Joakim Järrebring

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för anförandet! Det blev väldigt tydligt att Kristdemokraterna vann den brottningsmatchen mot Moderaterna. Det är KD som inte har samma ambitionsnivå som oppositionen, medan Moderaterna tycker att tillkännagivandet egentligen bara är onödigt eftersom man delar ambitionsnivån. Men nu fick vi en tydlighet i varför det finns en reservation och varför den också yrkas på.

Jag tänkte ge ledamoten Kjell-Arne Ottosson möjlighet att svara på samma fråga som jag har ställt till både Sverigedemokraterna och Moderaterna. Delar ledamoten synen på den problembild som jag har beskrivit när det gäller pausandet? Och vad gör Kristdemokraterna för att se till att pausen leder till något konstruktivt?

Fru talman! Återigen får jag inleda med att säga att det är dags att upphöra med den totalt falska historiebeskrivningen. Att vi skulle ha haft en energikris beroende på någon form av bristande produktion i Sverige är inte alls sant, utan vi har varit den största exportören av el i hela Europa. Priset på el är alltför högt satt. Den krisen är på riktigt, men den beror inte på svensk elproduktion.

Med detta sagt fick jag inget tydligt svar om varför Moderaterna säger att de vill ha en effektiv miljöpolitik, som vi borde kunna vara överens om ska vila på en vetenskaplig grund, samtidigt som regeringen drar ned på den miljöövervakning som är själva resursen för att kunna fatta beslut på vetenskaplig grund.

Om vi kan vara överens om att EU-taxonomin inte tar hänsyn till vilken effekt som svensk småskalig vattenkraft har på det svenska elsystemet kvarstår frågan: Hur tänker Moderaterna se till att pausen inte bara blir en fördröjning av nödvändiga miljöåtgärder, med fördyringar för de vattenkraftsägare som i dag står och stampar och väntar på ett nytt, modernt miljötillstånd? Hur ska Moderaterna se till att pausen leder till något konstruktivt?

Fru talman! Jag vill börja med att ställa en annan fråga än vad jag hade tänkt från början. Eftersom ledamoten var så tydlig med att det inte finns någon skillnad i ambitionsnivå när det gäller våtmarker inställer sig frågan varför det då finns en reservation i betänkandet och varför ledamoten yrkar bifall till den.

En annan sak jag reagerade på i ledamotens anförande var frågan om en effektiv miljöpolitik och att vi ska få så mycket som möjligt för varje skattekrona i miljöpolitiken. Detta håller vi socialdemokrater självfallet med om, och jag tror att ledamoten håller med mig om att det i så fall måste bygga på vetenskaplig grund. Det är på vetenskaplig grund som man ser till att man får den mest effektiva miljöpolitiken.

Då infinner sig en annan fråga: Varför har man valt att så drakoniskt dra ned på resurserna till miljöövervakningen, som är det instrument vi har för att se till att det fattas långsiktiga och kloka beslut?

Jag vill också passa på att grotta vidare i den fråga som jag ställde till ledamoten från Sverigedemokraterna och ställa samma fråga nu: Delar Johanna Hornberger min problembild när det gäller pausen för vattenkraftens miljöprövning? Och vad gör Moderaterna för att se till att pausen leder till något konstruktivt?

Fru talman! Låt mig inleda med att säga att det är dags för regeringspartierna att sluta med sin historieförfalskning. Alla vet att det inte har fattats några politiska beslut om att stänga ned kärnkraft och att det har funnits en energiöverenskommelse sedan 2016 som möjliggör byggande av ny kärnkraft i Sverige.

Men min fråga handlade inte om det utan om hur vi ska få vattenkraft i Sverige som i framtiden ryms inom EU:s taxonomi och därigenom kan fortsätta att producera billig, reglerbar elkraft samtidigt som vi lever upp till vattendirektivets krav.

Jag frågar igen: Vad anser ledamoten om den problembild jag beskrivit för miljön och inte minst för alla de vattenkraftsägare som väntar på att kunna säkra sin verksamhet inom taxonomin? Vad gör Sverigedemokraterna för att se till att pausen leder till något konstruktivt?

Fru talman! Tidölagets partier har kommit överens om att pausa prövningarna enligt den nationella planen för moderna miljötillstånd för vattenkraften. Regeringen har anfört att pausen ska användas för att analysera vad vårt elsystem klarar av och sedan anpassa prövningssystemet.

Men, fru talman, prövningarna sker redan i dag utifrån ett regelverk som har som utgångspunkt att verksamheten ska kunna fortsätta genom att vattenkraften ska vara så kallad hållbar verksamhet enligt EU:s taxonomi när nödvändiga miljöåtgärder är genomförda. Inget av detta kommer att förändras av att regeringen analyserat vattenkraftens betydelse för det svenska elsystemet. Sverige måste leva upp till vattendirektivet om svenska vattenkraftverk ska rymmas inom EU:s taxonomi.

Om det samlade Tidölagets ambition med pausen är att se över hur man kan få till stånd ytterligare beslutsunderlag för vattenmyndigheterna i deras bedömning kommer vi socialdemokrater att se väldigt positivt på detta, men just nu är jag rädd att pausen inte leder till något annat än en fördröjning av omprövningen av miljötillstånden.

Detta har en alternativkostnad. Med pausen är det just nu miljön som får bära kostnaden. Åtgärder som hade behövt vidtas för att förbättra miljön i Sverige fördröjs. Många av de kraftägare som har haft en plan att förhålla sig till har upphandlat konsulter för att hjälpa till med omprövningarna, och helt plötsligt förskjuts tidsplanen ett år. Detta betyder att man behöver ha konsulten upphandlad ett år längre än vad man hade tänkt sig eller att man måste avbryta konsultens uppdrag för att sedan anlita en ny.

Därför är jag och Socialdemokraterna angelägna om att denna paus förvaltas på ett väldigt klokt sätt. Mina frågor till ledamoten är om hon håller med om min problembeskrivning och vad Sverigedemokraterna gör för att se till att pausen leder till någonting konstruktivt.

Fru talman! Vi ska i dag tala om en fråga som är av yttersta vikt för världens och Sveriges framtid, nämligen vatten. Jag kommer i dag att lägga särskild vikt vid fyra områden, nämligen åtgärder mot övergödning, skydd och anläggning av våtmarker, avloppsrening och skydd av dricksvatten.

Vi socialdemokrater står självfallet bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 30.

Fru talman! I dag lever vi över planetens tillgångar och förutsättningar. Klimatförändringarna är på riktigt, och miljökrisen är ett faktum. Var och en av oss påverkas, men det är de mest utsatta i världen som drabbas hårdast. Vi socialdemokrater avvisar alla idéer om att Sverige skulle ha gjort tillräckligt.

Vetenskapen lämnar inget utrymme för tvekan. Fakta ligger på bordet. Nu är tiden inne för handling för att fortast möjligt nå klimatmålen. Omställnings- och investeringstakten måste öka kraftfullt, och Sverige ska leda den gröna omställningen. Tillväxt, välfärd och omställning är inte bara förenliga med varandra utan är även varandras förutsättningar. Genom att leda omställningen och förutsätta att varje land gör de investeringar som krävs för att efterleva Parisavtalet stärker vi vår konkurrenskraft, skapar fler svenska jobb och ökar resurserna till välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

För att klara en hållbar resursförbrukning krävs att ekonomin blir mer cirkulär och att vår konsumtion blir mer hållbar. Det gäller inte minst vår mest värdefulla resurs, nämligen vattnet.

Fru talman! Vi människor har alla ett ansvar att skydda våra vatten, både för vår egen hälsas och för miljöns skull. Vatten är en av de viktigaste resurserna på jorden och spelar en central för människan, naturen och allt liv på vår planet. Vatten är såvitt vi vet en nödvändighet för livet i sig, och för människan är vatten en grundläggande förutsättning för vår överlevnad. Vi behöver vatten för att dricka, för att laga mat, för att tvätta oss och för att rengöra saker. Vi använder vatten i industrin och i jordbruket. Vatten bidrar till att såväl skapa som upprätthålla olika ekosystem, alltifrån våtmarker till regnskogar.

Men vatten har också andra effekter på miljön, till exempel att bidra till att reglera temperaturen på planeten genom tröghet för temperaturförändringar.

Inte att förglömma är vatten också en viktig kraftkälla. Vattenkraften är en ren och förnybar energikälla som används för att producera el i många delar av världen, och den är ryggraden i det svenska elsystemet. Men vattnet är också en begränsad resurs som hotas av överutnyttjande och föroreningar. Klimatförändringar påverkar också vattenresurserna på olika sätt, exempelvis genom att påverka vattenflöden och vattenkvaliteter. Vi behöver trygga en säker dricksvattenförsörjning med anledning av klimatförändringarna samt potentiella kriser.

EU har gjort viktiga framsteg när det gäller vattenfrågorna, till exempel EU:s ramdirektiv för vatten. Att nå dessa krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer kommer att vara en utmaning.

Hav och vatten i Sverige har länge varit hotade av övergödning och försurning. Detta fortsätter att vara ett omfattande problem även om utsläppen av övergödande ämnen i Östersjön numera minskar. Den tidigare S-ledda regeringen införde flera kraftfulla insatser mot övergödning, och det arbetet måste fortsätta.

För att nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen behövs mer insatser mot framför allt övergödning och miljögifter. Vi behöver därför minska utsläppen av övergödande ämnen och i högre utsträckning i stället använda fosfor och kväve i kretslopp. Nya metoder måste utvecklas för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet.

Fru talman! Naturvårdsverket bedömer att nya etappmål behöver tas fram inom områden som är särskilt viktiga för att nå miljömålen där utvecklingen i miljön är negativ och där det i dag saknas etappmål. Ett sådant område är den biologiska mångfalden och ekosystemets återhämtning. Precis som Emma Nohrén sa är en av de mest effektiva åtgärderna för att värna och öka den biologiska mångfalden att skydda befintliga våtmarker, restaurera utdikade våtmarker och samtidigt anlägga nya.

Våtmarkerna fungerar som naturens egna reningsverk genom att fånga in övergödande näringsämnen och binda dem innan de når havet. De är också hemvist för en omfattande fauna, inte minst i form av fåglar och insekter - varav en stor andel är rödlistade. Dessutom binder de koldioxid på ett mycket kostnadseffektivt sätt och ökar grundvattennivåerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Att restaurera våtmarker ger oss alltså mycket på köpet, och det är något vi verkligen måste satsa mer på framöver. För att stärka arbetet på lokal nivå vill vi se utökade satsningar på våtmarker och vattendammar för att öka retentionen av näring i landskapet. Det är positivt att andelen våtmarker har stabiliserats i Sverige, men deras ekosystemtjänster når ändå inte upp till sin fulla potential. För att dra mesta möjliga nytta av våra våtmarker och dammar krävs det att vi aktivt vårdar och restaurerar redan befintliga områden och att vi förstärker arbetet med att anlägga nya. Insatserna som genomfördes av den tidigare regeringen har bidragit till att balansera vattenflöden, förbättra vattenhushållning, öka tillskottet till grundvattnet, gynna biologisk mångfald samt minska klimatpåverkan och övergödning.

Vi vill se en förstärkning av dessa insatser för att säkerställa att vi når miljökvalitetsmålen. Jag vill som socialdemokrat framhålla vikten och betydelsen av dessa typer av miljöinsatser för jobb och tillväxt runt om i hela Sverige, inte minst på landsbygden.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet inte om jag förstod bättre för att jag hörde det en gång till eller om ministern var tydligare, men nu förstod jag i alla fall. Det är bra.

Utgångspunkten för min interpellation var att ambitionsnivån är för lågt satt. Ambitionsnivån måste ju mätas på något sätt, och mätningen sker utifrån halterna. Tidigare gjorde man bedömningen, utifrån de vetenskapsunderlag man hade, att vissa halter var tillräckligt låga, och därigenom satte man ett mätvärde: Så här följer vi upp om vi har nått frisk luft eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu konstaterar vi att de halterna är för höga. Då blir det lite märkligt om man förhåller sig till den ambitionsnivå som är satt, och som vi nu vet är för lågt satt, och säger att det är den vi fortsatt ska försöka nå. Då når vi ju inte den verkliga ambitionsnivån: att undvika att människor dör i förtid på grund av dålig luft.

Då återkommer jag till min fråga - jag får väl ställa den på ett något annorlunda sätt - om inte ministern kan överväga att ändra ståndpunkt i denna fråga och titta över vilka skärpningar som faktiskt behöver ske när det gäller halterna för viktiga föroreningar jämfört med våra gällande mål så att vi faktiskt kan nå upp till den ambitionsnivå som vi varit överens om tidigare när det gäller frisk luft.

Herr talman! Jag vill inte att vi ska landa i någon form av semantisk diskussion i den här debatten. Ministern lyfte fram att det finns kunskap. Ministern vet också att det från myndigheten Naturvårdsverket finns förväntningar på att man ska precisera detta mål för att nå upp till den ambitionsnivå som var tänkt från början, alltså att nå frisk luft.

Vi konstaterar att målen inte har varit tillräckligt ambitiösa och att skadeverkningar finns vid mycket lägre nivåer vid ett antal av dessa partiklar. Om man vill nå den tidigare uppsatta ambitionsnivån är det väl rimligt att man skärper preciseringarna i målet så att vi når den ambitionsnivå om frisk luft som var satt från början.

Jag försökte att uttolka vad ministern sa i sitt inlägg nyligen. Är det bara en semantisk skillnad mellan att skärpa målet och att tillgodose de ökade krav på preciseringar i målet som regeringen är emot eller är nöjd med? Målnivån är nu alltför låg i förhållande till ambitionen om frisk luft.

Jag vet inte om mitt eget inlägg blev så mycket tydligare, men ministern kanske kan hjälpa mig och försöka att svara på om det i regeringen finns en vilja att faktiskt precisera målnivåerna för att nå frisk luft på riktigt, så att vi får bukt med de 6 000-7 000 personer som helt i onödan dör i förtid.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Som framgår av ministerns svar bedöms för första gången möjligheterna finnas för att Sverige ska nå miljökvalitetsmålet om frisk luft. Det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men min tidigare skriftliga fråga och denna interpellation har som utgångspunkt att Världshälsoorganisationen, WHO, har presenterat nya riktlinjer. Senast i Naturvårdsverkets rapport om frisk luft och den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål har Naturvårdsverket framfört behovet av att målet skärps och preciseras. Det står klart att ambitionsnivåerna i dagens miljömål för frisk luft har varit för låga i skenet av de senaste årens forskning om luftföroreningar. Enligt Naturvårdsverket är det fråga om en halvering av halter för flera viktiga föroreningar jämfört med nu gällande mål.

Vikten av frisk luft ska inte underskattas. Forskningen har redan tidigare visat att barn som utsätts för höga halter av luftföroreningar från trafik och andra utsläppskällor under sina första levnadsår löper högre risk att drabbas av astma och försämrad lungfunktion. Svensk forskning har visat en direkt påverkan på hjärta och blodkärl när människor utsätts för dieselavgaser. Det har också påvisats ett samband mellan exponering av luftföroreningar och hjärt- och kärlsjukdomar, andningsproblem och demens samt även allergier hos barn.

Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar räknar man med att någonstans mellan 6 000 och 7 000 personer dör i förtid i Sverige varje år. Sammantaget anser jag att detta bör resultera i en skärpning av ett flertal av miljömålets preciseringar. Min fråga är: Vad får ministern att dra andra slutsatser?

Fru talman! Jag delar ministerns syn. Det gör väl alla som har läst på om ämnet. Förebyggande åtgärder är det mest kostnadseffektiva.

Precis som jag sa i mitt första anförande tar det väldigt lång tid när vi väl har en etablering av en invasiv främmande art att få bukt med problemet. Pengarna för de åtgärder som hittills har finansierats kastas så att säga i sjön när det inte finns fortsatt finansiering för att fortsätta att bekämpa de invasiva främmande arterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På länsstyrelserna runt om i landet är oron stor. Under några års tid har gul skunkkalla i Fylleån aktivt bekämpats. Fylleån är ett skyddat så kallat Natura 2000-område. Det arbetet avbryts nu eftersom det inte längre finns några pengar för åtgärder. Nu riskerar skunkkallan att spridas igen både längs Fylleån men också in på privata fastigheter som ligger nära vattendraget. Det har vi kunnat höra från Länsstyrelsen i Halland.

Under de senaste åren har arter som vresros. jättebalsamin, gul skunkkalla och parkslide i stor skala bekämpats i Västra Götalands län, där jag kommer ifrån. Med den nya budgeten finns inte längre utrymme, utan man får nöja sig med några enstaka mindre insatser. Det har vi kunnat höra från Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Från Länsstyrelsen i Skåne hör vi att många insatser som gjorts riskerar att gå om intet eftersom de invasiva växterna kan ta över områden som tidigare skötts, till exempel orkidéängar.

Delar ministern min oro och undran över om Sverige alls kommer att leva upp till EU-förordningen om invasiva främmande arter med dessa drakoniska neddragningar på skydd och värnande av värdefull natur?

Fru talman! Om det råder ingen meningsskiljaktighet. Min interpellation handlar om arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark.

Det är klart att det är jätteviktigt, som ministern pekar på, att privata fastighetsägare och kommuner gör sitt arbete och uppfyller sina skyldigheter att arbeta mot invasiva främmande arter. Det är bra. Det är också bra att det görs satsningar när det gäller havsmiljön.

Men det är inte det som interpellationen handlar om. Det är arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark. Jag kan förstå att ministern vill tala om andra saker än just kampen mot invasiva arter på statlig mark med tanke på budgetmedlen.

Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, vilket man kanske kan förledas att tro. Det är som både jag och ministern konstaterade det största problemet. Det utgör det största hotet mot just biologisk mångfald.

Ofta förökar sig de invasiva arterna effektivt och växer snabbt, och de saknar naturliga fiender. De kan orsaka att inhemska arter dör ut och att hela ekosystem rubbas. I förlängningen kan det hota funktioner hos ekosystem som vi och vårt samhälle är helt beroende av.

Det är svårt att uppskatta alla kostnader för invasiva främmande arter. Men inom EU beräknas kostnaderna vara runt 134 miljarder kronor per år.

När regeringen gör kraftiga besparingar på miljöområdet för att sänka skatten för de allra rikaste ligger inte de alternativa kostnaderna med i kalkylen. Vi vet inte vad de faktiska kostnaderna blir av regeringens politik.

Fru talman! Vi vet att neddragningarna på miljöområdet inte är någon besparing när vi tar hänsyn till vilka kostnader det får för miljön. Det gäller biologiska effekter men också ekonomiskt negativa effekter.

Jag skulle gärna vilja att ministern gör ett försök att svara på frågorna i min ursprungliga interpellation just med fokus på arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter på statlig mark.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret på min interpellation. I sitt svar framhåller klimat- och miljöministern att arbetet mot invasiva främmande arter är ett prioriterat område för regeringen. Som argument för detta pekar statsrådet på regleringsbrevet till Havs- och vattenmyndigheten, där regeringen medger att myndigheten får använda 50 miljoner kronor för sitt arbete mot invasiva främmande arter i hav och vattendrag. Men sedan konstaterar statsrådet också att budgetminskningarna på naturvårdsområdet får konsekvenser för Naturvårdsverkets förutsättningar i arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark. Så långt är jag och ministern överens om vilka medel som de facto kommer att läggas på arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark.

Fru talman! Den bild som klimat- och miljöministern målar anser jag dock att det är viktigt att komplettera med lite ytterligare fakta för dem som lyssnar på debatten.

För det första tar arbetet med bekämpning av invasiva arter lång tid. Ett väletablerat bestånd tar flera år att få bort. Arbetet är ofta intensivt de första fem åren för att sedan avta till mindre insatser under många år framöver. Satsningarna måste därför vara långsiktiga och göras under 10-20 år om de alls ska ge någon effekt.

För det andra kommer de neddragningar som regeringen valt att göra att innebära att de satsningar som gjorts under de få år då det funnits åtgärdsmedel i stort sett kommer att vara bortkastade om inte mer pengar tillskjuts.

För det tredje får länsstyrelserna, som har den operativa rollen i arbetet mot invasiva främmande arter, fortsatt medel för samordningen av arbetet, men inga medel för åtgärder. Länsstyrelserna kommer därför att behöva ge upp kampen mot vissa arter.

För det fjärde minskar anslaget till skydd av värdefull natur 2023 med 32 procent jämfört med 2022. Det är en minskning med 550 miljoner kronor, enligt Naturvårdsverket. När det gäller skötseln av värdefull natur minskar anslaget med 45 procent jämfört med 2022. Det är en minskning med 931 miljoner kronor. Resultatet är att pengarna för att bekämpa invasiva arter går från 55 miljoner kronor till 0 kronor och att inga nya kommunala projekt kommer att kunna beviljas LONA-bidrag förutom för våtmarker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Sammanfattningsvis tror jag att det är svårt för någon utanför Tidöpartiernas kanslier att dela klimat- och miljöministerns bild att dessa kraftiga neddragningar och deras effekter skulle känneteckna en politik som prioriterar arbetet mot invasiva främmande arter.

Fru talman! Jag vill också att vi i dag tar tillfället i akt att diskutera den ständiga brasklappen från regeringen om det ekonomiska läget och den höga inflationen. Jag och Socialdemokraterna delar regeringens syn att det i detta läge inte går att bedriva en politik som ytterligare driver på inflationen. Men jag menar att den här brasklappen snarare används av regeringsföreträdare för att slippa ta ansvar för de prioriteringar man gjort och den politik man för. Jag vill ge statsrådet möjlighet att förklara vem som tvingat henne och regeringen att göra neddragningar på över 1 400 miljoner kronor på skydd och värnande av värdefull natur och tvingat henne och regeringen att sänka skatten för människorna med de högsta inkomsterna i Sverige till en kostnad på 13 000 miljoner kronor.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Jag vill ändå höja en varningens finger. Jag tror att många av dem som är kraftägare av småskalig vattenkraft har lite för stora förhoppningar på vad pausen ska leda till med tanke på att de ofta har varit kritiska till de åtgärder som behöver vidtas. Det handlar om de åtgärder som krävs för att få ett modernt miljötillstånd, som lever upp till vattendirektivet och som därför gör att vattenkraften är en hållbar verksamhet inom EU-taxonomin.

Jag hoppas att regeringen inte har gett löften eller gett upphov till förväntningar som man sedan inte kan infria. Då har återigen pausen bara lett till en fördröjning.

Jag förstår att ministern och övriga ministrar i regeringen återkommande säger samma sak, nämligen att man ska ha en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Men än så länge är det bara retorik. Den politik som har presenterats leder tyvärr, i varje fall just nu, i helt fel riktning. Det konstaterar regeringen själv i sin budget. Jag ser fram emot att det inte bara är retorik framöver utan att regeringen också återkommer med politik som är ambitiös på riktigt.

Fru talman! Jag vill att vi fortsätter att resonera lite kring miljötillstånden. Redan i dag har regelverket som utgångspunkt de åtgärder som behöver göras för att vattenkraften ska kunna få fortsätta inom ramen för vad som är en hållbar verksamhet. De kommer inte att förändras av bedömningen att den småskaliga vattenkraften är ett viktigt bidrag till elsystemet i Sverige.

Vattendirektivet ligger där som en grund. Det är nödvändigt att leva upp till vattendirektivet för att vi ska rymmas inom taxonomin. Det kan absolut vara så att en del av beslutsunderlaget - och det var jag också inne på i mitt tidigare anförande - kan kompletteras. Vattenmyndigheterna ska ta hänsyn till saker som de i dag inte har möjlighet att ta hänsyn till för att det inte finns ett tillräckligt gott underlag.

Om det är regeringens ambition med pausen att se över hur man kan få till stånd ytterligare beslutsunderlag för vattenmyndigheterna i deras bedömning kommer vi socialdemokrater att se väldigt positivt på detta. Men just nu är jag rädd för att pausen inte leder till något annat än en fördröjning av omprövningen av miljötillstånden.

Det har en alternativkostnad. Med pausen är det just nu miljön som får bära kostnaden. Åtgärder som hade behövt göras för att förbättra miljön i Sverige fördröjs. Många av de kraftägare som har haft en plan att förhålla sig till har upphandlat konsulter för att hjälpa till med omprövningarna. Helt plötsligt förskjuts tidsplanen ett år.

Det betyder att man behöver ha konsulten upphandlad ett år längre än vad man hade tänkt eller att man måste avbryta den konsultens uppdrag för att sedan anlita en ny konsult. Det är många negativa effekter med pausen. Därför är jag och Socialdemokraterna angelägna om att vi förvaltar pausen på ett väldigt klokt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern redogör för att det redan pågår ett arbete inom Regeringskansliet. Jag förstod det som att kartläggningen och analysen kommer att ske inom Regeringskansliet. Jag hoppas att regeringen då har en löpande dialog med berörda utskott om det arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Vattenkraften är en fantastisk resurs. Den är förnybar och reglerbar och är därmed också ryggraden i Sveriges energisystem. Men vattenkraften påverkar både växt- och djurliv mycket negativt. Syftet med prövningen av vattenkraften är att se till att den har moderna miljötillstånd. På så sätt säkrar vi den svenska vattenkraften som hållbar verksamhet i vad som brukar benämnas EU-taxonomin. Syftet med taxonomin är att inom ramen för den europeiska gröna given styra kapitalflöden mot hållbara investeringar.

Vad är då en hållbar verksamhet? Enligt EU-taxonomin måste följande kriterier uppfyllas för att en aktivitet ska anses vara hållbar: Aktiviteten ska väsentligen bidra till minst ett av de sex miljömål som är definierade av taxonomin. Aktiviteten får inte orsaka någon betydande skada mot något av de andra fem miljömålen. Aktiviteten måste också uppfylla minimala skyddskrav som sätter standard för företagens sociala hållbarhet. Det gäller exempelvis rättigheter i arbetslivet.

Miljöanpassningen av våra vattenverksamheter är nödvändig för att växter och djur i våra strömmande vatten inte ska skadas och dödas vid kraftverken. Åtgärderna är avgörande för moderna miljötillstånd. Moderna miljötillstånd är i sin tur avgörande för att leva upp till vattendirektivet, som ministern precis var inne på, vilket i sig är en förutsättning för att verksamheten ska räknas som hållbar inom taxonomin.

Ingen paus i världen kommer runt dessa fakta. All vår vattenkraft behöver moderna miljötillstånd, och det är hela syftet med den nationella planen för omprövning av vattenverksamhet.

Jag och Socialdemokraterna är mycket måna om all vattenkraft i Sverige. Vi är också övertygade om att det är möjligt att förena såväl storskalig som småskalig vattenkraft med moderna miljötillstånd.

Jag säger inte att det nödvändigtvis är fel att pausa prövningarna, men regeringen måste vara väldigt tydlig med vilket ytterligare beslutsunderlag vattenmyndigheterna ska använda sig av. Annars kommer pausen inte att innebära något annat än en fördröjning.

Må vara att det kan krävas kartläggning och analys, men hur och när kommer kartläggningen och analysen att ske? Avser ministern att tillsätta en utredning? Är det en myndighet som ska få uppdraget? Ska det ske på Regeringskansliet? Hur ser regeringens plan för detta ut?

Fru talman! Jag delar ministerns syn på att det är bättre att låta sakkunniga myndigheter avgöra vad som ska prioriteras när man ska fördela medlen.

Utgångspunkten för min frågeställning är att det inte handlar om att ha en mer kostnadseffektiv miljöövervakning; det handlar om en besparing. Det är just när man gör besparingar som det är viktigt att ansvarig myndighet får göra bedömningen av vad man ska fortsätta göra och vad man inte längre kan göra.

Om regeringen visste att man inte behövde göra vissa saker och därför minskar anslaget till miljöövervakningen hade jag känt mycket större förtroende för ett sådant besked än att det skulle handla om en effektiv miljöpolitik. Jag tycker att det vore klädsamt om ministern kunde vidgå att det handlar om en ambitionssänkning.

Men jag ska ta fasta på det som ministern sa i sitt förrförra anförande om att man håller på och bereder utredningen från 2019 och att det kan komma något positivt av det. Jag är också övertygad om att ministern vet att det kommer att ställas högre krav på Sverige att lämna mer uppgifter till EU inom ramen för Fit for 55 och att de ökade kraven inte går ut över annan miljöbevakning.

Vi får nog anledning att återkomma till diskussioner om Sveriges miljöövervakning. Jag ser fram emot fortsatta debatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar ministern för detta besked. Jag hoppas att det kommer något positivt av den beredningen.

Vi kanske inte ska fastna i kronor och ören, men jag vill ändå vara tydlig med att vi presenterade vår budget för 2023 ganska nyligen. Där pekar vi ut en försiktig ökning för miljöövervakningen.

Om det finns en medvetenhet om varför man drar ned i ett budgetanslag och att man tydligt pekar ut vad som inte längre behöver göras hade jag kunnat förstå argumentationen om en effektiv miljöpolitik kopplad till miljöövervakningen. Men när uppdragen till de myndigheter som ska sköta miljöövervakningen fortfarande är desamma men med en lägre summa pengar är det svårt att tolka det på något annat sätt än att ambitionerna är lägre.

Vid mitt besök på vattenmyndigheten i Göteborg fick jag väldigt tydligt två saker klara för mig. När det gäller miljöövervakning av vatten skulle summan kanske behöva sjufaldigas för att man skulle klara att rapportera in allt det som ska rapporteras enligt Sveriges åtaganden gentemot EU och internationellt. Både ministern och jag vet dessutom att många av förslagen inom ramen för Fit for 55 handlar om ökad miljöövervakning. Det är därför tycker jag att den här debatten är viktig att föra.

Vi socialdemokrater pekar på att miljöövervakningen är helt central för att Sverige ska klara sitt klimat- och miljöarbete. Mer resurser behövs till miljöövervakning. Beskedet från regeringen och ministern är dock än så länge att en fjärdedel av de pengar som finansierar miljöövervakningen ska försvinna fram till 2025.

Det vore intressant att höra hur ministern resonerar om detta. Delar hon min syn att det är en ambitionssänkning? Om det inte är det kan hon då peka på vad det är som vi har gjort hittills men inte ska göra 2024 och 2025?

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är dock med viss förvåning jag tar del av ministerns svar att hon delar min och Socialdemokraternas syn på hur avgörande miljöövervakningen är för att klara miljö- och klimatomställningen. Det skaver så att säga ganska rejält att fram till 2025 sänka budgeten för miljöövervakningen med en fjärdedel samtidigt som en framhåller hur viktigt det är med miljöövervakning.

Fru talman! Före jul besökte jag vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt i Göteborg. Jag var där i första hand för att lära mig mer om arbetet med vattenkraftens miljötillstånd men fick också ny kunskap om just vikten av ökad miljöövervakning kopplat till vattendirektivet. Faktum är att Sverige trots att förbättringar har skett under snart tio års tid fortsatt får kritik från EU och internationella organ för brister i miljöövervakningen.

Fru talman! För några veckor sedan var Naturvårdsverket hos miljö och jordbruksutskottet. Myndigheten var då mycket tydlig med sin oro över effekterna av minskat anslag för miljöövervakning och framhöll att uppdrag och finansiering inte stämmer överens.

Så nyligen som i måndags besökte den socialdemokratiska utskottsgruppen i miljö- och jordbruksutskottet Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Även på SLU oroas man över neddragningen på miljöövervakningen. Miljöövervakning och miljöforskning är som ministern vet ömsesidigt beroende av varandra och det är svårt att överblicka vilka konsekvenserna blir för forskning och innovation på miljöområdet med regeringens sänkta ambitioner.

Ministerns svar, fru talman, att hon vill se en kostnadseffektiv miljöövervakning ska nog snarare läsas som att ministern vill bedriva en ambitiös miljö- och klimatpolitik men att Sverigedemokraterna och Finansdepartementet har tagit pengarna. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska ligga i framkant när det gäller grön forskning och innovation. På så sätt blir miljö- och klimatomställningen en framgångssaga inte endast för miljön och klimatet utan också för jobben och tillväxten i hela landet. Men vad vill regeringen?

Herr talman! En av regeringens främsta prioriteringar är att dra ned på Sveriges miljöambitioner och kraftigt sänka anslagen till bland annat värnandet av biologisk mångfald och värdefull natur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gäller vattenmiljön har det gjorts väldigt mycket inom ramen för LOVA, lokala vattenvårdsprojekt. Det handlar om utredningar kring våtmarker, vattenplaner för att minska näringsläckage, fiskräkning i vattendrag, kartering av bottnar och provtagning för att bedöma miljöproblem med övergödning, för att nämna några av de över 3 000 redan finansierade lokala vattenvårdsprojekten.

Min fråga till klimat- och miljöministern är hur hon ser på framtiden för ytterligare LOVA-projekt med anledning av regeringens neddragningar i budgeten.

Fru talman! Jag hade en fråga om synen på etappmålen för 2030 och 2040 utifrån att ministern den 18 november sa att hon var säker på att Sverige kommer att nå klimatmålen för 2030. Men i svaret på interpellationen svarade ministern också att uppgiften inte är att sänka utsläppen. Därför blir det svårt att tolka vad det är som gäller, men jag litar på att detta stämmer och på att ministern och regeringen står upp för etappmålen både 2030 och 2040. Jag litar på att det är ambitionen, även om politiken just nu saknas.

Den fråga som jag inte fick svar på är hur ministern ser på möjligheten att få på plats en klimathandlingsplan som är förhandlad med Sverigedemokraterna och som gör att Sverige kan nå sina klimat- och miljömål. Jag hoppas att jag kan få ett svar på den frågan.