Fredrik Stenberg

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyner inom olika delar av området.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyner inom olika delar av området.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyner inom olika delar av området.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyner inom olika delar av området.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyner inom olika delar av området.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.

Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt, skatte- och avgiftskontroll, folkbokföring, skyddade personuppgifter, Tullverkets befogenheter och verksamhet samt tull och importskatter.

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.

Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt, skatte- och avgiftskontroll, folkbokföring, skyddade personuppgifter, Tullverkets befogenheter och verksamhet samt tull och importskatter.

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.

Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt, skatte- och avgiftskontroll, folkbokföring, skyddade personuppgifter, Tullverkets befogenheter och verksamhet samt tull och importskatter.

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.

Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt, skatte- och avgiftskontroll, folkbokföring, skyddade personuppgifter, Tullverkets befogenheter och verksamhet samt tull och importskatter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det blir möjligt att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden, det vill säga marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden eller Natura 2000-områden. Bottentrålning innebär fiske med redskap som släpas längs med botten.

Syftet med förslaget är att öka skyddet för känslig havsmiljö, även om det innebär att fisket i dessa områden försvåras.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det blir möjligt att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden, det vill säga marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden eller Natura 2000-områden. Bottentrålning innebär fiske med redskap som släpas längs med botten.

Syftet med förslaget är att öka skyddet för känslig havsmiljö, även om det innebär att fisket i dessa områden försvåras.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025.

Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur.

Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar.

I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen.

Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030.

Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten.

Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur.

Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar.

I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen.

Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030.

Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten.

Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur.

Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar.

I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen.

Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030.

Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten.

Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur.

Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar.

I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen.

Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030.

Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten.

Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur.

Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar.

I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen.

Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030.

Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten.