Oscar Sjöstedt

Fru talman! Staten är väl ändå den största ägaren i SSAB? I LKAB äger man 100 procent av aktierna, och i Vattenfall äger man också 100 procent av aktierna. Det här är skattebetalarnas pengar, och det var min poäng. Det är skattebetalarnas aktiebolag.

Det är Mikael Damberg som måste förklara varifrån alla dessa terawattimmar ska komma för att projektet ska vara möjligt. Skjut inte budbäraren! Jag är bara budbärare här, fru talman. Jag konstaterade att de terawattimmar som hade fordrats för att projektet skulle möjliggöras inte finns. Det är inte mitt fel. Var ska vi hitta dem? Varifrån ska de komma? Vi måste få en förklaring till det först.

Sedan stämmer det inte när det gäller H2 Green Steel. Det har gång på gång anslagits pengar från regeringens myndigheter Vinnova, Tillväxtverket och Energimyndigheten. Jag hade trott på projektet om det skett på kommersiella grunder med privat riskvilligt kapital, men inte en enda privat investerare vill skjuta in pengar i det. Då borde man backa ett steg och säga: Ojdå, varför är det på det sättet? Varför vill ingen privat investerare satsa en enda krona här? Är det för att riskerna med projektet är så pass höga? Är det för att det är orealistiskt? Ja, troligen är det så.

Skjut inte budbäraren! Jag pekar bara på problemen. Terawattimmarna finns inte, oavsett om det är 70 eller 100. De hade behövt finnas för att detta skulle vara realistiskt och genomförbart, men det gör de inte.

Fru talman! Det handlar om 12 miljarder kronor i tillskott till landets kommuner och regioner. Hade vi satsat 20 miljarder kronor hade Mikael Damberg stått här och sagt att det inte räcker utan att vi måste satsa 21 miljarder kronor. Hade vi satsat 30 miljarder kronor hade Mikael Damberg sagt att det inte räcker utan att vi måste satsa ännu mer. Han hade aldrig varit nöjd. Och alla, inklusive kommuner och regioner, hushåll, företag och offentlig verksamhet, drabbas givetvis av inflationen. Alla tvingas till tuffare prioriteringar. Min poäng i talarstolen alldeles nyss var att även staten behöver prioritera tuffare, primärt då på utgiftssidan.

Innan vi sätter igång arbetet riktigt skarpt med höstbudgeten - budgetpropositionen - kommer det att komma fler prognoser. Och beroende på hur dessa prognoser ser ut kommer de att styra vilka ytterligare tillskott till just kommuner och regioner som vi behöver besluta om.

Om det visar sig att prognoserna är väldigt bra, att det ser väldigt optimistiskt och glädjande ut och att inflationen faller tillbaka till normala nivåer kommer i alla fall jag att bedöma att behovet av ytterligare tillskott är lägre. Om det visar sig att höginflationsekonomin ligger kvar och kanske till och med förvärras påverkar det givetvis behoven i den andra riktningen. Så är det såklart.

Det kommer som sagt att komma ytterligare prognoser innan vi fattar beslut om budgetpropositionen senare i höst.

Jag har inga synpunkter på hur man tillverkar stål. Det var inte poängen. Min synpunkt är att det inte är en enda krona av privat riskvilligt kapital. När man har en affärsverksamhet eller en affärsidé säger man normalt sett: "Titta! Jag har en affärsidé och vill sparka igång ett företag. Är det någon som vill komma och hjälpa mig att investera i företaget?" Därefter är man good to go.

Min poäng är att det i detta fall är skattepengar som vi riskutsätter. Jag har ingenting emot teknikutveckling, utan jag värnar skattebetalarnas pengar.

Fru talman! Man behöver inte vänta, för dessa pengar har redan gått in i det kommunalekonomiska utjämningssystemet.

Sippra ned var kanske fel uttryck. Men pengarna landar ute i landets olika kommuner och regioner. Sedan är det kommunerna själva som disponerar pengarna. Det är kanske någon kommun som hypotetiskt inte vill satsa en enda krona på äldreomsorgen, även om jag inte tror det, och någon annan kommun som känner att man behöver satsa väldigt mycket. Det är detta jag menar. Det är inte finansministern eller jag själv för den delen som sitter och bestämmer vad varje enskild kommun ska göra med dessa tillskott.

Men man kan rimligen inte kalla ett tillskott på 12 miljarder kronor för en nedskärning, fru talman. Någonstans får det ändå vara lite rim och reson och balans.

Vi har vidtagit ett flertal åtgärder. Varför driver vi på så hårt för ytterligare skattesänkningar på drivmedel och bränsle? Det är för att vanliga barnfamiljer ska ha råd att tanka bilen. Det har ingenting med några direktörer här eller där att göra. Det handlar om vanligt folk. Elstöd gick ut till vanligt folk. Vi såg till att det gick till vanligt folk även norr om Dalälven, till elprisområde 1 och elprisområde 2, vilket annars inte hade varit fallet.

Sedan är vi tillbaka på detta med 1 miljon löntagare som skulle ha fått höjd skatt med Vänsterpartiets budgetpolitik. Där hittar vi barnmorskor, poliser och andra ganska vanliga yrkesgrupper. Ali Esbati vill alltså gå fram med en ordentlig skattehöjning för helt vanliga löntagargrupper. 1 miljon individer hade berörts av det.

Fru talman! Det var mycket, och jag får se om jag snappade upp allting. Ali Esbati inledde med pensionerna. Jag tror att vi har haft ett replikskifte tidigare om det. Mitt svar är detsamma nu, och det är att Sverigedemokraterna inte sitter i Pensionsgruppen. Förhoppningsvis kommer det att kunna ändras, och förhoppningsvis kommer det att kunna ändras inom en ganska snar framtid. Ska vi driva igenom olika typer av reformer i pensionssystemet kommer de att behöva passera Pensionsgruppen på ett eller annat sätt.

Jag hoppas att vi får en inbjudan dit i närtid. Vi kommer i så fall att tacka ja till en sådan inbjudan, och vi kommer att komma med konstruktiva, realistiska och genomförbara förslag när vi väl är inne i Pensionsgruppen. Just nu sitter Sverigedemokraterna alltså inte i Pensionsgruppen.

Vi har inte skurit ned på äldreomsorgen. Tvärtom, som jag var inne på i mitt anförande. Vi sköt till 12 miljarder kronor i årets budget. Det är stora tillskott. Mycket av dessa pengar kommer att sippra ned exempelvis till äldreomsorgen, men såklart inte alla 12 miljarder kronor eftersom det finns behov även i förskolan, skolan och vården. Men en stor del av dessa pengar kommer att sippra ned till äldreomsorgen. Och det är alltså ett tillskott och inte någon nedskärning.

Ledamoten Esbati var inne på SBAB. Vänsterpartiet har lagt fram ett förslag som inte fick majoritet i utskottet. Anledningen till det var att det inte är ett genomförbart och realistiskt förslag. Sedan skulle vi kanske ha en diskussion om staten över huvud taget ska äga en bank. Det är jag inte helt övertygad om. Men det får bli en annan diskussion.

När det gäller samhällsfastigheter har Fortifikationsverket fått i uppgift att inventera vilka samhällsfastigheter som är säkerhetsklassade, just för att de inte ska hamna hos kineserna eller någon annanstans. Det finns också en proposition om detta som ligger på riksdagens bord och som hanteras av justitieutskottet.

Fru talman! Att bekämpa inflationen är den enskilt viktigaste ekonomisk-politiska åtgärden i år, och troligen även under kommande år. Det är inflationen som gör att kommuner och regioner drabbas av kostnadsökningar, vilket påverkar välfärden, och det är inflationen som gör att den genomsnittliga löntagaren drabbas av reallöneminskningar för första gången på jag vet inte hur länge. Med hög inflation kommer även höga räntor. Då måste man hålla en åtminstone neutral inriktning på finanspolitiken.

En expansiv inriktning, det vill säga att man gasar på, öser på, ökar utgifterna och driver staten med stora underskott, hade i det här läget förvärrat och ökat inflationen och tvingat Sveriges riksbank till ännu större och fler räntehöjningar.

Vi i regeringsunderlaget menar att den ekonomiska politik som vi driver och de budgetpropositioner som vi lägger på riksdagens bord innebär just en neutral och inte en expansiv inriktning. Här ger såväl Riksbanken som Finanspolitiska rådet oss rätt.

Att det sedan är tråkigt är en helt annan sak. Jag vill väl också kompensera varenda individ, varenda kommun och vartenda företag som har drabbats av inflationen, krona för krona. Men det går inte, för då skapar vi ett större problem än det vi försöker lösa. Ibland måste man också göra saker som är tråkiga.

Det är faktiskt mer intressant än vad det låter, fru talman, därför att alla Tidöpartier står bakom detta grundläggande resonemang. Kan detsamma sägas om oppositionens fyra partier? Det var en retorisk fråga. Svaret är nej; det spretar något oerhört.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill driva staten med gigantiska budgetunderskott och skuldsätta oss med 200 eller nästan 300 miljarder kronor under denna budgetperiod. Vad skulle hända med inflationen och räntan då? Det är en giftig cocktail som de håller på och blandar ihop på den sidan av politiken.

Fru talman! Om man accepterar detta resonemang, hur tråkigt det än låter, förstår man att vi inte kan göra allt och definitivt inte göra allt samtidigt. Man förstår också att det verkligen förstärker behovet av att prioritera och helst prioritera rätt.

Det som vi i regeringsunderlaget prioriterar framgår tydligt av såväl den senaste budgetpropositionen som den ekonomiska vårpropositionen. Det handlar om att värna de ekonomiskt mest utsatta grupperna, som har drabbats allra hårdast av inflationen, och det handlar om inre och yttre säkerhet.

Tidöpartierna har drivit igenom ett flertal reformer och förslag för att stärka ekonomiskt utsatta grupper. Vi har stärkt arbetslöshetsförsäkringen. Vi har stärkt garantipensionen. Vi har stärkt bostadsbidraget, och vi har gjort det billigare att tanka bilen för en genomsnittlig barnfamilj.

Fru talman! Detta är konkreta exempel. Det finns givetvis fler, men det är konkreta exempel på hur Tidöpartierna har stärkt köpkraften för de hushåll som har drabbats allra mest av inflationen.

Vi sköt till 12 miljarder kronor till kommunsektorn i nuvarande års budget, men staten kan eller ska inte göra allt. Kommunerna behöver också prioritera. Det är alltså inte tid för några extravaganser eller lyxprojekt. Det är möjligt att man gör sig impopulär genom att säga detta, men ändå: Fokusera på kärnverksamheten! Hellre bra mat till skoleleverna än kommunala badhus. Hellre hög kvalitet på äldreboendena än kommunanställda kommunikatörer. Det handlar om förskola, skola och äldreomsorg. Fokusera på kärnuppgiften!

Det ska sägas att de flesta kommuner gör ett oerhört starkt och bra jobb, men det finns tyvärr exempel på motsatsen också.

Fru talman! I sammanhanget extravaganta projekt vill jag nämna Stålverk 80. Det var ett tag sedan. Jag var liten då, liten och söt kanske. När det gäller Stålverk 80 tryckte Socialdemokraterna in miljard efter miljard av skattepengar i vad som senare skulle visa sig vara ett dödfött projekt. Och nu är vi där igen, men nu heter det inte Stålverk 80 längre utan Hybrit.

Det är ett hallelujah moment som aldrig förr. Då blir jag orolig och backar ett par steg. Det är miljarder av skattebetalarnas pengar som går genom skattebetalarnas myndigheter, genom skattebetalarnas regering och även genom skattebetalarnas aktiebolag, det vill säga LKAB, SSAB och Vattenfall.

Det är inte en enda krona av privat riskvilligt kapital som vill närma sig projektet, utan det är bara skattepengar som investeras. Vi som är skattebetalare har inte ens tillfrågats. Jag befarar mycket starkt att alla de skattepengar som nu trycks in i projektet kommer att sluta på samma sätt som det en gång gjorde för Stålverk 80, det vill säga med en gigantisk förlust av skattebetalarnas pengar. Hybrit kommer inte att bli kommersiellt lönsamt. Och ni ska inte leka riskkapitalister för svenska folkets skattepengar.

Fru talman! Jag nämnde också inre och yttre säkerhet. Det handlar om hur staten ska kunna återupprätta våldsmonopolet inom rikets gränser och om hur staten ska kunna freda dessa gränser. Det är en lång resa som har börjat nu, och det finns enormt mycket som behöver göras: fler poliser, mer befogenheter för dessa poliser, fler åklagare och längre straff.

Det handlar om en enorm utveckling av kriminalvården: 16 stora och helt nya anstalter är det bedömda behovet som är ett resultat av Tidöpartiernas brottsbekämpande politik. Från den ekonomiska horisonten kommer vi att svara upp mot de behov av resursförstärkningar som har uppenbarat sig. Efter åtta år av socialdemokratiskt styre är dessa behov angränsande till det oändliga.

Fru talman! När jag gjorde lumpen, vilket börjar bli ett tag sedan nu, förstod vi givetvis vem som var den presumtiva fienden, även om det inte sades rätt ut, och vad det egentligen var som vi lärde oss och övade på. Men det skarpa utövandet efter all denna övning, det vill säga att med extremt höga våldsnivåer bringa andra människor om livet, kändes väldigt avlägset. Det var vi såklart glada för.

Då kändes det avlägset, men i dag känns det tyvärr mindre avlägset. Varje dag fortsätter vi med upprustningen av Försvarsmakten så att vi inte ska behöva hamna i det där skarpa läget, alltså när övningen övergår till en skarp insats.

Vi har sett hur rysk trupp har betett sig i den självständiga och suveräna staten Ukraina. Det är etnisk rensning, det är våldtäkt, det är plundring, det är krigsbrott, det är ren terrorism och det är tortyr.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Efter mina ganska sorgliga ord vill jag ändå, likt tidigare talare, passa på att önska finansutskottets utmärkta kansli, finansutskottets ledamöter och givetvis även talmannen och talmanspresidiet en trevlig sommar. Jag vill rikta ett särskilt tack till finansutskottets ordförande, som har hållit koll på oss så att sammanträdena inte har ballat ur fullständigt. Jag önskar dig och din dotter en trevlig sommar, Edward Riedl.

(Applåder)

Herr talman! Hade jag styrt vädret hade jag kommenderat regn, men tyvärr gör jag inte det. Det har inte regnat på ett tag; det är helt korrekt. Oavsett vilka beslut vi fattar här i riksdagen tror jag inte att vi kan påverka det.

Reduktionsplikten har ingen bäring alls på utsläppen. När du sätter dig och kör din bil spelar det ingen roll alls om reduktionsplikten är 0 eller 100 procent.

När Centerpartiet lade fram sin budgetmotion i höstas sa man nej till regeringsunderlagets skattesänkning på bränsle. Vi hade en skattesänkning på bensin och diesel motsvarande 6,7 miljarder kronor - den ville Centerpartiet riva upp. Varför?

Herr talman! En sak som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringspartierna har drivit igenom är en sänkning, eller i praktiken ett slopande, av skatten på så kallad jordbruksdiesel. Något vi också har drivit igenom och är i färd med att driva igenom är sänkt bränsleskatt och en kraftigt sänkt nivå för reduktionsplikten.

Båda dessa reformer har Centerpartiet vänt sig kraftigt emot. Man ville höja skatten på drivmedel med 1 krona per liter. Och man vill fortsätta höja, inte sänka, nivån för reduktionsplikten. Denna höjning av nivån för reduktionsplikten hade gett 9 kronor högre dieselpris per liter med Centerpartiets politik. Detta hade riskerat att slå ut åkerinäringen och stora delar av det svenska lantbruket.

Min fråga är helt enkelt: Varför driver Centerpartiet den här politiken? Nu finns det i och för sig inte så många centerväljare kvar på landsbygden, men ändå.

Herr talman! Per Bolund läser in lite hej vilt i det jag säger och lägger ord i munnen på mig på ett sätt som är lite småirriterande.

Jag har inte sagt att vi inte ska göra någonting. Jag har sagt att vi ska sluta med kontraproduktiva, ineffektiva och dyra åtgärder som bara gör svenska skattebetalare fattiga. Gör smarta saker i stället!

Här kommer vi tillbaka till vad vi har hört i tidigare anföranden och replikskiften: Om vi inte löser tillgången till stabil och billig energi fixar vi det inte oavsett. Och då är vi tillbaka vid kärnkraften. Vi måste vi bygga ut den, för lösningen är givetvis att elektrifiera det som elektrifieras kan. Då måste vi ha tillgång till både stabil och billig energi, inte väderberoende, ineffektiv och oplanerbar energiproduktion.

(Applåder)

Herr talman! Ja, i antal men förmodligen inte i vikt eller volym.

Det kanske låter lite smått nihilistiskt, men nej - det spelar ingen roll vad Sverige gör, om andra länder fortsätter att göra som de gör. Det är helt sant.

Sverige kan däremot göra annat i stället för en massa meningslösa saker. Reduktionsplikten var jag inne på i mitt anförande, herr talman. Den är som sagt komplett meningslös, det vill säga den påverkar inte utsläppen av koldioxid över huvud taget. Du kan ha 0 procent eller 100 procent reduktionsplikt - det påverkar inte utsläppen över huvud taget. I stället för att syssla med sådana saker kanske vi ska ta fasta på sådant vi är duktiga på. Vi har väldigt många duktiga ingenjörer, vi är innovativa och vi kan exportera teknologi och hitta lösningar där vi ligger i framkant så att andra länder kan ta efter. Där kan vi spela någon roll. I praktiken skriver jag alltså under på påståendet.

(Applåder)

Herr talman! De förhandlingar vi hade kring budgetpropositionen förra året ledde till satsningar på 12 miljarder kronor på det som Muharrem Demirok beskriver som välfärdens kärna, vilket är en bra beskrivning. 12 miljarder kronor - det är absolut inga småpengar.

Så här är det: Hushållen behöver prioritera tuffare på utgiftssidan nu och vrida och vända på varenda krona. Företagen prioriterar tuffare på utgiftssidan. Den offentliga sektorn behöver också prioritera tuffare på utgiftssidan. Det ser dock väldigt olika ut i olika kommuner, så det är svårt att tala om kommunsektorn som om det vore en enhet. Men det ska i sammanhanget inte glömmas bort att vi har skjutit till mycket pengar till kommunsektorn, och som läget är nu tror jag att vi behöver skjuta till mer. Men vi ska inte glömma bort att det finns gott om exempel i kommunernas verksamhet på prioriteringar som jag inte hade skrivit under på om jag satt i kommunfullmäktige i den kommunen. Prioritera ordentligt på utgiftssidan! Det gäller alla.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna och för beskedet att Centerpartiet delar vissa eller kanske stora delar av regeringsunderlagets brottsbekämpande politik.

Jag tycker inte heller att man ska nonchalera de förebyggande åtgärderna, men jag delar inte bilden av att de inte finns. De finns absolut där. Det finns stora satsningar på förebyggande åtgärder i exempelvis budgetpropositionen, som Muharrem Demirok nämner. Den bilden delar jag alltså absolut inte.

Sedan kan man diskutera det som Muharrem Demirok kallar repressiva åtgärder. Jag vet inte om jag vill skriva under på det. Det är möjligt att det är repressivt att sätta folk i fängelse när de begår brott, men vilken av de här åtgärderna ska väga tyngst? Jag tror att vi behöver få lite ordning och reda först och främst. Jag tror att den linje som Tidöpartierna har lagt fast är tydlig och ger en tydlig vink, och jag tror att den är rätt och riktig.

Herr talman! Som jag sa i min förra replik sköt vi till 12 miljarder kronor till kommunsektorn, och vi är beredda att göra mer till hösten om prognoserna ligger fast som de ligger.

Sedan är det flera saker som indexeras upp per automatik i statsbudgeten. Nooshi Dadgostar tar sikte på just skiktgränserna för när man betalar statlig skatt. Det är ju bara en sak som indexeras upp per automatik. Garantipensionen till de fattigaste äldre indexeras också upp per automatik. Är Vänsterpartiet kritiska mot den uppindexeringen? Sjukpenningen, sjukersättningen och föräldrapenningen indexeras upp per automatik. Är Vänsterpartiet kritiska mot alla dessa indexeringar också?

(Applåder)

Herr talman! Det har ju hänt en del med inflationen, som Nooshi Dadgostar förhoppningsvis också har lagt märke till. Den innebär givetvis fördyringar för hushållen och företagen men också för den offentliga verksamheten, för kommunsektorn, så klart.

Vi har skjutit till 12 miljarder kronor till kommunsektorn. Det är inga småpengar. Just nu pekar mycket på att vi kommer att behöva skjuta till mer pengar i höstens budget, herr talman. Där är vi inte än, men i de prognoser som ligger just nu pekar mycket på att vi kommer att behöva skjuta till mer pengar till kommunsektorn.

Sedan ska man inte glömma att det finns det som på kommunalspråk kallas RUR - resultatutvecklingsreserven. Där ligger det mycket pengar som många kommuner och regioner kan disponera med anledning av det ekonomiska läget.

Vi har gjort mycket för välfärden, och vi är beredda att göra mer. Sedan måste även kommuner och regioner prioritera tufft på utgiftssidan, så är det.

(Applåder)

Herr talman! Vi ska inte skönmåla situationen på något sätt. Det ekonomiska läget i Sverige är allvarligt, inte minst med tanke på inflationen. Vi ska inte underdriva, men vi ska inte heller överdriva.

I detta sammanhang vill jag dock att vi lyfter blicken lite och riktar den i sydostlig riktning. Mellan kammaren och Ukraina är det inte mycket mer än 100 mil. I förra veckan fick vi ta del av ännu ett ryskt krigsbrott i och med sprängningen av dammen i Nova Kachovka. Det är kanske det värsta krigsbrottet sedan andra världskriget, med extrema humanitära, ekologiska och inte minst ekonomiska konsekvenser. Utöver detta är det givetvis ett flagrant brott mot Genèvekonventionen. Ryssland är en terroriststat.

Men vi fick också ta del av hur ukrainska soldater och befäl varit på utbildning i Sverige för att lära sig operera världens bästa stridsfordon, CV 90. Nu är de operativa med svenskutbildad ukrainsk besättning på slagfältet i Ukraina, redo att leverera stora mängder "bonk". Detta tycker jag att vi ska vara stolta över.

Herr talman! För Sveriges del gäller att säkra Sveriges medlemskap i Nato men framför allt att fortsätta rusta vår krigsmakt, för oavsett om vi är allierade eller inte börjar försvaret av Sverige i Sverige. Vi behöver rusta upp för att kunna freda vår mark och värna det svenska rikets territoriella integritet.

(Applåder)

Herr talman! Att vindkraften är både miljöskadlig, oplanerbar och väderberoende står jag såklart fast vid.

Ord och handling går inte riktigt ihop här. I nästa vecka kommer vi att hantera betänkandet om vårbudgeten, och där har Socialdemokraterna en massa reservationer där man ifrågasätter begreppet fossilfritt. Jag undrar varför. Man vill ta bort begreppet fossilfritt och i stället använda begreppet förnybart. Man riktar alltså in sig direkt på kärnkraften. Vi är också inne på det som skedde under förra mandatperioden, alltså att man röstade för en förtida nedläggning av reaktorerna i Ringhals - Ringhals 1 och Ringhals 2. Det trissade upp elpriserna något enormt, primärt i södra Sverige men även i mellersta Sverige, det vill säga elprisområdena 3 och 4.

Ord och handling hänger alltså inte ihop här. Det är det som bekymrar mig, herr talman. Det kan också påverka investeringsviljan i och investeringsklimatet för kärnkraften.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror inte att jag är ensam i Sverige om att vara lite förvirrad gällande Socialdemokraternas syn på kärnkraft som källa till energiproduktion i Sverige. Vi hör nämligen vissa saker i ord och ser andra saker i handling.

I ord hör vi ibland att kärnkraften ska läggas ned, och ibland hör vi att man kan tänka sig att ha den kvar. Jag tycker att det är lite oklart. När det gäller handling vet vi att det var Socialdemokraterna som införde den så kallade effektskatten, som riktade in sig just på kärnkraften just i syfte att göra den olönsam. Vi vet också att Socialdemokraternas riksdagsgrupp röstade för en förtida nedläggning av fullt fungerande reaktorer - Ringhals 1 och 2 - så sent som förra mandatperioden. Vi vet att elprisområde 3 och 4, det vill säga mellersta och södra Sverige, hade haft nästan hälften så stora elräkningar om Socialdemokraterna inte hade gjort som de gjorde.

Min fråga är därför ganska enkel, herr talman: Tycker Socialdemokraterna att kärnkraften har en framtid i Sverige, eller tycker de inte det?

(Applåder)

Herr talman! Åtta år av socialdemokratiskt styre lämnar en hel del i övrigt att önska - för att uttrycka sig milt. Givet de förutsättningar som gällde när nuvarande regeringsunderlaget tog över har vi när mandatperiodens första riksmöte börjar närma sig sitt slut uträttat en hel del redan. Desto mer kvarstår givetvis att göra.

Paradigmskiftet inom kriminalpolitiken har påbörjats och kommer att fortsätta. Tidöavtalet ger en tydlig vink om vart vi är på väg och vart vi ska. Vanliga hederliga människor ska kunna vistas i fred och frihet på gator och torg medan bovar och banditer ska sitta inlåsta.

Vi kommer att dubbla straffsatserna för gängkriminella och livsstilskriminella. Mängdrabatten ska avskaffas, det vill säga döms man för tre olika brott ska man inte undkomma straff för de två "relativt" sett mindre allvarliga brotten. Är man 18 år är man i lagens mening myndig; man får exempelvis rösta i riksdagsval, och det tycker jag att man ska göra. Är man myndig får man också ta konsekvenserna om man väljer att begå ett brott, det vill säga sitta i fängelse. Inom inte alltför lång tid, herr talman, kommer dessa förslag och mycket mer därtill att läggas på riksdagens bord.

Herr talman! Samtliga rättsvårdande instanser har stärkts ekonomiskt. Det gäller inte minst Kriminalvården, som kommer att hysa betydligt fler "hyresgäster" än i dag och dessutom under en betydligt längre tid än förut. 16 helt nya, stora anstalter är behovet för att möta Tidöavtalets brottsbekämpande politik. I de budgetpropositioner som Tidöpartierna har lagt på riksdagens bord, och kommer att lägga på riksdagens bord, nota bene, möjliggörs detta. Dessa byggs inte på en dag, herr talman, men det gjordes inte Rom heller. Ge oss en mandatperiod, och utvärdera oss utifrån den!

Paradigmskiftet inom migrationspolitiken har även det påbörjats och kommer att fortsätta. Det ska erkännas att det här är bitvis komplex lagstiftningsmateria, och det tar lite tid.

Men av alla de initiativ som vi arbetar med för att på riktigt driva igenom EU:s absolut mest restriktiva invandringspolitik finns exempelvis kvalificering in i välfärden, det vill säga man inte ska flytta till Sverige och redan från dag ett förvänta sig fullständig tillgång till den svenska välfärden, till bidrag och till transfereringssystem. Man gör sin plikt innan man kräver sin rätt. Här i Sverige jobbar vi; vi betalar skatt, och vi försörjer oss själva.

Herr talman! I sammanhanget behöver det också poängteras att den villfarelse som har rått i svensk politik under decennier, det vill säga att det skulle gå alldeles utmärkt att kombinera en fullständigt ansvarslös invandringspolitik med en omfattande välfärd för alla, den villfarelsen måste ni göra upp med - förr hellre än senare. Vi i Sverigedemokraterna fattade det här för över 30 år sedan. Nu har verkligheten kommit i kapp ytterligare några partier, vilket gläder mig. Nu väntar vi bara på att verkligheten ska komma i kapp även Socialdemokraterna.

Herr talman! Ytterligare en reform där partierna i regeringsunderlaget nu är överens gäller den så kallade reduktionsplikten, detta ganska extrema experiment där Sverige gick sin egen väg. Vi blandade in en massa saker i vår diesel och i vår bensin, vilket ledde till att Sverige fick högst bränslepriser i hela världen.

Om resten av Europa hade kopierat Sverige hade systemet kollapsat, för det hade helt enkelt inte funnits tillräckligt med biodrivmedel om alla hade gjort som vi har gjort. Det betyder att systemet inte är skalbart. Det hade kollapsat.

Samt en liten detalj: Det här påverkar inte utsläppen av koldioxid över huvud taget. Inte alls. Sätter man sig och kör sin bil, givet att den bilen har en förbränningsmotor i sig, från punkt A till punkt B spelar det alltså ingen som helst roll om reduktionsplikten är 0 procent eller om den är 100 procent. Man släpper ut lika mycket koldioxid ändå. Hör och häpna!

Herr talman! Vi i Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten. Vi har höjt milersättningen. Vi är överens om att kraftigt sänka reduktionsplikten. Och från min och Sverigedemokraternas sida kommer vi inför höstens budgetförhandlingar att prioritera ytterligare skattesänkningar vad gäller just drivmedel.

(Applåder)

Herr talman! Låt oss börja från början. Vilka partier röstade ja till det förslag som orsakade denna skatteklyfta som Janine Alm Ericson påtalar och som är en orättvisa? Vilka partier röstade ja, och vilka partier röstade nej? Miljöpartiet röstade ja. Sverigedemokraterna röstade nej. Låt oss börja i den änden. Vem är skyldig? Vem är boven i dramat? Det är inte Sverigedemokraterna. Vi röstade nej.

Detta är en fråga som gäller 57:orna, som drabbas av en orättvisa. Vi kan konstatera att det är en orättvisa. Jag har inga besked från regeringsunderlagets sida här i dag, utan vi kommer att ha besked till hösten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Herr talman! Jag tycker att det även behövs åtgärder i det lilla. Det behövs både stort och smått.

När det gäller välfärden gjorde vi historiskt stora tillskott i höstas - 12 miljarder kronor till kommunsektorn, till kommuner och regioner, som sipprar raka vägen ned i förskolan, skolan, gymnasiet, äldreomsorgen och sjukvården. Det var enorma tillskott.

Behöver vi göra mer till hösten? Det är lite för tidigt att säga. Vi vet inte exakt. Det kommer nya prognoser hela tiden. Men i de prognoser som nu finns tillgängliga tyder rätt mycket på att vi kommer att behöva göra mer i form av tillskott till kommunsektorn. Det tror i alla fall jag. Det kan såklart ändras, men det är vad jag tror med den information som vi har framför oss nu.

Bränsleskatterna hinner jag nästan inte gå in på. Vi har börjat sänka dem. Vi ska sänka dem mer.

Herr talman! Vi har haft detta uppe även tidigare. Jag konstaterade vid det tillfället att Centerpartiets förslag med olika typer av priser beroende på var i landet man befinner sig är orealistiskt. Det är inte genomförbart. Därför tänker jag inte heller ta det på allvar. Hade det varit ett realistiskt, genomförbart förslag hade jag tagit det på allvar. Det avser jag nu inte att göra, för det är orealistiskt.

Vill man sänka skatten, eller vill man inte sänka skatten? Det är den fråga som gäller. Sverigedemokraterna är tydliga: Vi vill sänka skatten.

Skatt på jordbruksdiesel på EU:s absoluta miniminivå under loppet av hela budgetperioden är ett ganska bra besked till bönder och livsmedelsproducenter. Dessutom kommer detta med reduktionsplikten att slå in - eller tvärtom sluta slå in, ska jag väl snarare säga - fram till nästa årsskifte. Det kommer att göra det billigare för bönderna. Det kommer att göra det billigare för livsmedelsproducenterna. Det kommer att göra det billigare för åkerinäringen - herregud vad mycket billigare det kommer att göra det för åkerinäringen!