Fru talman! Leif Nysmed har frågat mig om jag kan överväga att återinföra en arbetsmarknadsprövning där parterna på arbetsmarknaden tillsammans med lämplig myndighet prövar behovet av arbetskraft från tredjeland.

Inledningsvis vill jag understryka att målet för regeringens politik är att Sverige ska ha en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft. En viktig del av det paradigmskifte som regeringen genomför på hela migrationsområdet är därför att reformera det svenska systemet för arbetskraftsinvandring.

Vi tror att företagen själva är bättre lämpade än myndigheter att bedöma vilka behov de har av arbetskraft. Vi valde därför tidigt en annan väg än att gå vidare med den arbetsmarknadsprövningsmodell som föreslogs av tidigare regering. I stället vidtar regeringen ett flertal andra åtgärder, inte bara för att säkerställa kompetensförsörjningen för arbetsgivare som har behov av att anställa kvalificerad arbetskraft från ett tredje land utan också för att minska fusk och missbruk. Som ett första steg har försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare höjts från 13 000 kronor till 27 360 kronor i månaden. I betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15) föreslås dessutom införandet av ett ännu högre lönekrav motsvarande medianlönen samt en möjlighet att göra undantag för enskilda yrkesgrupper. Ett högre lönekrav kan bidra till att säkerställa goda villkor för dem som kommer till Sverige för att arbeta och även bidra till att de har rätt kompetens.

Men förslagen innebär samtidigt att företagen även fortsättningsvis kommer att vara fria att bedöma vilket kompetensbehov de har, inom de ramar som den kommande regleringen ger. De åtgärder som regeringen nu genomför kommer därför att bidra till ett väl avvägt regelverk som fokuserar på att attrahera den kompetens som är svårast att hitta i Sverige.

Sammanfattningsvis har jag inte för avsikt att återinföra ett system för arbetsmarknadsprövning.

Fru talman! Till att börja med välkomnar jag verkligen den här frågan eftersom den bidrar till att tydliggöra vår politik. Jag får nämligen ofta kritik för att jag skulle vilja införa en arbetsmarknadsprövning när vi pratar om förslaget om lönegolv och undantag, och det vill jag alltså inte - inte heller delvis.

Däremot lägger vi nu om regelverket för arbetskraftsinvandring. Det är någonting som Socialdemokraterna har sagt sig stå för länge, men under sina åtta år i regeringsställning gjorde man ingenting.

Vi ser väldigt stora behov av att genomföra dessa förändringar. Det vi nu gör är att skifta fokus från en stor andel, närmare bestämt två tredjedelar, lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till mer kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Vi vidtar också en rad åtgärder för att komma till rätta med det fusk som finns på arbetsmarknaden, vilket Leif Nysmed också tar upp, som är oerhört allvarligt.

Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sverige. För balansens skull ska man dock också komma ihåg att den är en liten del av den totala arbetskraften. År 2023 beviljades närmare 21 000 förstagångsansökningar om arbetstillstånd, vilket motsvarar ungefär 0,5 procent av hela arbetskraften i Sverige.

Bristen på arbetskraft i Sverige varierar, och arbetsgivarna efterfrågar olika kompetenser inom olika delar av landet. I den utredning som nyligen presenterades och som nu bereds föreslås också att ett bristyrke ska kunna kopplas till en viss del av landet, vilket skapar en viss flexibilitet i regelverket. Det kan bidra till att personer som kommer till Sverige för att arbeta gör det där det råder brist på arbetskraft lokalt.

För att säkra kompetensförsörjningen är det även viktigt att den stora grupp som står utanför arbetsmarknaden kommer i arbete. Därför ser regeringen till att öka drivkrafterna för dem som ännu inte försörjer sig själva att ta de jobb som faktiskt finns men inom mer lågbetalda yrken. Det är därför vi nu utreder både ett bidragstak och en kvalificering till välfärden.

Samtidigt vill jag nämna allt det vi gör för att bekämpa fusket, som jag ser mycket allvarligt på. Det handlar i grunden om att skydda utsatta människor men också om att värna legitimiteten i migrationssystemet. Vi vet att det förekommer att personer söker sig till Sverige i syfte att arbeta utan att ha tillstånd att arbeta här. Vi vet naturligtvis också att människor, precis som Leif Nysmed lyfter, utnyttjas på ett fruktansvärt sätt. Kontroller på arbetsplatser och kontroller av administrativ karaktär görs i branscher som bedöms vara särskilt drabbade av arbetslivskriminalitet, däribland byggbranschen.

Vi vet att arbetskraftsinvandrare bedöms vara en riskgrupp när det kommer till arbetskraftsexploatering. Att motarbeta arbetslivskriminalitet står därför mycket högt på regeringens agenda. Nio myndigheter samverkar mot arbetslivskriminalitet, och sju regionala center mot arbetslivskriminalitet etablerades under 2022 och 2023. Under hösten avser regeringen att återkomma med ett förnyat uppdrag till denna myndighetssamverkan för att slå hårdare mot den kriminella ekonomin, organiserad brottslighet i företagsmiljö och exploatering. Allt detta är saker som verkligen drabbar seriösa företag och seriösa arbetstagare.

Vidare menar vi att höjda försörjningskrav innebär att det blir svårare att få arbetstillstånd till vissa yrken. Det kommer naturligtvis även att påverka byggbranschen. Höjda försörjningskrav kan bidra till att säkerställa goda arbetsvillkor för dem som kommer hit för att arbeta. Vi har också inrättat en ny statsrådsgrupp, som leds av mig, som ska hitta nya vägar för att stoppa kriminella aktiviteter i skuggsamhället.

Mycket görs alltså, både när det gäller regelverket för arbetskraftsinvandring och när det gäller att komma åt det fusk som finns och som drabbar seriösa företag.

Fru talman! Tack, Leif Nysmed! Jag tycker att det är jätteviktigt att de här frågorna belyses, särskilt med den expertis som Leif Nysmed besitter gällande branschen.

I byggbranschen beviljades förra året 743 arbetstillstånd. Den 1 december 2023 trädde de lagändringar i kraft som innebär ett försörjningskrav på 27 360 kronor i stället för 13 000 kronor. Fram till den 31 maj i år har bara 200 arbetstillstånd, alltså förstagångsansökningar, beviljats i byggbranschen. Det är en relativt liten andel om man ser till de totalt omkring 310 000 personer som arbetar i byggbranschen.

Byggbranschen är ett exempel på en bransch där särskilda krav ställs för att man ska beviljas arbetstillstånd. I branscher med sådana särskilda beviskrav beviljar Migrationsverket faktiskt bara 22 procent av ansökningarna. Det är ett sätt att hantera dessa speciella branscher där man behöver särskild tillsyn, så som Leif Nysmed efterfrågade.

Vi känner till att en del av dem som arbetar inom byggbranschen är utstationerade arbetstagare från ett annat EU-land där arbetsvillkoren ibland kan vara sämre än vad de är på den svenska arbetsmarknaden. Den utredning som nyligen presenterade sina resultat föreslår därför att den utlänning som är utstationerad i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad i ett annat land utöver ett anställningsavtal även ska ha ett underlag med de villkor som gäller för arbetet i Sverige, vilket också kan bidra till bättre villkor för gruppen.

En relevant grupp att ta upp i sammanhanget är uzbekiska medborgare. Förra året sökte 775 uzbekiska medborgare asyl i Sverige. Totalt beviljades 42 av dessa ansökningar, vilket innebär en beviljandegrad på 5 procent. Vi vet att en stor del av den här gruppen befinner sig i Sverige illegalt och att den andelen har ökat de senaste 20 åren.

Enligt SCB befann sig drygt 5 000 personer födda i Uzbekistan i Sverige under 2021. Det finns dock siffror som pekar på att det skulle kunna vara så många som 20 000. Dessa siffror illustrerar det vi redan känner till, det vill säga att denna grupp främst befinner sig i Sverige illegalt. Vi vet också att det förekommer att de inte ansöker om asyl och att de legaliserar sin vistelse först när de uppmärksammas av myndigheter, vilket bland annat sker i samband med arbetsplatsinspektioner.

Den uzbekiska gruppen är ett exempel som visar hur allvarligt det här är. Dessa personer är oerhört utsatta, och därför är arbetet som regeringen gör mycket viktigt. Det handlar inte minst om fler arbetsplatsinspektioner, men också om att utreda möjligheter att på olika sätt införa skärpta sanktioner mot de arbetsgivare som på ett ganska brutalt sätt utnyttjar den här arbetskraften.

Fru talman! Även jag vill tacka för en bra debatt. Jag tror att vi är relativt överens om att mycket måste ske. Sedan har vi lite olika vägar för att nå dit. Men jag tycker ändå att det är en styrka att en stor del av riksdagen står bakom förändrade regelverk när det gäller arbetskraftsinvandring.

Vi behöver flytta fokus från att ha en stor andel lågkvalificerad arbetskraft och se till att fler av dem som ännu inte försörjer sig själva i Sverige faktiskt får möjlighet att ta de jobb som finns och också har drivkrafter att göra det, liksom att de utbildas till att göra det. Vi behöver bli bättre på att attrahera talanger från hela världen. Därför fokuserar regeringen på kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring och att korta handläggningstiderna, inte minst genom att införa en 30-dagarsgaranti för högkvalificerade personer som vill komma hit och bidra med sina talanger.

Regeringen gör även en stor satsning på att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Det kommer vi att behöva fokusera mycket på framöver. Det handlar om att se till att människor inte utnyttjas men också om att värna legitimiteten i regelverket kring migration.

Däremot vill jag inte landa i att skapa onödigt krångel för företagen. Jag tycker att de ska vara fria, inom ramen för de regelverk vi sätter upp, att bedöma vilken kompetens de behöver. Jag vill inte ge facken vetorätt mot anställningar. Därför säger vi nej till arbetsmarknadsprövning.

Jag är glad över att vi är överens om att reformer behövs och över att arbetet nu är igång efter väldigt lång väntan. Stort tack för en bra debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.