Jessika Roswall

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Johan Andersson, för frågan! Jag kan erkänna från början att jag inte har detaljkunskap kring detta.

Ja, Biskops Arnö ligger i min valkrets. Jag har varit där många gånger. Det är en väldigt anrik, gammal och fin folkhögskola, som är viktig för det nordiska samarbetet och för vårt samarbete globalt, får jag väl lägga till. Den drivs i regi av Föreningen Norden, som vi har ett väldigt gott samarbete med, som också gör sina prioriteringar, så att säga.

Allmänt sett kan jag väl säga att det svåra läget i vår omvärld såklart innebär att vi måste göra vissa avvägningar, omfinansieringar och ombudgeteringar. Detta är en diskussion som vi ofta har tillsammans med den nordiska delegationen i riksdagen.

Jag värdesätter arbetet som görs och det arbete som Föreningen Norden gör. Jag får återkomma med ett mer detaljerat svar vid ett senare tillfälle.

Fru talman! EU har ett antal nya redskap - villkorlighetsmekanismen och rättsstatsdialogen. EU har sammantaget flyttat fram sina positioner. Men det är klart att det fortfarande finns utmaningar som vi behöver jobba vidare med. Detta är såklart en fråga som regeringen noga följer.

Jag vill passa på att säga att när det gäller stödet till Ukraina har EU visat att man står samman. Så sent som vid toppmötet under förra veckan var det nya slutsatser som visar att vårt robusta och enhälliga stöd till Ukraina är starkt.

(Applåder)

Fru talman! Först och främst vill jag tacka för en mycket angelägen och relevant fråga om hur vi ska stärka rättsstatens principer i EU. Som ni alla vet är detta en oerhört prioriterad fråga för regeringen, och den hade vi högt på vår dagordning under det svenska ordförandeskapet.

Detta är något som också måste genomsyra nästa strategiska agenda och nästa kommissions arbete. Det är något som vi, som sagt, måste hålla högt på agendan. Rättsstatens principer är nämligen grunden för vårt samarbete. De är grunden för att vår inre marknad ska fungera, vår migrationspolitik ska fungera och våra lösningar när det gäller klimatpolitiken ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som ledamoten nämner är frågan extra aktuell i dagens ljus. Det är många frågor som är i sin linda, och det finns anledning att fördjupa diskussionerna.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Låt oss börja med att konstatera att dagens system inte är anpassat för den situation som vi har. Vi vet att 80 procent av de irreguljära gränspassagerna görs av män, som dessutom saknar asylskäl, och att de mest utsatta, kvinnor och barn, ofta blir kvar i flyktingläger.

Men vi har nu äntligen en migrations- och asylpakt på plats, som ska ge oss snabbare processer och bättre kontroll vid yttre gräns. Det ska helt enkelt bli mer ordning och reda. Låt oss se till att den fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med detta sagt utesluter jag inte någon diskussion om mottagningscenter, till exempel. Förslaget som finns där behöver analyseras vidare.

Fru talman! Tack för frågan, Heléne Björklund!

Då jag nyss har sagt att jag har koll på alla mina kollegor måste jag återkomma om detta. Som Heléne Björklund säger är det infrastrukturministern som ansvarar för infrastrukturfrågorna. Med detta sagt är det helt riktigt att försvarsfrågor, säkerhetsfrågor och beredskapsfrågor är frågor som går in i alla utskott och alla olika konstellationer som vi samverkar med, oavsett om det handlar om nordiska frågor, Nordefco, som Pål Jonson var inne på, eller EU.

Det generella svaret i dag är att när vi pratar om säkerhetsfrågor på EU-nivå - från toppen ned till alla olika ministernivåer - är infrastruktur en del, civil beredskap en annan och militär beredskap ytterligare en, men frågan finns såklart med på agendan även på högsta nivå, också för infrastrukturministrarna.

Jag ber om ursäkt för det generella svaret, men det är en stor fråga som berör oss alla.

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Det är landsbygdsminister Kullgren som kan svara på detta, men som EU-minister har jag koll på vad mina kollegor gör.

Jag delar såklart uppfattningen om betydelsen av det småskaliga fiskets viktiga roll. Det var ett av de viktiga ingångsvärden som Sverige hade när vi förhandlade om detta i oktober förra året och där Peter Kullgren representerade oss.

Kommissionens förslag innebar ett stopp på det småskaliga sillfisket, men det lyckades vi ändra på. Nu kan det fisket fortsätta. Sverige bedrev också den mest restriktiva linjen när det gäller kvoterna totalt, med hänsyn till beståndets status och näringens långsiktiga betydelse.

Jag kan konstatera att med Sveriges arbete i dessa frågor har vi nått framgång med att kvoterna har reducerats, och om inte Sverige hade drivit på hade vi sannolikt hamnat på mycket högre nivåer. Det här visar återigen hur framgångsrikt Sverige har varit i diskussionerna.

Fru talman! Tack, Jacob Risberg, för frågan! Förmodligen som förväntat delar jag inte alls den uppfattningen. Regeringen har, som Jacob Risberg och jag har haft diskussioner om flera gånger här, jobbat hårt under ordförandeskapet med att få Fit for 55 på plats. Det är en viktig nyckel för oss alla när det gäller att komma åt våra klimatproblem och utmaningar. Klimatomställningen stannar som sagt inte vid Sveriges gräns, utan det är någonting som vi måste lösa gemensamt - en typisk EU-fråga som kräver gemensamma svar.

När det gäller vissa lagstiftningsfiler har jag ibland varit kritisk till EU, eftersom det är alltför mycket detaljreglering snarare än målreglering. Situationer i de olika medlemsstaterna skiljer sig ju åt. En fråga är till exempel skogen, där jag brukar lyfta fram Cypern som exempel på ett land som har en annan typ av natur än vad vi har i norra Sverige.

Där vi inte ser att lagstiftning på EU-nivå ger de nödvändiga positiva förändringarna för klimatet behöver vi därför markera ibland.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Vi har en vision för 2030. Det är långt kvar tills vi når den, och det är kort om tid. Det är därför oerhört viktigt att vi försöker skynda på vårt arbete. Vi måste prioritera, och Sveriges regering har under ordförandeskapet prioriterat just integration och gränshinderfrågor.

Jag själv har sett till att vi dels har den här prioriteringen, dels att jag i mina kontakter med samordningsministrarna alltid har frågan om gränshinder på agendan. Det finns två delar i detta. Precis som frågeställaren lyfter fram är det å ena sidan för få gränshinder som rivs. Å andra sidan kan man säga att det kanske har varit de lätta hindren, och nu har vi rätt svåra gränshinder framför oss.

Det handlar alltså om att riva fler gränshinder men också om att se över hur vårt arbete med gränshinderfrågor kan förbättras och effektiviseras. Det är ett dubbelt arbete som pågår, dels bland samordningsministrarna, dels, vet jag, i Nordiska rådets svenska delegation. På Nordiska rådets senaste session på Färöarna den här veckan var nog frågan uppe flera gånger. Jag försöker i alla fall att göra det jag kan.

Fru talman! Tack, Matilda Ernkrans, för frågan! Den är lite mångfasetterad, skulle jag säga.

Från den här riksdagen har vi ett brett stöd för att fortsätta stötta Ukraina så länge som det krävs. Det är jag väldigt tacksam för. Det stärker såklart också regeringens arbete på EU-nivå.

Den fråga som Matilda Ernkrans väver in lite grann gäller den utmaning som vi faktiskt alla står inför nu när vi har ett kommande Europaparlamentsval. Det handlar om en risk som vi behöver motverka. Det handlar om hur vi kan motverka desinformation. Det har vi ett brett arbete om.

Sedan skulle jag vilja säga något om vad vi såg i den senaste diskussionen om det som vi har diskuterat flera gånger: stödet till Ukraina när det gäller handelslättnader. Där skulle jag säga att det är regeringar av olika karaktärer, runt om i Europa, som vi har haft utmaningar kring. Men det svenska stödet är som sagt ytterligt starkt.

Fru talman! Regeringens klimatpolitik är att vi ska nå hela vägen i mål. Det är det som är skillnaden mot den tidigare regeringens politik, alltså att man når hela vägen och att man verkligen har en plan för att nå nollutsläpp.

Med detta sagt hör jag implicit i frågan att det skulle vara så att andra medlemsstater inte ser att Sverige fortsatt är ett föregångsland som ligger i framkant. Vi är fortfarande om inte bäst så näst bäst. När framför allt Romina Pourmokhtari är på sina rådsmöten möts hon med förtroendet att vi fortfarande är ett föregångsland. Detta vill jag också putta in även kring konkurrenskraftsfrågan, eftersom dessa två frågor går hand i hand.

Jag vet att Sverige fortfarande är i framkant och har ett högt förtroende i dessa frågor, och vi jobbar för att nå våra mål.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Anna Lasses för de fina orden.

Jag delar inte uppfattningen att regeringen skulle ta ett kliv bakåt. Jag ska börja med det som skedde under ordförandeskapet, det vill säga att vi slutförde förhandlingarna om Fit for 55. Det var ett uppsatt mål för regeringen. Men som några av er säkert minns höll jag mig lite låg i början med att inte lova för mycket. Vi visste nämligen att det inte skulle bli så enkelt, eftersom medlemsstaterna står ganska långt ifrån varandra. Det var inte heller enkelt. Det var stökigt, och det var lite upp och ned på slutet innan vi lyckades nå i hamn. Och det var väldigt viktigt. Det var viktigt för Sverige, och det var viktigt för EU. Nu handlar det om att implementera denna lagstiftning. Det är så vi på riktigt gör skillnad. Det är det som också är regeringens ambitiösa klimatpolitik, det vill säga att vi ska göra vårt. Vi är ett föregångsland, och EU är en föregångskontinent. Tillsammans gör vi skillnad också med det klimatbistånd som ingår i detta paket.

Jag vill därför säga att om vi nu genomför detta och implementerar det på rätt sätt kommer hela EU att nå våra klimatmål, och vi kommer att göra skillnad på riktigt i hela världen.

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för att vi fick in en förkortning också! Då vet jag precis, och vi är överens om vilken akt vi talar om.

Min bild är fortfarande att Sveriges regering, med förankrat mandat i riksdagen, har tyckt att lagförstiftningsförslaget har inneburit för stora administrativa bördor. Detta har vi tyckt hela tiden. Det är inte att kasta grus i maskineriet, utan det är så vi har förhandlat. Det är också vad vi anser.

När det går vidare till slutligt beslut kommer regeringen självfallet att informera riksdagen om vilken slutlig bedömning som vi kommer att ha i Coreper. Det är bra att vi får en liten lektion i EU-kunskap vid detta tillfälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

Det som jag tycker är viktigt i Håkan Svennelings replik är att han lyfter fram konkurrenskraftsfrågorna som är så otroligt viktiga för Sverige som är ett litet, eller mellanstort, export- och importberoende land. Jag är väldigt glad över att vi med gemensamma krafter kunde få upp dessa frågor högst upp på agendan. Jag kan också säga att vi fortfarande ser resultatet, det vill säga att vi inför nästa strategiska agenda ser att konkurrenskraftsfrågorna finns kvar.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för de goda orden! Vi får diskutera nordiska frågor vid ett annat tillfälle, tror jag att talmannen tycker.

Jag får ta svaret lite dubbelt, för det finns två frågor. Det här är lite utanför mitt ansvarsområde, men det finns ett förslag på EU:s bord om så kallad due diligence, som regeringen har varit kritisk till, även med mandat från Sveriges riksdag, därför att vi tycker att den administrativa bördan blir för stor. Detta har varit känt under lång tid. Frågan diskuteras just nu, och det stämmer att det ännu inte har hållits någon slutlig omröstning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

Sedan finns det en annan akt eller fil som handlar om tvångsarbete, som Håkan Svenneling nämnde inledningsvis. Han får rätta mig om jag har fel.

Bilden att Sverige har skickat signaler om att vi ska rösta nej är inte korrekt. Det mandat som vi har fått och följt är att vara för. Jag känner själv att jag svajar lite nu, men jag tror att det redan är klart och att vi har fått ett beslut. Jag såg nämligen på X häromdagen att beslut har fattats om just den filen, men due diligence pågår det fortfarande diskussioner om.

Jag ber om ursäkt för ett svamligt svar, men jag är lite utanför min vanliga zon.

Fru talman! Tack, Tomas Eneroth, för de vänliga inledande orden! Jag ser fram emot nästa anförande.

När det gäller att känna stöd hemifrån talade jag så sent som i måndags i ett annat rum här i riksdagen om betydelsen av att känna att hela riksdagen, i varje fall oftast, står enad i stora frågor. Som Tomas Eneroth vet har det betydelse när man som statsråd kommer till olika ministerråd och har ett starkt svenskt mandat. Detta värnade jag inte bara under ordförandeskapet utan även efteråt, och vi hade det så sent som i december när vi fattade beslut om långtidsbudgeten.

När det gäller bekymmersamt har jag, som jag sagt några gånger i en interpellationsdebatt med en annan ledamot, inga problem med att vi kritiserar dåliga beslut som EU fattar eller att vi diskuterar hur vi ska använda ordförandeskapet så att det blir till största nytta för Sverige. Det är dessa erfarenheter och kunskaper som jag tar med mig nu från ordförandeskapet in i nästa mandatperiod.

Jag uppfattar att ordförandeskapet var framgångsrikt och att det uppfattas som framgångsrikt i Europa, mycket tack vare ett starkt stöd från riksdagen.

Fru talman! Tack för att jag har fått möjlighet att komma hit i dag för att debattera skrivelsen om det svenska EU-ordförandeskapet! Det händer mycket i vår omvärld. Ordförandeskapet kan redan kännas avlägset, men för bara ett år sedan var vi mitt uppe i det.

Den 9 november, fru talman, skickade regeringen skrivelsen Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023. Jag tänkte inte gå igenom hela skrivelsen i detalj utan bara belysa vissa delar. Men innan jag gör det vill jag återigen ta tillfället i akt att tacka för det goda och konstruktiva samarbete som regeringen hade med riksdagen under det svenska ordförandeskapet, som också framhålls i utskottets betänkande.

Det svenska ordförandeskapets inriktning var att göra EU säkrare, grönare och friare i en tid av krig och kriser i Europa. Det var ett ordförandeskap som ägde rum mot en fond av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, en ekonomisk kris och en energikris. Ordförandeskapet ägde dessutom rum i slutet av den europeiska mandatperioden. Därför var många förhandlingar inne i sitt slutskede. I början av ordförandeskapet hade vi ungefär 350 frågor på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

Ordförandeskapet innebar att Sveriges regering ledde förhandlingarna mellan medlemsstaterna och företrädde rådet gentemot andra EU-institutioner. Vårt fokus var stödet till Ukraina, den gröna omställningen, konkurrenskraften och rättsstatens principer.

Låt mig nämna fem exempel där det svenska ordförandeskapet verkligen gjorde avtryck:

Först och främst gäller det stödet till Ukraina. Stödet till Ukraina var, och är fortfarande, Sveriges och EU:s stora utrikes- och säkerhetspolitiska uppgift. Därför upprätthöll vi enigheten i fråga om stödet i en turbulent tid. Därför förhandlade vi fram ett tionde och ett elfte sanktionspaket. Därför tog vi initiativ till det arbete som lade grunden för att EU ska kunna använda frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina. Det ser jag som en stor framgång.

Som ordförande lyckades vi även, mot alla odds och efter flera år av förhandlingar, få medlemsstaterna att enas om grunderna för EU:s framtida migrationspolitik. Nu återstår det bara några få steg innan Europaparlamentet och rådet formellt kan anta den slutliga överenskommelsen om migrationspakten i april.

Sverige förde också förhandlingarna om världens mest ambitiösa klimatpaket, Fit for 55, i hamn. Det ger oss förutsättningarna att fortsätta resan att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent.

Dessutom satte vi upp frågan om EU:s framtida konkurrenskraft på den plats där den förtjänar att vara, det vill säga högst upp på dagordningen. Tack vare det svenska ordförandeskapet finns det nu en strategi för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft, tillväxt och produktivitet.

Sist men inte minst höll vi frågan om EU:s grundläggande värden högt, för de är grunden för den tillit som vårt samarbete kräver. Därför genomförde vi utfrågningar i rådet med Polen och Ungern inom ramen för artikel 7 i EU-fördraget. Och därför arrangerade vi ett rättsstatssymposium med representanter från EU:s institutioner, experter och civilsamhälle för att tillsammans diskutera hur arbetet för att skydda och upprätthålla demokrati och rättsstatsprincipen i EU kan stärkas ytterligare.

Ni som har läst skrivelsen vet att listan över vad det svenska ordförandeskapet åstadkom kan göras betydligt längre, men för att spara tid tänkte jag inte säga så mycket mer om det här och nu. Jag tänkte i stället säga några ord om den intensiva mötesverksamhet som ordförandeskapet innebar.

Totalt arrangerade vi 144 informella möten i Sverige, från Kiruna i norr till Lund i söder. 42 möten arrangerades utanför Stockholmsområdet, på 16 olika orter. Här vill jag särskilt nämna det möte mellan kommissionen och regeringen som genomfördes i Kiruna och det Trade and Technology Council-möte som skedde i Luleå, där vi fick tillfälle att visa upp svenska lösningar för ett grönare och mer konkurrenskraftigt Europa.

Det svenska ordförandeskapet representerade också ministerrådet i 49 olika debatter under Europaparlamentets plenarsessioner. Oftast var det jag själv som deltog i dessa debatter. De ägde rum i Europaparlamentet vid sex ordinarie plenarsessioner i Strasbourg och tre miniplenarsessioner i Bryssel. De debatterna behandlade minst sagt en rad olika ämnen, alltifrån plaster till den politiska situationen i Tunisien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

Fru talman! Kort sagt var det ett väldigt intensivt halvår som blev lyckosamt tack vare de noggranna förberedelserna och det hårda arbetet från alla inblandade. Återigen vill jag tacka för det goda samarbetet mellan regeringen och riksdagen.

Med gemensamma krafter gjorde vi detta svenska ordförandeskap lika framgångsrikt som de föregående med siktet inställt på att stärka det svenska inflytandet i EU.

Nu ligger ordförandeskapet bakom oss. Nu handlar det om att hålla i och utnyttja våra goda erfarenheter, våra kontakter och vårt rykte. Som statsministern har sagt i både regeringsförklaringen och EU-deklarationen ska Sverige vara en aktiv, pådrivande och engagerad EU-medlem före, under och efter ordförandeskapet. Jag tänkte därför kort vända blicken framåt och passa på att säga några ord om hur regeringen ser på nästa lagstiftningsperiod.

I juni är det val till Europaparlamentet, och sedan ska en ny kommission utses. Vid Europeiska rådets möte i juni ska den så kallade strategiska agendan antas för att peka ut EU:s politiska prioriteringar de närmaste fem åren. Samtidigt fortsätter Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina. Därför är det centralt att både den sittande och den kommande kommissionen fokuserar på ett starkt och långsiktigt stöd till Ukraina, Ukrainas säkerhet och försvar och hur EU förbereder sig inför en framtida utvidgning.

Det ekonomiska, militära och politiska stödet till Ukraina, fortsatta sanktioner mot Ryssland och arbetet med ansvarsutkrävande måste även i fortsättningen stå högt upp på EU:s agenda. Detta är den stora formativa frågan för vårt politiska samarbete. Ytterst är det en fråga om att försvara demokratin och att rätt går före makt.

För att få största möjliga genomslag för svenska ståndpunkter måste vi välja vad vi ska fokusera på, och det finns andra frågor utöver Ukraina som inte heller får hamna i skymundan. Det gäller inte minst konkurrenskraftsfrågorna, energi och grön omställning, migration, den gränsöverskridande brottsligheten och mycket mer.

Fru talman! Nu när jag blickar framåt gör jag det med ett svenskt ordförandeskap i Europeiska unionens råd i ryggen. Att leda arbetet innebar ett rejält kompetenslyft för alla oss politiker och för tjänstemän i förvaltningen. Vi fick större kunskap om, insikt i och förståelse för EU:s beslutsprocesser och hur effektivt påverkansarbete faktiskt kan bedrivas. Vi knöt kontakter som vi nu vårdar och utvecklar.

Detta är ovärderligt när jag och mina statsrådskollegor representerar Sverige i diskussioner och förhandlingar för att forma EU:s inriktning den kommande mandatperioden.

Regeringen deltar aktivt, engagerat och pådrivande i de processer som nu pågår och som kommer att forma vår framtid på både kort och lång sikt. Med erfarenheterna från ordförandeskapet tar vi nu detta arbete vidare med en stärkt position.

Fru talman! Det finns många angelägna områden som EU måste arbeta vidare med - jag har självklart inte varit uttömmande här i dag. Därför ser jag fram emot ett fortsatt gott och nära samarbete med riksdagen. Tillsammans kan vi stärka den svenska rösten i Bryssel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

(Applåder)

Fru talman! Jag vänder mig lite mot Matilda Ernkrans beskrivning av att vissa partier skulle vägra att välkomna utvecklingen i Polen. På EU-nämnden i februari tog jag upp frågan att Polen vill ha med sitt artikel 7-förfarande som en särskild punkt, och där var det precis tvärtom. Alla partier i Sveriges riksdag välkomnade den polska regeringens ambition att säkerställa att Polen lever upp till de grundläggande värderingar som EU-medlemsstater ska respektera.

Matilda Ernkrans och jag är helt överens om att det här är väldigt viktiga frågor, och det går i linje med svensk tradition. Det är inte första och förmodligen inte sista gången vi har denna diskussion, och jag tackar för möjligheten att redogöra för vad regeringen har gjort och avser att göra och vad jag som EU-minister avser att göra.

Jag är positiv till att de nya verktygen på EU:s bord kommer att användas och att vi kan skönja framgångar i Polens artikel 7-förfarande. Jag har nog aldrig sett två EU-kommissionärer så nöjda som vid det sammanträdet.

Fru talman! Återigen, och det är ingen nyhet: Sveriges regering och jag kommer att samarbeta med alla dem vi tycker lika som, och tycker vi inte lika samarbetar vi inte. Detta tror jag på, och det har visat sig vara framgångsrikt.

Tack för debatten!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag kommer att säga detta två gånger; det är lika bra att jag avslöjar det: Regeringen svajar inte och har inte gjort det.

Jag är här eftersom jag är EU-minister i Sveriges regering, som står upp för rättsstatens principer. Jag är väldigt stolt över vad vi har gjort under den tid - ett och ett halvt år - som vi har suttit i regeringsställning.

För mig finns det inte många frågor som är lika viktiga som EU:s grundläggande värderingar. Denna fråga är så viktig att vi hade den som en prioritet under det svenska ordförandeskapet. Vi hade utfrågningar, enligt artikel 7, av Polen och Ungern. Vi anordnade ett symposium dit vi bjöd in brett - de inbjudna var till exempel representanter för civilsamhället, domare och kommissionärer. Det fördes bra diskussioner med flera andra medlemsstater. Riksdagen var såklart också närvarande. Detta symposium utmynnade i rekommendationer som det spanska ordförandeskapet, liksom det belgiska, har följt upp.

Som jag sa inledningsvis intervenerar regeringen också kontinuerligt i olika ärenden som ligger hos EU-domstolen.

Vi gör allt vi kan för att försvara de grundläggande värderingarna och rättsstatens principer. Vi har också varit tydliga med att vi stöder och välkomnar Polens avsikt att återupprätta rättsstatens principer, vilket jag känner mig väldigt nöjd och stolt över.

Vi hade, som sagt, en oerhört bra diskussion på det senaste allmänna rådet, där Polens justitieminister och Polens EU-minister redogjorde för det arbete som man gör. De var också mottagliga när vi sa att dessa förändringar kommer att ta tid och att det inte kommer att vara lätt. De var medvetna om detta.

Regeringen svajar alltså absolut inte; det tycker jag har varit tydligt. Vi har visat det.

Vad gör vi då framöver? Detta har jag diskuterat med Matilda Ernkrans flera gånger. Det handlar om nästa strategiska agenda och vad nästa kommission ska syssla med.

För Sverige är frågan om rättsstatens principer viktig. Detta är också väl förankrat i EU-nämnden. Det är en oerhört viktig fråga när det gäller både konkurrenskraften och den utvidgning som står för dörren. Detta är något som vi alla - inte bara regeringen - behöver jobba med. Jag förutsätter att även ledamoten Ernkrans i samband med Cosac och andra möten lyfter fram svenska prioriteringar i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi jobbar alltså både med det vi har gjort och med det vi gör strategiskt framåt. Jag känner mig mycket trygg i att regeringen inte svajar i dessa frågor.

Fru talman! Matilda Ernkrans och jag, liksom regeringen, är helt överens om att rättsstatens principer och våra grundläggande värderingar är en grund för det goda samarbetet som EU måste bygga på.

Låt mig ändå kort prata lite grann om de artikel 7-processer som pågår och som jag tog upp inledningsvis. Som Matilda Ernkrans väl vet drev vi detta hårt under det svenska ordförandeskapet med hearingar med just de två länder som Matilda Ernkrans lyfter fram.

Det är viktigt att dessa diskussioner inte blir slentrianmässiga utan att det faktiskt förs en aktiv diskussion på mötena. På det allmänna råd som hölls senast, när Polen tog upp frågan om artikel 7, fördes det en väldigt livfull diskussion. Jag gav mitt fulla stöd till Polens regering, vilket jag hade förankrat i EU-nämnden.

Matilda Ernkrans nämnde kommissionens beslut att bevilja Polen utbetalning av de frysta medlen. Jag tycker att det är viktigt att påpeka att vi nu har villkorlighetsmekanismen. Vi har också möjlighet att ställa specifika krav på medlemsstater för att de ska få pengar ur återhämtningsfonden. Det finns dessutom villkor som medlemsstater måste uppfylla för att de ska få del av strukturfonderna.

En annan del, som Matilda Ernkrans inte tog upp men som ibland är uppe för diskussion, gäller när man ser att medlemsstater systematiskt hotar rättsstatsprincipen. Då har man möjlighet att gå till domstolen. Matilda Ernkrans nämnde öppna ärenden. Här är Sverige en aktiv part. Vi intervenerar i många fall som vi tycker är angelägna ur ett svenskt perspektiv - när det är påkallat att vi går in från Sveriges sida.

Låt mig också säga att det inte är något självändamål att vi har dessa olika formella processer. Målet är ju att vi ska slippa ha dem och att alla medlemsstater följer de gemensamma värderingar som de anslöt sig till när de gick med i unionen. Det är självklart att alla medlemsstater ska följa dem.

Det är korrekt att jag har sagt att jag ser en oroande utveckling i flera medlemsstater. De senaste årens rättsstatsrapporter visar att alla medlemsstater får rekommendationer från kommissionen. Det är därför Sveriges regering är en väldigt tydlig och aktiv part när dessa frågor kommer upp för diskussion i rådet.

Jag vill avslutningsvis säga två saker.

Den ena rör EU-nämnden, som jag besökte i februari. Matilda Ernkrans var också på plats då. Jag informerade om att Polen skulle ta initiativ till en diskussion om artikel 7 på efterföljande allmänna råd. Jag kan konstatera att alla partier stödde regeringens uppfattning att Polens intentioner när det gäller att reformera rättsstaten och när det gäller domstolsväsendet bör välkomnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra saken gäller Matilda Ernkrans påståenden om olika partigrupper. Det är ingen nyhet att denna regering samarbetar med alla i olika sakfrågor. I Europaparlamentet sker ett brett samarbete mellan olika partigrupper, till exempel när det gäller stödet till Ukraina. Detta är väldigt viktigt. Jag har inga problem med att samarbeta med någon så länge vi har samma åsikt. Vi kan tycka olika om olika saker, men vi kan samarbeta i de frågor där vi tycker lika.