Fredrik Stenberg

Regeringen föreslår lagändringar bland annat i syfte att få fler att lämna Sverige efter ett beslut om avlägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning till hemlandet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Ett beslut om avlägsnande ska upphöra att gälla (preskriberas) fem år från det att utlänningen har följt beslutet och lämnat Sverige. Enligt dagens regler är motsvarande tid fyra år. Om beslutet är förenat med ett så kallat återreseförbud som löper vid denna tidpunkt ska beslutet upphöra att gälla först när tiden för återreseförbudet löper ut.
• Återreseförbud ska bestämmas till högst fem år, i stället för ett år vilket gäller idag. Återreseförbud innebär ett förbud återvända till Sverige. Återreseförbudet kan bli längre bland annat om personen utgör ett allvarligt säkerhetshot.
• Systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Spårbyte innebär att en person som fått avslag på sin asylansökan har möjlighet att i stället söka uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna Sverige.

Lagändringarna börjar gälla 1 april 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag i motioner inom området, varav två lämnats under den allmänna motionstiden 2024.

Regeringen föreslår lagändringar bland annat i syfte att få fler att lämna Sverige efter ett beslut om avlägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning till hemlandet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Ett beslut om avlägsnande ska upphöra att gälla (preskriberas) fem år från det att utlänningen har följt beslutet och lämnat Sverige. Enligt dagens regler är motsvarande tid fyra år. Om beslutet är förenat med ett så kallat återreseförbud som löper vid denna tidpunkt ska beslutet upphöra att gälla först när tiden för återreseförbudet löper ut.
• Återreseförbud ska bestämmas till högst fem år, i stället för ett år vilket gäller idag. Återreseförbud innebär ett förbud återvända till Sverige. Återreseförbudet kan bli längre bland annat om personen utgör ett allvarligt säkerhetshot.
• Systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Spårbyte innebär att en person som fått avslag på sin asylansökan har möjlighet att i stället söka uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna Sverige.

Lagändringarna börjar gälla 1 april 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag i motioner inom området, varav två lämnats under den allmänna motionstiden 2024.

Regeringen föreslår lagändringar bland annat i syfte att få fler att lämna Sverige efter ett beslut om avlägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning till hemlandet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Ett beslut om avlägsnande ska upphöra att gälla (preskriberas) fem år från det att utlänningen har följt beslutet och lämnat Sverige. Enligt dagens regler är motsvarande tid fyra år. Om beslutet är förenat med ett så kallat återreseförbud som löper vid denna tidpunkt ska beslutet upphöra att gälla först när tiden för återreseförbudet löper ut.
• Återreseförbud ska bestämmas till högst fem år, i stället för ett år vilket gäller idag. Återreseförbud innebär ett förbud återvända till Sverige. Återreseförbudet kan bli längre bland annat om personen utgör ett allvarligt säkerhetshot.
• Systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Spårbyte innebär att en person som fått avslag på sin asylansökan har möjlighet att i stället söka uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna Sverige.

Lagändringarna börjar gälla 1 april 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag i motioner inom området, varav två lämnats under den allmänna motionstiden 2024.

Regeringen föreslår lagändringar bland annat i syfte att få fler att lämna Sverige efter ett beslut om avlägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning till hemlandet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Ett beslut om avlägsnande ska upphöra att gälla (preskriberas) fem år från det att utlänningen har följt beslutet och lämnat Sverige. Enligt dagens regler är motsvarande tid fyra år. Om beslutet är förenat med ett så kallat återreseförbud som löper vid denna tidpunkt ska beslutet upphöra att gälla först när tiden för återreseförbudet löper ut.
• Återreseförbud ska bestämmas till högst fem år, i stället för ett år vilket gäller idag. Återreseförbud innebär ett förbud återvända till Sverige. Återreseförbudet kan bli längre bland annat om personen utgör ett allvarligt säkerhetshot.
• Systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Spårbyte innebär att en person som fått avslag på sin asylansökan har möjlighet att i stället söka uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna Sverige.

Lagändringarna börjar gälla 1 april 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag i motioner inom området, varav två lämnats under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär utökade möjligheter till kamerabevakning. Förslaget innebär bland annat att kravet på tillstånd för kamerabevakning tas bort för alla aktörer inom offentlig verksamhet.

Dessutom får brottsbekämpande myndigheter möjlighet att bedriva kamerabevakning på fler platser än i dag. Dessa myndigheter får även bättre möjligheter att kamerabevaka i brådskande fall.

För att göra det möjligt för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer (ANPR-teknik) i hela landet införs det också ett nytt undantag från kravet på att göra en intresseavvägning vid kamerabevakning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär utökade möjligheter till kamerabevakning. Förslaget innebär bland annat att kravet på tillstånd för kamerabevakning tas bort för alla aktörer inom offentlig verksamhet.

Dessutom får brottsbekämpande myndigheter möjlighet att bedriva kamerabevakning på fler platser än i dag. Dessa myndigheter får även bättre möjligheter att kamerabevaka i brådskande fall.

För att göra det möjligt för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer (ANPR-teknik) i hela landet införs det också ett nytt undantag från kravet på att göra en intresseavvägning vid kamerabevakning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär utökade möjligheter till kamerabevakning. Förslaget innebär bland annat att kravet på tillstånd för kamerabevakning tas bort för alla aktörer inom offentlig verksamhet.

Dessutom får brottsbekämpande myndigheter möjlighet att bedriva kamerabevakning på fler platser än i dag. Dessa myndigheter får även bättre möjligheter att kamerabevaka i brådskande fall.

För att göra det möjligt för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer (ANPR-teknik) i hela landet införs det också ett nytt undantag från kravet på att göra en intresseavvägning vid kamerabevakning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, det arbetsmarknadspolitiska insatsutbudet, Samhall samt arbetslöshetsförsäkringen.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, det arbetsmarknadspolitiska insatsutbudet, Samhall samt arbetslöshetsförsäkringen.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, det arbetsmarknadspolitiska insatsutbudet, Samhall samt arbetslöshetsförsäkringen.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, det arbetsmarknadspolitiska insatsutbudet, Samhall samt arbetslöshetsförsäkringen.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om bildandet av de statliga infrastrukturföretagen Svevia och Infranord.

Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till regeringen, bland annat att de systematiskt ska följa upp och utvärdera Svevias och Infranords åtgärder för att uppnå sina ekonomiska mål.

Regeringen menar i sin skrivelse att de genom befintliga ägardialoger kan följa bolagens måluppfyllelse, och att ägaren kan begära en åtgärdsplan om målen inte nås. Regeringen skriver också att de inte kommer att göra några andra insatser med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och att rapporten därmed anses vara slutbehandlad.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om arbetskraftsinvandring. Förslagen finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om arbetsmarknadsprövning, villkor för arbetstillstånd och åtgärder för att förhindra utnyttjande av utländska arbetstagare. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om arbetskraftsinvandring. Förslagen finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om arbetsmarknadsprövning, villkor för arbetstillstånd och åtgärder för att förhindra utnyttjande av utländska arbetstagare. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.