Patrik Björck

Fru talman! Vi är överens om, hoppas och tror jag, att det av Pensionsgruppen överenskomna förslaget läggs fram av en socialdemokratisk regering. Så är det. Det är någonting vi är överens om. Vi var också gemensamt överens om det förslaget.

Sedan kommer vi till insikt om, gemensamt, att detta inte är fullödigt och behöver justeras. Då påtalar vi socialdemokrater detta, och den tillträdande regeringen väntar i två år med att hantera frågan. Det tycker vi, vilket vi också säger i vårt särskilda yttrande, är saktfärdigt.

Det är väldigt svårt att tänka sig att man kan beskriva den situationen på något annat sätt. Jag tycker att det är ett ganska diplomatiskt och återhållsamt sätt att beskriva den långsamma hanteringen av det här ärendet.

(Applåder)

Fru talman! Crister Carlsson har en mycket mer realistisk inställning till regeringens och riksdagens arbetsformer än Kristdemokraternas Hans Eklind. Crister Carlsson och jag kan väl vara överens om att med utgångspunkt i frågan han ställde till mig nu hade det inte varit rimligt för den socialdemokratiska regeringen att på sommaren 2022 innan regeringsskiftet i september 2022 ha lagt fram en proposition, fått igenom den i ett utskott och klubbat den i kammaren. Crister Carlsson och jag är överens om att det hade varit en orimlig arbetsprocess att tränga in under några veckors tid. Där bekräftar ju Crister Carlsson, fru talman, Hans Eklinds uppenbara desinformation i hans påstående att vi borde ha kunnat genomföra detta under den korta tid som vår regering hade kännedom om det här före valet 2022. Där är vi överens, Crister Carlsson och jag.

Crister Carlsson hade en fundering om att några veckors agerande under valrörelsen inte hade räckt för att få igenom detta. Men nästan två år och två budgetar - det tycker vi socialdemokrater är senfärdigt. Detta borde naturligtvis ha kunnat läggas fram med en gång. Det borde naturligtvis ha kunnat lösas för ett år sedan. Inte på några veckor, men ett år hade väl regeringen kunnat klara av det på, fru talman.

(Applåder)

Fru talman! Jag får nästan ta för givet att det Hans Eklind ägnar sig åt här i kammaren i dag är desinformation, för jag utgår från att ledamoten är medveten om skeendet, särskilt som han har deltagit i arbetet i Pensionsgruppen.

Om Hans Eklind menar att det regeringen får reda på sommaren 2022 ska ha varit verkställt - man ska alltså ha skrivit en proposition och lagt fram ett betänkande under riksdagens sommaruppehåll - och klubbat innan valet 2022 ägnar sig Hans Eklind åt ren desinformation. Det Socialdemokraterna fick veta sommaren 2022 hade regeringen att verkställa när den fick möjlighet att lägga fram en proposition när riksdagen sammanträdde hösten 2022. Men, fru talman, Hans Eklinds regering väntade i nästan två år med att hantera denna för pensionärerna viktiga fråga.

Fru talman! Det Hans Eklind ägnar sig åt nu är ren och skär desinformation. Det kan möjligen vara på grund av okunskap om hur regeringen arbetar; hur riksdagen sammanträder; hur en proposition kommer till; hur ett betänkande kommer till eller när, var och hur man inkallar en sommarriksdag under pågående valrörelse. Jag utgår dock från att Hans Eklind är kunnig om detta, fru talman. Det finns naturligtvis en liten möjlighet att ledamoten inte känner till regeringens eller riksdagens arbetsformer, men det skulle ju vara häpnadsväckande. Därför vill jag nog ändå påstå att det kommer ren och skär desinformation från Hans Eklind i riksdagens kammare i dag.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle nog akta mig för att ta ordet desinformation i min mun om jag ingick i ett regeringsunderlag vars största parti ägnar hela sin kraft åt trollfabriker, desinformation och ohederlig politisk debatt. Det är bara ett litet tips till ledamoten.

Om vi sedan går över till själva frågan har vi socialdemokrater påpekat för regeringen under den snart tvååriga period som Hans Eklinds regering haft makten att det är dags att komma med en lagstiftning som rättar till de fel som alla är överens om har uppstått när det gäller den höjda pensionsåldern.

Vi har fått vänta; det är inte heller svårt att kontrollera. Regeringen tillträdde hösten 2022, och vi befinner oss i sommaren 2024. Det är bra att betänkandet nu kommer, att lagstiftningen kommer på plats och att 57:orna får kompensation för det de borde ha haft. Men de skulle inte ha behövt vänta i nästan två år om Hans Eklinds regering hade agerat snabbare.

(Applåder)

Fru talman! Dagens debatt handlar om förslag till kompensation till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag - skatteutskottets betänkande 23. Här finns det en enighet på det sättet att vi inte har någon reservation i ärendet. Vi har däremot ett särskilt yttrande, fru talman, som jag tänker återkomma till.

För att ge lite historik kring ärendet tänkte jag kort gå igenom bakgrunden. Den så kallade Pensionsgruppen kom i december 2017 överens om ett antal åtgärder i syfte att säkra långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner. Överenskommelsen innebar förändrade åldersgränser i pensionssystemet. Höjningen av åldersgränserna, fru talman, förenades med övergångsbestämmelser som innebär att personer födda 1957 eller tidigare fortfarande har rätt till exempelvis garantipension och bostadstillägg från 65 års ålder.

Samtidigt med ändringarna i socialförsäkringsbalken höjdes den 1 januari 2023 även åldersgränsen i inkomstskattelagen för att ta del av det så kallade förhöjda grundavdraget från 65 till 66 år. Personer som är skattskyldiga under beskattningsåret och som har haft en förvärvsinkomst har rätt till grundavdrag. Grundavdraget beräknas till ett högre belopp för personer som har uppnått en viss ålder. Det förhöjda grundavdraget syftar till att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer.

Ändringen i inkomstskattelagen gjordes för att anpassa åldersgränsen till övriga förändringar inom pensions- och trygghetssystemen. Eftersom åldersgränsen gäller åldern vid beskattningsårets ingång innebär ändringen att personer födda 1957 har rätt till förhöjt grundavdrag först 2024.

Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har alltså inneburit att personer födda 1957 hamnar i en situation där de inte omfattas av åldershöjningarna i pensionssystemet och i kringliggande trygghetssystem men omfattas av bestämmelsen om höjd åldersgräns till 66 år för det förhöjda grundavdraget.

Den skillnad som har uppstått i de olika regelsystemen i samband med höjningen av åldersgränserna i socialförsäkringssystemet och höjningen av åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget i skattelagstiftningen som beskrivits ovan kommer 2026 även att uppkomma för personer födda 1959. Det beror på att de pensionsrelaterade åldersgränserna i socialförsäkringsbalken och i kringliggande trygghetssystem från och med 2026 kommer att knytas till riktåldern för pension samtidigt som åldersgränsen i inkomstskattelagen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget detta år kommer att höjas från 66 till 67 år.

Detta är en miss i förslaget från Pensionsgruppen, och denna miss rättas nu till. Vi socialdemokrater stöder förslaget och yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet, fru talman. Som jag sa inledningsvis lämnar vi dock ett särskilt yttrande där vi menar att regeringen kunde ha reagerat snabbare.

Vi socialdemokrater påtalade problematiken när bristerna i förslaget uppdagades, och vi har under en lång tid uppmanat regeringen att agera. Nu reagerar regeringen med den här propositionen, och bättre sent än aldrig.

Vi har dock noterat att regeringens förslag till lösning inte hanterar problematiken kring att egenföretagare och företag har betalat en för hög egenavgift respektive arbetsgivaravgift för personer födda 1957.

Med detta sagt är det viktigt för oss socialdemokrater att vara tydliga med att det finns mycket kvar att göra för att få ordning på våra pensioner. Vi vill ta tillbaka kontrollen över välfärden och säkerställa att alla har en pension som det går att leva på.

Vi har tydliga mål när det gäller pensionen som både gäller nuvarande pensionärer men framför allt kommande löntagare och pensionärer. Ett mål är att den samlade pensionen för vanliga löntagare ska vara minst 70 procent av slutlönen.

Vi socialdemokrater vill bygga ut pensionstillägget för att göra det mer lönsamt att ha arbetat under arbetslivet. Det är en viktig princip i vårt pensionssystem att alla ska få minst 70 procent av slutlönen i pension. Vi socialdemokrater vill höja inbetalningarna till pensionssystemet. Vi vill att inbetalningarna ökar så att de motsvarar de 18,5 procent som var avsikten när pensionssystemet infördes. Vi vill minska de ekonomiska klyftorna och öka jämställdheten bland pensionärer.

Fru talman! Det finns naturligtvis mycket som måste göras när det gäller jämställdheten för pensionärer. Mycket ligger även utanför själva skattesystemet; det har naturligtvis att göra med hur vi hanterar föräldraförsäkringen och jämställdheten på arbetsmarknaden - hela den könsuppdelade arbetsmarknaden. Det finns mycket som ligger utanför själva skattelagstiftningen, fru talman, som är viktigt för att vi ska åstadkomma jämställdhet bland pensionärer. Det är något som vi socialdemokrater självklart vill arbeta med på alla olika områden. I just det här betänkandet, det här ärendet, diskuterar vi dock skattelagstiftningen.

Vi socialdemokrater vill också införa en gas i pensionssystemet, det vill säga att pensionen blir högre när det blir överskott i pensionssystemet, på samma sätt som den så kallade bromsen gör att pensionerna blir lägre när det riskerar att bli underskott i systemet. Pensionerna måste helt enkelt fortsätta att bli bättre, fru talman.

Alldeles för många av Sveriges pensionärer har för låg pension. Den som har varit med och byggt upp vårt land och med sitt arbete lagt grunden för vår gemensamma välfärd har rätt till trygghet under ålderdomen.

Vi socialdemokrater vill ha ett hållbart pensionssystem så att både nuvarande och kommande generationer får tillräckliga pensioner. Men vi inser också att vi lever allt längre, vilket betyder att pensionen ska räcka i fler år än tidigare. Det gör att vi behöver jobba längre, annars blir pensionen för låg. Pensionsåldern måste höjas, eftersom det vi betalar in när vi jobbar helt enkelt inte räcker till när vi behöver pension i fler år. Det är detta som är bakgrunden till överenskommelsen inom Pensionsgruppen, fru talman.

Det är många frågor som sammanfaller i ett sådant här ärende. En viktig fråga som vi socialdemokrater driver hårt är naturligtvis att om alla ska orka jobba längre måste också arbetsmiljön förbättras. Vi måste ha en politik för arbetsmarknad och arbetsmiljö. Det måste finnas ett skydd för den som av olika skäl inte kan jobba ända fram till pensionen. Ett av dessa skydd är den så kallade trygghetspensionen som vi införde i regeringsställning.

Det är viktigt att komma ihåg att detta är en mångfasetterad fråga som måste hanteras på flera olika sätt på flera olika områden. Det är en politik som vi socialdemokrater har god kontroll över och hela tiden ser, och vi kämpar tillsammans med till exempel de fackliga organisationerna för att hantera de här frågorna på bred front.

Jag vill också påminna om att vi socialdemokrater under vår senaste regeringsperiod gjorde mycket för att förbättra för pensionärerna. Vi höjde garantipensionen och bostadstillägget för både ensamstående och sammanboende. Vi förbättrade premiepensionen och införde ett pensionstillägg på upp till 600 kronor i månaden för den som har jobbat ett helt yrkesliv men ändå har låg pension. Jag var också inne på att vi införde trygghetspensionen som innebär att den som är över 60 år, som har slitit ut sig i jobbet och inte klarar att arbeta fram till pensionsåldern enklare kan få sjukersättning.

Vi socialdemokrater vill förbättra pensionssystemen och kommer inte att ge oss förrän allt detta blir verklighet, alltså det jag inledde med att säga om att man ska ha minst 70 procent av sin slutlön och att inbetalningarna till systemet ska höjas. En bra pension är en del av den socialdemokratiska grundidén om ett tryggt och solidariskt samhälle. Det är en idé som vi aldrig kommer att ge upp.

(Applåder)

Fru talman! Fredrik Ahlstedt och jag är nog överens om att vi står för helt olika samhällssyn och att vi har olika idéer om hur samhället ska organiseras. Det ska vara så; det är rimligt att en moderat har en syn och att jag som socialdemokrat har en annan. Jag ville bara uppmärksamma dem som lyssnar på detta på att sänkta skatter är det första Moderaterna tänker på när det finns ett reformutrymme.

Jag misstror inte ledamoten Ahlstedt eller Moderaterna på så sätt att jag tror att de kommer att lägga ned den svenska sjukvården eller det svenska försvaret, men detta är inte det första de kommer att tänka på när det finns ett reformutrymme. Det är ändå viktigt att smaka på den skillnaden, tycker jag. Det är heller inget konstigt, fru talman. Det ska finnas skillnader i politiken så att folk har någonting att välja mellan. Vill man ha sjukvård röstar man på oss. Vill man ha lägre flygskatt röstar man på Fredrik Ahlstedts parti.

Vi kan vara helt överens om att det är viktigt att medborgarna får bestämma över sina resurser. Det finns dock många sätt för medborgarna att förlora makten över sina resurser. Om man till exempel bor i ett land som har mycket högre inflation än alla andra länder i närområdet med liknande ekonomi och förutsättningar, eller om man bor i ett land där matprisökningarna är mycket större än i länder i närområdet med liknande förutsättningar, får man inte bestämma över sina resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

De som är ansvariga för att Sverige går sämre än andra länder är ju de som styr landet. Nu råkar det vara så att det är Fredrik Ahlstedts parti som leder regeringen. De gör det visserligen under Sverigedemokraternas bila, men det är ändå Fredrik Ahlstedts parti som innehar statsministerposten och finansministerposten. Där får inte medborgarna bestämma över sina resurser.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte bara för säkerhets skull, så att de som lyssnar får en korrekt uppfattning om vad det är vi gör i kammaren nu när vi debatterar SkU13 Punktskatt och tull, påminna om att jag inledde mitt anförande med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Jag och ledamoten Ahlstedt är alltså överens i den här frågan, fru talman.

Det finns inget förslag från oss om att införa en sockerskatt, vill jag säga eftersom ledamoten tog upp det. Det är ändå viktigt att vi håller oss till det som faktiskt ligger på bordet. Sedan kan man ju fundera över om det hade varit en bra skatt att införa eller inte, och det kan vi väl göra i samband med den stora skattereform som vi förhoppningsvis ska sätta oss ned och diskutera så småningom - vad vet jag. Men det finns inget sådant förslag från oss socialdemokrater här i dag.

I det förra replikskiftet diskuterades skatter och att plocka bort intäkter när man är i en svår ekonomisk situation. Det får konsekvenser för vilka utgifter man kan dra på sig.

Fru talman! Som jag förstod ledamoten Ahlstedt ska ett reformutrymme - så fort ett sådant finns - användas för skattesänkningar. Det kan gälla flygskatten eller kemikalieskatten. Det finns säkert även många andra skatter som ledamoten Ahlstedt kan tänka sig att sänka. Detta är viktig information för väljarna. Det är inte sjukvården, försvaret, polisen eller tullen som i första hand hägrar när Fredrik Ahlstedt får ett reformutrymme, utan allt reformutrymme ska användas till att minska intäkterna, det vill säga till att sänka skatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

Fru talman! Det var viktigt att de som lyssnar på denna debatt nu fick höra att det inte är så viktigt att ösa pengar över Tullverket. I sitt anförande i talarstolen sa ledamoten från Sverigedemokraterna att tullen behöver mer resurser. Det är två uttalanden som står lite grann emot varandra, kan jag tycka.

Under den socialdemokratiska regeringstiden satsade man pengar på och byggde upp tullen. I den senaste budgeten, som lades fram och som debatterades här i kammaren, hade vi dessutom 100 miljoner kronor mer. Detta är fakta.

Det är självklart att tullen, om de hade haft tillgång till dessa pengar, hade kunnat rivstarta med att genomföra och planera alla de nya uppgifter som vi förhoppningsvis kommer att klubba igenom här i kammaren. Om tullen hade haft tillgång till dessa resurser hade de haft möjlighet att till exempel, om de nu får nya befogenheter, ny beväpning och annat, se till att dessa frågor börjar hanteras.

Att tullen på något sätt inte skulle kunna använda medel när de vet att de står inför utökat uppdrag är en märklig beskrivning. Jag tror inte att tulltjänstemännen skulle känna igen det om man beskrev det på det sättet.

Huruvida sjukvårdsfinansiering hör hit eller inte kan man alltid fundera över. I det tidigare replikskiftet med den moderata ledamoten var vi ganska överens om att skatten också har en intäktsfunktion. Om man drar ned på intäkterna är det klart att man måste spara på något. I denna budget var det sjukvården.

Det som vi kan se fram emot att Sverigedemokraterna kommer att spara på i nästa budget är sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Då kommer man väl att sänka skatten för någon höginkomsttagare, och så kommer man att lämpa över kostnaden på arbetslösa eller sjuka, till exempel de byggnadsarbetare som nu drabbas av byggnadskrisen.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill ställa två frågor till ledamoten från Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

Mer resurser till tullen var ett uttalande från ledamoten. I höstas var det votering, och man kunde rösta på olika förslag. Man kunde rösta på Sverigedemokraternas förslag eller på Socialdemokraternas förslag. Socialdemokraterna hade 100 miljoner kronor mer till tullen än vad Sverigedemokraterna hade. Då undrar jag: Hur ska man tolka detta?

Det verkar inte som att Sverigedemokraterna var så väldigt angelägna om att på riktigt ge tullen mer resurser, för då borde Sverigedemokraterna ha stött vårt förslag. Nu stödde man sitt eget förslag. Detta är inte helt ovanligt - det kan man i och för sig göra. Det var dock ett sämre förslag, så tullen fick inte mer resurser. Det är viktigt att folk hör och förstår detta.

Sedan har vi plastpåseskatten, som man naturligtvis kan fundera över lite grann. Sverigedemokraterna gör ändå ett val: De sänker skatter och struntar i sjukvården. Jag undrar, fru talman, hur Sverigedemokraternas ledamot tänker när han är ute i landet och träffar väljare och ska förklara att sänkta skatter, vare sig det handlar om plastpåsar eller något annat, är viktigare än att få sin höftledsoperation i tid eller få behandling när barnet blir sjukt.

Sjukvården fungerar inte riktigt så som man som svensk medborgare är van vid och som man faktiskt, tycker jag, skulle kunna begära. Det var viktigare för Sverigedemokraterna att sänka skatter - plastpåseskatten och andra skatter - än att sjukvården fungerar. Kan man få en kommentar om detta?

Fru talman! Socialdemokraterna har under en längre tid framställt behovet av en genomgripande skattereform. Socialdemokraterna är helt övertygade om att det, för att vi ska kunna klara av att göra en sådan, är viktigt att vi har en bred uppgörelse i Sveriges riksdag så att vi får ett skattesystem som håller över tid, där man inte petar in en plastpåseskatt ena dagen och petar ut den andra dagen, för att ta ett känt exempel.

Vi behöver en genomgång av alla punktskatter, kapitalskatter och inkomstskatter, av hur vi över huvud taget ska hantera förhållandet mellan inkomstskatt och kapitalskatt, hur vi omfördelar på ett sätt så att det blir ett rättvist skattesystem och framför allt hur vi får ett skattesystem som på lång sikt betalar alla de åtaganden som vi har gemensamt.

Det är nog svaret på ledamotens fråga, fru talman: en ordentlig genomgripande skattereform som ser över alla delar av skattesystemet och som rättar till eventuella felaktigheter och rättar till sådant som eventuellt inte styr åt rätt håll men som ändå ser till att intäkterna bevaras.

Det är klart att det kan finnas olika politiska uppfattningar om skattesystemen, men det är otroligt viktigt att man inte slarvar bort intäktssidan. Vi har alla i den här kammaren, tror jag, en förståelse för att vi står inför enormt stora utmaningar. Vi har en infrastruktur som har ett stort underhållsbehov, vi har som sagt försvarsutgifter och vi har sjukvårdskris. Vi måste alltså vara rädda om intäkterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

Vi är absolut beredda att se över skattesystemet och göra en genomgripande skattereform som återför ett skattesystem som i dag är lappat och lagat till att vara mer enhetligt och mer generellt. Det är vår absoluta ambition.

(Applåder)

Fru talman! När det gäller flygskatten tror vi att den ska vara som den är nu. Vi har inga förslag på att avveckla den. Däremot tror vi att det är viktigt att fundera på om man i EU-systemet kan se över om man kan hitta andra sätt att hantera beskattningen på flyget. Vi har i dag inga förslag om att avveckla flygskatten, men som sagt skulle man eventuellt via Europapolitiken kunna hitta bättre sätt att hantera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

Kemikalieskatten har vi inte heller några förslag på att avveckla - som ett direkt svar på frågan.

När det gäller de här olika skatterna, som i någon mening bryter mot principen om att det ska vara enhetligt och enkelt, finns det naturligtvis hela tiden också andra motiv till att man beskattar. Då får man naturligtvis också hela tiden utvärdera och se över om de motiven fullt ut nås.

Sedan har vi också problemet att vi i dag står inför en situation där vi behöver intäkter - det är väl bara att vara ärlig med det. Vi har enormt stora utgifter framför oss för att laga i välfärdssystemet, och det kommer även att vara kostnader när det gäller försvaret framöver. Vi behöver alltså se över och vara försiktiga när vi avsäger oss intäkter. Vi har inte riktigt en situation i dag där vi kan vara ansvarslösa när det gäller intäkterna. Det är snarare så att behoven framöver, både i välfärd och försvar, till exempel, kommer att vara väldigt stora.

Fru talman! Vi debatterar nu skatteutskottets betänkande nummer 13 Punktskatt och tull. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Vi har inga reservationer. Jag tänkte ändå ägna några ord åt hur vi ser på det här med skatt och tull. Det finns anledning att fundera över det av olika skäl. Den tid som vi i dag lever i är historiskt osäker. Vi har en ekonomisk kris. Vi har en kostnadskris för hushållen och välfärden. Vi har sysselsättningskris och sjukvårdskris. Bostadsbyggandet tvärbromsar, arbetslösheten ökar och tillväxten är negativ. Sverige och svenska folket blir fattigare. Jag ska återkomma till det uttrycket senare, fru talman.

En politik för full sysselsättning har under efterkrigstiden varit ett instrument för att åstadkomma ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Denna politik har tillsammans med uppbyggnaden av den generella välfärden varit en av grundpelarna i den svenska folkhemsmodellen och är det alltjämt. Det är också en politik som har mycket starkt stöd i stora delar av befolkningen, men tyvärr inte i regeringen, för regeringen är i dag handlingsförlamad. Dess vårbudget för 2024 kommer inte att vare sig stoppa sjukvårdens nedskärningar eller öka bostadsbyggandet. Den kommer inte att hjälpa svenska barnfamiljer ur kostnadskrisen eller få stopp på våldet på gatorna.

Den ekonomiska politik som vi socialdemokrater hade genomfört om vi hade lett regeringen hade gått ut på att uppnå full sysselsättning för att finansiera vår gemensamma välfärd och viktiga samhällsinvesteringar och satsa på skolan, sjukvården, äldreomsorgen och rättsväsendet. Det är här skattepolitiken kommer in, fru talman. Det är därför vi betalar skatt.

Om vi ska ha ett legitimt och rättvist skattesystem är det viktigt att skattereglerna är generella, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Utöver detta ska skattesystemet bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. Ska vi uppnå det här är det viktigt med tydliga regler som bidrar till förståelse och legitimitet för skattesystemet och minskar utrymmet och riskerna för fel och fusk. Detta är någonting som vi måste slå vakt om.

Man kan dock tänka sig att vi gör avsteg från principen om generella skatteregler, och det gör vi. Det har vi i vissa fall motiverat med explicita krav på styrning eller samhällsekonomiska effektivitetsskäl. Genom skatter kan vi främja en stark välfärdsstat och bättre folkhälsa samt styra mot minskad miljöpåverkan. Men när vi pratar om den här typen av skatter är det också viktigt att komma ihåg att ett alltför stort fokus på optimering och styrning genom skattesystemet riskerar att göra skattesystemet komplicerat och på sikt urholka välfärdens finansiering. Det finns därför starka skäl för enhetlighet i skattesystemet. Detta är vår grundläggande syn på skatter och vår syn på hur punktskatter kan användas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

När det gäller tullen och möjligheterna att stoppa gränsöverskridande brottslighet och införsel av vapen, narkotika och pengar i Sverige har Tullverket en helt avgörande verksamhet för att vi ska kunna genomföra kampen mot brottsligheten. Man ska också stoppa utförsel av stöldgods, knäcka den organiserade brottsligheten och öka tryggheten i vårt land. Ska man klara av de här olika uppdragen behöver resurserna till Tullverket öka. Tullens befogenheter ska ses över och uppdateras för att man på det mest ändamålsenliga sättet ska kunna bekämpa kriminalitet.

Fru talman! När det gäller dessa konstateranden är det bekymmersamt att regeringen i sin budget inte anslår medel för att tullen ska kunna klara av det här. Vi socialdemokrater lade i vårt budgetförslag, som tyvärr förlorade här i kammaren i höstas, 100 miljoner extra utöver regeringens satsningar på Tullverket för att myndigheten skulle få större möjligheter att genomföra dessa viktiga samhällsuppdrag.

Nu kommer i alla fall den proposition som äntligen ska ge tullen möjligheter att genomföra alla de uppdrag som vi politiskt egentligen är överens om förhoppningsvis att gå igenom i riksdagen. Men det här är förslag som i princip låg färdiga på regeringens bord när finansministern och övriga regeringen trädde in i Regeringskansliet. Den utredning som i huvudsak ligger till grund för förslagen var klar i september 2022.

Vi socialdemokrater har flera gånger i kammaren och via motioner påpekat att det är dags att regeringen gör någonting och att man verkställer förslagen, så att tullen får de här befogenheterna och kan utföra sitt uppdrag effektivare. Men regeringen har sölat och sölat. Vi har ställt krav. Vi har haft interpellationsdebatter. Regeringen har sölat. Det har varit ord, men det har inte varit någon verkstad.

Ett av argumenten som regeringen anfört för att inte genomföra de redan utredda förslagen har varit att man tyvärr hade ordförandeskapet i EU under en del av tiden. Men att man ska ha ett sådant ordförandeskap är som alla känner till någonting som man vet i många år i förväg. Naturligtvis bemannar man Regeringskansliet för att klara av detta utöver den ordinarie verksamheten.

Exakt varför regeringen har sölat så här mycket får vi aldrig riktigt reda på. Jag har ställt den frågan till finansministern flera gånger. Men det kan i alla fall inte vara så att man har något brinnande intresse för att förstärka tullen.

Det utlovades att propositionen skulle komma i mars - den 19 mars, tror jag att det var - och kunna behandlas under våren. Den 19 mars kom och gick, men ingen proposition lades fram. Nu har propositionen äntligen nått riksdagen, och vi ska förhoppningsvis kunna behandla den så att den kan träda i kraft hösten 2024.

Då är det viktigt att komma ihåg att förslaget i den utredning som överlämnades till regeringen var att detta skulle träda i kraft den 1 juli 2023. Under nästan ett och ett halvt år kommer alltså regeringens sölande att ha undanhållit tullen dessa möjligheter att förstärka sin verksamhet. Det här är naturligtvis ett stort problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

När vi så småningom förhoppningsvis får igenom de här lagförslagen och de så småningom ett och ett halvt år för sent kan börja verka är det gott och väl. Då kan vi förhoppningsvis se resultat av de förstärkta befogenheterna. Men, fru talman, då kommer nästa problem. Då vill det också till att regeringen anslår medel för tullen, så att tullen får resurser och styrka att genomföra de nya uppdragen. Det är någonting som vi kommer att bevaka. Vi kommer att jaga regeringen, så att man finansierar de nya befogenheterna och de nya verktygen.

När jag tog del av vårpropositionen, som regeringen lade fram häromdagen, kunde jag inte undgå att titta i regeringens presentation av sin vårändringsbudget. Det är faktiskt nästan lite gulligt, om man får använda ett sådant uttryck i riksdagens talarstol, fru talman, att man på sista sidan skriver: "Sverige ska bli rikare och tryggare." Det är bara att stryka under och hålla med som socialdemokrat.

Det är klart att Sverige ska bli rikare och tryggare, men det innebär ju också att finansministern och regeringen erkänner att Sverige har varit fattigare och farligare. Det är ju det som vi socialdemokrater gång på gång har påpekat här i olika debatter - att Sverige under den moderatledda regeringens tid har blivit fattigare och farligare.

Om vi socialdemokrater får möjlighet att driva igenom våra förslag här i riksdagen, till exempel tullbefogenhetsutredningen, kommer Sverige kanske att bli lite mindre fattigt och lite mindre farligt. Men det återstår att se.

(Applåder)

Fru talman! Ja, var svaret från finansministern på frågan om regeringen tänker tillföra mer resurser. Då är min fråga till henne: Hur ställer sig det svaret i förhållande till Tullverkets budgetäskande på närmare en halv miljard för att kunna utföra det som jag och finansministern är överens om? Det skulle vara intressant att få ett besked om detta.

Fru talman! När det gäller fråga tre om propositionen ger finansministern inget svar på om eller när det kommer en sådan. Hon säger att Patrik Björck får vänta och se. Jag är van, fru talman, att vänta. Men jag har fortfarande inte fått se någonting. Jag hoppas därför att jag får se någonting så småningom, för väntar gör jag, och det har jag gjort länge.

När det gäller finansministerns svar på fråga två, som jag tolkade som att hon inte jobbar så, var det just detta hon sa. Vi kan gå tillbaka till protokollet och kontrollera, men det var det svar jag fick. Finansministern säger nu att jag har missförstått henne. Det är bra om jag har missförstått finansministern, för jag skulle ha varit uppriktigt förskräckt om man inte analyserade sin politik.

Finansministern säger alltså att hon gör analyser, och det är bra. Då är frågan återigen: Hur tänker regeringen när man ser det hårda arbetet, som bara blir tuffare, vid gränserna och de nya kraven och jämför med de budgetäskanden som jag var inne på? Vilken analys är det man gör? Finansministern gör analyser, och hon säger att jag ska vänta och se och att det kommer att tillföras resurser. Men det är ju inget svar!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När kommer lagen att träda i kraft? När finns det en möjlighet för Tullverkets ledning att göra någonting? När blir det något mer än bara ord? För när det gäller orden - att tullen är viktig och en viktig del av arbetet mot kriminaliteten - är jag och finansministern överens. Det är verkstad som krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Då blev de två frågorna utökade med en till. Vi kan konstatera att jag har fått ett svar på fråga två. Frågan var: Om tullen inte tillförs mer resurser - är ministern då beredd att ta initiativ till en analys av vilka effekter det skulle få för tullens verksamhet? Svaret var: Vi jobbar inte så.

Jag har fått svar på frågan. Regeringen jobbar alltså inte med att analysera vilka effekter en finansiering eller en icke-finansiering av en viktig verksamhet skulle få. Det tycker jag är lite oroväckande. Jag tycker att det vore rimligt att en regering som har ett helt departements resurser till sitt förfogande analyserade effekterna av den politik man för.

Vi kan ha olika uppfattningar om hur mycket resurser man ska satsa, om det ska göras skattesänkningar för dem med högst inkomster eller om man ska knäcka gängen och bekämpa den kriminella ekonomin och stärka tullen. Men det är lite märkligt att jag som svar på frågan om huruvida finansministern kommer att göra en analys av vilket vägval hon gör i en viktig fråga får höra: Vi jobbar inte så. Jag är lite förvånad. Jag är glad för att jag fick ett svar, men jag är lite förvånad över svaret.

Fru talman! På fråga ett, om regeringen tänker tillföra tullen mer resurser, svarar finansministern lite svävande: Det gör vi. Fakta i målet är att inför den budget vi arbetar med i år och beslutade om förra året hade vi socialdemokrater i vårt förslag 100 miljoner mer till förstärkningar av tullens arbete, eftersom vi visste att det fanns ett så starkt behov.

När tullen nu lämnar sitt budgetäskande och tar med det som man bedömer vara effekterna av det nya arbete och de nya pålagor man får gör man bedömningen att man behöver tillföras närmare en halv miljard i extraresurser. Tullen behöver detta för att klara av att utföra det arbete man gör i dag och ta hela det ansvar som man har i dag.

Men det utökade arbetet - som jag och finansministern i grund och botten är överens om - kommer också att kräva pengar. Då är det naturligtvis jätteviktigt att en myndighet får signaler och besked om att den ska kunna börja arbeta med detta och starta arbetet här och nu. Det handlar om att planera, för det tar tid med ett nytt arbetssätt. Det tar tid när fler ska vara beväpnade, och det innebär kostnader för utbildning. Man måste utbilda personal, och man måste anställa mer personal. Allt detta kräver planeringstid.

Nu har vi en proposition som vi har fått vänta på i ett och ett halvt år. Den var aviserad till den 19 mars men har blivit uppskjuten, och vi har ännu inte fått svar på när den kommer. Då skjuter man också ikraftträdandet framför sig, och man skjuter hela frågan om huruvida man kan finansiera detta framför sig. På det sättet ger man inte tullens ledning någon som helst möjlighet att på ett snabbt och effektivt sätt planera för och utföra detta viktiga arbete.

Så nja, en halv miljard i budgetäskande är tullens egen analys av vad som behövs för att man ska klara av de nya åtagandena. Jag ställer återigen fråga tre: Kommer det någon proposition över huvud taget?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det har blivit några diskussioner mellan mig och finansministern den här våren. Den första hade vi den 31 januari, tror jag det var. Då ställde jag frågan varför det har tagit så lång tid för finansministern att få fram förslag för att stärka Tullverket i dess viktiga arbete. Då utgick jag från den proposition som var aviserad den 19 mars.

På den frågan fick jag egentligen inget svar. Finansministern hänvisade visserligen till att regeringen under 2023 hade haft mycket arbete med EU-ordförandeskapet. Det var ett svar som jag tyckte kanske var lite långsökt. Det ingår normalt sett i regeringens arbete. Att klara av ett ordförandeskap samtidigt med det ordinarie arbetet är en planering som pågår under flera år.

Det var en frågestund här i riksdagen i mitten av förra månaden. Då frågade jag finansministern: Kan finansministern lova här och nu att propositionen om tullen verkligen kommer den 19 mars? Om den kommer, kan finansministern då lova att det finns en finansiering?

Inte heller på de frågorna fick jag egentligen några svar. Finansministern diskuterade inte den aviserade propositionen och tog över huvud taget inte upp finansieringen. Det andra försöket från min sida att få svar på de viktiga frågorna lyckades inte.

Fru talman! När den här interpellationen skrevs visste jag inte att det inte skulle komma en proposition den 19 mars. Den interpellation vi diskuterar här i dag skrev jag i början av februari, alltså en och en halv månad innan den aviserade propositionen skulle läggas fram.

Det senaste svarstillfället var då den 5 mars, det vill säga en månad tidigare än då svaret verkligen kommer. Det är inte bara propositionen som är försenad, utan svaren på viktiga frågor är försenade. Det är viktigt att hålla det i minnet.

Jag ställde då frågorna: Tänker regeringen tillföra tullen mer resurser? Om tullen inte tillförs mer resurser, är ministern då beredd att ta initiativ till en analys av vilka effekter det skulle få för tullens verksamhet?

Fru talman! Jag kan tyvärr återigen konstatera att jag inte får några svar på de frågorna. Det är ingen proposition som kommer. Vi vet ingenting om när den kommer. Vi hade i debatten uppe frågan: Om det kommer en proposition, när ska den i så fall vinna laga kraft? Nu är det så försenat att vi inte vet någonting om när möjligheten kommer för tullen kommer att arbeta med de nya befogenheter som eventuellt kommer i den eventuellt kommande propositionen.

Jag var oroad någon gång i slutet av förra året över att det inte hände någonting trots att regeringen hade ett färdigutrett förslag. I princip när finansministern tillträdde sin post och kom in på Finansdepartementet fanns det en utredning som man med en gång hade kunnat börja arbeta med i september 2022. Nu är vi framme i april 2024.

Utöver de frågor som jag ställt i interpellationen vill jag lägga till frågan: Kommer det över huvud taget en proposition från regeringen i dessa viktiga frågor? Finansministern och jag är överens om att det är viktiga frågor, så jag ska inte dra alla de argumenten igen. Där delar vi i princip analysen om hur viktigt det är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommer det att komma en proposition? Kommer den att finansieras? Om den inte kommer att finansieras, kommer man då att analysera vilka effekter det skulle få för tullens verksamhet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är verkligen ord och åter ord men inga svar på frågor. Frågan är om de förslag till a-kassa som regeringen lägger fram gör akassan fetare eller magrare. Blir den bättre eller sämre? Regeringens uppfattning är att en sämre a-kassa är bra arbetsmarknadspolitik; det har Johan Pehrson tydligt gett uttryck för. Det är viktigt att komma ihåg.

Johan Pehrson diskuterar utredningen, men min interpellation handlar inte om den. Det finns många förslag i utredningen som är jättebra och som jag absolut skulle ställa mig bakom. Men jag diskuterar om regeringens arbetsmarknadspolitik bygger på en stark eller svag a-kassa. Johan Pehrson har gång på gång gett uttryck för att regeringens politik ska bygga på en svagare a-kassa. Det är incitamenten som ska få folk att söka jobb, säger Johan Pehrson.

Johan Pehrsons resonemang är totalt ologiskt och håller inte ihop. Nu har Johan Pehrson en sista möjlighet att svara på om det är riktigt att uppfatta Johan Pehrsons politik så att om folk får sämre ersättning vid arbetslöshet minskar arbetslösheten. Johan Pehrson hävdar helt ologiskt att detta skulle vara välbeforskat. Det är inte sant; det är definitivt inte välbeforskat. Forskning pekar snarare på att det ger svagt positiva resultat med en stark kassa och definitivt inte sämre arbetsmarknadspolitiska resultat. Detta är dock inte det märkliga utan att Johan Pehrson säger emot sig själv. Om det är välbeforskat att borgerlig arbetsmarknadspolitik och dålig a-kassa sänker arbetslösheten, är det då den politiken som Sverigedemokraterna och Johan Pehrson kommer att driva?

Fru talman! För den som lyssnar ska jag förklara att jag skrev interpellationen innan Johan Pehrson hade sin presskonferens där han presenterade den här lagrådsremissen, men jag kan inte påstå att interpellationen blir mindre aktuell och viktig för det.

Det jag frågar Johan Pehrson om är synen på arbetslöshetsförsäkringens roll på arbetsmarknaden. Johan Pehrson har ju väldigt starkt gett uttryck för att det finns för få lokförare för att det är för fett att vara arbetslös. Denna uppfattning, som speglar en klassisk borgerlig politik och som speglar regeringens och Sverigedemokraternas politik, gav Johan Pehrson väldigt starkt uttryck för. Därför frågar jag Johan Pehrson om vi kan vara överens: Gör de förslag som läggs fram i lagrådsremissen - som vi hoppas inte ska godtas av den här kammaren - det mindre fett eller mer fett att vara arbetslös?

Fru talman! Jag har tolkat förslaget från Johan Pehrson som att han går vidare på sin linje att göra det mindre fett att vara arbetslös för att därigenom lösa de arbetsmarknadspolitiska utmaningarna. Här är jag och Johan Pehrson inte överens.

Det är lite spännande att Johan Pehrson plötsligt börjar tala om utbildningsplatser. Det nämndes inte ett ord om detta när Johan Pehrson gjorde det här uttalandet. Det är oerhört viktigt att komma ihåg.

Fru talman! Då kommer en följdfråga. Johan Pehrson gav uttryck för sin borgerliga uppfattning att arbetslöshetens storlek är kopplad till arbetslöshetsförsäkringens utformning såtillvida att om man har en stark och välfungerande a-kassa är arbetslösheten hög, och om man försämrar a-kassan sjunker arbetslösheten. Detta är logiken i Johan Pehrsons argument. Då blir min fråga till Johan Pehrson: Nu när regeringens politik har gjort att vårdanställda, byggnadsarbetare och träindustriarbetare blir arbetslösa, betyder det då att också detta beror på den alldeles för feta arbetslöshetsförsäkringen? Vi har nämligen i dag samma arbetslöshetsförsäkring som när det fanns brist på lokförare.

I dag sägs det upp vårdpersonal och byggnadsarbetare, och småföretagare i byggbranschen går i konkurs och anmäler sig till småföretagarnas arbetslöshetsförsäkring. Är den också för fet? Är det därför småföretagen gör konkurs?

Hur ser Johan Pehrson på kopplingen mellan en väl fungerande a-kassa och arbetslösheten? Det är detta som är den springande punkten, och det är detta som ligger bakom den här interpellationen. När Johan Pehrson sedan på en presskonferens lägger fram förslagen i lagrådsremissen bär han ju bara syn för sägen, fru talman - han försämrar a-kassan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med Johan Pehrsons borgerliga utgångspunkt är detta naturligtvis logiskt. Men för en socialdemokrat är det helt ologiskt. En socialdemokrat vet att arbetslöshet inte är något som man väljer utan något man drabbas av. Johan Pehrson och hans kamrater i borgerligheten tror att man väljer att vara sjuk för att sjukförsäkringen är för fet. Vi socialdemokrater vet att sjukdom är något man drabbas av, och då ska man också få stöd när man blir sjuk. Det är den bärande skillnaden i politiken.

Johan Pehrson, hans regering och Sverigedemokraterna går rakt emot sjuka och arbetslösa - i det här fallet gäller det arbetslöshetsförsäkringen.

Fru talman! Johan Pehrson har gjort sig känd för ett uttalande om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkring som går ut på att det är för "fett" att vara arbetslös. Den gången Johan Pehrson gav uttryck för detta var det kopplat till bristen på lokförare. Johan Pehrson hade fått reda på att det var brist på lokförare och kopplade detta till att det var för fett att vara arbetslös. Det är, även för den som inte är så insatt i arbetsmarknadspolitik och orsakssamband, en väldigt märklig koppling.

Johan Pehrson fick, fru talman, berättigad kritik för detta mycket märkliga och även nedvärderande uttalande om dem som är arbetslösa. Som svar på detta skickade Johan Pehrson en länk till Arbetsförmedlingen för den som vill söka jobb. Som svar på den tweeten upplystes Johan Pehrson om att det inte är för få som söker jobb, utan det har varit upp till 1 000 sökande till ett trettiotal platser på lokförarutbildningen. Då funderar man på hur det för den som är ansvarig för arbetsmarknadspolitiken går ihop att det är för fett att vara arbetslös när över 1 000 personer sökte till 30 platser.

Här är det, fru talman, viktigt att förstå att det går en skiljelinje mellan borgerlig och socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik. Johan Pehrson, som nu för andra året är ansvarig för denna politik, har i princip inte gjort någonting för att göra det lättare för människor att utbilda sig för de arbeten som finns på arbetsmarknaden, trots att vi har en stor arbetslöshet.

När Johan Pehrson nu vaknar upp på Arbetsmarknadsdepartementet och lyckas få iväg en lagrådsremiss, som eventuellt leder till en proposition, handlar den inte om hur man ska utbilda fler eller ge fler arbetslösa chansen att söka ett jobb. I stället handlar den - måste jag ändå tolka det som och tror jag att vi kan vara överens om, Johan Pehrson - om att det ska vara mindre fett att vara arbetslös. Om lagrådsremissen utmynnar i en proposition och den, gud förbjude, klubbas här i riksdagen kommer det nämligen att bli mindre fett att vara arbetslös. Johan Pehrson skulle nu i sitt svar till mig möjligen kunna förklara hur orsakssambandet ser ut mellan sänkt arbetslöshetsförsäkring och minskad arbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det blir dessutom ett väldigt märkligt resonemang eftersom Johan Pehrson i sitt svar mycket riktigt hävdar att arbetslöshetsförsäkringen också spelar roll som automatisk stabilisator. Men om Johan Pehrson då i en lågkonjunktur förstör - sänker och försämrar - arbetslöshetsförsäkringen och gör det mindre fett att vara arbetslös förstör han ju också den automatiska stabilisator som han hänvisar till i sitt svar.

Herr ålderspresident! Vi kan säkert ha en debatt om Riksbankens ställning, penningpolitik, finanspolitik och andra viktiga frågor, men nu handlade det ju inte om det utan om att vi socialdemokrater har lagt konkreta förslag på riksdagens bord som skulle hjälpa hårt arbetande människors ekonomi här och nu, i dag.

Eftersom regeringen avfärdar våra förslag och vår finansiering av dessa förslag ställer jag en högst rimlig fråga till finansministern: Vilka andra förslag har man?

Vi kan diskutera Riksbanken, och vi kan naturligtvis diskutera det ena med det tredje. Men det är inget svar på frågan. Tyvärr för alla människor som lyssnar på denna debatt är det dimridåer, herr ålderspresident, som Niklas Wykman ägnar sig åt att sprida ut över kammaren. Jag tror inte att det innebär att Niklas Wykman så att säga stiger i popularitet. Nu bekymrar det visserligen inte Niklas Wykman huruvida han är populär eller inte. Men att vara så nonchalant när det gäller vanligt folks oro som Niklas Wykman är här i dag i sina svar är inte hederligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har en bostadskris, vi har en kostnadskris och vi har matpriser som stiger mer i Sverige än i övriga världen. Vårt förslag om en tillfällig bankskatt hade inte inneburit någon som helst överflyttning av kostnader till bankkunderna - tvärtom. Detta förslag var så utformat att det mycket precist och träffsäkert hade gett bankkunderna antingen lägre räntor eller pengar tillbaka via politiken. Om det inte var ett bra förslag, vilket annat förslag som träffar människors plånböcker i dag kan Niklas Wykman komma med?