Jessica Stegrud

Fru talman! Det skulle ledamoten och Socialdemokraterna ha tänkt på lite tidigare. Sverige var ju så väl rustat för den industriella utveckling som sker nu. Vi var väl rustade för en omställning med fossilfri, planerbar, storskalig kärnkraft - men det lade man ned, och nu vill man inte ens ta ansvar för det utan skyller på de kommersiella villkoren. Det stämmer! Det har jag stått här i talarstolen och sagt många gånger. Men det är politiken som sätter villkoren, och om man inte ens förstår det blir jag väldigt orolig.

Vad som ska göras de kommande åren? Jo, framför allt är det inte mer el och mer av samma medicin vi behöver. Vi behöver planerbar kraft. Jag tycker att ledamoten och Socialdemokraterna med sitt otroligt offensiva mål 60 terawattimmar till 2030 borde vara svaret skyldiga gällande varifrån balans- och reglerkraften ska komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Sverige exporterar mer el än någonsin men har sämre kraftbalans än någonsin. Det är alltså inte en marknad i balans. Vi har inte ett kraftsystem i balans. Att då trycka på med ännu mer väderberoende elproduktion är inte hela lösningen.

Dessutom klarade ledamotens parti under föregående mandatperiod inte av att godkänna några nya vindkraftsparker. Det är det man far efter. Det klarade man inte under sina åtta år vid makten, men nu har det minsann blivit bråttom när man själv inte längre sitter vid regeringsbordet. Jag tycker alltså att Socialdemokraterna är svaret skyldiga. Var ska regler- och balanskraften komma ifrån i den offensiva målsättning man har?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är alltid intressant att höra socialdemokrater prata om planeringen de kommande åren, för vad sysslade Socialdemokraterna och föregående regering med för några år sedan? Jo, man lade ned fossilfri, planerbar kärnkraft utan en tanke på kommande ökande eluttagsbehov och den effektproblematik det har medfört, trots varningar från Svenska kraftnät och varningar om volatila, stigande priser, effektbrist och så vidare. Men nu står man här, fru talman, och undrar vad som ska hända de kommande åren. Det är otroligt intressant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag förstår mantrat "här och nu", för politiken som har förts tidigare har varit otroligt skadlig. Vi ser i framför allt södra Sverige där jag numera är hemmahörande hur företag inte kan etablera sig och inte expandera och hur man är ytterst bekymrad över effektsituationen. Nu har Tidösamarbetet sett till att det har börjat handlas upp effekt- och balanskraft i södra Sverige, vilket borde har stått högst på föregående regerings prioriteringslista med tanke på de nedläggningar man orsakade.

Var ska kraften komma från de kommande åren? Ja, det jobbar vi stenhårt med, för nu är det realpolitik som gäller. Själv har jag föreslagit att man kan utöka effektuttaget från kraftvärmen, något ledamotens parti också försökt minska. Men det finns många andra lösningar, och här kommer man att behöva vara kreativ.

Fru talman! För ett år sedan stod jag här och kände mig väldigt hoppfull. Vi hade nyligen ingått Tidöavtalet, som på papperet innebar ett rejält avsteg från den tidigare fullständigt ansvarslösa politiken på flertalet områden, däribland energiområdet.

Det gångna året, fru talman, har trots min otålighet inte gjort mig besviken. Även om det går snabbare att bryta ned det som fungerar än att bygga upp det som har raserats har vi under det gångna året tydligt gått från ord till handling. Vi har tagit viktiga steg på vägen mot att återigen få ett robust, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem.

Vi har uppdaterat direktiven - regleringsbreven - till berörda myndigheter och affärsverk. Vi har banat väg för mer kärnkraft genom att först ändra det energipolitiska målet från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt och därefter se till att ta bort de lagar som alltför länge förhindrat både expansion och nybyggnation av kärnkraft i Sverige. För att öka investeringsviljan har vi också ställt ut kreditgarantier om 400 miljarder kronor riktade till kärnkraftsprojekt.

Fru talman! Under föregående mandatperiod såg den socialdemokratiska regeringen till att välfungerande, planerbar och fossilfri kärnkraft stängdes ned. Detta skedde trots varningar om konsekvenser som stigande priser, sämre överföringskapacitet och effektbrist i framför allt södra Sverige och trots alla egna prognoser om ett framtida ökat elbehov, inte minst till följd av elektrifiering. Allt gjordes dessutom utan att man försäkrade sig om att det fanns tillräckligt med effekt- och reglerkraft.

Oppositionen står nu, i kölvattnet av sin egen ansvarslösa politik, fascinerande nog och ropar på ännu mer av samma medicin. Man vill ha in ännu mer väderberoende - icke planerbar - energi i det svenska energisystemet, trots att Sverige numera har Europas sämsta kraftbalans och höga och volatila priser och trots att larmrapporterna kring just vindkraften duggar allt tätare.

Det brukar sägas, inte minst från oppositionen, att vindkraften är snabb, grön och billig och att investerarna - inte minst de utländska - står i kö för att få investera i Sverige. Jag har sagt det förr, och jag kommer att säga det igen: Om något verkar för bra för att vara sant är det oftast det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Hur ser det egentligen ut? Ja, fru talman, faktum är att vi just nu har ett tusental vindkraftsparker på svensk mark som är konkursmässiga. Jag ska ta ett av de tydligaste exemplen för att redogöra för en del av problematiken när det gäller just vindkraften.

Utanför Piteå pågår Sveriges och ett av Europas största vindkraftsprojekt, Markbygden Ett. Arbetet med anläggningarna påbörjades under pompa och ståt för ungefär 15 år sedan. I sällskap av såväl kungligheter som toppolitiker fick dåvarande näringsministern och tillika centerpartisten Maud Olofsson äran att sätta spaden i marken. Entusiasmen var stor, och några år senare sa Piteå kommuns energichef Erik Persson att varje pitebo borde fira med palt och champagne.

I dag är det mer läge för gravöl än champagne då bolaget, som för övrigt ägs av kinesiska staten, ansökt om rekonstruktion. Stora förluster skylls på ett ofördelaktigt elavtal med Norsk Hydro. Enkelt uttryckt har man låst in sig i ett avtal som kräver leverans av el till ett visst pris även när det inte blåser. Priset har inte varit i närheten av de nivåer bolaget har kunnat få för sin egen elproduktion.

I ansökan om rekonstruktion beklagar man sig också över hur vindkraften kannibaliserat på sig själv. Det är ett enligt mig välfunnet uttryck då det speglar en del av problematiken med väderberoende energislag. Trots att vindkraften hittills inte har behövt bära de merkostnader den innebär för elsystemet i sin helhet har den stora ogenomtänkta utbyggnaden även medfört att vindkraft på många håll blivit en dålig affär, inte bara för elkunderna och skattebetalarna utan även för sig själv. När det blåser mycket genererar vindkraften mycket el, vilket i sin tur medför ett överutbud och mycket låga eller till och med negativa priser. Omvänt är priserna höga när det inte blåser, men då kan man inte leverera. Då måste andra kraftslag kliva in, och det gör man till höga priser.

Fru talman! Det finns dock flera förklaringar till att bolaget nu är under rekonstruktion. De senaste tre åren har man betalat väsentligt högre räntor till sitt kinesiska moderbolag än till långivande banker och på så sätt tömt bolaget på över 200 miljoner kronor. Samtidigt har man erhållit hundratals miljoner i skattemedel från Sverige via de så kallade elcertifikaten. Utöver det har man inte kompenserat lokalbefolkningen för störningar i närmiljön, vilket man lovat.

Med detta upplägg, som används av många fler, är det inte konstigt att utländska riskkapitalbolag bokstavligen står i kö för att få investera i Sverige.

Man kan fråga sig hur reaktionerna hade varit här hemma om en utländsk ägare i en annan bransch hade fått samma särskilda stöd, mjölkat ut hundratals miljoner från skattebetalarna och med sin verksamhet sänkt fastighetsvärden och förstört natur samtidigt som man gjort det svenska bolaget konkursmässigt. Jag gissar att kritiken hade varit enorm, inte minst från Vänstern och Socialdemokraterna som ofta och med viss rätt talar om det omoraliska med en kapitalistisk ekonomi där vinster är privata medan risker, kostnader och förluster bärs upp av det allmänna, av skattebetalarna.

Men när det kommer till den så kallade gröna omställningen lyser kritiken märkligt nog med sin frånvaro. Debatten tystas, och kritiska frågor avfärdas. Det är skadligt. Varför? Jo för att det fattas sämre beslut och tas högre risker, och manegen krattas för bidragsentreprenörer och allehanda bedragare som ser sin chans att sko sig på det offentligas bekostnad till ringa nytta för både elkunder och skattebetalare i slutänden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Det har länge saknats ett systemperspektiv i svensk energipolitik. Elproduktionen behöver vara leveranssäker och lönsam, inte bara för producenten utan även för elkonsumenten, nätleverantören, miljön och samhället som helhet.

Men som vi sverigedemokrater säger: Verkligheten kommer förr eller senare i kapp även sossarna. Nyligen fick vi ta del av en rapport i vilken Socialdemokraterna några årtionden efter oss äntligen uppdaterat sin samhällsanalys gällande effekter av oansvarig invandringspolitik. Nu ser vi fram emot den kommande rapporten Föregångslandet Sverige - världsledande industri, ökad elproduktion och mer billig el i vilken jag hoppas på betydligt bättre analyser än den rådande att Sverige behöver fler väderberoende energislag.

Fru talman! Jag avslutar mitt anförande med att yrka bifall till utskottets förslag. Jag vill också tacka mina samarbetskollegor och övriga i utskottet samt presidiet för ett gott samarbete och önska alla god jul.

Herr talman och statsministern! Det är numera uppenbart för de allra flesta hur skadlig den svenska energipolitik som har förts i något decennium har varit. Kärnkraft har stängts, och det har förts in mer förnybart, framför allt vindkraft, i systemet. Detta har kraftigt försämrat effektbalansen och energiförsörjningen, inte minst i södra Sverige.

Häromdagen släppte Svenska kraftnät en rapport där man påvisar att en av sakerna man kan göra för att komma åt effektproblematiken är att förstärka och bygga ut stamnätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Mot bakgrund av det som jag nu har nämnt är min fråga till statsministern: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att säkra Sveriges energiförsörjning - jag tänker då kanske främst på effektbehovet i södra Sverige - på både kort och lång sikt?

Herr talman! Det svenska energisystemet har varit i stort sett fossilfritt i årtionden. Vi gjorde väldigt tidigt vår hemläxa, så jag förstår över huvud taget inte frågeställningen i svensk energipolitik. Vi hade världens bästa energisystem. Vi var verkligen riggade för att kunna leverera ännu mer planerbar kraft i framtiden, för den stora elektrifieringens skull, bland annat. Det är obegripligt hur ni nu vill svänga den politiken, ledamoten.

När det gäller klimatet och IPCC:s rekommendationer rekommenderar de också kärnkraft. Kärnkraft har en tredjedel så stort koldioxidavtryck som vindkraft, så om koldioxidutsläppen är en stor fråga är det faktiskt kärnkraften man borde satsa på, inte vindkraften. Argumentet är otroligt märkligt, tycker jag.

Sedan pratas det mycket om miljön och miljöavtryck. Återigen: Man kan titta på hela kedjan när det gäller till exempel vindkraften, de miljöskadliga ämnen som måste brytas någonstans och de förhållanden under vilka de bryts i dag, under vad som i stort sett är ett materialmonopol som framför allt Kina har i dag. Det är också en stor säkerhetsrisk.

När det gäller att vindkraften skulle vara grön, snabb och billig visar ju kalkyl på kalkyl och utredning på utredning att så inte är fallet. Jag har nämnt Markbygden som ett exempel när det gäller lönsamhet, men det finns myriader av liknande projekt som visar att vindkraft inte är särskilt lönsamt. I slutändan slår naturligtvis detta mot elkunderna. Staten får gå in och subventionera dåligt skötta anläggningar, och sedan står vi där utan kraft i slutändan.

Miljöpartistisk politik har visat sig vara väldigt dålig i Tyskland, och jag vill inte ha den i Sverige.

Herr talman! Tack så mycket för anförandet, ledamoten!

Det var otroligt många halvsanningar och lite propaganda insmuget med en väl vald märklig rapport som knappt har ifrågasatts. Det var mycket att ta in här och bemöta. Jag ska ändå försöka att klargöra några saker.

Jag tyckte att jag hörde ledamoten nämna att elen blir otroligt billig med vindkraft och att vi har så billig el i Sverige, men den har inte varit billig. Vi har hushåll och företag som fullständigt har gått på knäna de senaste åren. Och vad beror det på? Jo, på miljöpartistiskt förd politik under flera mandatperioder. Det var ett otroligt märkligt påstående - att lägga något slags skuld på en regering som har suttit i ett år.

Vi ser resultatet av den miljöpartistiska politiken också i Tyskland, där man har stängt ned kärnkraftsreaktorer och där man nu kickar igång kolkraften igen för att man inte klarar av att leverera effekt i systemet om man inte har tillräcklig överföringskapacitet. Och redan innan det hade man satt sig fullständigt i knät på Ryssland när det handlar om att övergå till naturgas.

Hela situationen har ställt till det fullständigt i systemet, och de priser som har följt av situationen i Tyskland har smittat av sig på de svenska priserna.

Det pratas så mycket om att vi ska ha 100 procent förnybart. Det är, vad jag förstår, Miljöpartiets stora fråga, och snabbt ska det gå dessutom. Men återigen: Hur ska det gå till med den storskaliga vätgasen och de dyra balans- och systemtjänster som måste tillkomma och som i mångt och mycket är skrivbordsprodukter? Hur ska det gå till här och nu?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Vi är överens om att billig och leveranssäker el har tjänat oss otroligt väl, och det är tillbaka till det tillståndet Sverigedemokraterna strävar.

Det påstås att det är så billigt att producera vindkraft, men återigen, för vem? Man lägger inte in alla kostnader. Det är otroligt höga systemkostnader. Det är otroligt dyrt att täcka upp när det inte blåser, och någon måste göra det. Jag nämnde Markbygden tidigare. Det är ett gigantiskt projekt, där första etappen nu står under rekonstruktion eftersom man enligt avtal tvingas leverera el även när det inte blåser, vilket är logiskt. Men man klarar inte av det. Att producera vindkraft är således inte så billigt som det låter.

Det pratas också mycket om natur och biologisk mångfald. Åk upp och titta på dessa stora projekt! Det är ett stort intrång i landskapet. Det handlar om enorma arealer, och det krävs stora mängder insatsvaror och material, som betong och annat. Vår vackra natur förstörs till ingen nytta för energisystemet i långa loppet.

Återigen: Vindkraft kan ha sin plats i systemet på rätt ställe men inte i så stor skala och inte om den inte har rätt effekt och balanskraft. Detta bortser man dock ständigt från.

Det pratas om vätgas. I dag är vätgasproduktion i stor skala en skrivbordsprodukt som inte hjälper någon. Det är så många om och men och när och kanske hit och dit, och det kommer att kosta enorma summor.

De skattemedel man plöjer ned i en sak kan man inte plöja ned i något annat. Allt handlar om alternativkostnader, och jag anser att Vänsterpartiets politik är fullständigt orealistisk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Vi får ofta höra från Vänsterpartiet att vindkraften är så otroligt billig och att alla tjänar på den. Vem är den billig för? Är det för skattebetalarna, som behöver stå för infrastrukturen? Är det för rennäringen, som utsätts för problem? Vem tjänar på den? Är det alla politiker som sitter i styrelserummen hos de stora vindkraftsbolagen? Eller är det de utländska ägarna från Kina och Qatar som nyttjar bra skatteregler och allehanda krediter och subventioner? Jag undrar verkligen vem det är som tjänar på den.

Inte är det småföretagen i norr, som får se kompetens och arbetskraft bli mycket dyrare när de stora subventionerade projekten drar åt sig kompetent personal. Dessutom slukar de gigantiska projekten all nytillkommen elproduktion i norr. Det är inte de små och medelstora företagen som tjänar på detta. Jag tror att man måste börja se detta som en helhet.

Det stämmer att den nya finska kärnkraften har varit extremt dyr att bygga. Man måste dock ta med att med det snittpris som har varit de senaste åren kommer kostnaden vara intjänad på sex till tio år, och det kommer på sikt att visa sig vara en otroligt lönsam investering. Jag noterar också att finsk kärnkraft exporteras till Sveriges norra delar, och där behövs den.

Vänsterpartiets vision är 100 procent förnybart senast 2040. Hur ska det gå till?

Fru talman! Det går inte att få ett svar. Vilken typ av planerbar kraft vill Socialdemokraterna se i södra Sverige? Volatil och väderberoende vindkraft är inte lösningen på vare sig kort eller lång sikt för södra Sverige. Detta är rent tekniska frågor, och Socialdemokraterna ger inget svar.

Sedan är jag ändå fascinerad över den enorma vurmen för havsbaserad vindkraft. Vi ser till exempel hur fiskerinäringen på västkusten fullständigt kommer att gå under om dessa projekt rullas ut i full skala. Man slår undan kulturnäringar och fiskerinäringar. Det ställer till med miljöproblem. Det sänker fastighetsvärden. Men framför allt hjälper det inte energisystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Man brukar säga: Vindkraften kan ha sin plats i systemet, men då måste man vara väldigt noga med balans- och reservkraft. Och där har Socialdemokraterna inget som helst svar.

Jag noterar i och för sig att ledamoten nu åtminstone erkänner att effektskatten haft betydelse för kärnkraftskalkylerna. Det är således politiken som påverkar de affärsmässiga besluten.

Det talas mycket om att vindkraften skulle vara otroligt snabb och lönsam. Som nämnts tidigare här har inte Socialdemokraterna lyckats säga ja till särskilt mycket vindkraftsproduktion under sin senaste regeringsperiod. Vi ser också hur projekt efter projekt nu faller i lönsamhet. Ett av de största projekten i världen finns i Markbygden i norra Sverige. När det gäller etapp 1 där står man nu inför rekonstruktion och har skulder på 6 miljarder. Det är inte snabbt, miljövänligt eller billigt.

Jag ber återigen Socialdemokraterna att besvara frågan: Var ska reserv och balanskraften komma ifrån?

Fru talman! Tack, Mattias Jonsson, för anförandet! Jag måste återkomma lite till mantrat om affärsmässighet. Jag tänkte börja med detta med att lägga ned kärnkraft på affärsmässiga grunder, som ledamoten talade om flera gånger i sitt anförande.

Låt mig citera: "Miljöpartiet och Socialdemokraterna är överens om att kärnkraften ska ersättas med sol, vind och annan förnybar energi. Vattenfalls planer på ny kärnkraft avbryts och den gamla kärnkraften får tuffare krav." Detta skrev Miljöpartiet i ett pressmeddelande i samband med överenskommelsen med Socialdemokraterna 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag kan också säga att effektskatten, som infördes år 2000, har höjts vid tre tillfällen under Socialdemokraternas tid vid makten. Som mest utgjorde den ungefär en tredjedel av driftskostnaden för kärnkraftsel.

Miljöpartiet har vidare uttryckt följande: "Vi ska säkerställa att det stängs kärnkraftsreaktorer under den här mandatperioden. Det kommer också att bli så."

Ni har säkert hört detta till leda, men jag har själv suttit som investeringscontroller, bland annat med kärnkraftskalkyler. Jag vet vad de politiska besluten har gjort med den så kallade affärsmässigheten. Att Socialdemokraterna inte vill prata historia är fullt förståeligt, för det är socialdemokratisk politik som har lett fram till den svåra situationen i södra Sverige, där det numera inte finns tillräckligt med planerbar kraft.

Ledamoten frågar efter en interimslösning, som naturligtvis måste finnas, men jag vill ha svar på frågan: Vilken reservkraft tänker sig Socialdemokraterna i södra Sverige? Vindkraft är inte lösningen på de effektproblem som är ständigt återkommande.

Fru talman! Med all respekt, men kraftsystemet är komplicerad materia. Det är inte lätt att förstå helheten.

Jag säger återigen: Att Sverige har gått från en importerande nation till en exporterande nation behöver inte vara ett sundhetstecken. Det är det inte heller i detta fall. När det blåser måste vi dumpa priserna och göra oss av med elen. Det är inte ett optimalt system, och det hjälper inte systemet att fylla på med mer väderberoende och variabel kraft.

Sedan var det frågan om affärsmässiga beslut. Självklart är det fråga om affärsmässiga beslut. Men vem skapar de affärsmässiga förutsättningarna? Det gör politiken. Om man inte har förstått konsekvenserna av till exempel införd och höjd effektskatt vet jag inte vad man har i politiken att göra. Det är politiken som skapar marknadsförutsättningarna. Det är i dagsläget fråga om en konstruerad marknad, som i perioder har subventionerat kraftslag som inte har gjort nytta för totalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Det hjälper inte att föra in en massa icke-planerbar väderberoende kraft i systemet när det är just planerbar kraft vi behöver. Man har inte ensidigt sett till kärnkraften, utan tvärtom. Målen för tidigare regeringar har varit att straffa ut en pålitlig, långsiktig och fossilfri kraftkälla, som har utgjort grunden för hela elproduktionen i systemet. Man har velat byta ut den mot väderberoende utan att presentera interimslösningar i form av reserv- och balanskraft, och så vidare.

Min summering är att det är sorgligt, men en djup okunskap har fått råda i många år. Det måste bli ett slut på den naiva politiken, och i dag tar vi första steget mot en bättre politik.

Fru talman! Det är sorgligt att säga, men det tar tid att bygga upp ett förstört kraftsystem. Vi lade många år på att bygga upp ett väl fungerande kraftsystem, vilket ledamotens parti har gjort det mesta för att förstöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Man kan inte blanda ihop ett utökat elbehov och effektbehov. Det är framför allt effektproblem som finns i södra Sverige. Det finns tidpunkter när det råder överproduktion; med vindkraften råder överproduktion när det blåser. Priserna dumpas, och vi gör oss av med elen billigt till bland annat Danmark. Det är inte en gynnsam situation. Det är effekten som måste stadgas. Och det gör den här regeringen.

Vi har bland annat handlat reservkraft - effekt - i form av Öresundsverket. Föregående regering var noga med att utestänga verket från marknaden. Det är vad man kan göra. Värmekraften i systemet innehåller en potential att utöka sin effekt. Jag tror att vi får titta efter lösningar lokalt. Men det är framför allt ingen lösning att föra in en massa ny vindkraft i systemet, och vi ser redan nu tydligt de negativa effekterna. Det blir volatila priser, icke-duglig effekt och en elproduktion som går upp och ned.

Fru talman! Jag skulle vilja vända tillbaka frågan till ledamoten. Ni är också svaret skyldiga. Hur har ni tänkt er detta? Hur har ledamoten och Socialdemokraterna tänkt sig den fantastiska expansionen som kommer att vara kostsam, dyr och inte kommer att hjälpa systemet som helhet?

Fru talman! Jag yrkar bifall till proposition 2023/24:19 Ny kärnkraft i Sverige - ett första steg och till förslaget i betänkande NU5 Ny kärnkraft i Sverige. Samtidigt yrkar jag avslag på samtliga motioner.

Propositionen som ligger till grund för betänkandet beskriver och utgör ett otroligt viktigt första steg mot att återfå ett robust, konkurrenskraftigt och leveranssäkert energisystem, ett system anpassat efter verkliga behov och förutsättningar, med rätt effekt när vi behöver den och där vi behöver den, både i dag och i morgon.

Oppositionen, inte minst Socialdemokraterna och Centerpartiet, brukar påpeka att det inte finns några direkta förbud mot att bygga kärnkraft i Sverige och att det är upp till marknaden att göra det om man så vill. Det brukar dock i samma andetag också flikas in att kärnkraft kommer att utgöra en viktig del av energisystemet även framöver.

Fru talman! Den som kan lite mer om hur ett energisystem och dess aktörer fungerar inser att dessa mantran antingen baseras på ren okunskap eller utgör ett sätt att vilseleda väljarna, för kärnkraften har länge motarbetats och omgärdats av ett antal förbud och framför allt hinder med det uppenbara syftet att den på sikt ska stängas ned.

Det började med Socialdemokraternas, Centerns och Vänsterpartiets nedstängning av Barsebäck på 1990-talet respektive början på 2000-talet. I en tidning gick bland annat att läsa: Sedan gårdagens överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet om stängningen av Barsebäck har det kommit frän kritik mot beslutet. I den elintensiva industrin fruktar man höga energipriser, men det anser statsminister Göran Persson är en helt obefogad oro: - Industrin ska inte oroa sig för höjda elpriser. De ska se till att de har energisnåla processer.

I Perssons självbiografiska bok Min väg, mina val går det att läsa: "Trots det stora motståndet drev vi igenom stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck." Det stora motståndet från industrin och elkunder flankerades även av varningar från Svenska kraftnät.

Nåväl, fru talman! Perssons främsta allierade under den här tiden, Centerpartiet, drev tillsammans med Vänstern igenom besluten om nedläggning av reaktorerna. Persson förklarar vidare i boken att det är dags för Sverige att ställa om: "Sverige slösar med energi. Det är bara att titta på hur tättbebyggda orter och även landsbygden ser ut under den mörka årstiden. Massor av belysning och massor av olika ljuseffekter."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Socialdemokraterna nöjde sig dock inte med att stänga ned Barsebäck. Genom subventioner till förnybart, främst vindkraft, införd straffskatt på kärnkraft, så kallad effektskatt, samt mål om 100 procent förnybar elproduktion och miljöpartistiska aktivister i både Miljödepartementet och styrelser började man systematiskt straffa ut kärnkraften.

Och vilka blev konsekvenserna? Jo, fru talman: nedstängning av ytterligare reaktorer, minskad överföringskapacitet, ökat väderberoende, höjda priser och tider av effektbrist i mellersta och södra Sverige, uteblivna företagsetableringar och EU:s sämsta kraftbalans. Det blev några av konsekvenserna, inte minst för att man under sin regeringstid inte heller såg till att säkra upp tillräcklig överföringskapacitet och balans- och reservkraft. Tvärtom införde man i stället en straffskatt på kraftvärme- och värmeproduktion. Jag skulle kalla det fullständig inkompetens, även på detta område. Socialdemokratiska regeringar har minsann gjort allt de kunnat för att stänga ned välfungerande, effektiv och fossilfri kärnkraft och samtidigt skylla på marknaden.

Efter de senaste vintrarna, ett kvartssekel efter Barsebäcksstängningarna, står det klart att vi i Skåne men även andra delar av mellersta och södra Sverige drabbats av extrema elpriser och i ett värsta scenario även kunnat drabbas av blackouter, det vill säga planerade bortkopplingar. Som det heter i Svenska kraftnäts rapport till regeringen inför den senaste vintern: "Ökad risk kan också finnas för en situation där bortkoppling kan aktualiseras, jämfört med en normal vinter."

Ett landskap ofrivilligt utan belysning kunde alltså ha blivit verklighet. Men släckta lampor har inte utgjort det största problemet. De skenande och volatila priserna har satt både hushåll och företag i en mycket svår situation. Noterbart är också att den elektricitet som tidigare producerades i Barsebäck i huvudsak ersattes av kolkraft producerad i Danmark, Polen och Tyskland - miljövänligt på socialdemokratiska.

Fru talman! Majoriteten av svenska folket fick dock till slut nog och röstade förra året fram ett maktskifte. Efter 13 år i ständig opposition är vi sverigedemokrater numera på en rad viktiga områden en del av regeringsunderlaget. Tidöavtalet, det historiska avtal som slöts för ett år sedan, börjar så sakteliga på punkt efter punkt bära frukt. De tre regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har nu kommit överens med oss sverigedemokrater om ett antal oerhört viktiga åtgärder för att bana väg för ny kärnkraft i Sverige.

Vi har redan ändrat målet för den svenska energimixen från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt år 2040. Det är ett beslut som tydligt signalerar att kärnkraft kommer att vara en fortsatt viktig del av Sveriges samlade energiproduktion även bortom år 2040. Propositionen innehåller ett antal konkreta förslag på nödvändiga lagändringar. Vi har nämligen inte bara kunnat fokusera på att skapa incitament för ny kärnkraft, utan vi har också varit tvungna att plocka bort de hinder som tidigare regeringar lagt för att förhindra fortlevnaden för och utbyggnaden av ny kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Men, fru talman, från och med den 1 januari 2024 kommer det att bli tillåtet att bygga ny kärnkraft på fler platser än de i dag existerande. Begränsningen att det endast får finnas tio reaktorer tas också bort. Att investera i ny kärnkraft är initialt mycket kapitalkrävande och kräver långsiktighet. Därför ställer vi nu också ut kreditgarantier på totalt 400 miljarder för den som vill investera.

Dessa första steg utgör en bit på vägen till att återskapa det vi en gång hade, nämligen ett av världens bästa, konkurrenskraftiga, leveranssäkra och fossilfria energisystem där kärnkraften med alla sina positiva egenskaper utgjorde en självklar del. Vägen hit har varit lång och kan kanske beskrivas som en kamp mot maktfullkomliga, ideologiskt förblindade politiker som inte haft Sveriges bästa för ögonen.

Fru talman! Vi sverigedemokrater gick till val på att få ordning på Sverige igen. Vi har det gångna året jobbat stenhårt med åtgärder och lagförslag inom framför allt områdena migration och kriminalitet. Och nu har turen kommit till det tredje högt prioriterade området, nämligen energi och ny kärnkraft. Och med propositionen Ny kärnkraft i Sverige skapar vi nu en möjlighet för Sverige att återigen bli en framgångsrik kärnkraftsnation.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Green och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) samt Camilla Brodin (KD).

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för anförandet, och nu står vi åter här.

Jag hörde att ledamoten - och jag har hört det även i andra sammanhang - gärna pratar om Centerpartiet som ett liberalt, borgerligt parti. Jag läste i dag, eller om det var i går, Centerpartiets förslag för EU och klimatmålen i EU. Det fick mig att tänka på ett planekonomiskt alternativ. Det kändes inte särskilt liberalt eller borgerligt.

Jag har en konkret fråga om EU-politiken, som ju också speglar hur ni ser på politiken här hemma. Det gäller förslaget om att det till 2040 inte ska finnas någon fossilbaserad energiproduktion inom EU. Vi pratar alltså om att det om lite drygt 15 år inte ska finnas något fossilt i energiproduktionen. Vi har väldigt stora länder, som Polen och Italien, som är 80 till 85 procent fossilberoende.

Min fråga är hur det rent konkret och realistiskt ska gå till. Vad skulle det kosta, och vilka skulle konsekvenserna bli? Jag tänkte naturligtvis prismässigt och rent konkret för konkurrenskraft och så vidare. Jag förstår att man inte kan gå in på detaljer här, men jag skulle gärna höra resonemanget. För det är ju onekligen ett extremt ambitiöst mål som jag personligen finner väldigt orealistiskt.

Fru talman! Jag noterar att det inte går att få ett svar i den här frågan. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att det handlar om väldigt utopiska mål som inte går att nå. Åtminstone går det inte att sätta någon tidsram eller något pris för dem eller säga hur det ska gå till.

Detta är ju den ständiga frågan när man pratar om vätgas. Jag höll ett alldeles för långt anförande tidigare - jag beklagar det, fru talman - och lade en stor del av tiden på att förklara hur otroligt mycket el som krävs för att ta fram den vätgas som Vänsterpartiet gärna pratar om att använda i elproduktionen och även för lagring. Detta kräver enorm kapacitet. Frågan kvarstår: Var ska denna el komma ifrån?

Vi behöver ju någonting att reglera med i dag. Det finns en anledning till att det ser ut som det gör i södra Sverige. Man kan stå och skryta om att vi leder exportligan, men det hjälper ju inte. Det är volatilt, och det blandas. Effektbrist blandas med elöverskott. Detta är inte tecken på en sund marknad.

Vänsterpartiet vill gå in och ändra prismodellen och köra planekonomi i ett försök att stabilisera priserna. Det kan man kanske göra, men jag tror inte att det kommer att leda till incitament för att rätt kraftslag etableras i de delar av landet där vi behöver dem.

Den ständiga frågan kvarstår: Hur ska det gå till? Vilken balans- och reservkraft tänker man sig i en övergång? Allt detta med vätgas ligger ju oändligt långt fram i tiden. Det har heller inte provats på storskalig nivå, så vi vet faktiskt inte om det ens kommer att fungera.

Jag har också en sista fråga. Hur ser Vänsterpartiet på det faktum att det kraftslag som man förordar, det vill säga vindkraften, till allt större del ägs av den kinesiska staten och kinesiska investerare? Är detta ett problem för Vänsterpartiet?

Fru talman! Hade det inte varit här jag var hade jag faktiskt trott att jag var på stand-up comedy. Det är faktiskt hutlöst, fru talman, att som socialdemokrat stå här och påstå att alla ska bjudas in till blocköverskridande samtal och bjudas in att vara med och samarbeta. Det finns väl inget parti som lika mycket som Socialdemokraterna har uteslutit mitt parti när det gäller just breda överenskommelser. Det är faktiskt bara trams.

Men jag förstår varför ledamoten lägger tid på den här målande beskrivningen av samarbete, för ledamoten vill inte svara konkret. Var ska de 60 terawattimmarna byggas på drygt fem år? Vilken typ av kraft? Vilken typ av balans- och reservkraft kommer att krävas? Var någonstans i Sverige ska detta ske? Är det rimligt? Kommer det att kunna ske, helt enkelt? Nu vill jag ha konkreta svar.

Sedan vill jag också gärna ha det sista svaret gällande kärnkraften. Vad gör vi utan kärnkraft i energisystemet? Med socialdemokratisk politik, som tack och lov inte får råda just nu, har vi nämligen ingen kärnkraft i systemet om så där 15, 20 eller 30 år. Vad vill Socialdemokraterna ha i stället?

Fru talman! Ledamoten pratar om breda överenskommelser. Jag funderar på vad det är vi ska prata om. Är det inte dags? Är det inte färdigfikat nu? Ledamotens parti är inte så piggt på att bjuda in alla partier i övriga frågor, men nu vill man plötsligt dra ut på detta och prata energiöverenskommelser.

Det är dags för Socialdemokraterna att bestämma sig om kärnkraften. Jag hör det konstant, och jag hörde det i samband med Moderaternas fråga här tidigare: Det svaras inte på hur detta med kärnkraft ska gå till.

Men vi gör så här: Förklara i stället! Vi fasar ut kärnkraften, för det är uppenbarligen det Socialdemokraterna vill även om man låtsas som något annat. Vad ska vi ha i stället? Det var fråga nummer ett.

Den konkreta fråga nummer två är: Ska de 60 terawattimmar som nu ska byggas vara installerade och klara om fem år? Är det detta Socialdemokraterna ser framför sig, fru talman? Var ska detta vara någonstans? Och vilken typ av kraft? Kommer det att krävas balanskraft, och vilken då i så fall?

Fru talman! Frågan ligger inte på mitt bord, och jag är inte insatt i den. Det erkänner jag med en gång. Grundprincipen är ändå att man bör utreda saken, för om man ska vara del av omställningen bör man också kunna se över möjligheterna att faktiskt bidra med de råvaror som behövs. Jag vill vända på frågan, för utan kärnkraften och den planerbara elen har vi ingen elektrifiering att tala om och ingen omställning framför oss. Man måste alltså förstå att detta handlar om prioriteringar.

Idén att vi kan ha vindkraftsparker precis överallt och att det skulle trygga Sveriges elförsörjning är djupt orealistisk. Det var något jag återkom till i mitt lite för långa anförande. Det är dags att sluta drömma! Vi har ett elsystem som måste fungera. Med alla planer på utökat elbehov och elektrifiering behöver vi en stor, planerbar kraftkälla i grunden. Där är kärnkraften otroligt viktig, och det glöms ofta bort.

Det är utopiskt att tro att man ska kunna fasa ut kärnkraften och ersätta den med till exempel vätgas och förnybart. Därför är det ett jättebra beslut som majoriteten i kammaren förhoppningsvis kommer att fatta om att gå ifrån den förnybara visionen till den fossilfria. Det är den som påverkar utsläppen, och det är den som bäddar för konkurrenskraft och omställning för Sveriges del framöver.