Mikael Damsgaard

Fru talman! Om Socialdemokraternas förhållningssätt - som jag beskrev i mitt anförande - kan beskrivas som saktfärdigt, kan väl Vänsterpartiets hållning bäst beskrivas som naiv.

I en tid då många upplevde sig leva i den eviga freden kunde ett sådant förhållningssätt vara om inte försvarligt så i alla fall förståeligt. Men det är en tid som vi uppenbart har lämnat nu. Vänsterpartiet var också det enda parti i riksdagen som röstade nej till den nya förbättrade lagen som antogs förra året.

Lotta Johnsson Fornarve anger i sitt anförande att den person som är tänkt att utvisas ska ta få ta del av all information som ligger till grund för beslutet.

Den här informationen är ju till sin natur ofta underrättelseinformation. Inte helt sällan har den svenska Säkerhetspolisen fått den här underrättelseinformationen från säkerhetstjänster i andra länder. Där krävs det ett förtroligt samarbete. När man beskriver underrättelseinformationen i detalj kan man också röja källor av olika slag.

Då är min fråga till Lotta Johnsson Fornarve: På vilket sätt skulle Sveriges säkerhet påverkas av att underrättelseinformation röjs på det sätt som ledamoten föreslår?

Fru talman! Vi debatterar i dag regeringens skrivelse 2022 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Ett enigt utskott föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna. Men när skrivelsen behandlas här i kammaren finns det ändå anledning att ge en viss bakgrund till frågan.

Europa har under de senaste decennierna drabbats av en lång rad mycket allvarliga terroristdåd. Sverige har sedan ett antal år en förhöjd terrorhotnivå. Kriget i Ukraina gör oss också påminda även om den hotbild som finns från andra stater. Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helårsbedömning från förra året att det kan finnas en hotbild där främmande makt agerar inom ramen för statlig förnekbar våldsförmåga för att därigenom främja sina strategiska intressen. Dessa våldshandlingar kan i vissa fall uppfylla rekvisiten för terroristbrott.

Under senare tid har hotbilden mot Sverige förstärkts, och Säkerhetspolisen ser en ökning av antalet attentatshot i underrättelseflödet. Den senaste tidens händelseutveckling med hot som riktas mot Sverige och svenska intressen är allvarlig och påverkar Sveriges säkerhet. Händelseutvecklingen ska ses i ljuset av det försämrade säkerhetsläget i omvärlden och händelser som koranbränningarna och den internationellt uppmärksammade LVU-kampanj som riktas mot den svenska socialtjänsten.

Sammantaget innebär utvecklingen att Sverige bedöms stå i större fokus än tidigare för hot från våldsbejakande islamism globalt.

Mot den bakgrunden är det av fortsatt stor vikt att Sverige med kraft kan ingripa mot utländska medborgare som bedöms utgöra kvalificerade säkerhetshot i Sverige. Där har lagen om särskild utlänningskontroll, trots att den hade sina brister, fyllt en viktig funktion genom att särskilda åtgärder kunnat vidtas gentemot utlänningar som bedömts utgöra hot.

Lagen om särskild utlänningskontroll hade som sagt stora brister. Det var därför positivt att en ny lag om särskild kontroll av vissa utlänningar kunde träda i kraft den 1 juli förra året, efter flera års påtryckningar från Moderaterna och andra tidigare oppositionspartier.

Redan i samband med den terroröverenskommelse som tecknades 2017 förband sig den dåvarande socialdemokratiska regeringen att se över lagen om särskild utlänningskontroll. Dessförinnan hade Säkerhetspolisen i en särskild inlaga till regeringen påtalat att lagstiftningen var otydlig, svårtolkad och svårtillämpad.

Trots detta tog det den förra regeringen mer än ett år efter terroröverenskommelsen att tillsätta en utredning. I mars 2020 lämnade utredningen sitt betänkande, där den föreslog en helt ny lagstiftning med ikraftträdande den 31 juli 2021. Men det tog regeringen fram till den 24 februari 2022 innan man lämnade en proposition till riksdagen, med ikraftträdande av lagstiftningen den 1 juli 2022. Det tog alltså den tidigare socialdemokratiska regeringen fem år från terroröverenskommelsen att se över en bristfällig lagstiftning och få ny lagstiftning på plats.

Vi moderater välkomnade den nya lagen när den behandlades i riksdagen, men vi konstaterade samtidigt att flera problem kvarstod olösta.

Fru talman! Moderaternas utgångspunkt är att utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet ska lämna landet. Om det av olika skäl inte är möjligt behöver dessa personer kunna hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt.

I flera uppmärksammade fall har utländska medborgare som utgör säkerhetshot försatts på fri fot på grund av att det har funnits verkställighetshinder vid utvisning. Personer som av både regeringen, Säkerhetspolisen och Migrationsverket har bedömts utgöra hot mot Sveriges säkerhet har alltså kunnat röra sig i princip fritt i det svenska samhället.

Den nya lagen innebar förbättringar på flera punkter. Bland annat utökades tiden för hur länge det går att hålla en person i förvar. Men problemet med hur en person ska hanteras vid verkställighetshinder kvarstår.

Om en person som är utvisad enligt lagen om särskild utlänningskontroll inte längre kan hållas i förvar är det vanligt att personen åläggs anmälningsplikt. Det är då av avgörande betydelse att Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen har uppsikt över personer som utgör hot mot Sveriges säkerhet. Det är därför av stor vikt att den som är ålagd anmälningsplikt också följer denna.

I den nya lagen skärptes straffskalan för brott mot anmälningsplikten. Men med tanke på att anmälningsskyldigheten är av så avgörande betydelse menar vi att 14 dagars fängelse som lägsta straff för brott mot anmälningsplikten är alldeles för lågt.

I samband med att propositionen behandlades pekade vi också på att brott mot anmälningsplikten bör kunna utgöra en självständig grund för att ta en person i förvar. Genom en sådan åtgärd blir det möjligt att vid behov ta en utlänning i förvar efter att denne har brutit mot anmälningsplikten, vilket riksdagen också tillkännagav för regeringen vid det tillfället.

Moderaterna har som sagt sett ett antal områden där den nya lagstiftningen behöver utvecklas ytterligare. Frågan adresseras också i Tidöavtalet. Där har vi fyra samarbetspartier kommit överens om att ytterligare restriktioner ska utredas liksom andra länders arbete med avtal om diplomatiska garantier för att verkställa utvisningar. Förvarstider ska också kunna förändras och förlängas.

Nu har Sverige en ny regering, som prioriterar och tar Sveriges säkerhet på allvar. Det känns tryggt i en osäker tid, fru talman.

Med det vill jag avslutningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Den organiserade brottsligheten breder ut sig i Sverige. Det mest synliga tecknet på detta är den epidemiska ökningen av skjutvapenvåldet. I år sätter våldet nya dystra rekord vad gäller både antalet skjutningar och antalet personer som avlidit på grund av våldet.

En annan form av organiserad brottslighet är de internationella stöldligor som står för en mycket stor andel av bostadsinbrotten och andra grova stölder i Sverige. I dag uppskattas dessa ligor ligga bakom drygt hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. De står även för uppemot 90 procent av andra grova stölder av bildelar, båtmotorer, jordbruksmaskiner, diesel etcetera. Det handlar om brottslighet med hög organisationsgrad, där ligorna utvecklat en väl uppbyggd logistik och förmåga när det gäller hantering av stöldgods, logi och transporter. Stora vinster, liten upptäcktsrisk och låga straff är starkt bidragande orsaker till att stöldligorna härjar just i Sverige.

Problemen är en illustration av hur den organiserade brottsligheten med åren blivit alltmer internationell. Ligor begår brott i ett land, transporterar stöldgodset till ett annat och avyttrar det sedan i ett tredje. Kriminaliteten sker också i båda riktningarna. Samtidigt som stöldgods förs ut ur landet smugglas till exempel narkotika och vapen in i Sverige.

Dessa brott är grovt integritetskränkande och drabbar ett stort antal människor i Sverige. Det är också en brottslighet som kostar privatpersoner, företag och försäkringsbolag mångmiljardbelopp varje år. Denna typ av brottslighet måste därför bekämpas mer effektivt än vad som är fallet i dag.

Trots att fenomenet med internationella stöldligor har varit väl känt i många år har insatserna från den tidigare socialdemokratiska regeringen varit väldigt svaga. De förbättringar som ändå kommit till stånd har kommit på plats efter att vi i den tidigare oppositionen i riksdagen har drivit igenom budgetbeslut och tillkännagivanden. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har däremot haft begränsad initiativförmåga.

Nu har en ny borgerlig regering under Ulf Kristerssons ledning tillträtt, och i och med detta inleds den största offensiven mot kriminaliteten i modern tid i Sverige. Det gäller även bekämpningen av stöldbrotten. I Tidöavtalet slås fast att Tullverkets brottsbekämpande befogenheter ska utökas och att utförsel av stöldgods ska kriminaliseras.

Det är också nödvändigt att få på plats hårdare påföljder för den som ägnar sig åt systematisk stöldbrottslighet. Det handlar om straffskalorna för stöldbrotten, om att mängdrabatterna i dagens form avskaffas och om att återfall i brott ska straffas hårdare.

Genom låg upptäcktsrisk och milda straffpåföljder är Sverige en alltför attraktiv plats för brottsnätverk som reser hit för att begå brott. Detta vill vi nu ändra på.

(Applåder)