Rasmus Ling

Herr talman! Naturligtvis kan en person som vittnar öppet ha lågt förtroende. Det är domstolens sak att göra en bedömning under förhandlingen eller efter att förhandlingen är avslutad och väga samman allt.

Men jag vänder mig fortfarande mot att ett lågt bevisvärde är bättre än inget alls, när det är så rent faktiskt att möjligheten att korsförhöra och ställa motfrågor kommer att vara så pass begränsat. Risken är då att det kommer att finnas falska vittnesmål men att man inte kan ta reda på vem det är som vittnar och vilka intressen som finns.

Herr talman! Jag tackar för svaret, men jag beklagar att Kristdemokraterna har kommit fram till att detta är en bra idé.

Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt replikera. Men när jag hörde Torsten Elofsson säga att ett vittnesmål med lågt bevisvärde är bättre än inget alls måste jag ändå bemöta detta. Jag tycker nämligen att det är häpnadsväckande och naivt. Om man säger att ett vittnesmål som inte har något bevisvärde skulle vara bättre än inget alls bortser man helt från de risker som är uppenbara med att det är falska vittnesmål, att det är mened som begås och att det inte finns någon möjlighet för domstolen att ställa de följdfrågor som riskerar att vittnets identitet röjs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anonyma vittnen

Herr talman! Det är inte så att en papperslapp som hittas på backen med ett vittnesmål som man inte kan värdera skulle vara bättre än inget alls, utan det måste naturligtvis styrkas.

Herr talman! Jag arrangerade ett seminarium om anonyma vittnen tillsammans med moderaten Louise Meijer för ett tag sedan. Jag vill minnas att även Torsten Elofsson var och lyssnade på detta. Under seminariet togs ett exempel upp som jag tyckte var ganska talande: Tänk om vi skulle införa möjligheten med anonyma alibin. Jag misstänker att Torsten Elofsson inte skulle tycka att ett anonymt alibi skulle vara bättre än inget alibi alls.

Herr talman! Oftare än noll gånger, oftare än en gång eller oftare än max en handfull gånger under en period på 10-20 år är inte särskilt ofta.

Det är helt sant att vi har fler skjutningar i Sverige än man har i våra grannländer och en värre problematik. Men frågan är vad som väger tyngst - de fördelar som det här systemet potentiellt skulle kunna ha eller de nackdelar som många remissinstanser, även Lagrådet, och kritiker pekar på. Mikael Damsgaard svarade inte på någon av frågorna om de negativa farhågor som finns.

Herr talman! Jag har en enkel och rak fråga: Tror Mikael Damsgaard att det är någon som föredrar att vittna öppet framför att vittna anonymt? Och tror han att möjligheten för några att vittna anonymt kommer att påverka dem som möjligen annars skulle ha vittnat öppet att inte göra det över huvud taget?

Herr talman! Mönsterbrytande - det är det begrepp som Moderaterna, inte minst justitieministern, har använt för att beskriva åtgärden med anonyma vittnen.

Man kan förstås lägga in olika betydelser i ett begrepp som mönsterbrytande. Det skulle kunna handla om att det bara är någonting som är helt nytt och som avviker från det sätt man arbetar på. Men jag tror att många har förväntningar på att mönsterbrytande när man pratar om gängkriminalitet handlar om att det är någonting som ska få stor effekt när det gäller att komma till rätta med situationen.

Herr talman! Nu har vi hört Mikael Damsgaard modifiera detta något i sitt anförande och säga att det förmodligen inte kommer att få särskilt stor effekt. Man kan se på de grannländer som har systemet att det bara är i ett litet fåtal fall det har använts. I den utredning som kom 2021 framgår att det i Norge inte fanns ett enda fall där anonyma vittnen hade använts under 20 års tid. I Finland, som har haft systemet sedan 2012, var det ett fall. I Danmark var det mindre än en handfull fall.

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Mikael Damsgaard vilken effekt han tror att det här kommer att få. Lagrådet har avstyrkt förslaget i sin helhet men också bedömt att det kommer att ha väldigt liten effekt. Och i den andra vågskålen: När det gäller de farhågor som finns, inte minst risken för att färre kommer att vittna öppet - hur ser Mikael Damsgaard på den risken, och hur har han värderat den när han har ställt sig bakom förslaget?

Herr talman! Jag fick inget svar på frågan om huruvida det saknades krisinsikt 2016, 2019 eller fram till september eller oktober 2024.

Jag förväntar mig inte att regeringen ska anpassa sig till vare sig Socialdemokraternas eller andra partiers kongresser. Det finurliga är att partier har sådana lite då och då, så man hade kunnat ta ställning till detta 2016, 2019 eller 2022, som väl var det senaste tillfället.

Det är ett väldigt beklagligt faktum, herr talman, att situationen för vittnen har varit katastrofal under lång tid. Många är, på goda grunder, rädda för att vittna. Det ska vi ta på allra största allvar. Jag delar helt Teresa Carvalhos uppfattning att betydligt mer måste göras för att stärka vittnesskyddet och att fler åtgärder måste vidtas för att förbättra det. Här gjordes saker under tidigare mandatperioder - bland annat infördes möjligheten att vittna på distans. Mer behöver dock göras.

Att införa ett system med anonyma vittnen kommer dock inte att bidra till en lösning eller en förbättring. De farhågor som Socialdemokraterna lyfter fram i sin följdmotion, som Teresa Carvalho nämnde lite kort, är värda att ta på betydligt större allvar än vad Socialdemokraterna gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anonyma vittnen

En aspekt som har tagits upp alldeles för lite i detta sammanhang är vad som händer i de fall då en domstol har sagt att ett vittne får vara anonymt men identiteten av en eller annan anledning blir röjd. Var ska ansvaret ligga från statens sida - gällande röjandet - om staten har garanterat anonymitet men anonymiteten röjs och det sedan händer någonting med personen i fråga? Jag tycker att man borde belysa det mer än vad man har gjort.

Herr talman! Som Winnerbäck sjunger i Söndermarken var det en tisdag i oktober, strax innan det mörknade, som omvärlden meddelades att Socialdemokraterna i ännu en politisk fråga har vänt 180 grader och därmed sagt ja till anonyma vittnen.

Det är i sig inget märkligt att som politiker eller politiskt parti omvärdera ställningstaganden - det gör man emellanåt. Men Socialdemokraternas hantering av frågan om anonyma vittnen lämnar en del frågetecken såväl för mig som för många andra.

Moderaterna var emot anonyma vittnen. De hade frågan uppe på sin stämma hösten 2017. Deras partistyrelse ville ändra inriktning i frågan, men den dåvarande partisekreteraren Gunnar Strömmer var emot, liksom den dåvarande MUF-ordföranden Benjamin Dousa. De har haft en debatt där de har stött och blött argument, omvärderat och tagit ställning. Som utomstående har man kunnat följa processen och se omdaningen.

Socialdemokraterna motsatte sig detta å det kraftigaste under åtta år i regeringsställning. Teresa Carvalhos företrädares företrädare, som var justitieminister, var kanske ännu mer övertygad än vad jag var i sitt motstånd mot detta. Det var ju ett tillkännagivande från utskottet som tvingade den dåvarande S-MP-regeringen att utreda det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anonyma vittnen

Herr talman! Socialdemokraterna pratar om krisinsikt, men jag tycker att det verkar mer som att man har panik och som att man bara följer efter Moderaterna och inte gör någon självständig analys. Hade man inte krisinsikt 2016, 2019 eller 2023?

Fru talman! Vi debatterar Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer. Som åhörarna kan höra finns det ett starkt engagemang och en bred samsyn i många av frågorna, vilket är väldigt bra.

Det var ett starkt inlägg av liberalen Martin Melin, som beskrev hur det kan se ut i de situationer där staten har misslyckats fatalt med den grundläggande uppgiften att skydda sina medborgare.

Den övergripande slutsatsen i rapporten är att statens arbete inte är tillräckligt effektivt, som det står på lite torr myndighetsprosa. Men det är en oerhört allvarlig mening. Med personer avses förstås framför allt kvinnor.

Mäns våld mot kvinnor är ett gigantiskt samhällsproblem. Antalet kvinnor som mördats av en man som de har eller har haft en relation med har varit tämligen konstant under lång tid. Det är över 20 kvinnor om året. Antalet som misshandlas, kontrolleras, far illa på olika sätt i relationer och behöver leva med skyddade uppgifter är många tusen varje år.

Rapporten från Riksrevisionen visar på behovet av förändrade arbetssätt från ansvariga myndigheter. Det är ett torrt sätt att uttrycka en skarp kritik. Att kontaktförbud tillämpas restriktivt i förhållande till lagens våldsförebyggande syfte är ett exempel. Överträdelser av kontaktförbud får heller inte tillräckliga konsekvenser, som vi också har hört. Skyddet som kontaktförbud ska vara är därför alltför sällan ett effektivt skydd för dessa personer.

Myndigheterna behöver alldeles uppenbart enligt Riksrevisionen förändra sig på en rad olika sätt. Det finns också, fru talman, ett reformbehov i form av politiska förändringar, lagstiftningsförändringar. Den kontaktförbudsutredning och de kompletteringar som har gjorts är remitterade, och det måste bli en ny lagstiftning. Områdena som kontaktförbuden gäller måste bli större rent geografiskt. Möjligheterna att rent faktiskt hålla den som har kontaktförbud borta från personen, oftast kvinnan, måste förbättras.

Fru talman! Det krävs också andra reformer och andra förändringar. Ett sådant exempel är brottet grov kvinnofridskränkning och hur straffen mäts ut för det. Så här långt är Miljöpartiet det enda parti som har velat få en miniminivå, ett minimistraff, för grov kvinnofridskränkning på två år.

Såväl Socialdemokraterna som Moderaterna har hållit emot och tyckt att nuvarande ett och ett halvt år är tillräckligt. Det är med reservation för Sverigedemokraternas uppfattning. Mig veterligen har de inte sagt något, men jag håller det öppet om jag har missat det.

Det vore en förändring som skulle peka på hur allvarligt brottet är. De som döms för grov kvinnofridskränkning får ofta kontaktförbud och ofta fängelse, men tyvärr är det oftast för kort straff.

Vi har ofta diskussionen om hårdare straff hjälper. Jag tror inte att det hjälper på det sättet att hårdare straff avhåller någon från att begå brott. Det kan för vissa brottstyper skada samhället att ha alltför hårda straff. Men när det gäller allvarliga brott, våldsbrott och sexualbrott, måste samhället se strängt på det. De som begår dessa brott måste sitta i fängelse under lång tid.

Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer

Fru talman! Jag ska inte bli alltför långrandig. Jag yrkar bifall till reservation nummer 1 och tackar för den debatt som vi har haft.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Frågan är om det här är tillfälliga gränskontroller eller om vi ska ha en mer permanent ordning. Jag tycker att nio år är en så pass lång tid att det börjar bli lite löjligt att kalla dem för tillfälliga, även om jag vet att de förlängs med en tidsrymd på sex månader i taget.

Jag är också medveten om att många länder i EU har infört gränskontroller, inte minst Tyskland, Danmark, Norge och andra länder. Även om det inte är unikt är det ändå beklagansvärt. Jag menar att det inte är ett effektivt sätt att motarbeta organiserad brottslighet. De som kommer i kläm är vanliga människor som är på väg till sina jobb, vill besöka vänner eller av andra skäl vill resa. Det är inte den organiserade brottsligheten man kommer åt den vägen.

Vi behöver naturligtvis fundera över vilka verktyg som behövs permanent. Jag tror att tullare som kan röra sig på Öresundstågen utan att störa och gör kontroller efter vapen eller annat vore fine - och det gäller även resenärerna - men att ha det på nuvarande sätt är skadligt för Öresundsregionen, Skåne, Malmö-Lund och andra ställen. Det är också dåligt för Danmark.

Jag hoppas, fru talman, att regeringen kan ställa lägre krav på att avskaffa gränskontrollerna än att det ska bli fred i världen och inte finnas någon hotbild alls. Vi måste göra oerhört mycket för att stoppa hoten, men det måste vara fråga om effektiva verktyg och inte av den mer symboliska karaktären. Vidare ska en utredning tillsättas för att se vad effekten har varit - både positivt och negativt.

Fru talman! Bara for the record: Jag har ställt socialdemokratiska statsråd till svars i den här frågan också, så är det sagt och tydligt.

Självklart är brottsligheten gränsöverskridande, men det betyder inte att den bara rör sig över gränserna. Det betyder att den också finns inom landet. Att man därför skulle kolla bara på de pendlare som kommer från Köpenhamn och är på väg hem till Malmö, Lund eller Svalöv och inte de som pendlar mellan Eskilstuna och Stockholm finns det ingen logik i, fru talman. Det gör inte det. Vi vet att det finns allvarlig brottslighet även i Eskilstuna, Södertälje och Stockholm, så att ha mer koll på dem som pendlar över Öresundsbron finns det faktiskt inget logiskt skäl till, fru talman.

Argumenten har, som sagt, skiftat. Initialt var det fråga om en hemställan från Migrationsverket, och sedermera har det varit den allvarliga säkerhetssituationen, som jag också tar på allra största allvar. Men är det ett effektivt verktyg? Mitt svar är att det inte är det, och Gunnar Strömmer säger att det är det. Men låt oss då se en ordentlig utredning som faktiskt tittar på vilka kostnader som har varit och vilket utfall det har blivit.

Att det sker en fortlöpande uppföljning köper jag inte riktigt. Jag tittade häromdagen på den hemsida som redovisar pågående utredningar, och det är inte mindre än 45 som är beställda från Justitiedepartementet. De arbetar nu, och ett antal av dem är avslutade och ute på remiss. Alldeles säkert håller ett antal departementsskrivelser på att tas fram in-house. Att man inte skulle få plats att göra en ordentlig utvärdering efter så lång tid är en aning antiintellektuellt. Varför vill man inte få fram kunskap och se hur det har sett ut på ett samlat sätt?

Givetvis finns det stora kostnader i detta. Varje dag, varje tur, står tågen tio minuter längre. När kontrollerna utförs räcker inte de tio minuterna, utan då blir tågen ändå försenade.

Fru talman! Jag vet att infrastrukturfrågorna inte ligger på justitieministerns bord, men han känner säkert till att det finns såväl önskemål som behov av fler fasta förbindelser i Skåne till Danmark. Alla partier vill ha det. Men är det ens värt att sträva efter det om det ändå ska vara den här typen av kontroller? Kan ett hopbyggt metrosystem mellan Malmö och Köpenhamn över huvud taget vara en idé med den här typen av gränskontroller?

Fru talman! Effektiva verktyg är något som skulle behövas i stället. Justitieministern tog upp den reform som klubbades, till exempel ökade befogenheter i gränsnära områden. Det var stor enighet om att utöka möjligheterna till kameraövervakning. Varför kan man inte låta svensk tull eller svensk polis göra genomsökningen under tiden som Öresundstågen går? Man kan ha med hundar för att spåra vapen eller narkotika, i stället för att låta tågen stå och ibland ta en snabbtitt på körkorten. Det är hög tid att hantera frågan bättre.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet, även om jag också är bekymrad över svaret som kommer från regeringen.

Häromdagen fyllde gränskontrollerna nio år. Det var den 11 november 2015 som Gunnar Strömmers företrädares företrädares företrädare Anders Ygeman höll presskonferens och meddelade att de skulle införas klockan tolv dagen efter, den 12 november. Det har, om jag har räknat rätt, passerat 3 288 dagar sedan dess. Efter Anders Ygeman har alltså både Morgan Johansson och Mikael Damberg varit ansvariga för den här frågan innan Gunnar Strömmer fick den på sitt bord för drygt två år sedan.

Gränskontrollerna infördes i det läget efter en hemställan från Migrationsverket. Sverige var då i en exceptionell situation. Det kom väldigt många asylsökande under en kort tid. I oktober 2015 kom det under en period 10 000 som sökte asyl varje vecka, något som Sverige inte har upplevt vare sig före eller efter. Det var en väldigt pressad situation för Migrationsverket och för andra myndigheter i Sverige.

Bara några veckor efter att de inre gränskontrollerna hade införts lade den dåvarande regeringen också fram en proposition om id-krav. Jag nämner det här för att det ibland har blandats ihop i debatten. Jag är säker på att justitieministern har full koll på det men eventuellt inte alla åhörare.

Id-kontrollerna som fanns under en period innebar att man behövde id-kort för att ens få komma in i Sverige. De började gälla i början av januari 2016 och var i kraft fram till maj 2017. Vid tillfället då riksdagen beslutade om detta, i december 2015, var Moderaterna inte för den lagstiftningen. Under den här mandatperioden har man tagit fram en permanent lagstiftning om id-kontroller, som lyckligtvis inte är aktiverade. Den här lagen antogs i våras av riksdagen trots att den avstyrktes såväl av Lagrådet som av moderata företrädare i Skåne, inte minst regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson, som kommenterar det med att det var mästarklass för regeringen i tondövhet och "ett hårt slag för Nordens största arbetsmarknadsregion" och inte alls bra. Det klubbades ändå igenom. Detta om id-kontrollerna.

De inre gränskontrollerna har fortsatt att gälla. Från att gälla först i tio dagar 2015 förlängdes de tio dagar och sedan en månad. Därefter har det varit förlängningar sex månader i taget. Senast förlängdes de av regeringen den 7 november och kommer att gälla fram till i maj.

Fru talman! Jag menar att det här är väldigt olyckligt, särskilt att regeringen inte ens vill göra en ordentlig utredning om detta. När jag pratar med vänner, bekanta och andra som dagligdags pendlar till Danmark vittnar de om att man varje dag när man åker från Danmark från jobbet på väg hem till Skåne får stanna i tio minuter på Hyllie station. Det är ytterst sällan kontrollerna verkligen genomförs, och när de gör det är det ofta en snabb titt på körkortet och inte mer än så. Ibland tittar man på dem som hoppar av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga är: Varför är det viktigt att göra det vid just den här pendlarlinjen? Varför gör man inte motsvarande mellan Uppsala och Stockholm, Eskilstuna och Stockholm eller på andra ställen där många pendlar och där det finns organiserad brottslighet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Den svenska djurhållningen och djurskyddslagen är något som de allra flesta svenskar är väldigt stolta över. Vissa skulle nog till och med kalla det en svensk värdering.

Nu finns dock en stark och befogad oro för att det här kan komma att försämras, då en utredning har föreslagit att beteskravet för kor ska skrotas. I stället borde naturligtvis djurskyddet i Sverige stärkas ytterligare.

Min fråga är: Kan statsminister Ulf Kristersson garantera att Sveriges kor kommer att ha rätt att beta utomhus även i framtiden?

Fru talman! Jag beklagar naturligtvis det senare beskedet, men jag välkomnar att man åtminstone tar denna fråga på större allvar än vad Moderaternas företrädare verkar göra. Det uppskattar jag.

Jag har inte förstått det som att det ligger i någon utredning. Detta sa inte justitieministern i februari månad, och jag har inte sett att det har kommit något om det sedan dess. Det här är något som har varit omdiskuterat och som man tidigare inte har velat gå fram med.

Fru talman! Jag menar att man, nu när det finns ett tydligt ställningstagande från Högsta domstolen, borde göra något åt det för att inte hamna i lägen där tingsrätten säger nej till beslag men att det överklagas och inte prövas i högre instans och att beslagen i stället hävs. Jag hoppas att Martin Melin lyckas brotta ned Moderaterna när det gäller detta.

En ny förverkande-lagstiftning

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny förverkande-lagstiftning

Fru talman! Jag tänkte ta tillfället i akt och ställa samma fråga som jag ställde till Fredrik Kärrholm tidigare, vilket Martin Melin säkert hörde, både då och i det anförande som jag höll. Det gäller det beslut från Högsta domstolen som i princip omöjliggör interimistiska beslag.

Jag har sedan tidigare bra erfarenheter av att debattera med Martin Melin. När vi är oense kan vi ha hårda debatter, men när man inte är oense tycker jag inte att man behöver spela teater för sakens skull.

Jag har en genuin fråga: Är detta något som Martin Melin och Liberalerna kommer att driva framöver och täppa till, eller anser man att det inte behövs?

Jag vill också fråga om man kan tänka sig att stödja reservation nummer 7 när vi röstar om detta i eftermiddag. Även om jag misstänker att jag kommer att få ett negativt besked vill jag ändå ställa frågan. Om man inte kan tänka sig det, kommer man att kunna driva frågan på annat sätt?

Fru talman! Vi debatterar nu och ska senare i eftermiddag rösta om en gedigen och komplicerad juridisk materia: en ny förverkandelagstiftning. Propositionen är på över 900 sidor, och Lagrådets yttrande är 76 sidor långt. Alla läser kanske inte alla Lagrådets yttranden, men de brukar inte vara så långa. Lagrådsremissen antogs i december förra året, så det har tagit ganska lång tid. Jag säger inte detta för att påstå att regeringen drar benen efter sig - det kan andra i oppositionen få anföra - utan jag säger det för att understryka att det är komplex materia och svåra frågor som man behöver hantera väldigt noggrant och seriöst. När staten ska ta egendom från medborgarna behöver man vara säker på att det finns legala underlag för det och att de är processade enligt konstens alla regler, för det är en väldigt långtgående sak att göra. Icke desto mindre är detta viktigt i de fall där egendomen kommer från brottslig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny förverkande-lagstiftning

Fru talman! Att gå på pengarna är nyckeln för att komma åt gängen. Det var en strategi S-MP-regeringen hade, och i hög utsträckning är detta något riksdag och regering har en samsyn på och som också nuvarande regering går vidare med.

Miljöpartiet ville att lagstiftningen skulle se annorlunda ut i vissa delar. Vi tycker att personer med allvarlig psykisk störning och barn borde ha undantagits, vilket många remissinstanser anför. Åtgärderna är kopplade till tvångsmedel som är väldigt ingripande och långtgående.

Fru talman! Miljöpartiet hade å andra sidan gärna velat gå längre, vilket jag anförde i meningsutbytet nyss, och täppa till luckan som fortfarande finns i lagstiftningen och som innebär att tingsrätten kan neka beslag. Vi tycker att gods kan vara i beslag fram till att domen vunnit laga kraft. Under överklagandeperioden innan målet tas upp i nästa instans borde alltså godset fortfarande vara i beslag. Det har varit omöjligt sedan Högsta domstolen meddelade sitt beslut i december förra året, och det får ganska omfattande konsekvenser.

Jag tycker att det justitieministern sagt i sitt skriftliga svar till mig, nämligen att det kan finnas skäl att överväga saken, inte är tillräckligt. Därför tycker jag att kammaren i eftermiddag bör rikta tillkännagivandet i reservation nummer 7 till regeringen så att Justitiedepartementet kan förbereda en lag, processa den och lägga den på riksdagens bord. Det här är ju saker som tar tid, och då är det desto viktigare att påbörja arbetet så snabbt det bara går. Nu har det gått drygt ett halvår i onödan. Ska man komma någonvart måste man alltså sätta igång med detta snarast.

Fru talman! Jag tror att många med mig skulle uppskatta om Fredrik Kärrholm höll igen på känslorna och i stället var lite mer saklig i diskussionerna. Dessa frågor är på riktigt, och att Fredrik Kärrholm blir känslosam i stället för att diskutera detta konkret kan jag bara beklaga.

Fru talman! Fredrik Kärrholm och alla andra här i kammaren har klockan 16 i eftermiddag möjlighet att ta ställning utan att be justitieministern om lov. Det finns nämligen en reservation, nummer 7 - som jag nu också passar på att yrka bifall till - som skulle innebära att ett tillkännagivande riktas till regeringen om att täppa till detta kryphål i lagstiftningen så att interimistiska beslag inte längre omöjliggörs på det sätt som varit fallet sedan december 2023. Med ett sådant tillkännagivande tvingas regeringen och justitieministern att återkomma. Om Fredrik Kärrholm inte vill göra detta hoppas jag att han åtminstone kan ta frågan vidare om han tycker att detta vore en bra idé.

Fru talman! Lagrådsremissen som låg till grund för denna proposition antogs innan jul 2023, alltså i december förra året. Bara ett par dagar efter att regeringen beslutat att skicka detta till Lagrådet meddelade Högsta domstolen ett beslut som gick i motsatt riktning, och Högsta domstolens beslut är som vi vet prejudicerande, det vill säga får effekt för hela rättsväsendet. Beslutet från Högsta domstolen innebär i praktiken att interimistiska beslag omöjliggörs i de fall då tingsrätten säger nej och det överklagas till hovrätten, för då är det inte längre beslag utan ges tillbaka. Det kan ju dröja innan det prövas i hovrätten, och då kan sakerna vara borta.

Detta är alltså en ganska ny lucka i lagstiftningen, och jag ställde en skriftlig fråga till justitieministern om det i februari. Justitieministern brukar vara rakt på sak, men i detta fall var han ganska vag och svarade att det kan finnas skäl att överväga förändring.

Vad tycker Fredrik Kärrholm? Är detta något som kommer att läggas fram för att täppa till denna lucka i lagstiftningen?

Fru talman! För mig, som alumn i skatteutskottet, är det alltid givande att få komma och debattera utskottets ärenden. Det är tio år sedan jag blev ledamot i skatteutskottet, och jag satt där fram till valet 2018. Även på den tiden fördes diskussioner kring hur Tullverkets förmåga skulle kunna stärkas på olika sätt. Sedan dröjde det, som nämnts i debatten, fram till 2021 innan denna utredning tillsattes. Det har också getts tilläggsdirektiv i två omgångar innan vi samlades här i dag. Ibland tar saker och ting längre tid än vad man hade hoppats. Men det är ändå skönt att kunna gå i mål med bra reformer.

Numera är jag ledamot i justitieutskottet, men Tullverket och skatteutskottet har med tiden fått allt större brottsbekämpande ansvar. Tullverket är fortfarande en myndighet som lyder under Finansdepartementet och som hör till skatteutskottet. Man tar fortfarande ut skatt, och man har med fiskala frågor att göra. Men man har, sett över tid, fått mer och mer ansvar också för brottsbekämpning.

Jag tycker att den här lagstiftningen är bra. Det ges fler befogenheter till Tullverket. De har radats upp tidigare under debatten. Det handlar bland annat om att kunna stoppa transportmedel, om möjligheten att använda våld när det är befogat och om möjligheten att visitera.

Jag har sagt det förut, och jag kan säga det igen i samband med att vi diskuterar detta: Jag tycker att EU-medlemskapet och EU som organisation är en alldeles förträfflig och fantastisk sak. Jag är väldigt glad att Sverige är medlem tillsammans med 26 andra stater. Det har varit väldigt välgörande och är det även framgent för vårt land. Det finns väldigt mycket som är positivt med detta samarbete, inte minst den fria rörligheten för människor och varuflöden.

Men jag tycker att vi, när vi tar beslut om en sådan här ny lagstiftning, också ska komma ihåg hur det var i samband med att Sverige blev medlem den 1 januari 1995. Det var innan undertecknad var aktiv i politiken - jag gick väl på mellanstadiet vid den tiden. Men det var många, både partier och politiker, som varnade för avigsidorna med medlemskapet, bland annat för att möjligheten att kontrollera stöldgods, narkotika, vapen och så vidare skulle minska drastiskt. Det skars oerhört mycket i Tullverket i samband med EU-inträdet, och lagstiftningen gjordes snabbt om. Det tror jag, fru talman, har inneburit att vi haft en del problem därefter. Jag tror, om man ska vara efterklok, att det hade gått att gå in i EU på 90-talet utan att släppa kontrollen på det sätt som vi faktiskt gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny tullbefogenhetslag

Jag ska också säga, fru talman, att jag har förhoppningar i och med nya lagar som vi får på plats. Det här är ett exempel, men det finns även andra. Det handlar om trafikövervakning i gränsnära områden. Det tillsammans med de nya tullbefogenheterna med mera gör att jag hoppas att regeringen snart kan gå ifrån de tillfälliga inre gränskontroller som vi har haft för resande från Danmark till Sverige sedan november 2015. Det är hög tid att vi kan hitta permanenta system där vi har en tillräcklig kontroll utan de tillfälliga inre gränskontrollerna, som ställer till med så mycket oreda för våra gränspendlare.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet, fru talman.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, justitieministern! Jag tycker att vi har haft en bra diskussion om denna fråga. Även jag har sagt det mesta av det jag har velat få fram.

Vi väntar på att kameralagstiftningen ska träda i kraft så att man i större utsträckning ska kunna använda den i trafikmiljön, även i städernas gatumiljö och offentliga rum, men också på att man ska ge polisen större befogenheter att agera i de fall man får fatt i denna typ av vansinnesförare.

Detta har varit problematiskt under flera somrar. Jag hoppas att det inte kommer att vara så under nästa sommar utan att vi kan få bukt med detta. I och med att vi har en samsyn om både problematiken och vad vi behöver göra kan det förhoppningsvis bli så framöver.

Herr talman! Jag får nog erkänna att det kommit fler reaktioner på denna interpellation än på den som handlade om Lagrådet - det ska jag inte sticka under stol med. Det är väl inte heller så konstigt. Är man i en situation där man i månader inte har kunnat sova på nätterna och även upplever en otrygghet som gör att man inte vågar röra sig utomhus på kvällar och helger är detta naturligtvis något man vill ha åtgärdat. Vi ska inte ha det så vare sig i Malmö eller på andra håll i Sverige. Oavsett var man bor förtjänar man att ha det tryggt i sitt närområde och inte behöva vara rädd när man går utomhus, vare sig för trafiken eller för något annat.

Det är precis som Joakim Sandell sa: Det har anförts att gällande lagstiftning inte är tillräcklig och att en ordningsbot på 1 000 kronor inte är särskilt avskräckande för många i den här gruppen. Jag tycker att det är väldigt positivt att det initieras ett sådant här arbete - att man ska se på hur det arbetas med detta i andra länder och ta del av det som Malmöpolisen har fört fram. Jag ser fram emot att man tar tag i detta och sedan också kan utreda och lägga fram förslag.

Jag noterade också att vi som blev tillfrågade var rörande överens. Förutom undertecknad och Joakim Sandell var det även Louise Meijer från det moderata partiet som ville se detta. Har vi en sådan uppslutning torde det inte föreligga några politiska hinder, utan då handlar det om att ta fram regelverk och ta hänsyn till Lagrådet i den mån det behövs så att vi kan få till de beslut som krävs för att polisen runt om i landet ska kunna agera mot denna problematik.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, inte minst den sista delen av svaret som jag naturligtvis blev glad av att höra. Jag tyckte mig höra "har jag instruerat", och det vore intressant att få höra närmare hur instruktionen ser ut.

För ganska precis ett år sedan stod Gunnar Strömmer och jag i samma kammare som i dag och diskuterade trafikkameror och användandet av dem i högre utsträckning för att bekämpa brott. Jag tyckte den gången, herr talman, att samspelet fungerade väl. Justitieministern och regeringen beslutade om ett tilläggsdirektiv till en pågående utredning om kameror kort därefter, och jag noterade förrförra veckan att statsministern nämnde den typen av åtgärder i regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande. Det var positivt, men man måste naturligtvis också komma igång och börja använda detta.

Vi har kvar problemet runt om i landet med buskörningar eller vansinneskörningar eller vad vi ska kalla dem. Det är dessvärre inte löst, utan det är något som plågar medborgare på alltför många platser i landet.

Jag har skrivit den här interpellationen utifrån situationen i Malmö, som har varit väldigt omtalad, omdiskuterad och omskriven. Jag vet att detta inte är ett problem enbart i Malmö, men vi i justitieutskottet har fått hundratals mejl. Det finns namninsamlingar med flera tusen underskrifter. Malmöpolisen har också varit ute och sagt att man behöver lagändringar, vilket har uppmärksammats i Sydsvenskan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är det naturligtvis positivt att Justitiedepartementet ska titta närmare på förslagen som har lagts fram i Danmark. Jag vet, herr talman, att Gunnar Strömmer har besökt Danmark vid ett flertal tillfällen. Det är naturligtvis bra att göra det överlag. På det här området har man skärpt lagstiftningen mot det man kallar vanvidskørsel eller något liknande; min danska är inte perfekt, men det kan översättas till vansinneskörning. Sedan den nya lagen antogs för tre år sedan har man beslagtagit nära 3 000 bilar. Är det mycket eller lite? Det är i vart fall en stor ökning jämfört med tidigare. Jag vet att Gunnar Strömmer har tät kontakt med sin kollega, Peter Hummelgaard Thomsen. Jag hoppas att det här kan vara något som ni kan samtala om framöver.

Naturligtvis, herr talman, finns det brottslighet som är värre än trafikbrottslighet i samhället, inget tvivel om det. Men det går heller inte att komma runt att den som upprepat och på ett aggressivt och högljutt sätt framför ett fordon i höga hastigheter i stadsmiljö inte sällan är mindre nogräknad även när det gäller annan brottslighet. Av den anledningen, herr talman, är också det här något som är viktigt att komma till rätta med.