Herr talman! Inre och yttre säkerhet hör till statens absoluta kärnuppgifter. Det gäller så att säga alltid, men det gäller såklart extra mycket i oroliga tider som dessa, med krig i hjärtat av Europa och skjutningar och explosioner i kölvattnet av den organiserade brottsligheten här hemma i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande
För Sverigedemokraternas del har det varit viktigt att vidta åtgärder för att stärka den inre och yttre säkerheten, det vill säga försvar och rättsväsen. Därför är det glädjande att Tidöpartierna nu går fram med konkreta åtgärder och resurstillskott till dessa angelägna områden.
Det blir ökade anslag till statsbudgetens utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap om 660 miljoner kronor samt ökade beställningsbemyndiganden om hela 16,7 miljarder kronor. Detta innebär att Försvarsmakten kommer att kunna lägga ytterligare ganska omfattande beställningar på materiel redan under innevarande år, vilket givetvis är oerhört viktigt då konkurrensen om försvarsmateriel är hög.
De satsningar vi nu gör för innevarande år innebär också att vi tar höjd för ett svenskt Natomedlemskap och de förberedelser som behöver göras inför det. Det möjliggör även förstärkningar inom såväl ledningsområdet som vårt stridsflyg.
Herr talman! Kriminalvården som den ser ut i dag är underdimensionerad. De i storleksordningen 8 000 platser som finns är inte tillräckliga. Detta hade varit sant alldeles oavsett, men det blir extra mycket sant eftersom polisen och andra rättsvårdande instanser i takt med att Tidöavtalet materialiseras kommer att få mer resurser och fler befogenheter för att kunna sätta fler bovar och banditer bakom lås och bom.
Det pågår i dag många olika byggprojekt runt om i landet i Kriminalvårdens regi, och myndigheten kommer att behöva rekrytera väldigt många nya kollegor under de kommande åren. Därför skjuter vi till 300 miljoner kronor för att möjliggöra denna fortsatta expansion. Även Säkerhetspolisen får ökade tillskott, inte minst för att kunna möta hotet från den våldsbejakande islamismen.
Herr talman! Parallellt med upprustningen av såväl försvar som rättsväsen behöver vi också göra vad vi kan för att underlätta för hushållen i detta läge med hög inflation och inte minst höga matpriser.
Den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget skulle egentligen ha löpt ut redan till årsskiftet, alltså för ett par månader sedan, men vi fyra samarbetspartier bestämde där och då att läget inte medgav detta utan att åtgärden skulle förlängas under en period om sex månader. Situationen är i ärlighetens namn inte särskilt mycket bättre nu. Vi föreslår därför att denna åtgärd förlängs med ytterligare sex månader, det vill säga resten av innevarande år.
Inte bara kommer vi att förlänga åtgärden, utan vi kommer att förstärka den från 25 till 40 procent eller från 1 325 kronor per månad till 2 100 kronor per månad. En bra bit över hundratusen barnfamiljer kommer att få en förstärkning av sin ekonomi med denna åtgärd. Detta är en rimlig åtgärd såtillvida att den riktar sig mot de hushåll som har det allra tuffast, det vill säga barnfamiljer med låga inkomster. I en majoritet av fallen, 62 procent, handlar det om ensamstående småbarnsmammor.
Men, herr talman, den här typen av åtgärder löser ju inte inflationen. Sådana åtgärder kan lindra effekten av inflationen, men de löser inte grundproblemet. Ska vi få ned priserna på mat eller andra varor behöver vi få ned priserna även i producentledet, det vill säga priserna på insatsvaror. Det handlar om elskatten, bränsleskatten och reduktionsplikten, för dessa tre saker driver upp priserna på el och bränsle och gör i princip alla andra varor och tjänster dyrare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande
Höstens budgetförhandlingar har ju inte börjat riktigt än, men man kan lita på att ytterligare skattesänkningar på drivmedel kommer att vara en absolut prioritet för mitt och Sverigedemokraternas vidkommande. Om vi får ned bränslepriserna genom avskaffad reduktionsplikt och sänkta bränsleskatter blir det inte bara billigare för den enskilde bilägaren utan billigare i hela producentledet. Det blir lägre kostnader för bonden och för åkerinäringen, och då kan det även bli lägre priser på mat och livsmedel i butiken. Detta är en klok ekonomisk politik i ett läge med väldigt hög inflation.
När elskatten infördes låg den på 1 öre per kilowattimme. I dag ligger den på 49 öre, om man räknar in momsen. Då är det bara att räkna baklänges, herr talman. Ett vanligt villahushåll konsumerar i storleksordningen 20 000-25 000 kilowattimmar per år. Utan denna elskatt skulle villahushållet spara i storleksordningen en tusenlapp i månaden. Det hade gjort elräkningen något mindre dramatisk för det enskilda hushållet i villa, småhus eller radhus. Även detta hade gjort det billigare också i producentledet.
Vi har tidigare sänkt, eller i praktiken helt avskaffat, skatten på så kallad jordbruksdiesel. Också denna åtgärd sänker kostnaden både i producentledet och, allt annat lika, i konsumentledet, det vill säga när människor går och handlar varor i affären.
Samtidigt som vi sänker kostnaderna i producentledet stärker vi Sveriges konkurrenskraft. Det är givetvis inte långsiktigt hållbart att svenska bönder och svenska livsmedelsproducenter ska ha en helt annan kostnadsbild än resten av EU, givet att målsättningen är att Sverige ska ha en hög grad av självförsörjning vad gäller just livsmedel. Detta är någonting som i alla fall Sverigedemokraterna ser som väldigt åtråvärt.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag påminna om något. Vi i Sverige är med all rätt oroade över hur vi ska ha råd med elräkningen eller klara hyran, men oavsett hur oroade vi är här hemma är situationen oändligt mycket mer ansträngd bara hundratalet mil härifrån. De ryska krigsbrotten mot Ukraina fortsätter. Terrorbombningarna av civila, av sjukhus, av lekparker och till och med av kyrkogårdar fortsätter. Vi i Sverige har gjort mycket i termer av direkt militärt stöd till Ukraina, men vi måste vara beredda att göra mycket mer.
(Applåder)