Elin Söderberg

Herr talman! Det är jättebra att du lyfter upp acceptansfrågan, Kjell-Arne Ottosson. Jag har velat diskutera den många gånger under kvällen.

Det är helt centralt att vi får bred acceptans hos hela folket för klimatpolitiken. Det är ju uppenbart; om vi inte har acceptans hos folket har vi inte acceptans i riksdagen, och då blir det inga klimatåtgärder. Och nu är vi i ett läge där vi ökar utsläppen av växthusgaser.

Jag skulle gärna önska att fler partier presenterar klimatpolitik som gör att vi når målen och som man tror får acceptans hos befolkningen. Det jag har sett hittills är argumentet att man behöver acceptans för politiken när man tar bort klimatåtgärder och ökar utsläppen. Jag skulle hellre se att vi är fler som samarbetar för att få fram klimatåtgärder som gör att vi når målen, undviker de allvarligaste riskerna och gör stödåtgärder hela vägen. Då kan vi få bred acceptans hos befolkningen, och hela befolkningen kan känna sig trygg under hela klimatomställningen.

Det finns nämligen inte ett business as usual-scenario utan klimatrelaterade konsekvenser. Om vi inte vidtar klimatåtgärderna och om vi inte investerar i klimatomställningen står vi där med skägget i brevlådan med klimatförändringskonsekvenser. Det kostar långt mycket mer än att genomföra åtgärderna och stötta hushållen längs vägen.

Det är samma sak med koldioxidbudgeten. När det gäller de klimatmål vi har beslutat om i riksdagen och även de finanspolitiska målen om var vi ska ha balans och så vidare kommer det inte att komma några lagkonsekvenser från ovan bara för det. Det handlar om vilka mål och ramar vi i riksdagen beslutar om att vi ska förhålla oss till. Det handlar också om samarbete för att upprätthålla legitimiteten för de målen.

Miljöpartiet ser att om vi jobbar med ett koldioxidbudgetperspektiv får vi förståelse för att det är summan av utsläpp över tid som påverkar klimatet. Då kan vi få in effektiva åtgärder i närtid för att minska utsläppen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 juni.)

Herr talman! Jag tackar för väldigt bra frågor.

När det gäller koldioxidbudgeten beräknar IPCC en koldioxidbudget globalt för vilket utsläppsutrymme som finns kvar för att med en viss sannolikhet begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 respektive 2 grader över förindustriell tid. Att använda en koldioxidbudget gör att vi beaktar att det är summan av utsläpp över tid som avgör vår klimatpåverkan. Det spelar en jättestor roll om vi till exempel når nettonoll 2050 genom att minska utsläppen först lite och sedan mer och mer eller om vi gör det genom att minska utsläppen mycket i närtid och sedan hålla en låg nivå till slutmålet 2050, i och med att det är utsläppen över tid som summeras och ackumuleras i atmosfären och sedan värmer oss i hundratals år framöver.

Att anta ett koldioxidbudgetperspektiv och beräkna en koldioxidbudget för Sverige gör att vi har ett bättre verktyg som kan leda oss mot att nå Parisavtalet. I stället för att utgå från målår 2030 eller 2050 får vi förhålla oss till vilket utsläppsutrymme som finns kvar i en rättvis fördelning globalt för oss att hålla oss inom. Det gör också att vi bättre kan utveckla klimatpolitik och åtgärder för att få in insatser som minskar utsläppen i närtid. Det är det som budgetperspektivet riktar in sig på.

När det sedan gäller reduktionsplikten ser vi i Miljöpartiet jätteallvarligt på den situation som hushållen nu har med höga räntor, höga energipriser, höga drivmedelspriser, höga livsmedelspriser och inflation. Det vi vill säkerställa är att staten och samhället fångar upp de människor som har det tuffast ekonomiskt. Vi vill se en god fördelningspolitik och samtidigt hålla i klimatpolitiken.

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att jag givetvis står bakom Miljöpartiets samtliga motioner om klimat men att jag för tids vinning yrkar bifall enbart till reservation 17 om en nationell koldioxidbudget, reservation 26 om mål och åtgärder för att minska de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för att klara Parisavtalet, reservation 30 om att strategiskt arbeta med naturbaserade lösningar för att öka kolinbindningen i skog och mark samt reservation 42 om att behålla och utveckla reduktionsplikten.

Herr talman! Vi befinner oss i dag i ett läge där vi under det senaste året har fått läsa IPCC:s senaste syntesrapport om klimatförändringarna samtidigt som Sverige har gått från att vara ett land som visar på möjligheterna i klimatomställningen till att ha en regering som aktivt ökar utsläppen av växthusgaser. Medan våra grannländer går framåt och ökar sina ambitioner väljer Sveriges regering att gå fram med politik som ökar utsläppen av växthusgaser. Sverige har gått från att vara en del av lösningen till att vara en del av problemet.

Budskapet i IPCC:s senaste rapport är solklart: Utsläppen måste minska snabbt, nu i närtid, om vi ska undvika de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringarna.

I IPCC:s syntesrapport, som kom i våras, står det bland annat att ländernas samlade klimatmål i dag leder till en global uppvärmning med 2,8 grader över förindustriell tid till år 2100. De policyer som är implementerade i världens alla länder, alltså de klimatåtgärder som var genomförda år 2020, leder till en global uppvärmning på 3,2 grader över förindustriell tid till år 2100. Man noterar också att de finansiella flödena är otillräckliga för att nå klimatmålen inom alla sektorer och alla regioner.

IPCC framhåller också att klimatpolitik gör skillnad, att de policyer och ekonomiska styrmedel som har införts gör nytta och att policyer i flera länder har ökat energieffektiviteten, minskat avskogningstakten och accelererat införandet av ny teknik, vilket har lett till att vi har undvikit växthusgasutsläpp och i vissa fall också minskat växthusgasutsläppen.

Vi ser också att på kort sikt förväntas varje region i världen möta ytterligare ökningar av klimatrisker som drabbar både människor och ekosystem: ökning av värmerelaterad mänsklig dödlighet och sjuklighet, ökning av livsmedelsburna, vattenburna och vektorburna sjukdomar, mentala hälsoutmaningar, översvämningar i kustnära och låglänta städer och regioner, förlust av biologisk mångfald på land, i hav och i sjöar, minskning av livsmedelsproduktion i vissa regioner.

Varje ytterligare steg av den globala uppvärmningen orsakar mer extremer. Den globala vattencykeln intensifieras så att blött väder blir blötare och torrt väder blir mycket torrare. Områden med is och snö minskar, och havsnivån stiger. Vi får en ökad havsförsurning, som bland annat drabbar korallreven, och en ökad syrebrist i haven, som till exempel kan leda till bottendöd och syrebrist som drabbar stora fiskar.

När jag läste IPCC:s senaste syntesrapport var det en bild som jag särskilt fastnade för. Jag vet inte om den kommer att synas i kameran, men jag ställer den här i och med att jag kommer att prata om den. De nedersta kartbilderna visar dagar per år då luftfuktighet och temperatur kommer att utgöra en fara för människors liv. Den första kartan längst till vänster visar världen i ett tillstånd med mellan 1,7 och 2,3 grader Celsius i global medeltemperaturhöjning. Det är alltså i ett läge där vi i stora delar befinner oss inom Parisavtalet.

Det är mot den här bakgrunden som Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna aktivt väljer att öka utsläppen av växthusgaser i Sverige.

Sedan IPCC:s rapport släpptes har också Världsmeteorologiska organisationen gått ut med en bedömning av temperaturerna de närmaste åren i ett läge där vi har El Niño. Det man ser är att vi kommer att överskrida 1,5 grader med ganska hög sannolikhet redan de närmaste åren. Då får vi förhoppningsvis ta oss under det igen. Men det visar på det enorma arbete vi har att göra för att undvika helt oacceptabla konsekvenser av klimatförändringarna.

Kartbilderna visar effekterna och konsekvenserna för djur, växtliv och människors liv och hälsa, men konsekvenserna leder också till indirekta effekter, att människor behöver förflytta sig och att vi behöver utveckla samhället. Det kan leda till civil oro och nya konflikter.

Herr talman! Klimatförändringen innebär därmed både direkta och indirekta risker för oss här i Sverige. De direkta riskerna är bland annat skyfall med ökade översvämningar, som kan leda till ras och skred, torka med skadade skördar och försämrade grundvattennivåer och värmebölja som påverkar människors hälsa här i Sverige. Vi ser ett stort behov av att till exempel se till att vi kan hålla goda inomhustemperaturer på äldreboenden.

Vi får skadedjur och sjukdomar som påverkar vår boskap och våra skördar här i Sverige, ett minskat snötäcke med effekter för till exempel turistnäringen, ökade nollgenomgångar, där vi går mellan plus- och minusgrader som vi ser redan i dag påverkar rennäringen så att renarna inte kommer åt betet, översvämningar som leder till risker för att miljögifter sprids. Vi har lagrat miljögifter på ett sådant sätt att det har hållit tätt, men om vi får stora översvämningar kan miljögifterna börja läcka ut om vi inte genomför ordentliga anpassningsåtgärder.

Vi får också mer komplexa förhållanden för vårt jordbruk som kan påverka livsmedelsproduktionen och därmed också livsmedelspriserna. Indirekta risker för Sverige är till exempel när svenska företags underleverantörer eller kunder i andra länder drabbas av översvämningar, torka eller stormar på grund av klimatförändringarna.

Vi ser också globala fiskefångster som minskar och torka som skadar livsmedelsproduktionen och jordbruket i andra länder. Vi har nu sett inte minst i Europa hur torkan påverkar jordbruket. Det kan också leda till indirekta effekter i form av ökade livsmedelspriser här i Sverige. Vi ser också effekter på den globala ekonomiska stabiliteten och på säkerhet, stabilitet och geopolitik som påverkar oss i Sverige.

En sak är tydlig, och det är kanske det enklaste när det kommer till klimatförändringarna: Ju större utsläpp, desto större risker. Och vi vet mer än väl också hur vi kan minska utsläpp av växthusgaser. Huruvida vi gör det eller inte handlar om politiska val. Jag väljer att vi här i Sverige ska minska utsläppen så snabbt som möjligt. Sverige ska vara en aktiv part i EU för att minska utsläppen, och vi ska driva på internationellt för att varje land i världen ska ta sitt ansvar för att klara Parisavtalet.

Men, herr talman, klimatpolitiken handlar inte bara om att undvika de här allvarliga riskerna. Det handlar också om att tillvarata möjligheterna - fantastiska möjligheter som nu finns för oss att blomstra som land.

Vi ser att den gröna industriomställningen leder till en snabb samhällsutveckling med nya innovationer och kunskapsspridning som stärker svensk konkurrenskraft. Vi ser att transportsektorns omställning ger bättre luft, mindre buller och trevligare stadsmiljöer. Det är en omställning som kan göra att vi får bättre mobilitet och bättre transportförutsättningar i hela landet. Ett mer transporteffektivt samhälle kan ge oss bättre samhällsservice i glesbygd och social sammanhållning i bostadsområdena.

Jordbrukssektorns omställning ger högre krisberedskap och lägre livsmedelspriser. Och skogsbrukets klimatomställning ger en stärkt biologisk mångfald med träbyggnader med fin estetik och goda livsmiljöer. IPCC framhåller också i sin senaste rapport de positiva mervärden som följer av klimatomställningen, inte minst för människors hälsa.

Herr talman! När vi i Miljöpartiet satt i regeringen lade vi grunden till den gröna industriomställning som nu sätter Sverige på den internationella kartan, stärker svensk konkurrenskraft och gör att den nuvarande regeringen förlägger de internationella besöken till Norrbotten. De miljardinvesteringar som industrins klimatomställning innebär kan bidra till en stark och positiv samhällsutveckling som kommer hela landet till del - mervärden som kan tillvaratas. Det behövs dock ett starkt och tydligt politiskt ledarskap som skapar de förutsättningar som krävs längs hela denna samhällsutvecklingsresa.

Det behövs lärare till Kiruna, det behövs bostäder i Gällivare, det behövs pengar till de enskilda skogsägare i Jämtland som vill skydda sin skog och det behövs mer havsbaserad vindkraft för att öka elproduktionen i Skåne och Västra Götaland. Det krävs ett långsiktigt politiskt ledarskap för hela landets klimatomställning.

Då kan man inte, som Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i regeringen nu gör, lämna mänsklighetens största utmaning därhän och hoppas på det bästa. Om dessa partier hade fått styra Sverige de senaste åtta åren skulle Sverige i dag inte ha varit världens ledande gröna industrination. Då skulle Sverige aldrig bli först i världen med att producera fossilfritt stål. Då skulle Northvolts batterier eller Cementas utsläppsfria cement aldrig bli verklighet.

Sedan Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tagit makten har det blivit smärtsamt tydligt hur skadlig deras politik är för svensk konkurrenskraft. Utöver att bedriva prickskytte mot industrisatsningar motarbetar de också vindkraften och försvårar kraftigt för kompetensförsörjningen - två saker som näringslivet tydligt efterfrågar. Många frågar sig nog vad som hänt med svensk höger. Skulle inte ni vara de som värnade näringslivets konkurrenskraft? Uppenbarligen inte längre.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag delar helt uppfattningen att Norrbotniabanan och Ostkustbanan är jätteviktiga och måste byggas ut snabbt.

Det är intressant att få ett tydligt besked här om att man har valt att acceptera ökade fossila utsläpp därför att man vill ingå i samarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna och för att kärnkraften ska byggas ut.

Då blir min följdfråga: Tycker Liberalerna att det är bättre att vi har mer kärnkraft och mer fossila utsläpp? För det är vad regeringen driver. Det är en politik som aktivt ökar växthusgasutsläppen i Sverige, som ökar beroendet av fossil energi i transportsektorn, som inte levererar de förutsättningar som industrin behöver för sin klimatomställning, som inte främjar utbyggnad av snabb elproduktion som kan komma på plats i närtid och som inte främjar energieffektivisering som kan frigöra el i närtid och bidra till omställningen, som är en kamp mot klockan.

I stället väljer man att satsa på kärnkraft, som någon gång i framtiden kan producera el, medan man helt försakar klimatpolitiken. Detta kommer att leda till att vi i framtiden får mer kärnkraft, ökade utsläpp och förvärrade klimatrelaterade risker som hela befolkningen har att hantera. Det är tydligt att Liberalerna har gjort denna prioritering därför att man gärna vill se kärnkraft.

Herr talman! Jag har en kort första fråga, Helena Gellerman. Norrlandssträckan - är det Ostkustbanan, Norrbotniabanan, Inlandsbanan eller något annat? Det undrar jag.

Helena Gellerman nämnde fem principer för Liberalernas klimatpolitik. Om jag uppfattade det rätt handlade det om att förorenaren betalar, klimatomställning i en växande ekonomi, innovation, internationellt samarbete och förändringar av hela systemet.

Förra mandatperioden samarbetade Liberalerna med Miljöpartiet med flera i januariavtalet. Vi jobbade då med alla dessa fem områden. Vi jobbade med de principerna och med att ta kliv framåt och förbättra.

Liberalerna har valt att samarbeta med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna och sänker nu koldioxidskatten för kraftvärme och skatten på fossila drivmedel i transportsektorn och förändrar reseavdraget så att det ger mer till fossilbilism och missgynnar hållbart resande. Listan är lång över hur man gör det billigare för förorenaren och dyrare och svårare för alla människor i landet som kämpar med klimatomställningen och som vill göra rätt och bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling.

Mot denna bakgrund är min första fråga: Varför valde Liberalerna att sätta sig i denna regeringskonstellation och gå emot de principer som de själva säger att de står för?

Herr talman! Jag noterar att jag inte får något svar från Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna om man accepterar konsekvenserna av klimatförändringen när man inte presenterar en politik för att minska utsläppen och anpassa samhället till de klimatrelaterade riskerna.

Jag undrade också: Om Sverigedemokraterna är så emot reduktionsplikten, är man då också emot bioenergiuppvärmningssektorn? Ser inte Sverigedemokraterna nyttan och möjligheterna av att vi bygger upp värdekedjor för produktion av biodrivmedel i Sverige?

Det stärker svensk krisberedskap om vi kan producera drivmedel till transportsektorn inom landet. I dag importerar vi fossil energi för hela transportsektorn från länder som man kan ifrågasätta. Detta går via transportkedjor som har riskfyllda förhållanden. Varje led i den fossila produktionskedjan genererar massiva utsläpp av växthusgaser i varje land som den passerar, och det blir sedan fossila utsläpp här i Sverige när vi kör på de fossila drivmedlen.

Sverigedemokraternas politik leder till att vi ökar beroendet av import av fossila bränslen från andra länder. Vi ökar utsläppen i Sverige och ökar då också utsläppen i alla länder som följer denna värdekedja. I stället hade vi kunnat bygga upp en produktion av inhemska drivmedel som stärker svensk krisberedskap, skapar affärsutveckling här i Sverige och minskar våra utsläpp.

Herr talman! I vilken ände ska vi börja?

Inledningsvis vill jag säga att vi i dag har en klimatpolitisk debatt med anledning av att vi står inför extremt stora utmaningar. Vi måste hejda klimatförändringen för att skydda befolkningen från klimatrelaterade risker. Vi måste också klimatanpassa hela samhället för att skydda befolkningen, verksamheter och fastigheter från klimatrelaterade risker.

I Martin Kinnunens anförande hör jag en lång rad argument mot olika klimatpolitiska förslag och inte minst reduktionsplikten. Men jag hör inte ett ord om vad Sverigedemokraterna vill göra för att hantera den enorma klimatutmaning vi står inför.

Inledningsvis undrar jag: Vill Sverigedemokraterna hantera klimatkrisen och minska utsläppen, eller accepterar man de fruktansvärda konsekvenser som klimatförändringen bär med sig för människors liv, hälsa och egendom?

När det gäller reduktionsplikten är det faktafel att det används palmolja. Det har vi fasat ut från biodrivmedlen. Det är också faktafel att forskningen säger att reduktionsplikten inte leder till några minskade växthusgasutsläpp. Det gör den.

Här görs också en jämförelse med var dessa bränslen kommer ifrån, var de importeras ifrån, deras utträngningseffekter och så vidare. Till syvende och sist kokar det ned till att man ska jämföra hela värdekedjor.

Det är från att drivmedel produceras till att de används i fordonet. Då måste man titta på well to wheel och jämföra biodrivmedel i drift och fossil drift.

Det vi gör i dag är att vi importerar fossil energi. Det är fossila drivmedel. Det är oljefält, pipelines, transporter med oljetanker och raffinering som ger utsläpp. Sedan används de i fordon som ger utsläpp. Det är den jämförelsen som behöver göras.

Fru talman! IPCC har lagt fram scenarier framåt vad gäller elproduktionen. Där gör man inte skillnad på kraftslag, och det handlar om global nivå. I Sverige och i Sveriges riksdag, har vi att hantera vilket energisystem vi ska ha här i Sverige, utifrån svenska förutsättningar. Vi har väldigt goda förutsättningar för att bygga upp ett hundraprocentigt förnybart elsystem.

I industrins omställning ska elen framför allt användas till vätgasproduktion. Vätgasproduktion lämpar sig föredömligt i ett energisystem med hög andel förnybar elproduktion. Vätgasen kan nämligen produceras när vi har en överproduktion från de förnybara källorna. Därmed kan balansen hållas både när vi har hög elanvändning och när vi har hög elproduktion. Där kan vätgasproduktionen bidra till att balansera systemet. Därför ser vi att det finns fantastiska möjligheter.

Framför allt är vindkraften det som kan byggas ut i närtid. Det spelar jättestor roll om industrin ställer om till 2030 eller om den ställer om till 2035, till exempel. Eftersom det är summan av utsläpp över tid som avgör vår klimatpåverkan innebär en femårig försening av omställningen samlade utsläpp i atmosfären från flera år som sedan kommer att värma upp jorden i hundratals år.

Näringslivet visar också att de ser att förnybar energi, höga miljökrav och höga klimatkrav är en konkurrensfördel. De vill att vi ska ha en stark politik som säkerställer att vi har en socialt och miljömässigt hållbar grön omställning. Det är detta som stärker svensk konkurrenskraft. Då är förnybar elproduktion i närtid helt central.

Slutligen vill jag ställa en fråga om skogens kolinbindning. Sverige har nu ett miljömål, trots att regeringen har varit emot det. Vad kommer regeringen att göra för att öka kolinbindningen i skogen?

I detta anförande instämde Katarina Luhr (MP).

Fru talman! Så trevligt att Kjell-Arne Ottosson och jag får ha vår första debatt här i kammaren när ledamoten ska lämna miljö- och jordbruksutskottet!

Det var några saker i anförandet som jag reagerade på. Till att börja med nämndes till exempel SSAB:s omställning och den markanta utsläppsminskning det kan leda till när industrin får ställa om på riktigt. Men då krävs el - nu, i närtid - och inte minst kompetensförsörjning. Dessutom behövs effektivare tillståndsprocesser.

Hittills har regeringen lagt fram flera förslag som fördyrar och försvårar utbyggnaden av vindkraft, som är det som kan leverera el i närtid. Man satsar inte tillnärmelsevis tillräckligt på energieffektivisering, som man hade kunnat göra, utan har i stället valt att lägga ned utredningen om vita certifikat bara några månader innan den skulle vara klar.

När det gäller kompetensförsörjning försvårar man nu till exempel arbetskraftsinvandring. Man har inte alls tagit fram förslag som hanterar de enorma utmaningarna i norra Sverige med personalförsörjning.

När det gäller tillståndsprocesser finns det otroligt mycket regeringen skulle kunna göra bara genom att ge uppdrag i regleringsbrev till myndigheterna här och nu för att de ska kunna jobba rådgivande och myndighetsutövande med samverkan och dialog på ett annat sätt. De hade också kunnat börja utveckla processer för att pröva hela värdekedjor samlat i stället för att det är som nu då näringarna får tillstånd till en del i värdekedjan ett år och fem år senare till något annat, fastän de behöver ställa om i sin helhet.

Jag ser inte att regeringen alls skapar några förutsättningar för den gröna industriomställningen. Tvärtom försvårar man den, och det försämrar även svensk konkurrenskraft.

Detta vill jag börja med att fråga Kjell-Arne Ottosson om. Hur har regeringen tänkt hantera och skapa förutsättningar för industrins omställning? Just nu ser jag ingenting.

Fru talman! Det stämmer att vi behöver jobba med elektrifiering, med att byta drivmedel i den befintliga fordonsflottan och med att effektivisera transporterna. Det är egentligen de tre områden som vi har att jobba med för att komma åt transportsektorns omställning.

Reduktionsplikten står dock för en stor del av transportsektorns minskade utsläpp av växthusgaser. Det såg vi inte minst när Klimatpolitiska rådet lämnade sin rapport, där man beskriver konsekvenserna av att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna nu väljer att drastiskt sänka reduktionsplikten. Då är vi i ett läge där vi inte längre väntas nå klimatmålen till 2030.

Det leder också till att vi inte når vårt EU-åtagande för ECR-sektorn. Det gör att vi kan riskera böter. Det kan hanteras genom att ta de böterna eller köpa utsläppsrätter från andra länder. Vi skulle också kunna överprestera inom LULUCF-sektorn, alltså öka kolinbindningen i skog och mark. Men det kräver stora åtgärder inom skog och mark.

Om man inte vill jobba med den nivå av reduktionsplikten som vi tidigare planerade för undrar jag vilka åtgärder Socialdemokraterna vill vidta i stället. Är det att jobba väldigt kraftfullt med effektivare transporter, alltså minska det totala antalet körda kilometer? Eller vill man jobba väldigt kraftigt med skogssektorn? Eller vill man kanske inte nå målen till 2030 och är därmed beredd att ta kostnaderna gentemot EU?

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka Jytte Guteland för anförandet. Det är glädjande att se hur Socialdemokraterna jobbar för klimatfrågorna och för att flytta fram positionerna.

När vi satt i regeringen tillsammans vidtog vi otroligt många åtgärder för att stärka klimatarbetet, för att verkligen starta den gröna industriomställningen och för att se till att vi ställer om transportsektorn för att nå klimatmålen till 2030.

Jag vill dock ställa en fråga om just reduktionsplikten. Vi i Miljöpartiet har varit tydliga med att vi står fast vid den planerade etappvisa höjningen av reduktionsplikten. Vi vill att den ska bibehållas och utvecklas.

Jag upplever nu en otydlighet om vad Socialdemokraterna vill med reduktionsplikten. Det var beklagligt att man pausade den tillfälligt. Vi skulle hellre se att vi kan samarbeta om hur vi på ett bättre sätt kan stärka hushållens ekonomiska förutsättningar och hur jordbruket, skogsbruket och andra delar som nämndes här ska få bättre ekonomiska förutsättningar samtidigt som vi håller i klimatpolitiken.

Därför undrar jag: Vad är Socialdemokraternas plan för reduktionsplikten i dag?

Fru talman! Aktiv klimatpolitik gör att transportsektorn och industrin får förutsättningar att ställa om. Då ökar efterfrågan på el. Det behöver produceras mycket mer av den energin nu i närtid, men att bara producera mer el utan någon mer klimatpolitik löser ingen klimatomställning.

Den energipolitiska debatten var i går, och om ledamoten Helena Storckenfeldt väldigt gärna vill vara med i den debatten får hon vara det, men det vi diskuterar nu är klimatpolitik. Och vad den här regeringen gör nu är att aktivt öka utsläppen av växthusgaser i Sverige, och detta i ett läge då utsläppen måste minska dramatiskt nu i närtid om vi ska klara Parisavtalet.

Alla de åtgärder som Helena Storckenfeldt har nämnt här i replikskiftet är sådana som Miljöpartiet och Socialdemokraterna jobbade med i regering. Återvätning av marker hade vi resurser till, liksom till CCS och bio-CCS. Vi arbetade aktivt med att bygga ut laddinfrastrukturen, men vi gjorde det tillsammans med en elbilsbonus så att vi också ökade den andel av fordonsflottan som drivs med el.

Det behövs mycket mer el nu i närtid. Det kan vi uppnå genom att frigöra el med energieffektiviseringar, ett område som den här regeringen inte alls satsar på. I stället har man valt att lägga ned en utredning om energieffektivisering bara månader innan den var klar.

Det krävs mer incitament för vindkraft. I stället valde man att strama åt incitamentsutredningen så att den inte kunde lägga några vettiga förslag när utredningen var klar. Man röstade emot flera av de förslag som lades här i kammaren om att stärka incitamenten och förkorta tillståndsprocesserna när det gäller vindkraft.

Det som behövs nu är ett politiskt ledarskap som tar hela Sverige genom klimatomställningen, och här sviker regeringen.

Fru talman! Ledamoten Helena Storckenfeldt nämnde i sitt anförande att näringslivet bär på nyckeln i klimatomställningen.

När Miljöpartiet satt i regeringen lade vi tillsammans med Socialdemokraterna grunden för den enorma gröna industrirevolution som nu sker i Sverige. Vi jobbade aktivt med att reformera utsläppshandeln i EU, och vi jobbade aktivt med Industriklivet, Klimatklivet, gröna kreditgarantier, Fossilfritt Sverige, en blocköverskridande energiöverenskommelse och en lång rad andra förutsättningar som nu leder till att Sverige är på väg att bli det första landet att producera fossilfritt stål.

Vi ser en lång rad aktörer som vill investera mångmiljardbelopp i Sverige för att göra sig fria från fossilt kol och ställa om industrin och som därmed kan stärka svensk konkurrenskraft. Men näringslivet behöver mer för att omställningen ska kunna tas hela vägen i hamn. Man är väldigt tydlig från näringslivets sida när man efterfrågar kompetensförsörjning, el nu i närtid och förbättrade tillståndsprocesser. På ingen av dessa tre punkter har regeringen levererat.

När jag är ute med aktörerna i norra Sverige där industriomställningen verkligen sker ser vi också ett stort behov i kommunerna av bostadsbyggande, lärare i Kiruna och personal inom välfärdssektorn i Skellefteå - en lång rad åtgärder som behövs för att detta ska bli den positiva samhällsutveckling som den gröna industriomställningen kan innebära. Inte heller på dessa områden levererar regeringen. Detta innebär att vi i Sverige kan gå miste om industriomställningen och att investeringarna görs i andra länder.

Regeringens agerande skadar svensk konkurrenskraft. Det är den position vi nu befinner oss i.

Fru talman! Jag vänder mig med min fråga till EU-minister Jessika Roswall.

Energy Charter Treaty hindrar i dag klimatomställning och därmed våra förutsättningar att klara Parisavtalet. Polen, Spanien, Nederländerna, Frankrike, Slovenien, Tyskland och Luxemburg har alla på olika sätt aviserat att man har intentionen att dra sig ur ECT. EU-parlamentet vill se en koordinerad exit för hela EU från Energy Charter Treaty.

Vill regeringen att Sverige ska lämna ECT, och avser regeringen att under ordförandeskapet verka för att EU gemensamt drar sig ur ECT?

Fru talman! Jag noterar igen att jag inte får några svar om vad Moderaterna rent konkret vill göra för regelförenklingar eller regelförbättringar. Däremot kommer angrepp på Miljöpartiet och en del stora, fluffiga ord: som helhet, på sista raden, målsättningar på rimliga nivåer. Det sägs att det finns en mängd arbete, men det kommer inget konkret om vad Moderaterna vill göra för att förbättra för näringslivet genom regelförenklingar eller regelförbättringar.

När det gäller skogsnäringen pratar jag konkret om saker vi gjorde i skogspropositionen för att ge skogsägarna fler verktyg för att kunna skapa affärsnytta när man bidrar aktivt och positivt till en stärkt biologisk mångfald och ökad kolinbindning i skogen - något som krävs för att vi ska klara både miljömål och Agenda 2030-mål och säkerställa en långsiktigt robust råvaruförsörjning till samhället från skogsnäringen.

Jag beklagar återigen att vi inte får någon konkretion från Moderaterna, statsministerns parti, när det gäller regelförenklingar och regelförbättringar, som vi debatterar i dag.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet ser ju att efterfrågan på att stärka den biologiska mångfalden och öka kolinbindningen i skogen kommer från EU, från kunderna och från näringslivet.

Det vi har drivit i regering är att ge de enskilda skogsägarna och skogsnäringen förutsättningar att skapa affärsnytta i arbetet med att stärka den biologiska mångfalden och öka kolinbindningen i skogen utöver att producera skogsprodukter och se till att man får mer affärsnytta när man kan leverera mer hållbart producerade skogsprodukter till samhället. Det har vi arbetat för både i EU och i regering. Vi vill se fler verktyg till skogsägarna så att de kan få affärsnytta i det som också bidrar positivt till hela samhället och de ekosystem som vi alla är beroende av.

Jag tycker att det är spännande att varje gång något regeringsparti blir trängt kommer den här snuttefilten om kärnkraften. Vi har ett elsystem i Sverige som är stabilt, och Miljöpartiet arbetade i regering med att se till att vi fick en blocköverskridande energiöverenskommelse som skulle ge långsiktiga spelregler och en långsiktig energipolitik till näringslivet - just det som näringslivet har efterfrågat. Men sedan hade vi partier som lämnade denna överenskommelse, och nu efterfrågar näringslivet återigen långsiktiga spelregler.

Under tiden vi satt i regering ökade elproduktionen i Sverige. Sverige är i dag en stor nettoexportör. Vi har mer elproduktion i Sverige. Däremot har vi lokal effektbrist, framför allt i södra Sverige där framför allt moderatledda kommuner ideligen har sagt nej till vindkraftsproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Vi i Miljöpartiet har i regering i stället jobbat med att ta fram långsiktiga strategier för en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Försvaret, miljöfrågorna och energiproduktionen skulle ha setts över för att se ut de mest strategiska områdena i ett tidigt skede så att vi skulle få elen på plats.

Fru talman! Kvällen börjar lida mot sitt slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Jag vill börja med att reagera på den debatt vi har haft i dag eftersom alla tycks vara eniga om behovet av regelförbättringar. De partier som nu sitter i regering har inte svarat på vilka konkreta åtgärder man vill vidta för att förbättra regelverket och jobba med regelförenklingar.

Vi har hört Moderaterna säga att man tror att myndighetsstyrning är viktigt, att man vill se mycket verkstad, men sedan kan man inte svara på vilka typer av åtgärder man vill vidta och vilka regleringsbrevsförändringar man vill göra.

Vi har även hört Kristdemokraterna säga att man i regering helhjärtat ska jobba med frågorna, men man har inte heller nämnt några konkreta regleringsbrevsförändringar.

När vi i Miljöpartiet satt i regering jobbade vi tillsammans med Socialdemokraterna och andra partier med den typen av frågor. På stående fot kan jag nämna att när vi jobbade med jordbruksstöden som jordbruksföretag får från EU och som ofta är omfattande, stora och krångliga, jobbade vi aktivt för att det skulle bli lättare och enklare för jordbrukare och lantbruksföretag att söka EU-stöd och jordbruksstöd. Det finns många konkreta sätt regeringen skulle kunna arbeta på för att förbättra, och det är anmärkningsvärt när man använder så stora ord för att låta som att det är jätteviktigt, att man vill göra jättemycket, men sedan inte kan komma fram med konkret politik och vad man gör i regering.

Jag vill också nämna att området är nära kopplat till klimatarbetet och den gröna omställningen. När Miljöpartiet satt i regering tillsatte vi både Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen. De gav konkreta förslag som kan förbättra tillståndsprocesserna, och de är ett viktigt steg för näringslivets gröna omställning. Men vi har ännu inte sett en proposition från regeringen.

Fru talman! Bättre villkor och sociala skyddsnät för företagare frigör och tillvaratar människors entreprenörskap. Sverige och Europa behöver en mångfald av stora och små företag som ger möjlighet till försörjning, skapar arbetstillfällen och bidrar till livskvalitet och en positiv samhällsutveckling.

Allt fler svenskar vill starta företag. Denna kraft och kreativitet ska vi ta till vara genom att förbättra villkoren och minska regelkrånglet för företagare. Fler bör ges möjlighet att styra över sitt arbete och skapa sin egen försörjning.

För att frigöra och tillvarata människors entreprenörskap, innovationskraft och kreativitet behöver företagandet vara tryggt och enkelt. Vi vill förbättra trygghetssystemen för frilansare, kombinatörer och egenföretagare och underlätta för mikroföretag att växa och anställa genom att sänka skatter och avgifter och minska regelkrångel.

Det är också viktigt att det finns goda förutsättningar för en mångfald av företagsformer som möjliggör att bedriva verksamheter utifrån respektive verksamhets behov och möjligheter. Därför bör kooperativ, personalägda företag och sociala företag få lika goda förutsättningar som aktiebolag att få lån. Vidare bör skattesystemet underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generationsskiften.

Fru talman! Statens stöd till företag och regional utveckling bör anpassas så att de även kan komma företag inom kulturella och kreativa näringar, naturturismföretagare, mathantverkare och det lokala näringslivet till godo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Lokal ekonomisk utveckling bör främjas och bättre villkor för små och medelstora företag skapas. Vi i Miljöpartiet vill exempelvis se bättre tillgång till riskkapital och möjligheter till företagsrådgivning för små och medelstora företag i hela landet.

Jag yrkar bifall till reservation 6.

Herr talman! Sverige är ett framgångsrikt land med många innovationer, starka varumärken och en musik, design, dataspels- och modeindustri i världsklass. Miljöpartiet vill flytta fram positionerna för kulturens, näringslivets och exportens skull.

De kreativa näringarna är beroende av att det i botten finns en stark konstnärlig och kulturell kärna med en ambitiös kulturpolitik som kan främja framväxten av kulturellt innehåll som sedan kan göras till näring. Samtidigt behövs specifika insatser för att främja de kulturella och kreativa näringarna och kulturens internationalisering.

Miljöpartiet tillsatte i regeringsställning en utredning som skulle lämna förslag till samlad nationell strategi med syfte att främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i hela landet. Regeringen bör snarast gå vidare och besluta om en strategi för de kulturella och kreativa näringarna i hela Sverige.

Internationellt utbyte, samverkan och export är viktigt både för den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten och för svenska konstnärers möjligheter att verka på en internationell marknad. Pandemin har påverkat arbetet med kulturens internationalisering negativt. Återstartsutredningen föreslår särskilda satsningar på både internationellt utbyte och export. Dem vill vi gå vidare med.

Herr talman! I dag konsumeras mycket upphovsrättsskyddat material digitalt. Därför är det viktigt att de upphovsrättsliga reglerna är anpassade till den digitala tidsåldern. Framväxten av nya, nätbaserade affärsmodeller som gör det enkelt att ta del av ett allt större kulturutbud är positiv. Det är samtidigt viktigt att kulturskaparna får betalt för sitt arbete.

Syftet med EU:s nya upphovsrättsdirektiv är att modernisera och harmonisera reglerna för upphovsrätt på EU:s inre marknad. För oss i Miljöpartiet är det viktigt att genomförandet av direktivet dels säkrar yttrandefriheten och friheten för användarna, dels innebär en reell förbättring för rättighetshavare. Det är till exempel viktigt att lagstiftningen ger starkt stöd till upphovsmän som träffar avtal med onlinetjänster som ska tillgängliggöra det upphovsrättsskyddade materialet och att upphovsmäns rätt att få information om hur deras verk nyttjas stärks.

Tyvärr kvarstår till viss del obalansen i styrkeförhållandena mellan upphovsrättshavare och aktörer med stark ställning på marknaden. Vi miljöpartister hade önskat att det i regeringens lagförslag för att genomföra DSM-direktivet i svensk rätt hade funnits bestämmelser om löpande utvärdering av den nya regleringen. Med hänsyn till den stora betydelse regleringen har för upphovsrättshavare anser vi att effekterna av den nya lagstiftningen bör utvärderas löpande.

Immaterialrättsfrågor

Med detta yrkar jag bifall till reservation 3.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 april.)