Pål Jonson

Herr talman! Tack för frågan, Markus Selin! Och tack för ditt engagemang för Ukraina! Jag uppskattar att vi har strävat efter att ha en bred politisk samsyn när det gäller stödet till vapenpaketen. Det hade vi när jag jobbade i opposition, och jag har nu också ansträngt mig för att informera oppositionen kring detta.

När det kommer till dagens paket var det fokus på CV90, för det kan vi skicka här och nu. Men vi har också sagt att vår ambition och vår intention är att skicka Archer till Ukraina, eftersom det är ett artillerisystem som ukrainarna verkligen efterfrågar. Min bedömning är att vi kommer att klara att lösa det. Sedan har jag också varit tydlig med att det är avhängigt ett stöd som vi kommer att få från tredjeland när det gäller en teknologiöverföring. Eftersom vi har fått positiva signaler om det kunde vi gå ut med dagens besked.

Vår intention och vår ambition är alltså att skicka Archer till Ukraina så fort det är möjligt. Det är ukrainarna väl värda, och det är ett mycket avancerat artillerisystem som verkligen skulle kunna göra skillnad i Ukraina både genom sin räckvidd och genom sin precision.

Herr talman! Stort tack, ledamoten, för frågan!

Jag sa själv i mitt tal i Sälen att stöd till Ukraina är att investera i vår egen säkerhet. Ukraina utgör nu den sköld som Europa behöver. Putin kommer inte att stanna förrän någon stoppar honom, så vi ska göra allt vi kan för att stödja Ukraina.

Det stödpaket som vi presenterade i dag byggde på ett underlag från Försvarsmakten när det gäller NLAW, CV90 och minröjningsutrustningen. Då får man hela tiden beakta att vi gör nyanskaffningar. Det var också ett budskap som regeringen kom med i dag: Vi kommer att göra kompletteringar, för vi kommer ju att tära på Försvarsmaktens krigsorganisation trots att vi vet att vi behöver ett starkare försvar. Då måste vi alltså köpa ny försvarsmateriel, och det aviserade regeringen att man också kommer att göra.

Budskapet från regeringen är alltså att långsiktigt kommer detta inte att påverka vår försvarsförmåga i och med att vi gör kompletteringsanskaffningar.

Herr talman! Det är en viktig fråga. I balansen mellan den nationella försvarsförmågan och möjligheten att stödja Ukraina rent generellt anser jag att stöd till Ukraina är att investera i vår egen säkerhet.

Vid sidan av överföring av mer kvalificerad försvarsmateriel, som det inte finns obegränsad tillgång till, lägger vi också ökad kraft på olika typer av träningsmissioner för ukrainska soldater. Vi har förlängt den insats som den förra regeringen sjösatte, nämligen medverkan i Interflex i Storbritannien. Vi kommer också att bidra till den EU-ledda träningsinsatsen Eumam Ukraina.

Herr talman! I det förra stödpaketet som vi presenterade i november var fokus på luftförsvar och vinterutrustning. Vi skickade faktiskt vinterutrustning till över 10 000 ukrainska soldater. Vi skickade luftförsvarssystem eftersom Ukraina var, och är, utsatt för fjärrstridsbekämpning över hela Ukraina.

Ukrainarna själva påpekar, när jag har haft en dialog med dem, och även med våra partnerländer, att de nu behöver markstridsfordon. Det handlar om både stridsvagnar och stridsfordon. Det är i ljuset av detta som man ska se det betydande svenska åtagandet med närmare ett femtiotal CV90.

Låt mig också säga att det är viktigt med ett långsiktigt och uthålligt stöd till Ukraina. Det är också viktigt att ukrainska myndigheter har bättre förutsättningar att köpa försvarsmateriel från Sverige, och därför är beslutet som vi har presenterat i dag beträffande stöd från FMV till ukrainska myndigheter för upphandling av försvarsmateriel mycket viktigt.

Herr talman! Vi har naturligtvis en nära dialog med Försvarsmakten och andra berörda intressenter kopplat till detta. Jag vill återigen påminna om vikten av att ge Försvarsmakten de bästa möjligheterna att kunna tillväxa. Det är viktigt i det allvarliga säkerhetspolitiska läget.

Om man kan hitta bättre och effektivare processer utesluter jag dock inte detta, och med anledning av vad Ulf Holm tar upp kan det bli skäl att återkomma i frågan. I övrigt hänvisar jag också till den utmärkta energistudien som jag tycker var ett viktigt steg framåt i just processfrågan.

Herr talman! Vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt omvärldsläge, och vi har ett starkt behov av en stor tillväxt av vår försvarsförmåga.

Försvarsmakten har aviserat att vindkraftverk kan påverka deras operativa förmåga. När det kommer till landbaserad vindkraft vet jag att Försvarsmakten säger nej till mindre än 10 procent. När det kommer till havsbaserad vindkraft är det mer frekvent, vilket jag är mycket väl medveten om.

Det har lagts fram en studie från FOI som var beställd och som pekade på att man skulle behöva ha en dialog i tidiga processer. Jag har fört en dialog med Försvarsmakten och andra berörda parter om detta, men låt mig ändå inskärpa allvaret i det säkerhetspolitiska läget och vikten av att möjliggöra en snabb tillväxt av Försvarsmakten.

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågan! Jag uppskattar Kerstin Lundgrens djupa engagemang för Ukraina, ett engagemang som jag delar.

Gällande stödet till Ukraina har regeringen varit tydlig med att vi också ska överföra mer avancerad försvarsmateriel till Ukraina. Därför aviserade vi nu det största paketet någonsin till Ukraina. Det är på 4,3 miljarder och innefattar dels stridsfordon 90, som är i princip färdiga att skickas till Ukraina efter att vi är klara med utbildningsinsatsen. Det andra aviserade är att vi ger ett uppdrag till Försvarsmakten att också börja uppgradera Archer B, som är förrådsställda.

Det som är förskjutningen på Archer är uppgraderingsarbetet. Här har vi jobbat oerhört hårt också med tredje land, för det handlar om teknologiöverföringar. Jag kan inte i dag säga exakt när Archer kommer till Ukraina, men regeringen arbetar hårt på det. Vi har också gett ett uppdrag till Försvarsmakten att ta fram en färdplan för detta arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Återigen tack, Hanna Gunnarsson! Det här är angeläget, och som sagt: Underlaget från den 1 november indikerar att man kommer att behöva använda fler reservofficerare.

Jag kan konstatera att Försvarsmakten i underlaget från den 1 november också pekar på att personalförsörjning och bra villkor för de anställda är en viktig fråga, och det kan handla om anställningsvillkor. ÖB:s dagorder i augusti pekade också på att man behöver se över personalvillkoren, så jag uppfattar att det finns en medvetenhet inom Försvarsmakten om hur viktiga de här frågorna är.

Herr talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan!

Försvarsmaktens personalförsörjning är den viktigaste frågan just nu när vi befinner oss i en stark tillväxtfas för Försvarsmakten. Det handlar både om att vi kommer att behöva fler värnpliktiga, där Försvarsmakten har föreslagit att vi kanske kommer att ha en fördubbling av antalet värnpliktiga från 5 500 i dag upp till ungefär 10 000, och fler officerare. Vi kommer även att behöva fler reservofficerare.

I Försvarsmaktens underlag från den 1 november, som också är underlaget till Försvarsberedningen där Hanna Gunnarsson själv sitter och ska arbeta med frågan, föreslår också Försvarsmakten att vi ska ha ett större antal reservofficerare.

När det kommer till löner och förmåner vet Hanna Gunnarsson att detta sedan 1994 är delegerat från regeringen till myndigheten och arbetsmarknadens parter. Vi brukar alltså inte gå in i de frågorna. Rent generellt kan jag dock konstatera att bra villkor för de anställda är väldigt viktigt när Försvarsmakten ska växa.

Herr talman! Jag tackar för frågan. I huvudsak ligger säkerhetsskyddsfrågor under Säkerhetspolisen och justitieministern. Men jag fick också frågan kopplad till beredskapspolisen och den särskilda beredskapspolisen. Jag kan konstatera att Försvarsberedningen har föreslagit att den ska återinföras. Det är också något som vi tittar över och bedömer just nu.

När det kommer till ökade hot mot kritisk infrastruktur är energiområdet ett område som är utpekat. Det finns också ett rätt omfattande EU- och Natosamarbete på detta område som vi kommer att följa noggrant, vill jag understryka.

Riskerna, hoten och sårbarheterna när det gäller energisystemet kommer att växa. Jag kan konstatera att man till exempel har genomfört vissa anpassningar kopplat till de svenska kärnkraftverken. Ifall Försvarsmakten kan bidra i detta arbete är jag öppen för det, men jag har inget konkret förslag just nu.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Jörgen Berglund, för frågan! Försvarsmaktens största tillgång är dess personal. Jag känner igen den bild som Jörgen Berglund ger.

Det finns många förväntningar ute på förbanden. Man hör att det kommer mer pengar och mer resurser, men samtidigt har förbanden det rätt tufft där ute. Inte minst handlar det om kontinuerligt tjänstgörande soldater som går rätt hårt på grund av de beredskapsanpassningar som vi kontinuerligt gör mot bakgrund av det försämrade läget.

Personalförsörjningen är en av Försvarsmaktens största utmaningar. Samtidigt ska Försvarsmakten också växa geografiskt här hemma, med återetablering av fem nya regementen. Vi kommer också att skicka närmare 200 officerare till Natos ledningsstrukturer.

Jag konstaterar samtidigt att ÖB:s dagorder från den 18 augusti tar sikte på den här frågan och att Försvarsmakten i förra veckan aviserade att man kommer att se över löneläget för flygförare, för sjömän och för soldater. Jag välkomnar det initiativet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Alexandra Anstrell, för frågan!

Många av de hot, risker och sårbarheter som Sverige står inför innefattar såsom Alexandra Anstrell berörde cyberattacker och desinformation. Det kan gälla utländska direktinvesteringar eller kritisk infrastruktur. Det kan till och med handla om ett väpnat angrepp. Ett väpnat angrepp kan inte uteslutas.

Det är då väldigt viktigt att man kan hålla ihop många olika politikområden. Då är det ett värde att man har ett nationellt säkerhetsråd direkt under statsministern. Den stora skillnaden mellan det säkerhetspolitiska rådet, som den föregående regeringen har haft, och det förslag som vi nu har om ett nationellt säkerhetsråd är att det också ska ha en beredningsfunktion. Det ska ha en stående stab och ska kunna hålla ihop hela Regeringskansliets krisledningsarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Till detta kommer också förslaget att man ska inrätta en ny tjänst som nationell säkerhetsrådgivare. Sverige behöver även en ny nationell säkerhetsstrategi som kan vara både dimensionerande och inriktande för myndigheters verksamhet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar försvarsministern - nej, ursäkta! Det var en betingad reflex. Jag tackar i all vördnad Peter Hultqvist för frågan.

(Applåder)

Vi har sagt att målbilden är 2 procent till 2026. I våras fick vi ett underlag från Försvarsmakten. Där pratade man om 2 procent till 2028. Bristen i det underlag som vi fick av Försvarsmakten var att det byggde på att Sverige var militärt alliansfritt. Dimensioneringsgrunden har nu förändrats i och med att vi ska bli allierade.

Vår bedömning är att det kommer att kosta att bli medlemmar i Nato. Dels handlar det om att Nato har en förväntan att de allierade ska nå 2 procent av bnp till 2026, dels kommer det naturligtvis att finnas en kostnad för att skicka ned närmare 200 officerare till Natos ledningsstrukturer. Därför tar vi höjd för att vi kommer att behöva gå snabbare fram när vi ska få fram ett underlag till en inriktning av försvarsutgifterna.

Sedan kommer detta självfallet, Peter Hultqvist, att vara föremål för diskussion i Försvarsberedningen. Vi ser fram emot att kunna hitta en bred politisk överenskommelse i frågan inom ramen för Försvarsberedningen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det har också varit föremål för en viss form av anpassning. Jag har haft en dialog med Försvarsmakten. Man anpassar nu vissa av områdena i fråga om framför allt det mellersta militärområdet. Men det som Lars Püss säger är helt rätt: Ledningen för det civila försvaret och det militära försvaret måste hänga ihop i en gemensam geografisk helhet.

Om det kommer att bli mer långtgående förändringar vad gäller indelningen av de militärregioner vi har för att anpassa till civilområdena är en fråga som jag kommer att hänvisa till Försvarsberedningen, där vi kommer att göra en större översyn av totalförsvaret.

Herr talman! Tack, Lars Püss, för frågan! Den är angelägen.

Regeringen tog fasta på det som framgick av Försvarsberedningens rapport Motståndskraft. Där pekade man på risken för att det civila och det militära försvaret skulle gå i otakt om man delade upp dem på två departement. Det har de facto också varit på det sättet.

Det stora problemet om det civila försvaret inte levererar är att det kommer att påverka det militära försvaret. I dag är Försvarsmakten beroende av transporter, kommunikationer, livsmedel och sjukvård från det civila samhället. Det är alltså mycket viktigt att det civila försvaret fungerar för att de militära satsningarna, som är betydande, ska ge utdelning.

Fördelen med att ha detta under ett gemensamt departement är just att kunna ha en gemensam totalförsvarsplanering. Styrkan i den lösningen är också att man får en minister som på heltid kan arbeta med och driva frågorna om civilt försvar. Detta är inte längre en tillikatjänst, som det var när det låg under ansvarig minister på Justitiedepartementet.

Fru talman! Dagens debatt är viktig - detta trots att det är ett enigt försvarsutskott som har ställt sig bakom slutsatsen att kommissionens förslag om gemensam upphandling av försvarsmateriel - i dess nuvarande form - inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag

Men, fru talman, skälet till att dagens debatt är viktig är att vi behöver diskutera utvecklingen av EU:s säkerhets- och försvarspolitik i ljuset av en rad händelser som äger rum samtidigt. Sverige befinner sig i den kanske största brytpunkten i sin säkerhetspolitik på över ett halvt sekel.

För det första ska Sverige om mindre än tre månader ta över EU:s ordförandeklubba. Då kommer vi att leda en union med 450 miljoner invånare. Samtidigt rasar ett fullskaligt krig i Europa genom Rysslands olagliga, oprovocerade och oförsvarbara invasion av Ukraina. Det medför ett tungt ansvar.

Självfallet kommer säkerhets- och försvarsfrågorna att ligga mycket högt uppe på den svenska dagordningen under ordförandeskapet. Många frågor, inklusive den vi debatterar nu, kommer att hanteras av det svenska ordförandeskapet.

För det andra kommer en svensk Natoanslutning ofelbart också att påverka Sveriges intressen och vår syn på hur EU ska utvecklas som säkerhets- och försvarspolitisk aktör.

Det finns alltså tunga skäl att noggrant tänka igenom om det ligger i Sveriges och EU:s intresse att öppna upp för gemensamma försvarsupphandlingar som till del är överstatliga till sin karaktär och om detta motsvarar de intressen som Sverige och EU har så som förordningen är utformad just nu.

Fru talman! Skälet för utskottets ställningstagande är alltså för det första att det saknas en genomarbetad konsekvensanalys av vilka följder förslaget kommer att medföra. FMV menar till exempel i sitt remissvar att förordningen kan medföra en ökad överstatlig styrning och kontroll men även att den kan skapa mer administration.

Mot bakgrund av de vaga kriterier som är kopplade till förordningen finns också en risk att det bara är de stora medlemsländernas försvarsindustrier, som har inarbetade internationella materielsamarbeten, som kan dra nytta av förordningen.

Fru talman! Det finns därför en risk att förordningen inte uppnår sina syften.

För det andra finns i dag bra förutsättningar att genomföra gemensamma försvarsupphandlingar på mellanstatlig grund genom den europeiska försvarsbyrån EDA, genom det som heter Occar och även genom Natos NSPA. Det finns alltså alternativ till det förslag som kommissionen presenterar.

För det tredje har det under de senaste åren kommit en flodvåg av olika initiativ för att stärka EU:s militära kapacitetsutveckling och också dess försvarsindustriella bas. Det är i grunden bra. Jag tänker på förslag som Pesco, EDF, CARD, EDIDP och European Preparatory Action, för att nämna några.

Jag tror dock, fru talman, att det finns skäl att tänka igenom och konsolidera de förslag som har antagits innan man bejakar nya, framför allt om de kan ha genomgripande konsekvenser för den nationella kompetensen på försvarsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag

Det svenska ordförandeskapet har i dialog med trojkan åtagit sig att upprätta en starkare samstämmighet mellan EU:s olika försvarsinitiativ.

Fru talman! Med allt detta sagt vill Moderaterna stärka och fördjupa EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete samtidigt som vi anser att Nato utgör garanten för det kollektiva försvaret och är viktigare än någonsin. Ytterst handlar detta om att även EU måste ta ett större ansvar för Europas säkerhet och att man har instrument och verktyg som är komplementära till Nato. Ett starkare EU står inte i motsats till ett starkare Nato.

Den enskilt viktigaste frågan just nu för att stärka EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik är att vi fullt ut nu implementerar det som heter EU:s strategiska kompass med de över 50 konkreta åtaganden som detta innefattar. Det innefattar också, precis som kommissionen föreslår, en effektivare militär förmågeuppbyggnad och ett stärkande av den europeiska försvarsindustrin.

Vi delar därför intentionen i kommissionens förslag, men vi tror att det finns andra sätt att uppnå denna intention. Man har till exempel länge pratat om att man ska harmonisera det som heter förmågekrav. Man skulle också behöva ha en mycket mer transparent och konkurrensutsatt europeisk försvarsmarknad. Vi skulle behöva ha större gemensamma satsningar på forskning och utveckling, och vi skulle behöva harmonisera de nationella försvarsbeslutsprocesserna bättre. Vi tror att det sättet är väl så effektivt när det gäller att komma framåt i frågan.

Fru talman! Sverige har i grunden mycket goda förutsättningar att påverka och dra nytta av ett fördjupat EU-samarbete på det här området. Det finns inget land i världen i jämförbar storlek som har en sådan försvarsindustriell förmåga. Sverige är ett land som kan producera stridsflygplan, ytstridsfartyg, ubåtar och väldigt avancerade markstridsfordon. Vi har en stark försvarsforskning i en internationell jämförelse genom FOI, och vi är även duktiga på innovation.

Sverige borde därför - mer än de flesta - kunna vara med och leda och skörda frukterna av ett ökat samarbete inom EU. Men då krävs det att vi vet vad vi vill och hur vi ska utforma, använda och dra nytta av de nya initiativ som jag just nämnde. Det får inte bara handla om att vi är emot olika former av initiativ, utan vi måste också ha alternativ till hur vi vill att EU ska utvecklas som försvarspolitisk aktör.

Från Moderaternas sida har vi därför sagt att vi vill sjösätta en strategi för EU:s säkerhets- och försvarspolitik och en ny försvarsindustristrategi för att ge vägledningar åt prioriteringar för hur vi vill att EU-samarbetet ska utvecklas.

Vi vill också se ett ökat svenskt deltagande i fler Pescoprojekt, och vi välkomnar en ökad inkludering av tredjeländer såsom Storbritannien - UK - Norge, Turkiet och Kanada.

Avslutningsvis, fru talman: Ibland i politiken kan man närma sig frågor från olika perspektiv men landa i en gemensam ståndpunkt, och det tycker jag att vi har gjort här i dag i kammaren. Jag vet att det finns skilda preferenser för hur EU ska utvecklas. Men det är en väldig styrka när vi är enade i den här kammaren, för då har vi bättre förutsättningar att gemensamt driva ståndpunkter tillsammans med andra likasinnade länder inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag

Moderaterna vill alltså se mer Europasamarbete i säkerhets- och försvarspolitiken. Men för att vi ska lyckas med det krävs att de förslag som vi behandlar är proportionerliga och genomarbetade och att de har bra konsekvensanalyser. Här lämnar kommissionens förslag mycket att önska.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).