Katarina Tolgfors

Herr talman! Ledamoten Thorell säger att han inte ska raljera, men han kan i alla fall hålla sig till sanningen och inte lägga ord i min mun. Jag sa nyss att jag har full förståelse för att man känner en oro i förändringstider. Jag har verkligen inte sagt att det är något att förlöjliga - tvärtom.

Det är ansvarsfullt att man ser över vad som kan förbättras. Det handlar om väldigt mycket skattepengar: 56 miljarder kronor. Det är väl självklart att man då och då utvärderar och tittar på vad som kan bli bättre. Det borde kanske den förra regeringen ha gjort någon gång under sin tid i stället för att bara titta självgott på sitt eget biståndsarbete.

Världen förändras i väldigt hög takt, och det finns väldigt mycket oroshärdar, konflikter, klimatpåverkan, flyktingströmmar och så vidare. Det är ganska självklart att man då och då måste se över det system vi har, i det här fallet för svenskt bistånd, och dess funktionalitet. Gör vi på bästa möjliga sätt?

Civilsamhället gör ett ovärderligt arbete. Jag har också kontakt med civilsamhället. Det är den sektor jag träffar allra mest i min roll i utrikesutskottet. Jag blir lite förvånad att Olle Thorell vill måla upp det som att det pågår en strid. Jag har väldigt bra dialog med dem jag träffar. Jag ser och hör deras oro och försöker förklara syftet, vart vi är på väg och varför regeringen anser att vi måste utveckla och förbättra biståndssystemet.

Jag ser och hör många som är konstruktiva i det här arbetet. Jag tror att det är den bästa vägen framåt, för deras egen del men också för den organisation de verkar i.

Herr talman! Jag tyckte att det var det jag sa i mitt tidigare svar. Om det finns en situation där man ser det som befogat att civilsamhället är med i det som formellt kallas Team Sweden ser inte jag några hinder. Jag ser dock inte att jag kan stå här och peka ut exakt hur, var och när. Det tror jag att andra i det här systemet ska göra. När man arbetar i olika projekt eller vänder sig till olika länder kan det ge sig ganska naturligt.

Men återigen: Fokus är på civilsamhällesorganisationer, och det sammanhang där vi tror att de fyller den bästa funktionen är i det nära samhället lokalt i de länder där vi är verksamma.

Det ser vi till exempel i Ukraina, som jag hade förmånen att besöka förra året, med deras motståndskraft och deras kitt mellan sig. Ukrainarna visar en otrolig uthållighet och även, vilket jag tror är väldigt viktigt, förmåga att hålla ihop mellanmänskligt. Det är viktigt att det finns organisationer även för det, och där är civilsamhället den allra viktigaste delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Jag vill inte säga att någon inte ska vara med i Team Sweden, men att säga exakt hur det ska gå till är inte min uppgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Team Sweden är ett begrepp som jag i första hand har träffat på i näringslivet tidigare. Det är jättebra att vi vidgar begreppet, för det är många aktörer som bör ingå i Team Sweden. Kanske är det inte min roll som politiker att detaljstyra vilka som ska vara med och inte, men jag tror att det är ganska naturligt att man är öppen för nya samarbeten.

Tanken med att utöka civilsamhällets roll är också att stödja de lokala civilsamhällesorganisationerna i partnerländerna. Här är jag ganska övertygad om att det kan bidra att man är med i Team Sweden i vissa sammanhang medan det i andra sammanhang är den lokala insatsen med de lokala aktörerna som är viktigast.

Att Sverige och Team Sweden ska vara en stark röst i världen och att vi ska vara engagerade och bidra till utveckling, till att bekämpa fattigdom och till att lindra nöd är ganska tydligt i regeringens reformagenda. Det är detta vi vill uppnå. Hur det sedan exakt ska gå till i detalj finns det myndigheter och andra som kan mycket bättre jag. Jag välkomnar dock dem som har något att bidra med att ingå i Team Sweden.

Herr talman! När man genomför förändringar kan det aldrig vara snabbt nog eller långsamt nog. Jag är så pass kommen till åren att jag haft ett långt yrkesliv innan jag denna mandatperiod kom in i riksdagen och har både drabbats av och varit med och genomfört stora förändringar i organisationer. Det är tydligt, och har så varit under en längre tid, att regeringen avser att lägga fram en ny biståndspolitik och att det kommer att innebära förändringar.

Jag säger det återigen: Jag har förståelse för att det finns en oro. Men jag har också mött väldigt många organisationer och medarbetare som säger att detta är en möjlighet och något nödvändigt. Ibland är förändring nödvändigt. Det kan vara jobbigt, men syftet är att förbättra för dem som pengarna, våra medel, är till för. De är till för de fattiga människor som behöver utveckling och stöd eller för att stärka demokratin i de länder som vi prioriterar att biståndet ska gå till.

Jag tror att det är väldigt olyckligt att elda på denna oro. Det är bättre att i stället, som många av de organisationer jag möter, förhålla sig så konstruktivt man kan för att hitta nya vägar framåt. Det brukar i slutändan också vara främjande för den organisation eller de personer som påverkas av förändringen.

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att få fram att detta är en felaktig bild som sprids. Och jag tycker att det är väldigt olyckligt att oppositionen eldar på detta. Jag har haft flera möten den senaste tiden med civilsamhällesorganisationer, bilateralt men också i större grupp där även bland andra ledamoten Johnsson Fornarve har deltagit. Jag var på ett möte där det var en väldigt upphetsad stämning.

Även många av dessa organisationer vill att det svenska biståndet ska förbättras. Det är det som jag hör när jag pratar med dem. Många tycker att stora delar av reformagendan är nödvändig och bra. Sedan är det fullkomligt begripligt att man i förändringstider känner en oro när man inte riktigt vet vad det innebär för den egna organisationen.

Men det är jätteviktigt att säga att ambitionen från regeringen inte är att civilsamhället ska plockas bort från det svenska biståndet, tvärtom. Men i linje med biståndspolitiken och när vi ska se över helheten, öka transparensen och kunna öka mätbarheten på de insatser som svenska skattebetalares pengar går till i det svenska biståndet är det fullt rimligt att vi också ser över den organisation som nu finns och hur hela strukturen ser ut. Ambitionen är inte att slå sönder någonting, utan den är att förbättra och se till att de pengar som läggs in i biståndsbudgeten och även de som jobbar i systemet, till exempel civilsamhället, leder till bästa möjliga insatser där det behövs. Det gör de i dag. Men allting kan alltid bli bättre. Status quo har aldrig utvecklat vare sig organisationer eller samhällen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! I dag ska vi debattera motionsbetänkandet UU8. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Behovet i världen när det gäller åtgärder för att bekämpa kriser och katastrofer, fattigdom, förtryck och konsekvenser av krig är oerhört stort. Vi ser en oroväckande utveckling när auktoritära stater åsidosätter demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Det är därför viktigt att säga att just demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är tre bärande värden i svensk utrikespolitik. Det är också kärnvärden som följer med in i biståndsreformen och biståndsagendan.

Vi ser stater och krafter som vill åsidosätta den regelbaserade världsordning som vi i västvärlden värnar och är beredda att försvara.

Herr talman! Vi lever i en mycket orolig omvärld. Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina påverkar hela den globala säkerhetsordningen.

Vi ser den fruktansvärda situationen på Gaza till följd av Hamas bestialiska attacker den 7 oktober mot civila israeler. 130 israeler, kvinnor, barn och äldre, hålls fortfarande som gisslan, om de ens lever.

I skuggan av detta har kriget i Sudan förvandlat landet till världens nu största humanitära katastrof. Inbördeskriget mellan armén och milisen RSF har tvingat 8 miljoner människor på flykt och lett till att över 18 miljoner människor behöver humanitär hjälp.

I delar av Latinamerika ser vi en kraftig tillbakagång, inte minst vad gäller mänskliga rättigheter och avsaknad av respekt för rättsstatens principer.

Behoven är näst intill oändliga. Omvärlden förändras snabbt, och med de snabba förändringarna och omfattningen av de problem och behov som uppstår är det rätt och viktigt att uppdatera och se över det svenska biståndssystemet.

Herr talman! Utvecklingssamarbetet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att driva och värna svenska intressen samt för att möta de utmaningar som jag nyss har nämnt och som världen står inför. Svenskt bistånd ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det är grunden.

Regeringen beslutade i december om en reformagenda för biståndet kallad Bistånd för en ny era. Reformagendan anger riktningen för biståndet under de kommande åren och utgör även grunden för flera nya processer för att förenkla, förtydliga och effektivisera styrning och uppföljning av biståndet som helhet och för att förbättra de resultat som uppnås.

Reformeringen innebär också att vi ökar transparensen, som har nämnts här tidigare i talarstolen. Det är viktigt för att de svenska skattebetalarna ska veta att pengarna används på bästa möjliga sätt utifrån de behov som finns och utifrån svenska intressen, vilket egentligen är självklart.

Utgångspunkten är att svenskt bistånd ska klassificeras som ODA, official development assistance, enligt OECD-Dac. Biståndet är nu en statlig utgiftspost, i likhet med andra statliga utgiftsområden, med en ram om 56 miljarder kronor per år under tidsperioden 2023-2025. Biståndet ska styras mot tydliga mål och prioriteringar, vilket också underlättar utvärderingen av biståndet. Systemet ska bli mer transparent, och en viktig målsättning är nolltolerans mot korruption.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Sveriges röst och engagemang ska fortsatt vara starkt ute i världen, och vi är fortsatt en av världens femte största biståndsgivare. Det svenska biståndet är generöst, men det är inte oändligt och det är inte villkorslöst. I en värld med omfattande behov, där finansieringsgapet växer, är det därför nödvändigt att prioritera.

De sju tematiska prioriteringar som görs i regeringens biståndsreform har tidigare nämnts. Jag ska uppehålla mig lite mer vid två av dem.

Ett stort fokus i regeringens biståndsagenda är det humanitära stödet för att rädda liv och lindra nöd. Det är den första strategin. Vi ser tyvärr ett väldigt stort behov av detta. Det gäller till exempel situationen på Gaza.

Den andra strategin jag vill lyfta fram är insatser som främjar demokrati och frihet och bekämpar förtryck. Anledningen är den som jag nämnde tidigare; det här är något som vi ser är på tillbakagång när mer auktoritära krafter och stater är på frammarsch.

Jag vill också nämna jobbskapande handel och utbildning för att bekämpa fattigdom, bara för att adressera något av det som har kritiserats här tidigare. Om vi har en övertro på marknaden och det privata skulle jag vilja påminna inte minst Socialdemokraterna om att det var så vi byggde Sverige starkt - genom entreprenörer, genom fritt företagande och genom att vi byggde upp vår industri. Den möjligheten vill vi också ge andra länder.

Det är inget självändamål att biståndet ska bli någonting som länder blir beroende av. När man är ute och reser i världen och träffar dem som är mottagare av svenskt bistånd märker man att de flesta vill ta sig ur fattigdomen. De vill att deras land ska utvecklas så att människor kan leva fritt och påverka sitt eget liv och sin egen framtid.

Jag ska kort nämna den strategi som jag personligen tycker är väldigt viktig och som handlar om att stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt. Det finns många bra exempel på detta, inte minst när det gäller hur civilsamhället tillsammans med andra organisationer bidrar till att stärka just kvinnors och flickors roll. Vi kallar det inte för feministisk utrikespolitik, för vi har en egen politik. Jag är väldigt glad över att detta finns med som en egen strategi.

Utöver strategierna minskar vi antalet landstrategier till att innefatta 30 prioriterade länder.

Herr talman! I arbetet för att uppnå målen med svenskt bistånd spelar civilsamhället en omistlig roll. Samarbetet mellan enskilda organisationer i Sverige och mottagarländerna spelar en viktig och ofta avgörande roll. Ett livskraftigt civilsamhälle utgör grunden för vårt samhälle, och så är det även i andra länder. Tillsammans med fria medier och ett rikt kulturliv är det grunden för demokratin.

Det är mot denna bakgrund som regeringen i Tidöavtalet slog fast att andelen bistånd som ska kanaliseras via civilsamhället ska öka. Det gäller civilsamhället i Sverige men även bland lokala partner i de länder dit svenskt bistånd går. Så har också skett. Hela 43 procent av biståndet från Sida kanaliseras via olika civilsamhällesorganisationer. Mycket värdefullt och viktigt arbete görs av kunniga och erfarna medarbetare hos civilsamhällesorganisationerna. Och jag har ägnat mina två första år i riksdagen åt att träffa nästan alla organisationer som är aktiva.

Herr talman! I dag kanaliseras en stor del av biståndet genom de 17 så kallade strategiska partnerorganisationer - SPO:er - som har valts ut av Sida. Dessa har i uppdrag att i sin tur vidareförmedla biståndsmedel till andra organisationer, alternativt genomföra verksamheter och projekt tillsammans med lokala civilsamhällesorganisationer i mottagarländerna. Anslaget uppgår till 1,8 miljarder kronor årligen. Det är mycket pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Samtidigt är möjligheterna till insyn och extern granskning av vidareförmedling och val av samarbetspartner i dag väldigt begränsade. I linje med regeringens biståndspolitik för att öka transparensen ser man nu över modellen med strategiska partnerorganisationer och tittar på hur vi kan förbättra och effektivisera så att de pengar som Sverige bidrar med faktiskt når fram på bästa möjliga sätt där de allra bäst behövs.

Regeringen har därför gett Sida i uppdrag att inkomma med förslag som ökar transparensen och minskar antalet transaktionsled. Det är ett sätt att se till att lägga kraft på att se till att vi får ut bästa möjliga resultat av pengarna där de används.

Det har varit en trestegsraket, där den ekonomiska rapporteringen har skett i april. Sedan är det ytterligare två datum med slutdatum den 30 juni då mer underlag ska komma in. Därefter ska regeringen analysera detta och sedan återkomma med den sista pusselbiten i reformagendan.

När man gör stora förändringar i organisationer och verksamheter kan jag förstå att det finns en oro. Men det är denna regerings mål med reformagendan att civilsamhället är och även fortsättningsvis kommer att vara en viktig och central del i det svenska biståndet.

Herr talman! Jag ska avsluta med ett gott exempel, även det från Rwanda där jag alldeles nyligen var tillsammans med ledamoten Johnsson Fornarve. Organisationen Wateraid hade tillsammans med bland annat den svenska ambassaden gjort ett alldeles utmärkt studieprogram, och vi fick besöka två regioner i Rwanda, den norra delen och den södra delen. Det gjorde vi tillsammans med organisationen Wateraid på plats. Wateraid är en organisation som till stor del finansierar sin verksamhet med privata medel och en mindre del med statliga medel. Man samarbetar också med företag, både i landet och i Sverige som bidrar med privat kapital. Jag tycker att det är ett väldigt gott exempel på hur man effektivt kan arbeta med bistånd. Det som Wateraid gör är att man jobbar och förser byar och samhällen i Rwanda med det allra mest fundamentala som vi tar för givet, nämligen rent vatten och sanitet. Det gör att människor som bor på platser som ligger långt från städerna och orterna i Rwanda faktiskt kan ha det mest grundläggande i livet. Det är någonting som inte minst stöder kvinnor och flickor som ofta är de som fastnar i att hantera detta. Det påverkar också deras möjligheter att arbeta eller att gå i skolan.

Det finns alltså goda exempel på hur svenskt bistånd når fram dit det ska, nämligen till människor runt om i världen som lever i fattigdom, som påverkas av klimatförändringar eller som på grund av krig och konflikter tvingas att fly.

Herr talman! Regeringens reformagenda för ett svenskt bistånd är alldeles utmärkt anpassad efter den oroliga omvärld som vi lever i, och förändring är det som behövs för att vi också ska kunna vara med och påverka även framöver.

(Applåder)

Herr talman! Som det konstaterats här i talarstolen i dag lever vi i en orolig och osäker värld där auktoritära stater och krafter vill ändra den regelbaserade världsordning vi har i dag.

Den 24 februari är det två år sedan Ryssland startade sitt illegala krig mot Ukraina. I augusti förra året var jag där. Jag är väldigt glad över att utrikesministern i utrikesdeklarationen började med att betona Sveriges fortsatta och långsiktiga stöd till Ukraina och Ukrainas frihet.

Listan är tyvärr lång över de konflikter och oroshärdar vi ser i världen. För att nämna något som inte lyfts fram så mycket i dag ser vi en oroande trend i Sydamerika, där flera länder backar från en demokratisk utveckling och där vi ser oroväckande tecken på att man bryter mot mänskliga rättigheter och inte respekterar rättsstatens ordning.

Herr talman! Då omvärlden förändras i allt högre takt ligger det rätt i tiden att regeringen och Tidöpartierna reformerar det svenska biståndet. Sverige kommer fortsatt att vara en stark kraft i världen och ha ett engagemang för att arbeta för att bidra till minskad fattigdom, ekonomisk utveckling, bättre hälsa samt ökad frihet och demokrati för fler människor. Men det finns gränser för vad vi i Sverige klarar, och därför måste vi samarbeta mer till exempel genom EU men också genom att vårda den transatlantiska länken och samarbeta med flera länder.

Vi måste samtidigt ställa högre krav och motkrav på de länder som får svenskt bistånd, det vill säga svenska skattebetalares pengar. En budgetram för tre år på 56 miljarder kronor är väldigt mycket pengar. Ökad kvalitet och ökad transparens är därför viktiga och övergripande mål för svenskt bistånd. Det ska i hög grad också fokuseras på att främja svenska intressen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! På grund av det ökade antalet konflikter i världen, klimatförändringar, fattigdom och hunger som driver miljontals människor på flykt lägger regeringen stor vikt vid det humanitära biståndet i sin reformagenda. Samtidigt ökas stödet till civilsamhället och försvaret av mänskliga fri- och rättigheter och demokrati.

Hoten mot Sverige och mot det samhälle vi har och fortsatt vill ha är inte bara territoriella. Vi ser också ideologiska krafter som vill ändra samhället från den öppenhet och den frihet vi åtnjuter i Sverige.

En huvudstrategi för att uppnå större ekonomisk frihet för fler människor och fler länder är att koppla utvecklingsbiståndet närmare handelsfrämjande insatser, att öka andelen privat kapital och investeringar samt att främja insatser för att motverka korruption så att biståndspengar inte hamnar i fel fickor utan når ända fram.

Herr talman! Jag tänker avsluta mitt anförande med att lyfta fram det område i biståndsagendan som är inriktat på att stärka flickors och kvinnors egenmakt och frihet.

Det gläder mig mycket när jag läser regeringens reformagenda att satsningar som direkt eller indirekt ska stärka och stödja flickor och kvinnor finns med i flera avsnitt. För mig som moderat är jämställdhet och jämlikhet viktiga frihetsfrågor.

Regeringen fokuserar i reformagendan på två övergripande områden för att driva ett strategiskt jämställdhetsarbete genom biståndspolitiken: för det första att främja kvinnors möjlighet att själva fritt bestämma över sina liv och sina kroppar och för det andra att stärka flickors och kvinnors ekonomiska egenmakt.

Herr talman! Jag ska ge några konkreta exempel på hur dessa strategier ska nås. Det ska ske genom att

fokusera på att stärka kvinnors och flickors fulla åtnjutande av SRHR och övriga mänskliga fri- och rättigheter

främja insatser för att motverka normer och sedvänjor som begränsar flickors och kvinnors frihet och självbestämmande och arbeta för kvinnors och flickors åtnjutande av lika rättigheter och likhet inför lagen i partnerländerna

stödja arbete mot alla former av sexuellt och könsrelaterat våld, utnyttjande i prostitution och människohandel och skadliga sedvänjor såsom könsstympning och tvångssterilisering

prioritera arbetet mot barnäktenskap

bidra till ansvarsutkrävande i konflikter, inte minst när det gäller sexuellt våld och övergrepp

främja flickors utbildning, särskilt i kris och konflikter, och främja kvinnors deltagande i fredsprocesser.

Herr talman! Det återstår ytterligare delar i biståndsagendan, och regeringen inväntar ytterligare en rapport från Sida. Men Sverige ska med ett effektivare biståndsarbete höja kvaliteten så att fler människor i världen kan resa sig ur fattigdom, så att jämställdheten och jämlikheten ökar och så att fler människor ska kunna leva med större ekonomisk och personlig frihet i öppenhet och demokrati.

Herr talman! Ja, liksom oppositionen minskar vi biståndet. Vi går ifrån enprocentsmålet och har en budget om 56 miljarder under tre år. Det är väldigt mycket pengar; det är lika mycket pengar som försvarsbudgeten låg på under många år. Den blir dock högre nu.

Det handlar inte alltid bara om vilken pott pengar man har utan om hur man använder pengarna - vilken styrning man har, vilken effektivitet man har i de uppdrag och insatser som ska utföras och vart pengarna riktas. Hade jag fått önska, herr talman, hade jag kanske också velat ha oändligt mycket mer pengar till att hjälpa fattiga i världen, skapa utveckling och se till att fler människor får leva i frihet och demokrati. Men man måste prioritera, och därför ställer jag frågan igen: Skulle ledamoten Thorell kunna ge två tre konkreta exempel på vad som skulle vara prioriterat? Kanske kan han då även berätta vad som inte skulle rymmas, i och med att allting inte kan finnas med.

Herr talman! Ledamoten Thorell pratar om att Sverige historiskt har varit en stor bidragsgivare i världen. Det kommer Sverige att fortsätta vara även med reformagendan. Vi kommer att göra andra prioriteringar, men vi kommer att fortsätta att ha ett starkt engagemang i världen.

Behovet är oändligt i världen; det vet ledamoten Thorell, som har varit med i dessa sammanhang längre än vad jag har. Samtidigt är budgeten begränsad. Även oppositionen föreslog en minskad budget för biståndet i sin skuggbudget. Jag skulle därför gärna vilja höra vilka prioriteringar ledamoten Thorell och Socialdemokraterna skulle göra med den minskade budget som alltså även de har att arbeta med. Skulle du kunna ge några konkreta förslag, Olle Thorell? Vad är det som skulle försvinna?

Fru talman! Ledamoten svänger sig med ord som folkmord. Det är ganska allvarligt. Hon vill att Sverige och jag som ledamot fördömer detta. Sveriges regering och Moderaterna står bakom Israels rätt att försvara sig. Huruvida det har begåtts krigsbrott eller till och med folkmord är inte upp till oss att avgöra. Internationella domstolen kommer att titta på om detta har skett. Det ska vara proportionerligt, och det ska inte jag bedöma. Jag står dock bakom Israels rätt att försvara sig och sin befolkning. Givetvis gör jag det. Men regeringen stöder också befolkningen på Gaza humanitärt. Det finns två sidor. Men jag hör bara en sida i ledamotens uttalanden, och det tycker jag är skrämmande.

Fru talman! Apropå kontext, ledamoten Delgado Varas: Israel är en internationellt erkänd stat medan Hamas är en terrororganisation som på alla sätt visar att man inte bryr sig ett endaste dugg om invånarna på Gaza utan använder dem som mänskliga sköldar. Efter den 7 oktober firade Palestinaaktivister världen över, även på svenska gator, detta bestialiska övergrepp mot civila. Det var fruktansvärt. Nu vill jag höra ett tydligt fördömande av både den 7 oktober och Hamas som organisation.

Det stämmer inte att regeringen inte gör något. Innan jul gav man 150 miljoner i ett extra stödpaket, och ytterligare 69 miljoner kronor är på väg för att stötta befolkningen i Gaza.

Jag vill höra ledamoten tydligt fördöma Hamas och vad hon anser om den 7 oktober. Det finns två sidor, och som hon själv sa tidigare ska man inte ställa sig på en av dem.

Fru talman! Det skrämmer mig att Hamas ansvar och den fruktansvärda massaker som utfördes mot israeliska civila inte på något sätt nämns i Vänsterpartiets retorik och inlägg om situationen i Gaza. Jag skulle vilja höra ett fördömande från Vänsterpartiet här i dag när det gäller Hamas, att man tydligt markerar mot terroristernas angrepp.

Regeringen är, som nämnts här tidigare, för en linje som innebär att man så småningom ska kunna hitta fram till en tvåstatslösning. Men då måste Hamas som terrororganisation försvinna, förintas.

Det skrämmer mig att den debatt som vänstersidan för är ensidig och enögd. Man ser bara en sida. Jag saknar nyanserna. Det är obehagligt på riktigt.

Fru talman! Jag ska börja med något positivt. Jag ska ge ledamoten Johnsson Fornarve en upplysning. I den skrift som jag nu visar för kammarens ledamöter sammanfattas regeringens biståndsagenda. Här finns ett eget kapitel om det klimatbistånd som regeringen satsar på men också ett eget kapitel om de satsningar man gör genom biståndet och som riktas mot flickor och kvinnor i världen. Det är läsning som du, Lotta Johnsson Fornarve, kan ägna dig åt om kvällen. Du ska få denna av mig.

Fru talman! Det finns något som oroar mig. Den fruktansvärda situationen i Gaza har sin grund i Hamas barbariska attack mot civila israeler den 7 oktober. Israel har som internationellt erkänd stat rätt att försvara sig och slå tillbaka. Men som utrikesministern också nämnde i utrikesdeklarationen ser Sverige och regeringen också den fruktansvärda humanitära situation som råder i Gaza.

Herr talman! Eftersom ledamoten Daniel Bäckström från Centerpartiet redan har varit inne på frågan om licensjakt på varg ska jag försöka att vinkla min fråga något.

I Örebro län, som är mitt hemlän, har länsstyrelsen landat i en kvot på tolv vargar som får avskjutas när säsongen börjar i januari 2024. För den norra delen av Örebro län är dock kvoten noll. Det är ett mycket vargtätt område.

Givet beslutet från länsstyrelsen, trots att regeringen, ministern och riksdagen har varit tydliga när det gäller en större kvot för avskjutning av varg och att vargstammen bör minska, är min fråga till landsbygdsministern: Sker det en dialog med länsstyrelserna nu när vi ser så kraftiga avvikelser från riksdagens beslut?

Svaret tidigare här var att man kommer att ge nya direktiv, men kommer det att ske en dialog däremellan? Kan ministern utveckla detta?

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet.

Vi har nu under ett par timmar debatterat svenskt bistånd, och det är inte första gången det sker i denna kammare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Under lång tid var svensk biståndspolitik präglad av långa socialdemokratiska regeringsinnehav. Under 60- och 70-talen skedde uppbyggnaden med en ambition att skapa socialistiska modeller, och utifrån detta formades samarbeten med valda mottagarländer.

Under alliansåren gjordes förändringar inom biståndsområdet. Med hjälp av landfokusering och resultatredovisning blev det lättare att lyfta fram effekterna. En systematisk strategi för arbetet inom och stödet till multilaterala organisationer togs fram. Transparens och öppenhet markerades både genom en garanti och genom att medborgare och intresserade skulle kunna ta del av statistik och tillgängliga uppgifter med hjälp av Openaid. Det skedde också en omriktning av demokratibiståndet.

Vi moderater och den nya regeringen fortsätter nu arbetet med att reformera svenskt bistånd med fokus på effektivitet, transparens och resultatstyrning. Som nämnts här i kammaren tidigare lämnar regeringen enprocentsmålet, vilket det skulle vara välkommet om fler ställde sig bakom. Som har sagts här: Att minska medel och resurser är inte alltid likställt med att få mindre eller sämre resultat, tvärtom.

Alla organisationer, och särskilt skattefinansierade, mår bra av att man ser över, reformerar och förbättrar. Detta håller faktiskt många organisationer med om när man för en dialog med dem, vilket vi faktiskt gör varje vecka.

Att nöja sig med ett status quo och på något sätt driva någon nostalgisk socialdemokratisk biståndspolitik är inte det mandat som denna regering har för sitt biståndsarbete och den politik som vi vill lägga fram.

Med en treårsram om 56 miljarder kronor per år, vilket innebär 0,88 procent av bni för 2023, är Sverige fortsatt en av de största bidragsgivarna i världen.

Fru talman! Det är viktigt att inte låsa fast sig vid en nivå utan att de biståndspengar som Sverige bidrar med kommer till nytta där de bäst behövs och i länder som uppfyller grundläggande demokratiska principer och värnar mänskliga rättigheter. Svenskt bistånd ska inte vara villkorslöst.

Fru talman! Biståndets olika delar styrs av olika principer och kan i grova drag delas upp i två delar: humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Det humanitära biståndet utgör biståndets verkliga kärna och tar sin utgångspunkt i ambitionen att rädda liv, lindra nöd och minska lidande till följd av kriser, krig och katastrofer. Utvecklingsbiståndets syfte är att långsiktigt bidra till demokratisk utveckling.

För oss moderater är det humanitära biståndet det absolut viktigaste och något som alltid kommer att behövas. Det baseras på alla människors lika värde och värdighet som stadgas i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i Europakonventionen. Därför vill vi moderater att det humanitära biståndet ska fortsätta att vara omfattande och öka som total andel av biståndet, såväl det som ges bilateralt som det som ges multilateralt inom ramen för det internationella humanitära systemet.

Fru talman! Vi ska också fortsätta att bidra till att länder kan utvecklas och stärkas långsiktigt. Utvecklingssamarbetet ska användas som en hävstång för att främja näringsliv, entreprenörskap, handel och utvecklingssamarbete med andra länder. Ett ökat fokus för fattigdomsbekämpningen ska vara att realisera den utifrån ekonomisk tillväxt och genom marknadsmässiga och hållbara investeringar. Det är något som ligger i den moderata politiken och ideologin och som genom historien visat sig vara det sätt som gör att länder faktiskt kan utvecklas och ta sig från fattigdom till välstånd och kunna klara sig själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Fru talman! Jag hade under våren förmånen att representera Moderaterna i Kvinnokommissionen i FN i New York med den svenska FN-delegationen. Jag var också nyligen i Latinamerika och följde UNDP:s arbete i Ecuador där vi träffade företagare i Amazonas och också regeringsföreträdare och representanter för civilsamhället. Ecuador är ett land med stor potential, ett så kallat medelinkomstland, men ett land där utvecklingen går åt fel håll på flera områden. Förtroendet för politik och institutioner är extremt svagt, det dödliga våldet ökar, den organiserade brottsligheten har kopplat ett starkt grepp och våld och förtryck mot kvinnor och flickor har eskalerat.

Så ser dessvärre utvecklingen ut på flera håll i världen. Det framstod tydligt i arbetet med Kvinnokommissionen. Därför är jag extra glad över att mitt parti inom reformarbetet med biståndet lyfter fram kvinnors och flickors rättigheter och frihet som ett tematiskt prioriteringsområde. Ett samhälle utan jämlikhet där kvinnor och flickor begränsas och inte får samma livschanser som män och pojkar är inte ett starkt samhälle. Om detta kan jag vara överens med flera andra talare här i dag.

Organisationer som FN tillsammans med flera civilsamhällesorganisationer och lokala aktörer gör värdefulla och viktiga insatser i Latinamerika, på den afrikanska kontinenten, i Asien och i Europa.

Även jag ska avsluta mitt anförande med det uppenbara att det är av största vikt att vi fortsätter att stödja Ukraina och dess befolkning på alla de sätt vi kan - humanitärt, militärt och ekonomiskt. Det kommer att kräva en stor insats av många under lång tid. Och Sverige ska vara med hela vägen framåt tills vi ser att det finns en stabilitet för Ukraina men också i Europa.

När vi nu ser att utvecklingen när det gäller demokrati, frihet, mänskliga rättigheter, rättsstatliga principer och jämställdhet på flera håll rullas tillbaka ska Sverige ställa hårdare krav på reformer för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter i de länder som tar emot svenskt bistånd. Och vi ska ha en biståndsmodell som på ett effektivt sätt ser till att svenskt bistånd bidrar till att bekämpa fattigdom och skapar förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Sverige är fortfarande en av de största bidragsgivarna i världen, och vi ska fortsatt vara en stark röst i världen och ta ledarskap i frågor som rör utvecklingen i vår omvärld.

Fru talman! Det skulle vara bra om fler partier i Sveriges riksdag följde linjen att frångå att vi har ett mål på 1 procent eller 2 procent och i stället ser på vad vi vill åstadkomma med svenskt bistånd och hur vi gör det på bästa sätt. Vi har provat en modell under väldigt lång tid. Omvärlden förändras, och det är dags att reformera svenskt bistånd så att fler människor i fler länder kan få det bättre och så att pengarna når dit de ska och där behoven är som störst.

Internationellt utvecklingsbistånd

Därmed vill jag återigen yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Fru talman! Om vi nu är överens om vad det är som vi vill genomföra och vilka behoven är tycker jag att det är märkligt att just frångåendet av enprocentsmålet skulle vara ett hinder om samma sak kan uppnås med mindre medel. Jag är övertygad om att man kan det.

Ett sätt att göra detta på som vi moderater vill satsa på är att göra investeringar i hållbara företag till det primära verktyget för fattigdomsbekämpning, till exempel genom en organisation som Swedfund. Detta är att satsa på något som är långsiktigt och där både kunskap och kompetens byggs in i ett lands eget system i stället för att man går in tillfälligt med ett projekt eller med pengar och medel som är bra för stunden men som kanske inte blir varaktiga.

Jag skulle bli väldigt förvånad om inte Miljöpartiet och ledamoten också tycker att det är en bra idé om vi kan minska medlen men ändå nå målen och de gemensamma frågor som vi vill driva inom biståndspolitiken. Det skulle vara välkommet om Miljöpartiet ställde sig bakom regeringens politik. Vi vill samma sak.

Fru talman! Ledamoten från Miljöpartiet pratar om enprocentsmålet, som man till och med vill höja.

Jag tyckte att jag hörde några saker i anförandet som möter den politik som regeringen är på väg att genomföra på biståndsområdet. Därför tycker jag att det vore intressant att höra om ledamoten kan tänka sig att stödja en sådan politik om målen uppfylls på de områden där vi har gemensamma målsättningar, till exempel att stödja kvinnors och flickors rättigheter, såsom rätt till utbildning och frihet, runt om i världen.

När det gäller att se till att miljö- och klimatarbetet finns med som en prioriterad fråga besökte ledamoten och jag gemensamt Ecuador, där vi fick följa UNDP:s arbete. Det var uppenbart att miljö- och klimatarbetet i ett sådant land inte kommer att komma uppifrån utan måste byggas underifrån. Därför är det klokt av regeringen att satsa på att stärka civilsamhället och det lokala arbetet. Ibland sker detta i samarbete med organisationer som FN.

Min fråga till ledamoten är: Varför är enprocentsmålet ett självändamål när man ser att det nu finns en inriktning i politiken som möter flera av de frågor som ledamoten lyfte upp i sitt anförande? Hon är mycket välkommen att rösta på den sittande regeringens politik.

Fru talman! Jag vet inte om jag tycker att jag fick något konkret svar. Jag hoppas att ni har utvärderat den biståndspolitik ni förde under de åtta år ni satt vid regeringsmakten, Olle Thorell. Man skulle kunna höja till 2 procent och ha ett mål. Men om man inte har en strategi med delmål, mäter, utvärderar och har ett transparent system spelar det ingen roll hur hög procentsatsen är. Det viktiga är ju att man ser till att biståndet verkar där behovet är som störst och att man får största möjliga utväxling av de skattepengar som Sverige generöst ger i bistånd, vilket vi ska fortsätta att göra. Jag frågar igen: Skulle du kunna nämna något exempel på utvärdering av ert eget biståndsarbete som gör att man kan rättfärdiga enprocentsmålet som det bästa?

Fru talman! Ledamoten Thorell har nu upprepat detta om vikten av enprocentsmålet. Jag har inte suttit i riksdagen i närheten så länge som ledamoten har gjort, men jag har lyssnat på och följt svensk politik under många år och varit aktiv på olika nivåer. Eftersom ledamoten trycker så mycket på vikten av att göra konsekvensanalyser, mäta och utvärdera skulle jag vilja få detta preciserat.

På vilket sätt blir biståndet effektivare för att man håller fast vid och stirrar sig blind på ett enprocentsmål? Vad kom ni fram till i era utvärderingar och analyser under den socialdemokratiska regeringens åtta år? Vad är det som gör att ni inte kan tänka er att ompröva detta? När världen förändras och det ekonomiska läget ser ut som det gör både i Sverige och på många andra håll vore det kanske ändå klokt att vara öppen för att se över hur biståndet ska hanteras. Inom alla andra politikområden har man en budgetram, och det borde faktiskt fungera även på biståndsområdet. Det finns stor potential till förbättring. Men återigen: Vad har den tidigare regeringens utvärderingar visat som gjort att enprocentsmålet är allenarådande i er politik?

Fru talman! Det är en lång dags färd mot ett säkrare Sverige och ett beslut i Sveriges riksdag om ett svenskt medlemskap i Nato.

Jag vill börja med att yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Sveriges kommande Natomedlemskap garanterar vår säkerhet och låter Sverige bidra till en säkrare värld.

Försvarsalliansen Nato grundades 1949 för att skydda medlemsländerna mot hot från Sovjetunionen och andra potentiella fiender. Efter Rysslands brutala invasion av och illegala krig mot Ukraina är det tydligt att hotet från öst är allvarligare än någonsin.

Som ett av de mest stabila och demokratiska länderna i världen måste vi ta ansvar för att skydda vår säkerhet och bidra till att skydda andra demokratier. Ett medlemskap i Nato skulle inte bara göra oss mer säkra utan också stärka alliansen som helhet. Det skulle vara mycket märkligt, fru talman, om Sverige som enda nordiskt land skulle ställa sig utanför den försvarsgemenskap som alliansen i Nato innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Genom att gå med i Nato kommer vi att ha tillgång till försvarsalliansens resurser och militära styrka, vilket gör att vi kan stärka vår försvarskapacitet och skydda oss mot både rysk aggression och andra globala hot såsom terrorism och cyberattacker.

Vår ansökan om medlemskap i Nato visar att Sverige tar hoten från Ryssland på allvar. Sveriges neutralitet och alliansfrihet har varit en del av vår nationella identitet i över 200 år, men det är inte längre trovärdigt för Sverige att framställa oss som neutrala eller alliansfria när det finns en sådan instabilitet och hotbild i vår region.

Fru talman! Ett Natomedlemskap kommer att ge Sverige tillgång till Natos artikel 5, som är kärnan i alliansens säkerhetsgarantier. Artikel 5 innebär att om en medlem utsätts för en väpnad attack är det en attack på hela alliansen och alla medlemmar förväntas stå upp för varandra. Detta ger oss ökad trygghet och visar att vi också är en del i en större gemenskap.

Att gå med i Nato kommer att göra oss till en viktig spelare i alliansens försvar runt Östersjön. Vår geografiska position gör oss till en nyckelspelare för att bygga ett trovärdigt försvar mot rysk aggression och andra eventuella hot. Vi kommer också att vara en knutpunkt för infrastruktur, logistik och förflyttning av trupp och materiel till Finland, Arktis och de baltiska staterna. Det är en roll som blir alltmer viktig i takt med att isarna i Arktis smälter och Rysslands militära aktivitet i området ökar.

Fru talman! Sverige har en stark tradition av internationellt samarbete och kommer att vara en viktig röst i de diskussioner som pågår inom Nato om framtida säkerhetsutmaningar.

Jag vill också passa på att tacka Försvarsmakten i Sverige och faktiskt också de två partier i riksdagen som har omprövat sin position och sin ståndpunkt när det gäller Nato. Det är bra för Sverige att vi kan få en stark majoritet som om ungefär en timme här i Sveriges riksdag kommer att rösta för ett medlemskap i Nato.

Fru talman! Avslutningsvis: Vi moderater har i decennier pläderat för ett svenskt medlemskap i Nato. Sverige ska bygga sitt eget försvar och bygga det starkare. Men vi ska också bidra till en tryggare och stabilare värld och ett tryggare och stabilare närområde. Nato är den mest effektiva säkerhetsgarantin för Sverige.

(Applåder)