Daniel Bäckström

Fru talman! Jag vill tacka interpellanten för interpellationen i denna oerhört viktiga fråga. Den skrevs rätt tidigt, i maj månad, utifrån hur prognoserna redan då såg ut. Det visar på vikten av att vara förutseende, och det upplever jag att ledamotskollegan i Socialdemokraterna har varit genom att lämna in denna interpellation. Man har också varit förutseende utifrån lärdomarna från 2018 men även åren därefter. Jag vill också tacka för landsbygdsministerns svar.

Det är klart att läget är oerhört bekymmersamt, och jag tror att alla som ser hur det ser ut ute i skog och mark delar denna bild. Därför är det angeläget att i tid vidta åtgärder som ger effekt.

Det är bra att regeringen och landsbygdsministern följer frågan och för dialog med näringen, vilket har kommunicerats. Vi vet att detta pågår.

Hur ser dialogen ut med EU-kommissionen inför en utökad möjlighet till stöd till det svenska lantbruket och få ett gruppundantag? Och hur ser dialogen ut med myndigheten Jordbruksverket för att möjliggöra förberedelser så att dessa möjliga extrastöd betalas ut till näringen? Det som vi såg efter 2018 års torka är att stöden i många fall kom väldigt långt efteråt. Det är en lärdom som vi alla behöver ha med oss för att se till att framtida möjliga åtgärder får snabb effekt.

Utifrån att det är ett likviditetsproblem har kostnadsökningarna sett olika ut under pandemin och under inflationsperioden, som fortfarande pågår men som började extra tidigt för den svenska primärproduktionen. Men nu ser vi att intäktssidan påverkas, inte minst för mjölkproduktionen. Avräkningspriset är betydligt lägre i år än förra året. Det får dramatiska effekter för likviditeten hos många mjölkproducenter. Så är det även i andra näringar.

Växtodlare riskerar nu att få hela skörden förstörd i och med att det inte går att skörda eller att de skördar för att få grovfoder. Det är enorma konsekvenser som kan drabba en rad olika aktörer och verksamma företagare inom Sveriges gröna näring.

Vi i Centerpartiet var med 2018 och jobbade hårt för att få till de nationella landsläckningsresurserna kopplade till flyget, men vi var även med vid uppföljningen så att vi fick loss beredskap med helikopterförmåga. Vi har sett att det har haft oerhört stor betydelse i år men även förra året och året innan dess. Detta kanske vi också behöver mer av. Då är det också intressant att få veta om det förs samlade samtal med Försvarsmakten och andra myndigheter som har infrastruktur för brandsläckningsresurser om att i detta svåra säkerhetspolitiska läge snabbt kunna agera för att möjliggöra släckning av storskaliga bränder över hela landet.

Precis som föregående talare tror jag att vi har sett början på en mycket svår prövning för vårt land denna sommar. Det är en svår prövning för den gröna näringen, för skogsägare och för djurhållare som inte har foder eller beten. Det är svårt för dem att förutse om företagen finns kvar när vi närmar oss årsskiftet. Det är stora frågor i ljuset av att regeringen också har dragit igång en översyn av livsmedelsstrategin enligt vilken vi ska öka produktionen.

Fru talman! Jo, men jag minns också vad Peter Kullgren sa i valrörelsen, innan Peter Kullgren blev landsbygdsminister, och hur tydlig han som företrädare för Kristdemokraterna var i åtskilliga debatter om synen på landsbygdspolitik och vad som skulle göras i regeringsställning.

Kristdemokraterna, regeringen och landsbygdsminister Peter Kullgren kanske inte bara behöver ett år utan två år för att förstå hur allvarligt läget är när det gäller veterinärssituationen. Det har ju snart gått ett år sedan Peter Kullgren blev landsbygdsminister, och man har inte återkommit med skarpa förslag om hur den här utredningens förslag ska hanteras av regeringen. Då går tiden, och läget blir värre och värre.

Vi kan titta på de svar från medarbetare inom veterinärverksamheten som har kommit in när enkäter gjorts och presenterats. 38 procent svarar att de upplever en god arbetsmiljö. Bland de statligt anställda veterinärerna vill varannan veterinär byta arbetsplats. Många nyutbildade får i praktiken beredskapstjänst, och efter ett tag i beredskap väljer man att gå vidare till andra arbetsplatser.

Om det tar tid att förstå den delen utifrån hur nuläget ser ut och man inte åtgärdar detta funderar jag på var regeringens fokus ligger. Och om ministern säger att det råder delade meningar om vad som ska göras är frågeställningen ännu mer adekvat: Hur tänker man ta sig an dessa frågor i regeringen för att hitta lösningar?

Jag vill tacka för debatten och ser fram emot fortsatt dialog i dessa för svensk livsmedelsproduktion och djurhållning viktiga och grundläggande frågor.

Fru talman! Landsbygdsministern svarar inte alls särskilt konkret på hur regeringen ser på det svåra läget.

Det är snart två veckor sedan jag vid middagstid var med och förlöste en fölunge hemma. Den förlossningen - eller jag kanske ska kalla det födseln - gick bra.

Men ponera att Sunnes veterinärstation hade varit nedlagd och jag hade behövt assistans från någon av distriktsveterinärerna och vederbörande var på insats fyra timmar norrut. Hur i hela världen skulle jag då ha klarat en problematisk födsel eller fölning?

Det är detta som djurägare bävar för dygnet runt, oavsett om det handlar om kalvning, fölning, lamning eller valpning. Insatstiderna är helt avgörande, liksom att den grundläggande beredskapen hos veterinärverksamheten finns i alla delar av Sverige, i varje region. Det är en regional fråga. Det är också en helt grundläggande utvecklingsfråga.

Om regeringen inte gör några konkreta insatser kortsiktigt nu blir detta ytterligare ett bevis på att man inte lever upp till det man säger sig vilja göra, att värna förutsättningarna för att få igång produktion ännu mer i hela landet. Det kommer inga åtgärder som gör detta möjligt. Osäkerheten hos djurägare är så fundamentalt stor att man väljer att inte satsa på avelsverksamhet eller på att föryngra för kommande generationer i besättningarna.

Detta är en helt grundläggande jordbrukspolitisk fråga. Det är en helt grundläggande djurskyddsfråga och en helt grundläggande landsbygdsfråga, landsbygdsminister Peter Kullgren, att denna verksamhet inte bara finns kvar utan också utvecklas och stärks. Det hör ihop med kompetensförsörjning. Men det hör också ihop med att regeringen måste säkerställa att arbetsmiljövillkoren och villkoren för de anställda är så goda så att de väljer att vara kvar på arbetsplatsen - att vara kvar och utvecklas för att ta större ansvar och få fler uppgifter. Det handlar också om att på sikt se hur den statliga delen kan utvecklas i hela landet. Om inte staten tar ansvar, vem ska då göra det? Vem ska då komma när djurägaren behöver assistans klockan fyra på morgonen för att något akut har inträffat?

Detta är de grundläggande frågorna. Föregående talare var inne på Västerbotten. Det är ett mycket intressant exempel på hur det ser ut i dag, sedan den 1 april. Vilhelmina, som ligger 11,6 mil från Lycksele, har sedan den 1 april inte längre någon verksamhet nattetid. Avståndet är ungefär detsamma som från Karlstad till Magnor på den norska sidan. Det är perspektivet.

Avstånden är helt avgörande, och då måste närheten finnas. Hur ser landsbygdsministern på situationen i Västerbotten rent konkret här och nu? Vad är det för åtgärder som kommer att vidtas för att underlätta så att djurägare i Västerbottens djupaste inland också denna sommar kan räkna med att få den hjälp och det stöd de behöver dygnet runt?

Med tanke på alla dessa olika frågeställningar vore det väldigt intressant att få ett svar som blickar framåt och tar fasta på vad landsbygdsministern och övriga regeringen har för ansvar, i stället för ett svar som blickar bakåt och handlar om att regeringen bara har suttit några månader, vilket man ju annars ofta får höra.

Fru talman! Tack till landsbygdsminister Peter Kullgren för svaret! Tack också till Sofia Skönnbrink för en mycket viktig interpellation från hennes sida!

Det perspektiv jag tar upp med ministern som regeringsföreträdare är ett landsbygdsperspektiv som bottnar i hela det arbete som pågår, ett arbete som intensifieras framöver men också uppgraderas i och med att regeringen har tänkt revidera livsmedelsstrategin.

Det finns många olika grundläggande förutsättningar för god djurhälsa och djurhållning men också för att kunna få tillväxt i hela landet med ökad djurproduktion och djurhållning. Där är veterinär- och djursjukvård, även akut djursjukvård, helt avgörande och grundläggande för djurens hälsa men också utifrån ett ägarperspektiv, som även gäller övriga som berörs i anslutning till djurhållning - familjemedlemmar, intressenter kopplade till hästverksamhet och så vidare. Vi kan se hela spektrumet när vi går varvet runt i landet.

Läget är oerhört bekymmersamt, inte bara kopplat till utbildningsinsatser och tillgång till ökad kompetens utan också kopplat till arbetsmiljövillkor. Det är ett faktum att många väljer att avsluta sin anställning och gå vidare till andra branscher eller omprövar sitt beslut att vara kvar. Förutsättningarna är tuffa ur ett veterinärperspektiv men också ur ett djurhållningsperspektiv.

Svaren från landsbygdsministern och från regeringen är att vi får vänta och se vad regeringen kommer fram till för synpunkter och så småningom propositioner.

Det här är en fråga om både finansiering och hur regeringen i kommande budgetarbete skapar förutsättningar för verksamheten att växa. I grunden är det en finansieringsfråga att få tillräckligt med medel för verksamheten, men det krävs också att organisationen fungerar i praktiken.

I länet som vi alla tre är kopplade till är det oerhört bekymmersamt med de planer som finns på att lägga ned Sunnes veterinärstation. Sunne tillhör det västra området, som både Sofia och jag tillhör. Vi kan räkna på avståndet från där jag bor i södra Värmland upp till norra Värmland. Det är över 25 mil. Vi har djurhållare hela vägen. Att inte ha kvar verksamhet i Sunne skapar en ökad osäkerhet dygnet runt för djurhållare.

Detta tycker jag ramar in hela den svenska situationen, från inland till kust men också i de yttre glesbygdsområdena. Där ska det finnas möjligheter att utveckla djurhållning och även primärproduktion.

Vi vet att det både i Fryksdalen, med mycket mjölkproduktion och köttdjursproducenter, och i nästa dal, upp mot Sysslebäck, finns många djurhållare och inte minst uppfödare, med hundar, hästar, får och andra djur.

Det är helt avgörande att regeringen vidtar åtgärder som gör att verksamheter inte läggs ned eller centraliseras, vilket blir en följd av detta och av regeringens politik om inga åtgärder vidtas.

Frågorna kvarstår alltså, landsbygdsminister Peter Kullgren. Vad kommer regeringen och landsbygdsministern att ta för initiativ? När kommer förslaget till riksdagen utifrån utredningens förslag? Och blir det en proposition i höst? Det är främst den kortsiktiga planen jag efterlyser. Det långsiktiga målet tror jag att alla är överens om, men vilka kortsiktiga, aktiva åtgärder vidtar landsbygdsministern och övriga regeringen för att få ordning på den akuta situationen?

Herr talman! Som sista anmälda talare i dagens genomförda och pågående debatter är det intressant att få summera dessa oerhört viktiga frågor, inte minst i en tid när det är väldigt osäkert vad som händer i omvärlden och hur det kommer att påverka förutsättningarna för vårt land på både kort och lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Centerpartiet har varit och är aktivt i skogsfrågor. Vi har varit med och tagit ansvar de senaste åren kopplat till de propositioner som vi har beslutat om men även de som ligger för fortsatt arbete. För oss är det oerhört viktigt att betona att den svenska skogen fortsatt bör vårdas och brukas enligt principen från 30 år tillbaka om frihet under ansvar. Vi menar att det går att förena en konkurrenskraftig svensk skogsnäring med en utveckling som bevarar den biologiska mångfalden och också tar ansvar för klimatutmaningen.

För att säkerställa en sådan utveckling behöver rättssäkerheten för såväl markägare som företag stärkas. Det här måste ständigt vara ett ansvar för oss förtroendevalda och också företrädare för den statliga myndighetsstrukturen eller för dem som styr och följer upp denna. Att ha fokus på rättssäkerhetsfrågorna är oerhört viktigt för att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till.

Herr talman! Skogen är en nyckel för att klara jobb, tillväxt, biologisk mångfald och klimatomställning. Det är en viktig och betydande verksamhet för vårt rike. Cirka 10 procent av Sveriges totala varuexport är kopplad till skogsnäringens verksamheter, och det skapar jobb och tillväxt inte minst på orter i glesbygd. I skogslänen är det en rätt stor del av de sysselsatta som finns inom skogsnäringen.

Vi vill att Sverige ska ha en växande skogsnäring men också en ökad hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Det är helt grundläggande att vi främjar en hållbar skoglig tillväxt och ersätter fossila råvaror. Vi ska främja kolinbindning i biomassa och arbeta för att läckage av växthusgaser från mark och andra källor minskas.

Som vi har hört vid flera tillfällen tidigare i dagens debatt om skogsfrågorna avverkas i dag träd som har växt och stått i minst 80 år. De plantor eller frön som kommer i marken och slår rot tas om hand av kommande generationer. Det är både ett kortsiktigt och ett långsiktigt oerhört viktigt arbete som dessa frågor omfattar. Det är också viktigt att betona att virkesförrådet faktiskt har ökat från 1 till 3 miljarder kubikmeter under den senare halvan av förra seklet och de två första decennierna av detta sekel och att detta ger en enorm potential för fortsatt skogsbruk.

Herr talman! Det är viktigt att lyfta betydelsen av det enskilda och privata skogsägandet. För många är skogen som inkomst och säkerhet helt avgörande för möjligheten att bo och verka runt om i vårt land. Det bidrar inte bara till en stark nettoexport och intäkter för landet utan även till en positiv utveckling i många bygder. Detta måste vi främja, och då är det oerhört viktigt att det finns ett hållbart brukande och att brukandet ges förutsättningar att utvecklas.

För Centerpartiet handlar det fortsatt om att vidta åtgärder som stärker äganderätten, att det finns flexibla skyddsformer och att incitamenten ökas för naturvården i skogen med frivillighet som grund. Jag och Centerpartiet har förväntningar på att regeringen går fortsatta steg i denna riktning som stärker arbetet med frivillighet som grund utifrån ett äganderätts- och brukanderättsperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vi har följt hur osäkerheten för många skogsägare har varit stor utifrån de senaste årens agerande från statliga företrädare, särskilt när det gäller ersättningsfrågor kopplat till naturvårdsinsatser och skydd av natur. Det handlar om myndigheternas agerande när det gäller målet om levande skogar, artskyddet, inventeringen av nyckelbiotoper men också den fjällnära skogen. Begränsningarna har varit svåra för många enskilda skogsägare med kostsamma utredningar och rättstvister som följd. För oss centerpartister är det självklart att myndigheternas arbete ska bedrivas i god samarbetsanda med markägare men också att man utgår från de lokala perspektiven i vad som främjar ett hållbart brukande över tid.

När det införs restriktioner måste staten på ett tydligt kortsiktigt sätt men också långsiktigt täcka kostnader för den enskilda skogsägaren. Utgångspunkten måste vara att ersätta alla redan beslutade avsättningar och intrång innan nya skyddade områden inrättas. Det här är viktigt både med tanke på diskussionen i dagens debatt och pågående arbete och också de möjligheter som ligger framåt.

För Centerpartiet är det viktigt med förenklade rättsliga prövningar för markägare när det handlar om restriktioner och begränsningar i markanvändning men också att det frivilliga formella skyddet ska vara det huvudsakliga arbetssättet för det formella skyddet.

Centerpartiet står givetvis bakom att det är viktigt att skydda skogar med höga naturvärden från avverkning genom att utveckla de frivilliga certifieringarna av skogsbruk och produktkedjor som redan finns för att stärka trovärdigheten för svenska biobaserade produkter. En stor del av miljöskyddet bygger i dag på frivilliga åtgärder och avsättningar. Staten måste ta hänsyn till detta när mål sätts och krav ställs i det kommande arbetet.

Vi ser som sagt var en stor potential och stora möjligheter att kunna kombinera naturvård med brukande. Det finns även en stor potential att åstadkomma former för skydd där skogsägare har kvar ägandet av sin skog men med ett helt eller begränsat brukande som ger ett årligt arrende motsvarande avkastningen på näringsbegränsningen. Det är politik utifrån ett brukandeperspektiv och ett äganderättsperspektiv. Även detta måste ses över och anpassas över tid, eftersom naturvärdena förändras över tid och generationer.

För oss är det otänkbart att utgå från vad staten har rätt till eller vad någon säger sig ha rätt till som står i strid med den enskildes brukande och äganderätt. Det här är också grunden för att stärka arbetet med en hållbar utveckling och klara omställningsfrågorna.

Den växande skogen är en resurs och en viktig del i att hantera de klimatmål som vi har åtagit oss att genomföra som nation, och den svenska skogen har en viktig roll för svensk ekonomi och för att fasa ut det fossila. Vidare nettobinder den svenska skogen mer än 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år, och när skogen slutar växa nås en kolbalans, vilket innebär att skogen släpper ut lika mycket som den binder. För Centerpartiet är det viktigt att skogen ska stå, växa, ta upp koldioxid och brukas ansvarsfullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Jag har möjlighet att yrka bifall till nio centerreservationer som baseras på rätt många yrkanden som vi har lämnat in inför årets motionsbehandlingar, men i dag väljer jag att yrka bifall endast till reservation 13.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Herr talman! Vi har haft de budgetmässiga diskussionerna tidigare. Det jag vill uppehålla mig kring är just Vänsterpartiets väldigt tydliga långsiktiga ambition att helt fasa ut trakthyggesbruket. Det får oerhört stora konsekvenser för den svenska skogsproduktionen. Jag tänker också på etappmålet till 2030 - nästan en tredjedel av trakthyggesbruket skulle då förändras. Då är det en väldigt viktig signal från Vänsterpartiets sida till svensk skogsnäring och till skogsägarna. Hur tänker man att detta praktiskt ska lösas? Jag kan inte tänka mig att de 4,5 miljarder som nämns tillnärmelsevis skulle räcka för att fasa ut trakthyggesbruket.

När det gäller koldioxid och den växande skogens viktiga betydelse för att binda koldioxid är det en cykel. När det är färdigväxt är det en nettonollutsläppssummering. Det är den växande skogen som binder, och då behöver det också brukas utifrån det perspektivet.

Men frågan gäller alltså hela det grundläggande perspektivet. Om Vänsterpartiet skulle styra skogspolitiken skulle trakthyggesbruket fasas ut, och det skulle göras tämligen snabbt.

Då är frågan: Vad handlar detta om för pengar? Men framför allt undrar jag utifrån ett perspektiv som handlar om privat skogsägande. Hur lång tid kommer jag, som skogsägare, att kunna ta del av detta omställningsstöd? Vad handlar det om för pengar för att täcka de stora inkomstbortfall som det skulle innebära om ett aktivt skogsbruk inte får genomföras? Vad skulle det innebära om Vänsterpartiet får genomföra dessa väldigt drastiska åtgärder?

Herr talman! Detta är angelägna frågor både kort- och långsiktigt. Jag har särskilt fäst mig vid en av de avslutande punkterna i Kajsa Fredholms anförande. Det handlar om uppfattningen att trakthyggesbruket på sikt bör fasas ut. Det är Vänsterpartiets hållning. Jag har också sett att ni har en målformulering om att 30 procent ska förändras till 2030, kopplat till trakthyggesbruken. Det är en ganska hög ambition.

Vänsterpartiet föreslår i sin reservation - och detta lyfts också i anförandet - att ett ekonomiskt stöd från staten ska ges till de berörda. Jag skulle vilja veta hur Vänsterpartiets helhetsperspektiv ser ut här, alltså vilka ekonomiska konsekvenser det får för statens budgetmedel fram till 2030 om man skulle nå Vänsterpartiets första etappmål.

Det nämndes att omställningsstödet skulle vara under en övergångstid. Hur ser då konstruktionen på omställningsstödet ut, med tanke på att det får så stora ekonomiska konsekvenser för den som inte får genomföra sitt aktiva skogsbruk i enlighet med sin planering och utnyttja hyggesmöjligheterna?

Herr talman! Vi vet också att många svenskar har en väldigt tuff ekonomisk situation och påverkas av de ökade matpriserna.

Vill man ha billigare mat behöver man fokusera på att förbättra situationen för de svenska livsmedelsproducenterna, i alla led. Kostnaderna och regelkrånglet är strukturella problem, och politiken behöver ta ett mycket större och mer omfattande omtag för att göra det både enklare och billigare att bedriva livsmedelsproduktion.

För oss i Centerpartiet är det viktigt att jordbruket får en ökad konkurrenskraft, och vi delar statsministerns bild att konkurrensvillkoren är viktiga också för att öka självförsörjningen. Är regeringen och statsministern beredda att göra en reell översyn av hur man kan minska kostnaderna för jordbruksföretagare och livsmedelsproducenter på kort sikt för att få en ökad produktion?

Herr talman! Vi befinner oss i ett allvarligt och kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Sverige behöver ett starkt totalförsvar och ordentlig försörjningstrygghet i hela landet.

Allt fler börjar förstå att svensk matproduktion är en central del också av vår säkerhetspolitik och en central del av totalförsvaret. Utan mat på bordet har vi inte försörjningstrygghet vare sig i fred eller krig. Trots att den svenska matproduktionen är så oerhört viktig är situationen mycket akut. Många upplever i dag att det är svårt att leva på sitt jordbruk, och effekterna av skenande priser på insatsvaror, bränsle och el samt allt högre räntor slår redan nu hårt. Allt fler jordbruk riskerar att slås ut.

Herr talman! I går träffade jag ett trettiotal ledande företrädare för Sveriges nötköttsproducenter, och många är förtvivlade över läget och avsaknaden av politiska åtgärder för att förbättra situationen. Trots ökade intäkter ökar nämligen också kostnadsläget, och det gör det svårt med lönsamheten och möjligheten att investera framåt.

Det är helt uppenbart att livsmedelsförsörjningen inte fungerar som den ska och att Sverige har ett skriande behov av ett större omtag som inte bara handlar om marginaljusteringar. Regeringen har nu aviserat en översyn av livsmedelsstrategin. Risken kan vara stor att det blir ett nytt dokument i stället för skarpa åtgärder i praktiken.

Min fråga till statsministern är därför: Vad anser regeringen vara de viktigaste konkreta åtgärderna för att öka den svenska matproduktionen?

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Jag ska återkomma till denna frågeställning längre fram när vi ser hur regeringen i praktiken lägger fram utredningsförslag och tar beslut i dessa frågor samt hur man från regeringens och regeringspartiernas sida hanterar den samlade rovdjurspolitiken.

Som vi har varit inne på tidigare är det att oerhört angeläget att ha med tidsaspekten i beräkningarna vid det fortsatta arbetet. Det är också viktigt att det finns en enighet inom regeringen kring hur dessa frågor ska hanteras.

När det handlar om övriga frågor kopplade till den utredning som regeringen kommer att lägga fram är frågan hur Liberalerna avser att verka för en översyn av jaktlagen och också, när det handlar om viltförvaltningsdelegationerna, hur man i praktiken ska få till den lokala och regionala förvaltningen under denna mandatperiod.

Fru talman! Hjärtligt tack till ledamoten Elin Nilsson för detta anförande! Jag uppskattar verkligen kopplingen till söndagssteken och hur det är att växa upp och egentligen bli uppfödd på viltkött. Det är något som många deltagare i denna riksdagsdebatt delar.

När vi tittar på tillgången till viltkött ser vi att den varierar. Detta är starkt kopplat till tillväxten hos och avkastningen från älgstammen. I våra bygder, i Bergslagen, är detta en stor utmaning. Sedan vargen bredde ut sig och reviren tog över har jaktens förutsättningar ändrats och jakten minskat radikalt. Då är kopplingen till hur fler ska kunna äta fler söndagsstekar framöver väldigt relevant, så jag tackar för den.

Min fråga, utifrån Liberalernas engagemang när det handlar om jaktens förutsättningar framåt och även älgförvaltningens utveckling och frågan om hur älgstammen ska kunna återfå en större population i de områden där vargen har stora, utbredda revir, är hur Liberalerna nu ställer sig i regeringsarbetet. Det handlar om vilka ingångsvärden som behöver finnas med i utredningen men också om de beslut som behöver tas för att åstadkomma ett betydligt lägre antal vargar. Övriga partier i regeringen gjorde under förra mandatperioden ett tillkännagivande om ett antal på totalt 170.

Herr talman! Det här är en av de mest inspirerande debatterna vi för i kammaren och även en av de viktigare. Den handlar om hur hela landet ska ha förutsättning att fungera och utvecklas, inte minst kopplat till jakten och viltvårdens betydelse för en hållbar utveckling i hela landet.

Det här handlar också om att utveckla verksamheter och få upplevelser i skog och mark och även på vatten. Det handlar även om att utveckla och ta vara på viltköttet och den resurs det innebär för vår livsmedelsförsörjning. Det finns mycket kvar att göra, att bevaka och att följa för oss förtroendevalda.

Grunden för en välfungerande viltförvaltning är en välorganiserad och aktiv jägarkår. Det är något som vi politiskt måste gå i bräschen för att försvara, att verka för och att underlätta för. Svenska jägare och deras organisationer har ett stort engagemang och en central roll i en långsiktigt hållbar förvaltning av viltstammar och skogsbruk. Vår uppgift är att ge goda förutsättningar för jägarkåren att både verka för och bidra till en hållbar förvaltning. Det handlar om att minska regelkrånglet och att få till effektiva och förutsägbara beslutsprocesser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Svenskt beslutsfattande i jaktfrågor ska så långt som möjligt vara en nationell kompetens och inte styras från EU. Och om det ändå ska fattas beslut på EU-nivå ska de regionala och lokala skillnaderna och förutsättningarna beaktas.

Vi i Centerpartiet delar uppfattningen att en ny viltmyndighet med ansvar för viltfrågorna behöver komma till. Vi vill följa upp det tillkännagivande som riksdagen tidigare har beslutat om. Det finns möjligheter för en ny myndighet att effektivt hantera de brister i viltförvaltningen som finns i dag. Det handlar om att bygga förtroendet mellan staten, det övriga samhället och dess institutioner och jägarkåren. Det är en viktig förutsättning och fråga framåt, också för att stärka förutsättningarna för jägarna, jakten och landsbygden.

Hanteringen av vapenlicenser är också något som vi tillsammans behöver fortsätta att följa upp. Vi hoppas på att det ska kunna ingå i en ny viltmyndighet. Det handlar även om en tidsbegränsning för hanteringen av en licensansökan fram till ett beslut. Det får gärna vara en månad.

Sveriges klövviltsförvaltning har vi haft uppe tidigare i debatten i dag. Den är viktig utifrån våra förutsättningar att producera skogsråvara och ta vara på skogens möjligheter. Här finns olika konfliktytor att hantera och ett helhetsperspektiv att försöka se. Det handlar även om hur primärproduktionens förutsättningar ser ut och om betesskadorna. Vi måste kunna se en helhet där jakt och uttaget av viltet balanseras mot förutsättningarna att producera mer i skog och mark och i primärproduktionen i övrigt.

En stor del i jaktliga frågeställningar och i viltvårdens förutsättningar handlar om hur rovdjuren och rovdjurens angrepp på vilt men också på jakthundar och tamboskap ska hanteras. Det ska tas på större allvar. Vi har som sagt haft de här frågorna ofta. De har varit ofta förekommande i talarstolen i Sveriges riksdag.

I år är det, när vi närmar oss julfirandet, tio år sedan vi fattade beslutet. Det behöver följas upp. Vi behöver också se till att den utbredning som nu sker av varg vägs in, med de socioekonomiska konsekvenser det får även i södra Sverige samt i norr.

En trovärdig rovdjurspolitik förutsätter ett starkt regionalt inflytande i förvaltningen. Förtroendet för rovdjurspolitiken byggs bäst genom att man lyssnar till de människor som lever med rovdjursproblematik i rovdjurstäta områden. Svensk rovdjursförvaltning måste utvärderas kontinuerligt, och då är det viktigt att den nuvarande regeringen säkerställer att det sker och att det görs hela tiden.

Centerpartiet vill ge lantbrukare och jägare mer inflytande i de regionala förvaltningsplanerna. Det handlar då om att skapa en decentraliserad och mer regionalt förankrad viltförvaltning.

Ledamöter i delegationer upplever en maktlöshet och saknar ofta verkligt inflytande i beslutsprocesserna. Det här strider mot intentionerna i riksdagsbeslutet från 2013. Detta behöver alltså ses över. Samma sak gäller för älgförvaltningens arbete; även den behöver utvärderas för att säkerställa att den fungerar effektivt.

Jag är precis som Kjell-Arne Ottosson med flera oroad över hur det lokalt ser ut för älgstammen och hur snabbt den minskar. John Widegren tog också upp denna problematik i sitt anförande. Det här är frågor som vi i Sveriges riksdag behöver lyfta regelbundet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Herr talman! Vårt samhälle och vårt land har ett oerhört tungt och stort ansvar för att skydda jägare mot våld och trakasserier. När rättssäkerheten hotas och otryggheten ökar påverkar det förutsättningarna för en fungerande viltförvaltning.

Vi har sett och följt hur tävlingar har avbrutits, drev har stoppats, jakttorn vandaliserats och eftersöksjägare utsatts för både hat och hot. Senast nu i vintras, när licensjakten på varg genomfördes, var det oroande element ute i skogen, vilket innebar fara för jaktens genomförande. Det här är en mycket allvarlig typ av djurrättsrelaterad brottslighet. Det är oacceptabelt att det kan fungera på det sättet.

Det måste till kraftfulla åtgärder mot extremister som stör laglig jakt runt om i Sverige. Det behövs också förebyggande insatser så att det blir tryggt och säkert att bedriva sitt intresse i viltvård och jaktliga sammanhang.

Fru talman! Centerpartiet vill se en översyn och en ny jaktlagsutredning, och den behöver tillsättas snarast. Det återstår fortfarande flera punkter som inte utreddes klart när den förrförra regeringen avbröt utredningen efter valet 2014.

Det blir nya utmaningar för vårt samhälle när viltskador ställer nya krav. Det här behöver komma in i ett uppdaterat arbete.

Det finns också en hel del att nämna kring hur förutsättningarna för tillämpningen av EU-överenskommelser om bly och ammunition blir framåt. Det är väldigt viktigt att de alternativ som tas fram finns praktiskt tillgängliga innan detta genomförs. Det är viktigt att bevaka hur fortsättningen blir.

Fru talman! Jag vill därför, kopplat till denna fråga, yrka bifall till reservation 13.

Herr talman! Med tanke på just tillväxten av antalet vargar i Sverige är det oerhört angeläget att ta vara på tiden. Snart har regeringen suttit i sex månader. Det första året har kommit halvvägs.

Det enda jag har tagit del av är att man från regeringens sida aviserat att man ska tillsätta en utredning för att främja en hållbar jakt och viltvård. Det handlar om varje tillkännagivande från Kristdemokraterna och övriga partier som finns med i regeringen och som varit med i arbetet tidigare. Det har också fattats beslut i kammaren om tillkännagivandena. Då är det väldigt viktigt att följa upp punkt efter punkt. Vad är det som inte kommer att komma med i utredningen? Det gäller att leverera på det man sa innan.

Detta lyfte Kjell-Arne Ottosson fram tidigare i debatten med den socialdemokratiske företrädaren. Det är då extra intressant att följa upp vad Kristdemokraterna nu kommer att presentera i utredningen. Det handlar också om vad man har för plan från regeringens och Kristdemokraternas sida för att se till att det händer i praktiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Vi kan bara prognosticera hur stor vargpopulationen är i landet om fyra år, för att ta ett av flera rovdjur vilkas antal växer i stor omfattning.

Det är oerhört viktigt att ta vara på tiden. Då krävs det både ett driv och ett engagemang för att komma framåt i hela regeringen. Därför är det viktigt att få höra mer konkret från regeringens sida framöver hur man kommer att driva detta fram till beslut och genomförande.

Centerpartiet har sedan flera år efterlyst en översyn av jaktlagstiftningen. Det är också en del i tillkännagivandet. Kommer det att vara med nu i närtid?

Herr talman! Tack, till gode Kjell-Arne Ottosson, för ett mycket bra anförande!

Som boende i grannkommunen har jag också följt de jaktliga frågorna parallellt med Kjell-Arne genom åren. Jag delar oron över både fortsättningen för älgen och jaktens framtid. Jag delar också de grundläggande värderingarna om varför jakten är viktig för Sverige och vårt samhälle.

Vi kan börja med förra mandatperiodens tillkännagivanden, som Kjell-Arne Ottosson refererar till i detta anförande. Jag tänkte passa på att ställa en fråga. Kjell-Arne Ottosson är Kristdemokraternas jaktpolitiske talesperson. Han är nära samarbetet och följer arbetet med ansvarig minister och övriga regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det är viktigt att få lyfta fram frågan om lösviltsjakten. Detta förde Kjell-Arne Ottosson aktivt in i ett tillkännagivande förra året. Det handlar om en översyn av jaktlagen och uppdraget till viltförvaltningsdelegationerna. Det gäller vad utredningen kommer att innehålla mer konkret och vad som kommer att hinnas med att åstadkomma i praktiken under mandatperioden.

Jag syftar utifrån mitt värmländska perspektiv på hur vi ska nå 170 vargar och hur vägen dit ser ut. Det är väldigt praktiska frågor. Men jag vet att engagemanget delas av Kjell-Arne Ottosson.

Herr talman! Inför valrörelsen och under den förra mandatperioden var detta en av de frågor som Sverigedemokraterna drev hårt och också profilerade sig i. Jag kan dock konstatera att det ännu inte finns med i någon överenskommelse hur man ska nå 170 vargar.

Regeringen har ändå en hyfsad majoritet för frågan, och tillsammans med Sverigedemokraterna har man en ännu större majoritet för att landa i den här målsättningen. Därför är det oerhört intressant att representanten för Sverigedemokraterna i denna viktiga jaktdebatt inte kan ge något svar utan hoppas att detta ska prioriteras eller komma med i förhandlingarna. Det är en signal, för fyra år kommer att gå fort.

Det är oerhört viktigt att frågan kommer framåt med tanke på att många runt om i Sverige lever med ett alltför högt rovdjurstryck. Vi delar den uppfattningen. En förutsättning för att det ska bli en ordentlig uppslutning kring hur vi ska sänka rovdjurstrycket är att fler landsändar driver frågan.

Bland andra de som bor i Värmland men också Örebro och Bergslagen har väntat på att detta ska bli en fråga som genomsyrar den politiska debatten på allvar, för det handlar om oerhört stora socioekonomiska effekter. Denna bild tror jag att vi delar.

Jag välkomnar engagemanget, men jag behöver ställa frågan igen: Hur ska Tidöavtalspartierna disponera mandatperioden så att vi får se resultat och når 170 vargar? Detta är den stora, övergripande frågan för mig under den här mandatperioden, utifrån jaktens förutsättningar i vårt land. Detta kommer vi att återkomma till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Herr talman! Med tanke på att mycket i Magnus Perssons anförande, i alla fall andra halvan, handlade om vargen och rovdjursförvaltningen har jag några frågor kopplat till Sverigedemokraternas avgörande betydelse för den nuvarande regeringskonstellationens maktinnehav.

Hela Tidöavtalet har förhandlats fram i en anda där Sverigedemokraterna har stakat ut riktningen för många olika politikområden men också starka överenskommelser med regeringen om vad som ska göras, hur det ska göras och förutsättningarna för att det ska göras under denna mandatperiod.

Jag har en fråga. Vi kan gå tillbaka ett år i riksdagen men även se på summeringen i dagens betänkande av de tillkännagivanden som den dåvarande riksdagen tog beslut om gentemot den dåvarande regeringen men som också gäller den nuvarande regeringen. Där fanns bland annat en bred överenskommelse som vann majoritet efter att vi tydliggjort vår ambition om 170 vargar. Detta var också riksdagens uppfattning utifrån majoritetsförhållandena för tillkännagivandet.

Varför finns ingen skrivning om detta i Tidöavtalet? Och varför har vi inte hört något om hur detta ska genomföras under mandatperioden från vare sig Sverigedemokraterna eller regeringen? Hur såg kravställningen ut för vargfrågan, som svarade för en stor del av anförandet?

Ledamoten berörde Skåne och tre revir. Var ska de 170 vargarna finnas, anser ledamoten? Är det i Värmland?

Herr talman! Så här med snart tolv timmar kvar till elvakaffet är det oerhört stimulerande att få avrunda denna långa debattdag då vi har tagit ett historiskt beslut om Natomedlemskap och nu också får fortsätta med frågor som tangerar totalförsvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Centerpartiet har 16 olika reservationer i detta betänkande om jordbrukspolitiken. Det handlar om näringsläckage, livsmedelsstrategins inriktning, konkurrenskraft, forskningsfrågor, hästnäring, produktion av gödsel, mulbetesrätt, biologisk mångfald, betesmarker, slåtterängar med mera.

Bland alla dessa reservationer, herr talman, yrkar jag för tids vinning bifall endast till reservation 1 om försörjningstrygghet, för det är fokuset för vårt arbete framåt när det gäller vår jordbrukspolitik och vårt samarbete med övriga EU-länder för att stärka vår försörjningstrygghet i alla delar.

Vi olika partiföreträdare, men även vi i riksdagen, är i mycket överens om vad det nu handlar om när det gäller de här frågorna. Det är allvar, och det är skarpt läge. Många har pratat om omvärldsläget, vi har tagit beslutet som ramar in hur hotbilden drastiskt har förändrats de senaste åren och vi har följt detta över tid. Då är det oerhört angeläget att vi nu lägger fokus på vad som är viktigast att ta tag i. Men vi har inte tid att sitta och utreda de olika frågorna för mycket, utan vi måste komma framåt så att det blir konkret verkstad, vilket flera har varit inne på. Det är inte bara en hälsning till regeringen.

Jag hade önskat att landsbygdsministern hade varit med i kväll när vi debatterar jordbrukspolitiken för Sverige. Vi hoppas få se honom i kommande debatter om jordbrukspolitiken, för det är viktiga frågor kopplade till var vi befinner oss utifrån omvärldsläget.

Vi bär alla ett gemensamt ansvar, men inte minst bär regeringen ett stort ansvar när det handlar om att ta rätt initiativ nu och prioritera åtgärderna. Vi kan göra väldigt mycket när det handlar om att öka produktionen av inhemska insatsvaror. Flera viktiga initiativ har tagits i näringen inom olika områden. Det är oerhört inspirerande att se vilken potential som finns när det handlar om att få fram gödsel och utvinna kadmium och fossilfri fosfor ur malmers biprodukter, och vi kan ta fler exempel på vad som pågår. Det är oerhört angeläget att det här får komma till stånd och att det får bli produktion de närmaste åren så fort som möjligt så att vi kan försörja oss på hemmaplan men också hjälpa andra länder med behoven utifrån vad vi har levt med för förutsättningar det senaste året.

Herr talman! För att nå de högt ställda målen i den livsmedelsstrategi som just nu är rådande handlar det om att verkligen stärka konkurrenskraften genom hela livsmedelskedjan. Och det är bekymmersamt. Kriserna avlöser varandra, och vi ser nu hur ytterligare press på räntor och annat gör hur marginalerna minskar. Det blir väldigt viktigt att följa upp var vi är i slutet av det här året och se vad som har hänt och framför allt att förebygga och att förutse vad vi behöver göra nu för att det ska bli så gynnsamt som möjligt.

Många verksamma inom de gröna näringarna är småföretagare med små marginaler och pressad likviditet. För dem är det avgörande till exempel att myndigheternas agerande är förutsägbart. Arbetet med regelförenklingar har vi debatterat mycket de senaste åren, och nu är det hög tid att arbetet intensifieras och att den administrativa bördan på jordbrukarnas axlar minskas. Företrädare för den nuvarande regeringen har haft andra uppdrag tidigare, och vi har hört flera tala just om regelförenklingar. Jag har alltså stora förväntningar på att det blir verkstad på riktigt och att man summerar år för år hur många regelförenklingar som faktiskt har genomförts. Det blir viktigt vad man gör i praktiken och att man inte har det här mantrat att man säger en sak före valet och sedan gör något annat som var ingressen för Tidöavtalets samarbetspartier. Det får inte vara på det sättet. Vi måste leva upp till vad som krävs, och regeringen måste leva upp till de stora utmaningar som ska hanteras. Växande byråkratiska hinder och långa handläggningstider hämmar utvecklingskraften i livsmedelskedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Centerpartiet vill lyfta fram betydelsen av vallstödet och riskerna om vallodlingen minskar. Det får konsekvenser för markstruktur och kolinlagring, det ger ökat växtnäringsläckage, det ökar antagligen förekomsten av ogräs och det påverkar växtföljden.

Vi har pratat ofta om att kostnaderna behöver sänkas för företagen, och det är väl värt att gå igenom LRF:s senaste gröna näringslivsindex och se vilken prognos som gäller för samtliga sektorer. Det är ett rekordlågt intresse för att bygga djurstall. Om det håller i sig tappar vi ännu mer i svensk produktion. Detta får inte ske.

Investeringsstöden är viktiga att jobba med. Jag har följt det senaste året och tagit del av hur mjölkproducenter som vill bygga nya mjölkstallar eller ladugårdar inte fick investeringsstöd i första rundan. Nu har det kommit, och det har en oerhörd betydelse. Investeringsstöden behöver fyllas på och anslagen ökas. Det gäller också startstöden och inte minst stöden för de unga lantbrukarna och generationsskiften.

Sedan är det bekymmersamt när det gäller regeringens inriktning för kompetensförsörjningen. Det blir konsekvenser när det handlar om arbetskraftsinvandring. Den utredning som ska genomföras får effekt först 2025, men det är klart att det påverkar redan i sommar om man inte får rätt kompetens eller inte får tag på arbetskraft i sina verksamheter.

Ett annat område som kan lyftas upp kopplat till hållbarhet, omställning och målbilden att själv kunna producera mycket av energin är att en dröm är att så många jordbruksföretagare som möjligt ska kunna producera både el och övrig energi utöver vad de behöver hemma på gården, både för robustheten och för att minska sårbarheten men framför allt för att stärka ekonomin och få avkastning på det man förvaltar och utvecklar.

Den tioåriga skattebefrielse för biogas som godkändes av EU-kommissionen sommaren 2020 revs upp efter en ny dom i EU-domstolen. Det innebär en ökning på 20 procent när det handlar om pris på drivmedlet och ungefär 1 000 kronor extra för en full lastbilstank. Nu har det hänt en del, och här finns möjlighet för regeringen att göra en anmälan till EU-kommissionen för att kunna få skattebefriad biogas igen så att det gynnar utvecklingen och företagandet på landsbygden.

Mina minuter har gått, men jag fick ta upp några perspektiv. Som jag inledde med att säga är jordbrukspolitik en del av svensk säkerhetspolitik och svenskt totalförsvarsarbete. Jag och Centerpartiet har nu stora förväntningar men också krav på att det ska ske konkreta insatser som stärker vår produktion av livsmedel i landet på riktigt.

Jag önskar alla en god natt och en god fortsättning inför en ny arbetsdag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 mars.)

Herr talman! Det återstår att se. Snart ska det ju presenteras en vårändringsbudget och en proposition om hur vårens utmaningar ska hanteras och om fortsättningen av året. Vi kommer att kunna konstatera om regeringen lägger fram några skarpa förslag utöver initiativen att dra igång en livsmedelsstrategiprocess.

Jag är oerhört bekymrad över om regeringen kommer att komma till skott och över om regeringen kommer att komma med konkreta åtgärder som får praktiska resultat och gör att vi når den målsättning som den nuvarande livsmedelsstrategin så tydligt talar om, och som vi är överens om, nämligen att öka produktionen. Inte minst är jag bekymrad med tanke på vad Magnus Oscarsson själv har sagt i detta anförande och utifrån vad som hänt under de senaste åtta åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Det är oerhört stora åtgärdspaket som behövs. Jag har tagit del av den artikel som landsbygdsministern, som är partikamrat med Magnus Oscarsson, presenterade i samband med lanseringen av en ny livsmedelsstrategi, eller livsmedelsstrategin 2.0. Ministern skrev, också som företrädare för Kristdemokraterna, att ett livskraftigt land med god självförsörjning behöver lantbrukare.

Min fråga är: Vad är en god självförsörjning enligt Kristdemokraterna? Och vad menar man från regeringens sida med god självförsörjning? Detta är ju ett jätteintressant perspektiv att följa upp på punkt efter punkt under de kommande åren av mandatperioden för att se vart regeringen siktar. Vilken typ av självförsörjning ska vi nå? Vilka nivåer pratar vi om?

Det handlar också om de åtgärder som ska till under de närmaste åren för att man ska nå resultat innan mandatperioden är slut. Det kommer ju att gå väldigt fort utifrån det arbete som ni i regeringen har lagt upp.

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för hans anförande.

Vi kom in i riksdagen som ordinarie ledamöter samma år, 2014, och vi har följt frågorna på olika sätt i olika sammanhang i riksdagens arbete.

Med lärdom av de åren bakåt kan vi fundera över hur det blir den här mandatperioden, nu när Kristdemokraterna har ett oerhört stort ansvar med representation och ledarskap på landsbygdssidan i landsbygdsminister Peter Kullgren.

Man kan fortsätta att åka runt och lyssna på näringen och höra samma problemformulering som de senaste åtta åren. Man kan fortsätta dialogen med olika aktörer och tillsätta utredningar, som kan arbeta en stor del av mandatperioden. Men problemen bara ökar i omfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Jag är bekymrad över att insikten i regeringen inte är vad den borde vara - inte heller engagemanget - om hur allvarligt läget är för svenskt jordbruk. Det gäller dels utifrån säkerhetsläget, dels utifrån de tydliga signaler vi kan ta del av vid våra besök och när vi summerar helheten. Det ska ställas i relation till vad som har överenskommits i Tidöavtalet och presenterats i budgeten för det här året.

Egentligen vet företrädarna för regeringen hur det ser ut. Det handlar om att gå vidare och presentera och vidta åtgärderna. I det arbete som regeringen har påbörjat, hur kommer regeringen och Kristdemokraterna att se till att det blir en förankring av den uppdaterade livsmedelsstrategin i riksdagen? Eller blir det inte en förankring med beslut i riksdagen?

Herr talman! Jag delar givetvis bilden att svensk jordbrukspolitik är en del av vår svenska säkerhetspolitik. Och ju fler företrädare här men också i samhället som förstår denna koppling, desto bättre är det för trycket att åstadkomma utvecklingen.

Jag tror att Moderaterna redan vet ungefär vad som kommer att behövas. Och jag tror att även regeringen vet ungefär vad som kommer att behövas. Det har vi hört de senaste åren här i talarstolen när Moderaterna var aktiva i opposition tillsammans med andra kollegor i andra partier. Därför förstår jag inte riktigt att man hänvisar till ett långsiktigt strategiarbete när det egentligen i allra högsta grad handlar om att vidta åtgärder här och nu. Man hade chansen redan i budgetarbetet, och snart kommer en vårändringsbudgetprocess.

Svenskt jordbruk behöver åtgärder så att vi inte bara behåller nivån utan också har målsättningen att öka produktionen och även få försörjningstrygghet. Jag förväntar mig att samtliga partier på regeringssidan visar ett starkt engagemang och återkommer till riksdagen med mycket skarpa förslag som på kort sikt ger tydliga signaler om att åtgärder ger effekt också för utvecklingen av svenskt jordbruk. Det är nämligen mycket som står på spel. Förlorar vi ännu mer produktion nu i detta oerhört allvarliga säkerhetspolitiska läge - vi är redan importberoende, och vi har den ekonomiska situationen med räntehöjningar och annat som pressar företagen - då vet jag inte riktigt hur slutbilden kommer att bli. Jag kommer såklart att följa utvecklingen och hoppas att det inte bara blir regeringens strategi utan att det blir en strategi som har bred förankring när det gäller det fortsatta arbetet. Än så länge har vi inte sett signaler om detta och vad regeringen tänker innan detta presenteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Vi får fortsätta att följa detta tillsammans.