Parisa Liljestrand

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga! Det är alldeles riktigt att vi nu justerar det som egentligen har varit helt orimligt, det vill säga att andra typer av kulturyttringar har haft en moms som har legat på 6 procent medan dansbanden drabbats av en orättvis moms som legat betydligt högre. Nu justerar vi detta, och dansbanden får en lägre moms som möjliggör för dansbandssektorn att frodas i Sveriges alla hörn och fortsätta utvecklas som den fantastiska kulturform det är.

Sedan ska man komma ihåg att de kulturformer som redan ligger på 6 procents moms har fått en lägre momsnivå just för att vi ser att de är viktiga för att stärka kulturyttringarna och möjliggöra kultur i hela landet.

Fru talman! Jag får börja med att tacka Lars Mejern Larsson för en mycket bra debatt. Jag är otroligt glad att engagemanget för denna fråga finns i flera partier, däribland Lars Mejern Larssons Socialdemokraterna.

Tiden för att yttra sig över betänkandet om åtgärder mot illegal ip-tv har, som jag sagt flera gånger, nyligen löpt ut. Vi har fått in många remisssvar – så pass många att det framgår att detta är en viktig fråga, som engagerar. Inom Regeringskansliet pågår nu ett arbete med att omhänderta och analysera betänkandet, såklart, men också de remissvar som har inkommit från både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Det går inte i dagsläget att säga vilka av dessa förslag som regeringen kan komma att lägga fram, utan det kommer jag att få återkomma till. Men med detta sagt har jag varit tydlig med att utvecklingen av illegal ip-tv är oroväckande och ett allvarligt problem. Detta håller jag helt med ledamoten om. Det drabbar kulturskapare, idrottsrörelsen och medietjänster av olika slag och även samhället i stort, naturligtvis. Det handlar både om uteblivna skatteintäkter och om det som ledamoten nämner här: osäkerheten när det gäller vår beredskap, som vi har ett ansvar att bygga upp.

En sak som inte heller får glömmas bort är just hur detta ska hanteras i förhållande till säkerhets- och beredskapssynpunkten. Att utomstående i realtid kan både ändra och manipulera innehåll i andras eller egna program är såklart ett jättebekymmer. När en stor andel svenska hushåll får tv-sändningar genom illegal ip-tv finns risken att detta leder både till att desinformationen ökar i samhället och till att människors förtroende för medier minskar. Detta är en fråga som är oroväckande och som vi såklart behöver ta på stort allvar.

Frågan om Färjestad låter jag glida lite. Jag tänker att det kan vara lite känsligt att ta upp den här i talarstolen; den får man ta i ett annat sammanhang.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Att komma till rätta med den organiserade brottsligheten är en prioriterad fråga för regeringen. Den behöver behandlas på många olika vis. Den organiserade brottsligheten – inte minst den ekonomiska brottsligheten – bland gängen behöver man bryta på väldigt många olika vis. Regeringen har gjort massor av saker för att på olika sätt täppa till hål och stoppa kriminella från den ekonomiska snurra de finansierar sin brottslighet med.

Den nuvarande lagstiftningen vad gäller ip-tv har inte hängt med vare sig i teknikutvecklingen eller i hur olagliga tjänster fungerar i dag. Jag håller helt med Lars Mejern Larsson om att det är ett bekymmer. Därför utfärdade vi tilläggsdirektiv till Filmutredningen.

Ett av förslagen Filmutredningen lämnat är att straffen för de allvarligaste brotten, det vill säga exempelvis organiserad brottslighet, ska skärpas. Man ska titta på en särskild straffskala för grova brott. Det har utredningen lyft fram som förslag. Utredningen motiverar förslaget med att säga att den kriminella verksamheten är välorganiserad, ofta har bedrivits under lång tid, ger stora intäkter och inte minst medför stor skada för alla drabbade i en massa olika led, precis som Lars Mejern Larsson lyfte fram.

Det är därför den här frågan är viktig. Det är viktigt att hindra kriminella från att komma åt de här pengarna. Men det är precis lika viktigt att se till att dessa medel kan återföras till barns och ungas idrottsföreningar och annat, till film- och tv-producenterna och till olika typer av aktörer som hjälper till i samhället för att främja svensk rörlig bild på olika sätt. Det är där pengarna hör hemma, inte hos organiserad brottslighet.

Därför är detta en viktig fråga för regeringen, och jag kan bara förstärka budskapet till ledamoten ytterligare. Vi tog alltså emot remissvaren i slutet av januari. Det är såvitt jag vet mitten av februari nu, och både jag och ledamoten vet att man behöver arbeta igenom sådana här saker ordentligt. Men jag kan lova ledamoten att vi gör allt vi kan för att hantera både förslaget i betänkandet och de remissvar som har kommit på allra bästa sätt för framtiden.

Fru talman! Jag uppskattar verkligen Lars Mejern Larssons engagemang i den här frågan. Låt mig också vara tydlig med att detta inte handlar om att regeringen bollar saker mellan olika ministrar för att inte ge svar utan om att frågan är så pass stor och berör flera olika departement och därför behöver hanteras med respekt för innehållet och för den lagstiftning som finns och kommer att behöva kikas närmare på i framtiden.

I och med att vi är flera som bär ansvaret för de olika delar som berörs av frågan om illegal ip-tv behöver vi också titta på vilka delar som ligger inom min portfölj och vilka som ligger inom övriga statsråds portföljer. Jag kan lugna Lars Mejern Larsson med att det här alltså inte handlar om att inte ge svar eller försöka skjuta frågan i sank. Det var tillräckligt viktigt för den här regeringen, där jag ingår, att ta hand om den här frågan för att vi skulle lägga fram ett tilläggsdirektiv till Filmutredningen om att titta på frågan om illegal ip-tv.

Låt mig påminna om att den förra regeringen, som styrdes av Lars Mejern Larssons parti Socialdemokraterna, inte tog i den här frågan över huvud taget under sina år vid regeringsmakten. Vi har tillsatt en utredning. Vi har givit tilläggsdirektiv till utredningen som direkt rör illegal ip-tv. Vi har fått in samtliga svar från remissrundan som avslutades i slutet av januari, fru talman. Det är ganska kvickt jobbat ändå, skulle jag vilja säga, under en mandatperiod.

Vår ambition är att ta till oss och arbeta igenom det material vi nu har fått in, både via betänkandet och genom remissvaren, för att därigenom kunna hantera frågan vidare. Ledamoten kan känna sig trygg i att vi arbetar under högt tryck och högt tempo. Det här är en prioriterad fråga för mig och för regeringen.

Fru talman! Lars Mejern Larsson har frågat justitieministern om ministern avser att justera straffskalan och ge polisen ytterligare befogenheter att agera för att komma till rätta med olaglig strömning av film- och tv-produktioner.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Filmutredningen överlämnade den 30 september 2025 betänkandet Åtgärder mot illegal ip-tv (SOU 2025:100). Betänkandet innehåller förslag som syftar till att motverka illegal ip-tv. Ett av förslagen som utredningen lämnar är att straffen för de allvarligaste fallen av brott, exempelvis vid organiserad brottslighet, ska skärpas och att en särskild straffskala ska införas för grova brott. En sådan straffskärpning skulle innebära att Polismyndigheten ges ytterligare befogenheter att ingripa vid misstänkt brottslighet. Betänkandet har remitterats. Sista dag för att yttra sig var den 22 januari 2026.

Jag har varit tydlig med att jag är angelägen om att hitta lösningar för att motverka illegal ip-tv. Det är oroväckande att vi ser en utveckling där fler och fler svenskar väljer att betala pengar rätt in i organiserad brottslighet för att kunna titta på filmer, sportsändningar och tv-serier genom just illegal ip-tv. En allvarlig effekt av den utvecklingen är att intäkter som borde hamna hos kulturskapare, idrottsrörelsen, streamningstjänster och tv-bolag i stället går rakt ned i fickorna hos kriminella nätverk.

Svaren på remissen skulle vara inne i slutet av januari. Inom Regeringskansliet pågår nu ett arbete med att analysera de synpunkter som kommit in, däribland Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens yttranden. Därefter får regeringen återkomma till den fortsatta hanteringen.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag och ledamoten har väldigt olika bilder av public service-bolagens uppdrag och även av allmänhetens förtroende för desamma.

Jag instämmer naturligtvis i att förtroendet behöver öka i vissa grupper. Vi var överens, både i den proposition som regeringen lade på riksdagens bord och som riksdagen klubbade och i den parlamentariska kommitté som arbetade fram innehållet i den proposition som regeringen sedermera lade fram, om att det behöver göras mer. Därtill har vi kommit överens om bland annat undersökningen för att titta på just opartiskheten. Vi vet nämligen att det är centralt med en oberoende public service som åtnjuter ett högt förtroende hos allmänheten.

Vi är glada över att vi har de nya villkoren på plats. De värnar public service-företagens oberoende och integritet men uppdrar också åt public service att fokusera mer på sin kärnverksamhet. De här besluten skapar förutsättningar för kontinuitet och tydlighet för public service, och dessutom säkras en långsiktig och stabil finansiering av public service. De nya villkoren är dessutom teknikneutrala och omfattar allt innehåll från public service oavsett hur det distribueras. Det innebär att möjligheten att granska innehåll har ökat, vilket också är viktigt för allmänhetens förtroende för public service.

Det är även centralt att allmänheten sedan årsskiftet kan anmäla alla publiceringar från public service-företagen till granskningsnämnden. Insyn i och öppenhet kring hur public service-företagen bedriver sin verksamhet kan också bidra till att ytterligare stärka deras legitimitet och höga förtroendesiffror.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Även om allmänhetens förtroende för public service enligt SOM-undersökningen är högt och stabilt har det under senare tid vuxit fram en polarisering och en politisering i förtroendet. Vissa grupper i samhället upplever att programutbudet är vinklat till förmån för vissa intressen eller politiska åsikter.

Att möta de här skillnaderna i förtroende med ökad polarisering i form av uttalade politiska profiler tror jag är fel väg att gå. För att public service ska åtnjuta ett brett förtroende hos allmänheten är det bland annat viktigt att public service upplevs som ett partipolitiskt obundet bolag.

Kraven på opartiskhet och saklighet, som i och med det nya sändningstillståndet numera framgår direkt av lag, är därför väsentliga för allmänhetens förtroende. Dessa har varit en grundläggande förutsättning för public service ända sedan sändningarna inleddes för mer än hundra år sedan och fortsätter att vara det också i dag. Det är just därför vi i propositionen har beslutat om en oberoende forskningsstudie som på ett övergripande och kunskapsinriktat sätt ska belysa villkoret om opartiskhet. Detta kan i sin tur ytterligare stärka verksamhetens legitimitet och höga förtroende hos allmänheten.

Fru talman! Elsa Widding har frågat mig om jag eller regeringen har gjort någon analys av hur väl SVT uppfyller sitt uppdrag att vara opartiska och objektiva och vad resultatet av analysen i så fall visar. För det fall analysen visar att det finns anledning att ifrågasätta SVT:s opartiskhet och objektivitet har Elsa Widding vidare frågat mig om jag eller regeringen har försökt åtgärda detta och i så fall på vilket sätt.

Uppdragen till public service regleras genom bestämmelser i lagen om public service och villkor i regeringens beslut om public service-uppdrag för respektive företag. I oktober 2025 beslutade riksdagen om förslagen i propositionen En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033. I december 2025 beslutades public service-uppdragen för SR, SVT och UR. Uppdragen och de villkor som ställs upp gäller från och med i år och åtta år framåt. De är utformade utifrån förslagen i propositionen.

Att public service-företagens programverksamhet ska utövas opartiskt och sakligt och att kraven kan följas upp och granskas är en central och grundläggande förutsättning för public service. Kraven har funnits sedan sändningarna inleddes för över hundra år sedan och framgår numera direkt av lag. Kravet på opartiskhet och saklighet gäller oavsett vilken form innehållet har – till exempel ljud, bild eller text – och oavsett hur innehållet sänds eller tillhandahålls.

Det är inte regeringen utan granskningsnämnden för radio och tv som i efterhand prövar om innehåll i program följer de regler som finns för programmen. Granskningsnämnden har också i uppgift att årligen följa upp och bedöma om public service-företagen uppfyller sina uppdrag.

Public service-företagen har ett högt och stabilt förtroende i befolkningen. Samtidigt har utvecklingen på mediemarknaden lett till en förändrad ställning för traditionella medier. Skillnader i förtroendet för traditionella medier innefattar även public service-företagen.

I public service-propositionen bedömer regeringen därför att det, utöver granskningsnämndens granskningar och årliga uppföljningar av hur uppdragen uppfylls, även finns skäl att genomföra en forskningsstudie för att på ett övergripande och kunskapsinriktat sätt belysa villkoret om opartiskhet – detta i syfte att stärka verksamhetens legitimitet och höga förtroende. Regeringen avser att återkomma om de närmare formerna för studien.

Herr talman! Med den politik som Moderaterna har fört under många år kan vi konstatera att alla människor i Sverige har fått mer att röra sig med i och med skatteavdrag av olika slag som vi har möjliggjort. Det gäller även den undersköterska som jobbar hårt för att ta hand om andra.

Det handlar också om att vi måste få så många som möjligt att gå till jobbet varje morgon. Så möjliggör vi att kunna ta hand om dem som verkligen behöver det i samhället. Det är inte mer än rättvist att det ser ut så i ett samhälle, och den åsikten tror jag att ledamoten och jag delar.

Däremot ser vi lite olika på vägen dit. Vi tror på att se till att så många som möjligt får möjlighet att gå till jobbet. Det gör vi genom en bidragsreform och genom att se till att så många som möjligt faktiskt gör sitt yttersta. På det sättet kan vi också på riktigt hjälpa dem som behöver det i samhället.

(Applåder)

Herr talman! Jag har noterat den kritik som har framförts, och jag har full förståelse för att det kan ställas frågor liknande den som Kristina Axén Olin ställer. Men jag kan som kulturminister inte ha synpunkter på vare sig programinnehåll eller vad public service väljer att sända och vilka som arbetar i organisationen. Det håller jag mig långt borta ifrån.

Det är alldeles riktigt att Sveriges Radios verksamhet ska bedrivas med opartiskhet och saklighet som grund. Det gäller hela Sveriges Radio, även Sameradion. Sedan är det upp till Sveriges Radio att hantera den här frågan i detalj, vilket jag naturligtvis förutsätter att de gör.

Herr talman! Jag ska börja med att säga: Om frågeställaren vill ha ett mycket förtydligat svar är det nog bättre att ställa frågan till den minister som är berörd. Men vad gäller svensk utrikespolitik i stort kan jag säga att svensk utrikespolitik följer både svenska lagar och regler och internationella lagar och regler. Vi förhåller oss till andra stater genom den politik som vi för men också genom det bistånd som vi på olika sätt ger och de samarbeten som vi har. Dessa kan alltid behöva behandlas och ifrågasättas utifrån hur andra stater agerar. Men det är alltså ingenting som jag kan stå och redogöra för här.

Vill man ha ett mer detaljerat svar får man nog ställa frågan till den minister som har detta i sin portfölj.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med att säga att svensk film i dag har en årlig statlig finansiering om ungefär 650 miljoner kronor. Det känns ändå viktigt att slå fast. Ibland i debatten kan det låta som att det inte finns någonting inom ramen för svensk film, men inom ramen för Stiftelsen Svenska Filminstitutet fördelas medel. Vi har också ett produktionsincitament på 100 miljoner kronor som fördelas årligen.

Däremot finns många problem inom svensk film. Produktionsincitamentet som system fungerar dåligt med en först-till-kvarn-princip som man skulle kunna tolka som att skattebetalarnas pengar lottas ut. Illegal iptv slår undan benen och för inte tillbaka pengar som branschen skulle kunna använda. Det finns många problem därtill.

Det var därför den här regeringen tillsatte en filmutredning, för att titta på dessa problem, och nu avser vi att lägga fram en proposition.

Herr talman! Jag kan vara mycket tydlig med både Gustaf Lantz och hela svenska folket: Den här regeringen, jag som moderat och det förslag till budget som vi har lagt fram står på de hårt arbetande svenskarnas sida.

Det är de som ställer klockan, stiger upp varje morgon och går till jobbet oavsett om det är snöslask eller om man måste skrapa bilrutan. Det är de som kliver av sitt nattskift. Den här budgeten är till för dem.

De skattesänkningar som budgeten möjliggör gör att människor får mer pengar kvar i plånboken och därmed större frihet att bestämma över sina liv och vad pengarna ska gå till.

Jag förstår att det kan kännas jobbigt för Gustaf Lantz och Socialdemokraterna, som gärna vill bestämma så mycket som möjligt över vad människor ska använda sina egna pengar till. Så tycker inte vi i den här regeringen och jag som moderat att det ska vara, och därför tycker jag att det här är en bra budget.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har naturligtvis noterat den amerikanska terrorlistningen av Muslimska brödraskapet. Muslimska brödraskapet är inte listat som en terrororganisation av vare sig EU eller FN.

Frågan om terrorlistning diskuteras för närvarande inte i EU. Nästa gång EU:s utrikesministrar kommer att träffas handlar det snarare om frågan om ytterligare sanktioner mot Iran. Regeringen kommer då att lyfta frågan om en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet. Det är alltså detta som står på dagordningen.

Det finns som bekant inte något svenskt system för terrorlistning, utan det är genom EU vi agerar.

(Applåder)

Herr talman! Det här är en stor fråga, som jag tror kommer att vara en ödesfråga för Sverige när det kommer till hur väl vi lyckas ta hand om vårt arv och lämna det vidare till kommande generationer.

Digitaliseringen är naturligtvis en stor del i omhändertagandet av vårt kulturarv i och med att den låter oss digitisera våra samlingar så att de kan lämnas över till framtida generationer och eftervärlden. Där har den här regeringen gjort långt mycket mer än vad som har gjorts tidigare, både genom direkta uppdrag och genom finansiering av digitaliseringen i stor utsträckning.

Genom myndigheternas årsredovisningar ser vi att det här nu ger resultat, vilket är väldigt glädjande. Det ska också sägas att vi har kommit en bit på väg, men vi är inte helt och hållet framme. Detta är ett arbete som kommer att ta tid, och det viktigaste är att vi inte missar att detta också är en stor del i vårt beredskapsarbete.

Herr talman! Precis som jag sa i mitt tidigare anförande är det regeringens och min avsikt att kunna lägga fram en proposition som behandlar alla behov inom filmpolitiken på riksdagens bord inom denna mandatperiod och förhoppningsvis också innan sommaren.

När det gäller IP-tv blev jag väldigt glad över Mats Berglunds engagemang i den frågan. Det är en fråga där vi borde kunna samla alla riksdagspartier för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Det är också därför som Filmutredningen har dröjt. Vi gav ett tilläggsdirektiv till utredningen just gällande ip-tv. Jag ser fram emot att arbeta med denna fråga i sin helhet.

(Applåder)