är en diskussion som förs.

Men utbildningen för att bli ordningsvakt är 80 timmar, alltså två veckor. Regeringen har inte lagt fram något förslag om att utöka utbildningstiden, vilket vi ställer oss kritiska till och tycker är svagt. Det borde göras.

Ordningsvakter föreslås i propositionen nämligen få betydligt fler befogenheter: att förverka och förstöra alkohol, att transportera berusade personer och att kroppsvisitera personer för att fastställa identiteten. Det är jätteviktiga uppgifter men också ganska ingripande åtgärder. Med fler befogenheter borde ett krav på utökad utbildning komma. Det var också med i den utredning som föregick propositionen, där man sa att 160 timmar vore lämpligt. För Miljöpartiets del anser vi att det är ett minimum, vilket vi också skriver i vår följdmotion. Men man skulle mycket väl ha kunnat diskutera längre tid än så.

Man kan också notera att med detta regelverk kommer en 20-åring som är ordningsvakt att få befogenhet att förstöra alkohol. Det är samma åldersgräns som för att få köpa alkohol på Systembolaget. Vi har inte lagt något förslag om högre åldersgräns, men vi har bland remissinstanserna sett att exempelvis moderatstyrda Trelleborgs kommun föreslår att det ska vara högre åldersgräns för förordnande som ordningsvakt.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 1.

Herr talman! Äntligen! Vi är många som har motionerat i riksdagen i frågan om att avskaffa kravet på danstillstånd och många opinionsbildare som har uppmärksammat och drivit frågan och har anledning att vara glada i dag. Sverige blir lite gladare, lite mer fritt, lite bättre och lite mindre detaljreglerat - och det är inte varje dag.

Invändningarna mot detta har ofta varit att det inte är den viktigaste frågan eller en prioriterad fråga. Det är alldeles sant. Jag har inte hört någon som har påstått att den skulle vara det. Den kanske inte är på topp 100-listan eller ens topp 1 000-listan. Men, herr talman, man måste också kunna ta itu med saker som inte tillhör de allra mest nödvändiga.

Det är ju nästan alltid enklare att införa regler som kanske inte är de allra nödvändigaste än att avskaffa dem. I vissa stunder och situationer kan för vissa människor att börja dansa vara det allra viktigaste just precis då.

Jag kommer inte att dansa någon segerdans av glädje, åtminstone inte just nu. Men jag känner faktiskt en glädje. Även om inte mina krogbesök är så frekventa som jag kanske skulle önska ser jag fram emot att inom en inte alltför avlägsen framtid, någon gång i sommar kanske, spontant kunna fuldansa på en krog. Det finns ju inget i det här betänkandet som ställer krav på att det ska vara i takt eller rytm.

Herr talman! Det är inget nytt att barn begår brott, varken i Sverige eller på andra ställen, utan det har alltid förekommit. De som är mest brottsaktiva brukar vara kring myndighetsåldern eller strax däröver. Det som har förändrats är att brottsligheten blivit mer utbredd längre ned i åldrarna och att den blivit allt grövre. Detta är en stor problematik i vårt land.

När barn begått brott måste mönstret brytas. Samhället och staten behöver träda in snabbt, för det är viktigt att det blir en snabb konsekvens när det händer.

Dagens ärende, propositionen och det beslut som jag törs lova kommer att fattas innebär bland annat att fler utredningar ska göras när icke straffmyndiga, det vill säga barn under 15 år, begår brott. Det här är bra, dels för brottsoffren, dels för dem som begått brotten. Insatser behöver sättas in så att inte kriminaliteten förvärras, vilket annars snabbt kan bli fallet.

Herr talman! Partierna är i allt väsentligt helt överens om förslagen i propositionen, vilka bygger på en utredning som den dåvarande S-MP-regeringen tillsatte och som den nuvarande högerregeringen tagit vidare. Det finns ett undantag, som nämndes tidigare av Vänsterpartiets ledamot. Vänsterpartiet motsätter sig de ökade drogtesterna riktade mot barn. Det är dock en förändring som Miljöpartiet och andra partier stöder, för det är viktigt att upptäcka narkotikaanvändande och -missbruk, särskilt hos minderåriga. Det är en integritetskränkning - det ska vi inte sticka under stol med - men det måste finnas en grundad misstanke i de här fallen. Ju fler barn med den här problematiken som vi kan upptäcka, desto fler kan vi också hjälpa.

Herr talman! Vi kommer inte alltid att vara lika eniga som i det här betänkandet. Högerregeringen kommer med all sannolikhet framöver att lägga fram propositioner som vi kommer att motsätta oss, inte minst när det gäller unga som begår brott. Sänkt straffmyndighetsålder är ett sådant exempel. Men i just det här betänkandet är det välavvägda förslag som vi från Miljöpartiet står bakom. Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Slutligen kan jag inte låta bli att kommentera debatten, eller vad man ska kalla det, om svält och hunger. Om jag skulle påstå att jag blir chockad över debatten skulle jag överdriva. Jag är inte ens förvånad. Men jag tror inte att många skulle tolka "chock" som ett tillstånd av akut cirkulationspåverkan som medför nedsatt syretillförsel till vävnaderna, vilket faktiskt är innebörden av ordet. Om nu ordet svält alls har använts på det sätt som framförs i den debatten tror jag på motsvarande sätt att de flesta är smarta nog att förstå vilken den faktiska innebörden är.

Fru talman! Det är jätteroligt att vara tillbaka i talarstolen i kammaren och i skattefrågorna. Det var några år sedan sist.

Skattesystemets utformning har en oerhörd betydelse för utvecklingen i samhället på alla möjliga sätt, till exempel för företag, medborgare, välfärd, miljö och fördelning av resurser. Kapitalinkomster är i dag väldigt ojämnt fördelade, och det är nog något av det som driver de ökade skillnaderna och klyftorna i Sverige. Det skulle behövas reformer.

Fru talman! Flera har talat om investeringssparkontot, en beskattningsform som har funnits i ett antal år. Enligt Tidöavtalet finns det en ambition från regeringen att sänka den skatten. Vi har inte sett det än. Vi får väl se om det blir av. Miljöpartiet hade i sin budget ett förslag om att det skulle bli skattefritt för de första 50 000 kronorna och att det i stället skulle göras en större beskattning av kapital över 1 miljon. Om man gör ett sådant skifte skulle det kunna göras på ett för staten kostnadsneutralt sätt. Det tycker jag att regeringen borde ta till sig.

Fru talman! Miljöpartiet vill stärka konstens och kulturens finansiering. Det området pratades det länge om innan den här debatten, och det är väldigt viktigt för oss i Miljöpartiet. Den offentliga finansieringen är ju det som oftast förs på tal, politiskt - men det är också viktigt att värna den privata finansieringen. Därför vill jag yrka bifall till reservation 14, även om de övriga reservationerna från Miljöpartiet naturligtvis också är väldigt bra. Vi prövar om de kan få kammarens stöd i voteringen på onsdag.

Företag, kapital och fastighet

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 maj.)

Fru talman! Den 11 november 2015 infördes gränskontroller för resande från Danmark till Sverige. De infördes för tio dagar, men sju och ett halvt år och mer än 2 700 dagar senare är de fortfarande kvar. De har förlängts i omgångar, med olika motiveringar.

Det här har haft oerhört negativa konsekvenser för Öresundsintegrationen. Det har tagit polisiära resurser i anspråk som man kan tycka kunde ha använts mer effektivt. Med stor sannolikhet är kontrollerna också olagliga och bryter mot EU-rätten.

Fru talman! Min fråga till justitieministern är: Är ambitionen från regeringen att avskaffa gränskontrollerna någon gång och i så fall när?

Fru talman! De förslag som den nya regeringen med Sverigedemokraterna som samarbetsparti har presenterat kommer att leda till att integrationen försämras. Att människor inte kommer att ha permanent uppehållstillstånd kommer att öka otryggheten för barn som växer upp och för familjer.

Det kommer att göra att färre kommer in på arbetsmarknaden, och utsattheten kommer att öka. Allt detta är en grogrund för kriminalitet. Det är inte någon förklaring eller något förlåtande för en enskild person. Men vi ser väldigt tydligt att när förutsättningarna försämras ökar kriminaliteten.

Detta gör nu regeringen medvetet. Det kommer att leda till att det också finns stor risk för att kriminaliteten kommer att bli värre. Det är en riktigt dålig politik som regeringen har aviserat. I de delarna kommer Miljöpartiet att göra allt för att stoppa det.

Fru talman! Gängkriminaliteten är ett av Sveriges största samhällsproblem. Det var ett område som med rätta tog stor plats i valrörelsen och som med all sannolikhet kommer att få stort utrymme också under den här mandatperioden. I den frågan råder det enighet både mellan blocken och mellan de politiska partierna.

För att komma till rätta med problemet med gängkriminalitet är det mycket som behöver göras. Det var ett prioriterat område för den förra regeringen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet jobbade starkt och med stort fokus på frågan under de år som vi styrde Sverige. Men det återstår väldigt mycket.

Det förebyggande arbetet behöver stärkas. De unga killar som slutar skolan och börjar bygga en brottslig karriär måste tas om hand direkt. En avslutad skolgång med godkända betyg är ett vaccin mot kriminalitet. Märk väl: Även vaccinerad kan man bli sjuk, men risken minskar avsevärt.

Fru talman! De rättsvårdande myndigheterna behöver stärkas. Det har gjorts satsningar och förstärkningar. Flera har fått nya instrument och verktyg för att arbeta, men det behöver fortsätta över tid. Polismyndigheten är naturligtvis central i det arbetet. Men den är långt ifrån den enda. Åklagarmyndigheten är oerhört viktig, men även tullen, Skatteverket, Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten, för att nämna några av dem.

Det finns saker som den nya högerregeringen har aviserat på området som är bra. Konstruktionen med en egen renodlad socialtjänstminister är ett exempel. Att kraftsamla det myndighetsgemensamma arbetet är ett annat.

Fru talman! Det finns också delar som regeringen har aviserat som är direkt kontraproduktiva. Visitationszoner är en sådan. Anonyma vittnen är en annan. Åtgärden som man föreslår på migrationsområdet om att utmönstra permanenta uppehållstillstånd kommer att försämra integrationen. Det riskerar att få negativa effekter också på sådant som kriminalitet.

Fru talman! Miljöpartiet kommer att vara en hård men också konstruktiv opposition. Det finns saker där många partier har samsyn. Men där vi inte är överens kommer vi att kritisera men också att komma med egna förslag. Vi kommer konsekvent att granska regeringen, och vi kommer konsekvent att stå upp för rättssäkerheten.

Fru ålderspresident! När valen av talman och talmanspresidium ägde rum i samband med uppropet 2018 valdes Lotta Johnsson Fornarve till andre vice talman. Sverigedemokraterna hade vid det tillfället nominerat Björn Söder, men i omröstningen valdes Lotta Johnsson Fornarve av en majoritet. Kerstin Lundgren blev sedan vald till tredje vice talman. Det här innebar att såväl Vänsterpartiet som Centerpartiet fick plats i talmanspresidiet. Från vår sida, Miljöpartiets, hade vi gärna även denna gång och denna mandatperiod sett en sådan lösning. Men nu har det inte blivit så. Vi valde andre vice talman alldeles nyss, och nu står vi inför valet av tredje vice talman.

I valet mellan Lotta Johnsson Fornarve och Kerstin Lundgren har Miljöpartiet inte några särskilda preferenser. Vi tycker att båda de kandidaterna gjorde ett förtjänstfullt arbete i talmanspresidiet under den förra mandatperioden. Eftersom det som vi ser det inte finns några sakliga skäl för endera kandidaten är det för Miljöpartiets del partistorleken som avgör hur vi ställer oss i omröstningen. Partierna har lika många mandat, men Vänsterpartiet har fått fler röster i valet. Därför kommer Miljöpartiet att rösta på den kandidat som Vänsterpartiet har nominerat: Lotta Johnsson Fornarve.

(Applåder)