Katarina Tolgfors

Fru talman! Jag vet att biståndsfrågorna ligger ledamoten varmt om hjärtat, och det gör de även för min del.

Som har sagts tidigare här i dag skulle man självklart vilja kunna hjälpa alla länder och katastrofområden runt om i världen. Det är ju inte möjligt. Vi måste prioritera. Jag skulle vilja ställa en fråga tillbaka till ledamoten. Om det var så att du förfogade över en biståndsbudget som ni har lagt fram som en skuggbudget där ni också skär i biståndet - hur skulle er prioritering då se ut och vad skulle ni göra för Burma? Jag vet att du inte kan svara nu, men jag ser fram emot en fortsatt debatt i andra forum.

Fru talman! Ledamoten ställer en fråga om Burma och regeringen och menar att jag som ledamot skulle motivera det. Det vi har sagt och redogjort ganska tydligt för här i dag är att vi på totalen skär ned på biståndet. Man måste prioritera - det är precis som med hushållskassan hemma.

Det är såklart en allvarlig situation i Burma. Exakt vilka konsekvenser det har fått har jag inte själv heller sett någon analys av, det är helt korrekt, men jag utgår från att de som har att hantera detta tittar på det och har gjort de analyserna.

Vi ser över hela biståndet och vilka satsningar som ska göras, men den exakta planen för varje land kan inte jag redogöra för här.

Fru talman! Som utrikesminister Tobias Billström klargjorde i regeringens utrikesdeklaration kommer Sveriges regering att genomföra ett tydligt skifte i svensk utrikespolitik, och en viktig del i detta är att se över och reformera det svenska biståndet.

Sedan 1970-talet har Sverige haft det så kallade enprocentsmålet som ett rättesnöre, det vill säga att staten lägger 1 procent av Sveriges bni, bruttonationalinkomst, på bistånd. På 90-talet accelererade detta, och biståndet låg på ungefär samma nivå som de svenska försvarsutgifterna. Dessa har dock ökat den senaste tiden, av uppenbara skäl.

Ett utbetalningsmål och en fixering vid det har inneburit att parametrar som målstyrning, kvalitet och resultat har kommit i skymundan. Av det svenska biståndet går cirka 60 procent, motsvarande 30 miljarder, till de multilaterala organisationerna, som FN och Världsbanken. Det säger sig självt att med så mycket skattemedel måste vi ha en tydligare styrning, en bättre uppföljning och en mycket bättre transparens.

Enligt OECD låg Sverige under pandemin på 1,14 procent av bni, följt av Norge med 1,11 procent. När vi nu ställer om biståndet och drar ned något gör vi det alltså faktiskt från en hög nivå. Sverige är och förblir en av de största bidragsgivarna i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Omvärlden förändras och så även de globala utmaningarna. Behovet av stöd och utveckling är stort, och just därför är det så viktigt att vi har kontroll och uppföljning och ser vart de här skattepengarna går. Når pengarna och stödet fram där det verkligen behövs? Det vet man inte om man inte har en transparens och en tydlig uppföljning och ett tydligt resultatmål.

Vi moderater anser, liksom regeringen, att vi behöver styra om biståndet med större tonvikt på handel och utveckling för att biståndet ska kunna ge mer hållbara resultat och för att länder ska kunna få en hävstång att själva ta sig ur fattigdom. Vi vill gå från aid till trade. Det innebär också en modell där man får en ekonomisk förutsägbarhet och bättre möjligheter att planera. Vi lägger över en treårsperiod ett bistånd på nivån 56 miljarder. Det är väldigt mycket pengar.

Fru talman! Sverige ska fortsätta att vara en stark och aktiv aktör när det gäller att ta ansvar utanför Sveriges gränser och främja utveckling och handel så att fler människor av egen kraft kan lyfta sig ur fattigdom, stärka sin demokrati och skapa jämställdhet. Jag är mycket glad över att utrikesministern i utrikesdeklarationen just tryckte på stärkandet av flickors och kvinnors rättigheter. Det är vi helt överens om. Men vi har fått frågan från talarstolen i dag varför den här regeringen överger feministisk utrikespolitik. Vi överger inte målet och ambitionen att stärka flickors och kvinnors rättigheter, men vi är inte valda för att ta över Socialdemokraternas handlingsplaner i Utrikesdepartementet.

Det finns många kompetenta, kunniga och engagerade personer som arbetar och verkar inom biståndssystemet - i myndigheter som Sida, Röda Korset, Act Svenska kyrkan, Rädda Barnen och Ankarstiftelsen, för att nämna några - och det finns många mindre civilsamhällesorganisationer som gör ett mycket viktigt och betydelsefullt arbete. Men tillsammans kan vi också göra ännu bättre. Det är därför det är så viktigt att vi har kontroll och uppföljning av de pengar och de skattemedel som vi avsätter för att människor runt om i världen ska få det bättre och att vi vet vart de pengarna verkligen går. Man kan höja och lägga 2 procent av bni, men det är inte ett mått för att pengarna verkligen når fram och att vi får kvalitet och resultat.

Fru talman! För oss politiker är det vårt ansvar att se till att varenda skattekrona får bästa möjliga effekt och hamnar där behovet är som störst. Olika revisioner och rapporter från Riksrevisionen och EBA, Expertgruppen för biståndsanalys, visar att det finns väldigt mycket där vi måste få en bättre kontroll över hur pengarna och medlen används och vilket resultat de bidrar till.

Med det sagt: Sverige ska fortsätta att stödja och vara en stark röst i världen och bidra till att hjälpa till där vi kan. Det har vi visat till exempel nu senast i den fruktansvärda jordbävningskatastrofen som drabbat delar av Turkiet och Syrien. Vi har visat det i vårt stöd till Ukraina som ska vara både här och nu och på lång sikt.

Vi kommer att använda vårt ordförandeskap i EU till att också fortsätta se till att EU utökar sitt globala fotavtryck i resten av världen. Tillsammans är vi starkare och kan åstadkomma mer. Det ligger i Sveriges intresse.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Nu ställde jag en fråga, men jag förstår att det inte kommer några konkreta svar eller exempel. Det har jag ju efterlyst här tidigare.

Jag noterade dock att utrikesministern i utrikesdeklarationen tog upp just kvinnors och flickors situation och att det också är någonting som den här regeringen kommer att jobba med. Däremot har vi tagit bort etiketten feministisk utrikespolitik. Det finns många andra åtgärder som leder till att flickors och kvinnors rättigheter tas till vara. Det kommer den här regeringen också att jobba med, så det behöver du inte oroa dig för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Däremot är jag fortfarande väldigt nyfiken på vad den feministiska utrikespolitiken konkret har lett till under era åtta år i regeringsställning.

Herr talman! Jag delar ledamoten Linnéa Wickmans syn på att utrikespolitiken måste innehålla konkreta åtgärder med inriktning på kvinnor och flickor. Det är oerhört viktigt.

Vi sitter i riksdagens SRHR-nätverk tillsammans. Där har vi också möjlighet att diskutera frågorna lite djupare.

Det finns saker jag vänder mig mot. Jag skulle vilja få några svar från ledamoten. Exakt vad är feministisk utrikespolitik? Och vad genomförde den tidigare S-MP-regeringen under sina åtta år i regeringsställning som gav resultat? Och vilka resultat gav det? Skulle ledamoten kunna ge några exempel? Jag vet att tiden är kort.

Herr talman! Givet omvärldsläget är jag mycket glad över att regeringen lägger om kursen i utrikespolitiken. Jag är också mycket stolt över att Sverige så tydligt prioriterar stödet till Ukraina. Nyligen fattades beslut om det största stödpaketet hittills.

Min fråga till utrikesministern är följande. Det är viktigt med uthållighet i våra insatser. Skulle utrikesministern kunna utveckla lite vad som finns i verktygslådan för de insatser som Sverige avser att göra när det gäller uppbyggnadsarbetet den dagen som det är aktuellt?