Katarina Tolgfors

Herr talman! Att det ska vara 1 procent av bni garanterar inte en viss ekonomisk nivå. Under tidigare rödgröna styren har biståndet varit nere på under 0,9 eller 0,8 procent av bni. Som jag visade i mitt tidigare räkneexempel: Om man ger 100 kronor men bara 40 kronor kommer fram är det bättre att ha ett system där man ger 70 kronor och 60 når fram. Det är att göra ett system mer effektivt. Mer pengar garanterar inte ökad kvalitet eller att man når fram med de åtgärder som man vill, speciellt inte om det finns många nivåer med många aktörer och pengar som försvinner under vägen. Pengarna går till administration och byråkrati i stället för till dem som är behövande.

Absolut, den här regeringen prioriterar skattesänkningar för breda lager av de svenska skattebetalarna. Det är att sätta svenska intressen främst. När vi gör det blir Sverige också ett land där fler arbetar och där vi kan stärka vår egen välfärd men också har råd att ge mycket pengar och anslag till bistånd för att hjälpa andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Min fråga är slutligen: Hur skulle Lotta Johnsson Fornarves system se ut för att nå effektivare bistånd, utan att bara säga en siffra? En siffra säger egentligen ingenting. Hur vill Vänsterpartiet att biståndssystemet ska se ut för att svenska skattepengar ska nå fram till de behövande i olika länder?

Herr talman! Det är lika spännande varje gång vänsterpartierna är uppe och debatterar bistånd. Det handlar om en aldrig sinande källa av skattepengar som ska finansiera hela den långa listan på saker man vill göra. Att prioritera när det gäller skattemedel är också att se till att vi träffar mer rätt.

Jag har en fråga till ledamoten Johnsson Fornarve. Ledamoten är medveten om att det fanns kritik från EBA och Riksrevisionen mot det tidigare biståndssystemet. Det var inte effektivt, och pengar gick till organisationer som inte levde upp till de motkrav som Sverige ställer för att betala ut pengar. Det fanns en hel del kritik mot hur alla olika mellanled och transaktioner gjorde att pengarna inte nådde fram utan fastnade i systemet i stället för att nå dit de skulle. Jag skulle vilja höra om ledamoten inte tycker att det är viktigt att skattepengar hanteras på ett så effektivt sätt som möjligt och att man tillser att det finns transparens så att man kan följa upp och se till att detta verkligen hanteras på det sätt som det är tänkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Jag skulle också vilja påpeka att satsningar på flickor och kvinnor och SRHR är ett av huvudområdena i regeringens biståndsstrategi. Jag undrar om inte Johnsson Fornarve tycker att detta är en bra prioritering eftersom man inte kan ta med allt, även om man såklart ser att det finns behov på många områden.

Herr talman! Min uppfattning och upplevelse är inte att Sveriges anseende är skadat när det gäller bistånd ute i världen, tvärtom. Jag har rest en del under mandatperioden för att följa svenskt bistånd och se hur vi arbetar på plats i de länder dit vårt bistånd går. Sverige är fortfarande en av världens största bidragsgivare. År 2023 gick 0,99 procent av bni till bistånd. År 2024 var siffran 0,91 procent.

Jag tycker att det är självklart att man i ett system som hanterar så mycket pengar som 56 miljarder kronor ser över detta och ser till att pengarna går dit de ska och att man gör effektiviseringar. Det är ett ansvarsfullt sätt att jobba med svenskt bistånd. Det skapar förtroende bland skattebetalarna, men vi ser också till att ha transparens och att pengarna går dit de ska.

I vänstersidans modell ger man 100 kronor, men det är kanske bara 40 kronor som går fram. Vi sänker biståndet, men om man ger 80 kronor och 70 kronor går dit de ska kan man i praktiken se vad effektivisering kan betyda. Det är hela poängen: Svenska biståndspengar ska nå ut och ge effekt i de länder som vi vill stötta och hjälpa.

Herr talman! Ledamoten Alm Ericson och jag har debatterat bistånd många gånger, och jag trodde att vi hade kommit förbi punkten där vi ältar avtalen och hur övergången skulle ha gått till. Det landade ju i att organisationerna fick ett år på sig, och de har i god tid kunnat ställa om och ska nu ha avslutat avtalen i september i år. Jag har haft många konstruktiva och bra samtal och möten med de organisationer som berörs. De flesta har gått vidare, ställt om och hittat nya vägar framåt.

Syftet med biståndsagendan är att minska antalet organisationer, mängden informationsstöd och annat som finns här på hemmaplan för att mer av biståndet ska gå ut till de platser där de behövande finns och till biståndsprojekt och satsningar på att bygga ekonomisk egenmakt och på att främja hälsa och säkrare miljöer ute i mottagarländerna. Vi kommer i stället att se till att fler civilsamhällesorganisationer kan söka pengar hos Sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Låt mig börja med styrningen. Eftersom biståndet numera är en budgetpost med en ram – just nu 56 miljarder kronor – görs styrningen som på alla andra utgiftsområden: Det kommer direktiv från regeringen. Sedan finns det en myndighet, i detta fall Sida, som fördelar medlen vidare. Hela poängen här är att kapa leden. Vi minskar antalet CSO:er, men vi ger också fler möjlighet att söka. Vi vill ha en bredd och större variation och ge fler civilsamhällesorganisationer möjlighet att ta del av de svenska biståndspengarna.

När det gäller hur de ska användas finns det självklart alltid en styrning och en politisk vilja. Det är så systemet ser ut. Det är inget konstigt med det. Jag förstår inte varför det finns frågetecken kring det.

Ledamoten tog bland annat upp Guatemala. Senast i går genomfördes ett seminarium här i riksdagen tillsammans med Act Svenska kyrkan om bistånds- och utvecklingsarbetet i just Guatemala. Det fungerar även i dag, trots att vi har en ny regering och en ny modell för det svenska biståndet. Vi ser hur lokalsamhället har en roll, men självklart fortsätter man även med det bilaterala utvecklingssamarbetet och med dialog på politisk nivå. Arbetet fortgår där, och det är ingenting som hindras av en ny genomförandemodell i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Genomförandemodellen består av tre delar. Den första delen handlar om partnerskap mellan civilsamhällesorganisationerna och att stöd ska förmedlas till ett lägre antal CSO:er. Poängen med det är att kapa ett transaktionsled genom att se till att det är närmare från styrning, pengar och fördelning till det civila samhället i mottagarländerna. Det är ju i ODA-länderna eller i Sverige dessa civilsamhällesorganisationer finns. Jag vet inte varför ledamoten säger att det inte gäller i ODA-länderna. Det stämmer inte.

Sedan vet jag inte heller vad ledamoten menar med att kritisera regeringen. Det sker ju en dialog. Den dialogen har till exempel jag nästan varje vecka med olika civilsamhällesorganisationer – och det är en ganska konstruktiv sådan. Vi går igenom en förändring av systemet, men huvuddelen av organisationerna är väldigt konstruktiva och tittar framåt. Vi diskuterar hur vi under de förändrade förutsättningarna kan arbeta framöver.

Det är fritt fram för alla att kritisera regeringen, men jag vet inte om det är civilsamhällesorganisationernas huvuduppgift. Den är väl snarare att se till att förmedla biståndspengar och omsätta dem så att de når fram till de behövande.

Ledamoten pratade också om varför man minskar antalet civilsamhällesorganisationer. Det är för att få färre led. Det tycker jag är ganska självklart. Vi hanterar väldigt mycket pengar i biståndssystemet. Det viktiga, syftet och målet, är ju att nå ut till dem som behöver stödet i olika länder. Det säger sig självt att med fler mellanhänder blir det mindre kvar.

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet UU8 om internationellt bistånd och den så kallade CSO-strategin, strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Regeringen beslutade i september 2024, inom ramen för reformagendan för internationellt bistånd, om en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället och dess organisationer för perioden 2025 till 2029.

I strategin pekar regeringen på att civilsamhällesorganisationerna är viktiga partner i genomförandet av det svenska humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet med andra länder. Organisationerna bidrar med ett mervärde genom sin lokala närvaro och förankring och kan skapa möjligheter för människor att själva påverka och förbättra sina levnadsvillkor. Särskilt i konfliktmiljöer och i svåra säkerhetspolitiska kontexter kan lokala civilsamhällesorganisationer vara avgörande för att kunna genomföra biståndsinsatser. De utgör också en viktig del av ett lands demokratiska fundament.

Herr talman! Ett starkt civilsamhälle i utvecklingsländer är också viktigt för att kunna genomföra svenskt utvecklingsbistånd inom ett stort antal strategier. Det finns också uppenbara synergier med svenska intressen inom det bredare utrikespolitiska området, till exempel vad gäller demokratisk utveckling, fred och säkerhet.

Jag skulle vilja referera till det tidigare anförandet av ledamoten Olle Thorell. Om vi tar exemplet Colombia finns där 27 FN-organisationer närvarande i landet. Min poäng med det är att det inte alltid ger mer. Anledningen till att regeringen i sin biståndsagenda minskar antalet civilsamhällesorganisationer är ju att man vill ha närmare till det lokala samhället så att pengarna kan nå fram med färre mellanled.

Herr talman! Jag går vidare. Sida och mottagande organisationer ska säkerställa att mottagare av stöd i civilsamhället inte har kopplingar till våldsbejakande ideologier, extremism eller islamism och att de står bakom demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Sida och mottagande organisationer ska vidare säkerställa att stöd inte går till verksamhet som motarbetar den regelbaserade världsordningen och svenska intressen. Övergångsperioden, som sträcker sig fram till den 30 september i år, ger organisationerna tid att anpassa sig och se över och avsluta de ingångna avtal som gör att man kan minska antalet CSO:er.

Herr talman! Jag skulle vilja nämna några syften med den nya modellen och vad den ska bidra till.

Det första är ansvarsfull hantering av skattemedel. Sveriges internationella bistånd uppgår till 56 miljarder kronor. Det är väldigt mycket pengar. År 2023 var det 0,99 procent av bni, och 2024 var det 0,91 procent av bni. Det var fortfarande över den gräns på 0,7 procent av bni som rekommenderas internationellt och av FN. Att hanteringen av skattemedel ska vara ansvarsfull är ganska självklart. Biståndet måste ge resultat och skapa genomslag för varje satsad krona. Det är inte summan som avgör effekten av biståndet. Regeringen stärker kontrollen och uppföljningen för att säkerställa att pengarna används korrekt.

Det andra är effektivitet och transparens i biståndet. Modellen syftar till ökad transparens, effektivitet och spårbarhet hos biståndsmedlen. Målet är att pengarna ska nå fram till mottagaren genom färre transaktionsled.

Det tredje är långsiktigt stärkande av civilsamhället. Modellen leder till ökad självständighet för organisationerna. Förändringarna skapar förutsättningar för hållbar utveckling utan biståndsberoende.

Det fjärde syftet är ökad säkerhet och kvalitetskontroll. Jag upprepar att viktiga krav är att mottagaren inte får ha kopplingar till våldsbejakande ideologier eller extremism. Svenska intressen och demokratiska värderingar ska främjas, och den nya modellen ger också ökad kontroll över vilka organisationer som får stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Jag skulle vilja ge ett par exempel. Wateraid är en organisation som jobbar med att säkerställa tillgång till vatten och sanitet. Det är något basalt som vi i Sverige tar för givet. Det är något som inte minst stärker tryggheten och säkerheten för flickor och kvinnor och ger dem möjligheter till goda eller förbättrade levnadsvillkor. Ett annat exempel är SRHR-satsningar där Sverige, genom EU, på Filippinerna arbetar väldigt lokalt med det civila samhället för att stödja arbetet med att stärka sexuell och reproduktiv hälsa för flickor och kvinnor. Civilsamhället spelar en aktiv och stor roll i samarbetena och ser till att biståndspengar som Sverige bidrar med faktiskt når ända fram och möter de behov som finns i mottagarlandet.

Herr talman! I en snabbt föränderlig värld och då den regelbaserade världsordningen utmanas måste vi hitta nya och mer effektiva lösningar på många områden. Det gäller även biståndet. Det ställer nya krav på vår förmåga att navigera i ett nytt geopolitiskt landskap. Neddragningen av USAID påverkar hela det globala biståndssystemet, och vi kan redan se flera negativa konsekvenser. Men det ger också möjligheter till nya samarbeten, allianser och nya lösningar. Sverige är med sin nya reformagenda därför väl förberett för att ställa om. Det är en styrkeposition när det gäller biståndsarbetet som Sverige bidrar med.

Fler länder i Europa behöver bidra, och vi måste arbeta effektivare, smartare och mer innovativt. Biståndets effekter måste bli mer hållbara och syfta till att stärka länder och människors levnadsvillkor, ekonomiska egenmakt och frihet så att de kan stå på egna ben. Det är målsättningen med biståndet. I det arbetet spelar det civila samhället en viktig och stor roll.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa har vi ökat anslagen. Det är ett grundfel om man anser att UNRWA är oumbärligt. Ingen organisation är oumbärlig. Dessutom, som vi har hört tidigare i dag, kan man se och misstänka kopplingar till Hamas, den terrororganisation som styr och ställer för palestinierna i Gaza. Den använder palestinier som mänskliga sköldar och har tagit gisslan, som man nu släpper under vidriga former. Vi kan se bilder som får en att tänka på 1930-talet.

Sverige gör det vi kan för att stödja de civila och utsatta i Gaza. Det finns fler organisationer än UNRWA som kan göra detta - Unicef, World Food Programme, Röda Korset med flera. Det är ett grundfel om man har gjort sig beroende av en enda organisation. Och när det finns misstankar om att man missköter sig när det gäller de pengar som har gått till UNRWA, genom utbildning av barnsoldater och genom att pengar hamnar i fel händer, är det moraliskt rätt att se över detta och säkerställa att stödet kommer fram dit det ska.

Herr talman! Det är allvarliga anklagelser. Det är självklart så att Sveriges regering står upp för mänskliga rättigheter och för barns rättigheter. Det är en absurd anklagelse, tycker jag, att säga att Sverige drar sig ur och backar och inte stöder barn i Gaza och på andra platser, till exempel i Ukraina.

Vi ökar biståndet till Gaza. Även om det inte går genom UNRWA, som Socialdemokraterna och vänstern föredrar, har vi alltså ökat biståndet. Och vi jobbar genom EU för att se till att humanitärt tillträde är möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Detta kan inte undgå ens Socialdemokraterna. Eller ni kanske inte vill lyssna. Det här är en retorik som ni kör med. Jag tycker att det är en allvarlig anklagelse, och detta stämmer helt enkelt inte.

Jag skulle vilja höra: Vad är din lösning när det gäller att se till att fler i Gaza ska få hjälp? Vad tror du är den bättre lösningen?

Herr talman! Som jag sa är detta en prioriterad fråga. Vi kan inte kompensera för det bortfall som eventuellt sker när USA nu drar ned så kraftigt på denna typ av satsningar. Sverige fortsätter dock att vara ett land som stöder flickors och kvinnors rättigheter liksom mänskliga rättigheter och utveckling.

Det finns en plan eftersom vi sätter upp mål och ramar. Sedan finns det myndigheter och organisationer som arbetar för att uppnå dessa mål. Detta gör vi själva och tillsammans med andra länder. Det är det vi kan göra; vi kan inte gå in och påverka amerikansk biståndspolitik. Vi kan föra dialog, framföra farhågor och synpunkter och komma med kritik. Och vi kan ta ett ledarskap, vilket vi nu gör och vilket kommer att märkas när regeringen och Sverige nu tar över ordförandeskapet för UN Women, till exempel.

Herr talman! Som jag har sagt är satsningar på flickor och kvinnor och SRHR en av huvudstrategierna i biståndsagendan. Regeringen styr inte exakt vad som ska göras, utan vi har satt upp mål och kanaliserar sedan vårt bistånd till Sida och andra organisationer som arbetar med detta ute i världen. De har i uppdrag att identifiera vilka insatser som bör göras.

Vi sätter upp mål och ramar. Det framgår väldigt tydligt i biståndsagendan och i utrikespolitiken att satsningar för att stärka flickor och kvinnor är prioriterat.

Det vore kanske bra att läsa igenom biståndsagendan en gång till och även lyssna på vad de politiska motståndarna faktiskt säger. Det här är ett prioriterat område.

Herr talman! Att Sverige skulle kompensera för de neddragningar i det internationella biståndet som ett så stort land som USA gör är helt orimligt. Jag har lyssnat på oppositionen i debatten i dag, och det framstår nästan som att alla världens problem ligger på Sverige och att vi ensamma skulle kunna klara av att lösa dessa problem.

Vi drar ned på biståndsbudgeten, och det gör vi för att vi måste prioritera. Samtidigt ser vi till att det bistånd vi ger blir mer effektivt och pricksäkert. Vi prioriterar SRHR och insatser som ska stödja och stärka kvinnors och flickors trygghet, frihet och egenmakt. Det är ett sätt att arbeta systematiskt och ha ett tydligt mål. Vi kan tyvärr inte vara överallt och ge hur mycket som helst till alla. Men vi kan göra rätt insatser, för vi tror att det är mer effektivt. Vi kan inte kompensera för USA:s neddragningar.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi har uppfattat att USA är på väg att kraftigt dra ned på sitt bistånd. Man för en politik som gör att man inskränker flickors och kvinnors friheter och rätt till sin egen kropp och att få bestämma över den.

Det som kan göras är att vi i dialog med USA diskuterar frågorna. Amerikansk politik bestämmer de som suverän stat själva över. Vi jobbar på andra sätt genom att försöka stärka kvinnors och flickors rättigheter i världen.

Det är självklart oroväckande om de drar ned så kraftigt i biståndet som de har aviserat. Jag såg presskonferensen när de presenterade det här, och där framgick att de har börjat se över bistånd som inte är effektivt och som egentligen kanske inte har med bistånd att göra. Det har jag inga synpunkter på. Däremot finns en annan utveckling som är mer oroande; det kan jag hålla med om.

Herr talman! Solidaritet är ett ord som länge varit kapat av vänstern i Sverige. Jag skulle vilja börja dagens anförande med att säga något som jag upplevt som solidariskt den senaste veckan. Sverige och omvärlden har visat stark solidaritet med min hemstad Örebro efter de fruktansvärda händelserna och konsekvenserna av det vansinnesdåd som utfördes förra veckan. För det vill jag framföra mitt varmaste tack.

Herr talman! Vi är här för att diskutera och debattera Sveriges utrikespolitik.

Sveriges moderatledda regering genomför nu ett tydligt skifte i svensk utrikespolitik, och en viktig del är reformeringen av biståndet. Omvärlden förändras, och så även de globala utmaningarna. Den regelbaserade världsordningen är hotad. Behovet av humanitärt stöd och stöd till utvecklingsländer är stort. Därför är det viktigt att vi försäkrar oss om att det generösa bistånd som Sverige ger verkligen hamnar rätt och får bästa möjliga resultat för dem som bäst behöver det.

Biståndsbudgeten uppgår under perioden 2024 till 2026 till 56 miljarder kronor per år. Det var också det snitt den socialdemokratiska regeringens biståndspolitik gav i svenska kronor räknat under de åtta år man satt i regeringsställning. Det var till och med lägre än så under vissa år, beroende på ekonomisk situation och uppräkning.

Målet är att skapa ordning och reda i biståndssystemet och säkerställa att varje skattekrona gör maximal nytta och når dit där stödet bäst behövs.

Herr talman! Som en konsekvens av att allt fler auktoritära stater vinner mark ser vi dessvärre allt fler exempel på hur jämställdhet och mänskliga rättigheter för flickor och kvinnor är på tillbakagång. I flera länder har kvinnors och flickors rättigheter till såväl skolgång som abort rullats tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I Afghanistan förtrycks kvinnor och flickor systematiskt, och de har begränsande möjligheter att delta i samhället. I Iran patrullerar moralpoliser, och som kvinna kan du bli mördad om du inte bär slöja.

I vårt närområde pågår fortfarande krigets fasor för civilbefolkningen i Ukraina. Övergrepp fortgår som del i Rysslands krigföring även om mediernas sökljus nu vänds mot andra delar av världen.

Jag har sagt det förr i denna talarstol och vill även i dag påminna om det humanitära stöd som genom UN Women bidragit till att sammanlagt cirka 76 000 kvinnor och flickor i Ukraina har fått hjälp genom safe space-centret som erbjuder kvinnor psykologiska, humanitära och sociala tjänster och stöd.

Jag besökte nyligen Filippinerna. Där ökar antalet tonårsgraviditeter, och mest i åldrarna 12-14 år. Av dem som smittas av hiv på Filippinerna är 47 procent tonåringar. Vi fick besöka ett projekt som Sverige är med och finansierar genom EU. Det var ett gott exempel på hur svenska och europeiska biståndspengar gör direkt nytta på fältet. Projektet kallas Park Avenue Initiative, och det handlar om att professionella och frivilliga i en geografiskt avgränsad stadsdel informerar befolkningen i just detta område om SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för flickor och kvinnor, och familjeplanering. I området finns också en kvinnoklinik dit personer kan vända sig med frågor som rör hälsa och reproduktiv hälsa för kvinnor samt familjeplanering.

Herr talman! Låt mig gå vidare till Latinamerika, som nyligen besöktes av utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Det är en region med ekonomisk utveckling, men det är också en starkt religiös region med religiösa aktörer som har stor makt och ett stort ansvar när det gäller att möjliggöra jämställdhet och SRHR-rättigheter.

Här spelar Sveriges arbete, tillsammans med andra nordiska länder, en viktig roll för att samarbeta när det gäller utveckling och handel men också föra dialog för att motverka en tillbakagång av jämställdhet och sexuella och reproduktiva rättigheter.

Herr talman! För regeringen och oss moderater är jämställdhet ett kärnvärde i svensk utrikespolitik, vilket utrikesministern nämnde i utrikesdeklarationen. Det genomsyrar alltid regeringens arbete, och det kommer att märkas särskilt just i år.

Som utrikesministern lyfte fram tidigare tar Sverige nu över ordförandeskapet för UN Women. Där skulle vi, i dessa tider, vilja se ett mycket mer aktivt och framåtdrivande arbete från kvinnoorganisationer. Under året kommer vi särskilt att lyfta vikten av kvinnors ekonomiska egenmakt. Det handlar om att främja kvinnors förmåga att arbeta och försörja sig och om rättigheter och möjligheter till ägande. Genom att stärka kvinnors och flickors ekonomiska möjligheter ökar sannolikheten att fler flickor får gå i skolan och att kvinnor får bättre möjligheter till utbildning, arbete och inkomster.

Detta arbete börjar med att stärka kvinnors egenmakt såväl på hemmaplan som i närområdet och globalt. Så drivs en långsiktig och jämställd utrikespolitik i syfte att stärka flickors och kvinnors frihet och egenmakt. Alla tjänar på ett jämlikt och jämställt samhälle.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Fru talman! Jag har också haft förmånen att vara i New York på FN:s kvinnokonferens, där man är i två veckor. Första veckan var en konferens, och andra veckan ägnades åt speeddejtning, där jag träffade 18 FN-organisationer på en vecka. Det var lärorikt och bra.

FN är en global plattform där Sverige fortfarande har ett stort engagemang. Vi ser att FN ger möjligheter som ingen annan organisation kan ha. Samtidigt ska jag dock säga att en reflektion jag hade efter speeddejtningen med FN-organisationerna var att de alla satt i var sin skyskrapa på Manhattan. Jag såg effektiviseringsmöjligheter redan där.

Det kommer fram uppgifter som visar att FN-organisationer går ut med fakta och rapporter som inte stämmer. Till och med forskare säger att siffror inte har belägg. Vi ser att den högsta företrädaren för FN väljer att träffa Putin men inte Zelenskyj.

För mig är FN en viktig organisation, men det är också ett stort skepp. Det är i allra högsta grad läge att se över vad FN gör och hur FN kan arbeta bättre, mer transparent och pricksäkert. Sedan vet jag att väldigt många FN-organisationer gör ett fantastiskt jobb. De har muskler och möjligheter som många små organisationer inte kan ha.

Men tillbaka till kärnfrågan i reformagendan: Ja, vi drar ned på kärnstödet, och jag tror att FN överlever detta. Jag tror att det är en möjlighet för FN att se till att effektivisera, fokusera och bli sitt allra bästa.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag ska gå tillbaka till det som jag sa tidigare. Regeringen prioriterar det stöd som man tror är allra mest akut just nu, och det är humanitärt stöd till de drabbade människorna i Gaza som behöver mat, som behöver vatten och som behöver sjukvård.

Det finns ett antal fler organisationer som verkar i området, men möjligheterna för dem att faktiskt verka på ett sätt som ger resultat just nu är osäkra. Jag tror att det som först behöver göras är att ställa krav på Hamas att släppa gisslan. Det är nummer ett för att man över huvud taget ska kunna öppna upp för att föra fredsdiskussioner och för att det ska bli säkrare i Gaza.

När det gäller bosättarna och våldet tycker jag att det är bra att regeringen ser detta. Här jobbar EU och andra länder mycket närmare området än Sverige. Sverige stöder, och vi jobbar genom andra organisationer. Men det är inte bara Sverige som gör det. Jag tror att många är överens om att om man ska komma till en lösning i detta område måste närliggande länder i regionen bidra. Och just nu ser vi tyvärr en eskalering av våld, oroligheter och konflikter. Det sprider sig i stället.

Återigen: I detta läge är jag väldigt trygg med att regeringen gör rätt prioritering i fråga om det svenska stödet och biståndet. Sedan behöver mycket annat göras, och där kan Sverige vara delaktigt i olika internationella forum - EU och andra - för att se till att även de andra problem som finns i denna situation löses, men inte med svenskt bistånd och just nu.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Thorell för detta. Det är faktiskt väldigt bra att vi nu står här i kammaren på kvällen så att jag vet att det inte är en avatar eller någon AI-genererad Olle Thorell som jag pratar med. Skämt åsido, detta är ett jätteallvarligt ämne.

Jag är helt övertygad om att regeringen inte har några andra avsikter med sina prioriteringar för biståndet, hjälpen och stöden till Gaza än att de ska nå fram och att de ska nå det som är det allra mest akuta just nu.

Det kommer möjligen en tid för återuppbyggnad av samhället av människor i Gaza. Men den tiden är inte just nu, utan nu är det uppenbarligen den allra mest akuta hjälpen som behövs.

Jag tror också att vi kan vara ärliga och säga att oavsett vilket parti som vi tillhör står vi här och är engagerade i dessa frågor därför att vi ser att det är väldigt mycket som behöver göras runt om i världen. Sverige har ökat sitt stöd. Sverige står bakom en tvåstatslösning. Det finns en gisslan som måste släppas och som antagligen lever under fruktansvärda förhållanden. Det finns förhoppningsvis möjligheter det blir fredssamtal för människorna i Israel och för människorna i Gaza.

Sverige är inte ensamt land att ge stöd till Gaza. Det behövs fler länder. Vi gör det vi kan i samarbete med EU för att få mer muskler och se till att de människor som drabbas just nu överlever dagen.

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Thorell!

Det är en väldigt svår situation i Gaza, vilket ledamoten som också sitter i utrikesutskottet är medveten om. Det är svårt med tillgängligheten för hjälparbetare och för bistånd att nå fram.

Det kan vara lika svårt att bedöma att pengarna kommer dit de ska och att de insatser som ledamoten nämner faktiskt går att genomföra på ett säkert sätt.

Som du vet är det inte så att enskilda riksdagsledamöter styr vart biståndspengarna går. Jag nämnde i mitt anförande att Sverige sedan oktober 2023 har ökat det humanitära biståndet till Gaza därför att läget är akut.

Det är akut för de människor och de civila som drabbas. Du har å ena sidan en terroristorganisation som inte drar sig för att använda palestinier som mänskliga sköldar. Du har å andra sidan Israel som har rätt att försvara sig men som givetvis ska hålla sig inom folkrätten och inom krigets regler och lagar.

Det är en otroligt infekterad, djup och långtgående konflikt. Jag kan inte bedöma om det är den ena eller den andra insatsen som är den bästa. Där litar jag på att Sida och andra organisationer, som jobbar med detta och har gjort det under lång tid, själva kan säga var stödet bäst behövs.

Sverige har ökat det stöd som vi tror är det allra mest akuta nu, och det är det humanitära stödet. Förutsättningarna för att jobba med bistånd för att utveckla är ganska dåliga just nu.

Om nu UNRWA är så bra som jag hör från oppositionen i många debatter, och är de enda som sägs kunna operera i Gaza, hoppas jag att UNRWA ser till att man säkerställer säkerheten för barn och ser till att biståndet når fram där det behövs.

Fru talman! Jag ska försöka att utveckla det, ledamoten.

Ett exempel är satsningar på Swedfund. Där ser vi att vi får en hävstång och en utveckling där många projekt pekar på ett mer hållbart resultat.

Att ge mer pengar är inte alltid det som ger bäst effekt. Ett exempel är Afghanistan. Där gav Sverige och andra länder i världen under väldigt lång tid mycket bistånd. Det var det största mottagarlandet för svenskt bistånd under en lång tid.

I dag är man där beroende av bistånd. Det är 60 procent av afghanernas ekonomi som är internationellt bistånd. Det är inte en hållbar utveckling och inte en hållbar satsning.

Vi måste se till att varje svensk skattekrona får största möjliga utväxling där det finns bäst förutsättningar att utveckla ett land, utveckla människor och ge dem egenmakt och där vi ser långsiktiga resultat som Sverige är med och bidrar till.

Att det humanitära biståndet ökar beror just på ökningen av konflikter och kriser. Där ser vi att pengarna går direkt ut. De ska nå de allra mest nödställda direkt för att lindra nöd och för att se till att människor överlever dagen.

Vi har ett stort antal konflikter. Vi har människor i stort behov av att ta emot bistånd, att få hjälp och stöd med hälsa, vatten för att överleva och mat för dagen. Det är något som jag är stolt över att regeringen och Tidöpartierna prioriterar.