Elin Söderberg

Herr talman! Jag får väl säga hej och tack till alla för att jag får vara med och debattera med civilutskottet och möta nya riksdagskollegor här i denna debatt.

När det gäller transportsektorns omställning behöver vi ställa om så att vi får en helt fossilfri transportsektor. Alla delar av världen, alla länder och alla sektorer behöver bli fossilfria om vi ska stoppa klimatförändringen och undvika de allvarligaste konsekvenserna av den globala uppvärmningen.

I Sverige har vi gjort stora framsteg för att komma bort från det fossila inom elproduktionen och inom uppvärmningssektorn i stor utsträckning. Men transportsektorn och industrin måste ställas om.

När det gäller transportsektorns omställning behöver man jobba inom tre områden. Det ena är effektivare transporter, så att vi får mindre energiåtgång för att transportera både oss människor och gods. Det andra är att vi ställer om fordonsflottan, så att vi får in fordon som faktiskt kan drivas med el eller andra förnybara drivmedel och att vi fasar ut fordon som bara kan drivas fossilt. Det tredje är att vi behöver ställa om drivmedlet i den befintliga fordonsflottan. Det räcker inte att sitta och vänta på att vi successivt ska få elflygplan, elbilar och andra farkoster som inte drivs av bränslen. Därför behöver vi också jobba med infasning av mer förnybara drivmedel i förbränningsmotorerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar

Vi i Miljöpartiet har presenterat politik på alla dessa tre områden för att säkerställa att vi minskar utsläppen tillräckligt snabbt, så att vi når våra bindande åtaganden. Det är också därför som vi står upp för reduktionsplikten, som sju av riksdagens åtta partier var med och införde. Vi jobbar också med en lång rad andra åtgärder för att säkerställa att de fossilfria och hållbara färdmedlen blir billigare än de fossila.

Herr talman! Miljöpartiet har länge arbetat för att vi ska få bättre konsumentupplysning så att alla vi som ska fatta olika beslut inför val och köp och som möts av reklam ska kunna se vilken klimatpåverkan det som vi konsumerar har. Vi har velat se detta på såväl fordon som drivmedel. Vi är därför positiva till propositionen, men vi anser att regeringen bör följa upp den nya lagstiftningen och vid behov återkomma med förtydliganden. Därför yrkar jag bifall till vår reservation.

Det ska vara lätt att göra rätt, sa Lars Beckman tidigare här i talarstolen. Detta är något som har sagts av många partier många gånger, men det är viktigt att det sedan följs av handling. För oss i Miljöpartiet är det helt centralt att det ska vara lätt att göra rätt när det handlar om att ställa om till fossilfria transporter.

Vi vill att de hållbara färdsätten och de mer hållbara drivmedlen ska vara billigare, enklare och lättillgängligare för alla oss invånare att använda och att det som är fossilt och som bidrar till ökade växthusgasutsläpp, och därmed till förvärrade klimatkonsekvenser och därmed också förvärrade översvämningar, torka och alla de risker som följer av klimatförändringen, ska vara dyrare. Det ska inte vara dyrare att göra klimatsmarta val, utan det förnybara och hållbara ska vara det billiga alternativet.

Mot denna bakgrund är det ytterst beklagligt att Tidöpartierna och den nuvarande regeringen gör det fossila billigare och slopar elbilsbonusen. Detta motverkar klimatomställningen och leder till ökade utsläpp av växthusgaser så att Sverige inte längre väntas nå klimatmålen. Samtidigt motverkar det den elektrifiering som regeringen påstår sig vilja värna.

Jag vill också nämna det som Lars Beckman sa i sitt anförande om att de bilar som kommer ut på marknaden varje år släpper ut mindre. Det är jättepositivt, men det är inte något som sker av sig självt. Det följer av att vi i EU tillsammans har beslutat om att vi ska ha en lagstiftning som ständigt skärper kraven på nya fordon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar

Samma typ av breda uppslutning och engagemang för att hela tiden ha styrmedel som gör att vi tar oss bort från det fossila skulle jag vilja se även i Sveriges riksdag.

Fru talman! Jag inleder med att yrka bifall till vår reservation 8.

Vi befinner oss i en klimatkris, och vi ser redan i dag konsekvenserna av ett förändrat klimat. Vi behöver rusta hela Sverige för ett nytt klimat - klimatanpassa Sverige. Vi ser översvämmade källare i Gävle och i Skåne. Vi ser jordar som torkar för våra lantbrukare. Vi har sett vägar rasa sönder på grund av extremväder. Vi måste rusta Sverige för ett nytt klimat, och det gäller inte minst byggsektorn och samhällsplaneringen.

Regeringen har lagt fram en klimatanpassningsstrategi som en skrivelse i stället för en proposition, dessutom försenat. Den innehåller inte alls den ambitionsnivå och de åtgärder som skulle behövas för att rusta landet. I sin senaste budget avvecklade regeringen också centrala myndigheters arbete med klimatanpassning när man avvecklade medel till både länsstyrelserna och MSB.

Vi i Miljöpartiet vill rusta Sverige starkt i ett förändrat klimat.

Sedan 2008 ska byggnadsverk och bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till bland annat risken för olyckor, översvämningar och erosion. Det är dock ett vanligt problem att gamla detaljplaner inte lämplighetsprövas. Om kommunen inte upphäver den gamla detaljplanen kan bygglov inte heller nekas, vilket innebär en risk för att nybyggnation sker i områden som är olämpliga från klimatanpassningssynpunkt. Eftersom det inte finns någon skyldighet för kommuner att upphäva dessa gamla detaljplaner anser Miljöpartiet att det bör utredas hur planerna ska hanteras i syfte att minimera risken för klimatrelaterade olyckor, översvämningar och erosion.

Länsstyrelserna har en viktig roll i att samordna, stötta och följa upp kommunernas klimatarbete. För att säkerställa en klimatanpassad planering föreslår vi också att expertmyndigheter får i uppdrag att ta fram tydliga riktlinjer för vilka krav som länsstyrelserna ska ställa på kommunerna i planprocesserna. Klimatanpassning måste börja beaktas fullt ut vid planering och byggnation.

Vattenhantering är centralt för klimatanpassning. Ett välfungerande va-system lägger grunden för ett fungerande och hälsosamt samhälle. Behovet av att förnya va-systemen är dock stort runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Att hantera dagvatten i marken i stället för i avloppsledningarna är en avgörande åtgärd för att skydda avloppsnätet och minska utbyggnadsbehovet av fler och större ledningar. I många fall är sådana åtgärder även enklare och billigare. Det krävs dock att den berörda markägaren, oavsett om det är en kommun eller en privat fastighetsägare, kan vidta åtgärderna, och i många fall uppstår problem när det gäller ansvaret för dagvattenhanteringen.

Vi anser därför att det bör införas en möjlighet att ställa krav på fastighetsägare att ta hand om en del av dagvattnet inom fastigheten. Vi anser också att det bör tillsättas en utredning med uppdrag att utreda möjligheten att reglera andelen hårdgjord yta inom tomtmark, kvartersmark och allmän platsmark. För att undvika översvämningar måste vi säkerställa mark som släpper igenom vatten.

Vatten behöver också nyttjas mer effektivt. När vi minskar vattenförbrukningen minskar vi även behovet av nya vattentäkter och utbyggnad av vattenreningsverk och avloppsreningsverk. Samtidigt undviker vi brist på vatten. Vi anser att det behövs ett brett arbete för att minska onödig vattenanvändning och föreslår därför att alla nya byggprojekt ska ha en plan för att minimera vattenförbrukningen under byggnadens hela livslängd och att det ska ställas krav på vattensparande blandare och snålspolande toaletter vid renoveringar av hyreslägenheter. Vi anser också att innovativa vattensparande lösningar ska uppmuntras vid nybyggnation.

Vi behöver rusta oss för ett förändrat klimat, men en del av detta handlar också om att minska utsläppen av växthusgaser så att den klimatförändring vi står inför blir så lindrig som möjligt. I stället har vi i dagsläget en regering som kraftigt ökar utsläppen av växthusgaser så att Sverige inte längre väntas nå sina klimatmål och inte heller sitt bindande klimatåtagande inom EU. Även här har regeringen i stället för att presentera klimathandlingsplanen som en proposition lagt fram en skrivelse till riksdagen, en skrivelse som inte innehåller åtgärder för att kraftigt minska utsläppen utan i stället skjuter hela ansvaret på nästa regering.

Vi i Miljöpartiet vill att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser, säkerställa att Sverige uppfyller sin del av Parisavtalet och samtidigt tillvarata alla de möjligheter som kommer med klimatomställningen, även inom bostads- och byggnadssektorn. Bostadsbyggandet står nämligen för en betydande del av Sveriges klimatutsläpp. Vi anser att det behövs en lagstiftning som medför ett mer hållbart byggande.

Byggsektorn står också för en femtedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige. För att kraftigt minska byggsektorns klimatpåverkan och användning av nya naturresurser föreslår vi att det omgående införs bindande krav på minskade utsläpp under byggnadens hela livstid, det vill säga under byggtid, användning och rivning.

Regleringen av klimatdeklaration för byggnader behöver också skärpas. Klimatdeklarationen ska omfatta hela byggnaden under hela dess livscykel, inklusive markarbeten och renovering, och även rivning ska påverka klimatdeklarationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

För att bygga ett hållbart samhälle och minska vår klimatpåverkan behöver vi ställa om till en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi.

Vårt samhälle står inför omfattande utmaningar när det gäller att både minska utsläppen av växthusgaser och minimera vår resursförbrukning.

En mer hållbar resursanvändning inom byggsektorn är en stor och viktig del i denna omställning, då svenska byggnader beräknas stå för en femtedel av Sveriges totala klimatutsläpp.

För att främja god resurshushållning i byggsektorn anser vi att det bör införas en kvotplikt för användning av återbrukat material vid renovering och nybyggnation. Kraven på andelen återbrukat material bör också stegvis ökas.

Vi vill även att Boverket får i uppdrag att utreda hur byggregler kan formuleras för att möjliggöra återanvändning av byggmaterial i mycket större utsträckning.

Även när det kommer till rivning behöver vi ställa om till en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi. Det är i stort sett alltid bäst att renovera och återanvända saker på plats i stället för att riva eller byta ut. Vi behöver systematiskt ställa om till en mer cirkulär byggnadsprocess där byggnader inte rivs om det inte är nödvändigt.

Den cirkulära ekonomin inom byggsektorn måste utvecklas. Vi anser att förutsättningarna för ombyggnad, påbyggnad och bevarande av stommen alltid ska utredas innan rivningslov kan ges. Vi föreslår också att det ska införas krav på en tidig materialinventering för byggnader knutet till ansökan om rivningslov och krav på att användbara byggelement återbrukas.

De fastigheter som redan är byggda är en värdefull resurs som vi ska vara rädda om. För att undvika rivningar vill vi att det ska tillsättas en utredning i syfte att skärpa kraven på underhåll av byggnader och fastigheter så att de bibehålls i brukbart skick samt att plan- och bygglagen ses över för att underlätta påbyggnation och ombyggnation framför rivning.

Herr talman! Från Miljöpartiets sida vill jag inleda med att yrka bifall till reservation nummer 3.

För oss i Miljöpartiet är handelspolitiken ett verktyg för att säkerställa att vi får en hållbar värld. Vi anser att Sverige ska vara ett föregångsland i fråga om en fri, rättvis och hållbar handel som leder till ekonomisk utveckling för alla parter. Klimat, miljö, mänskliga rättigheter och även djur och ekosystemens förutsättningar behöver beaktas i handelspolitiken.

I och med det ser vi också att biståndspolitiken kan gå hand i hand med en handelspolitik och därmed bidra till att vi når de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Vi kan bygga robusta samhällen såväl här i Sverige som i andra delar av världen, bekämpa fattigdom, säkerställa en klimatomställning där vi minskar utsläppen tillräckligt snabbt för att undvika de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringarna och även anpassa oss till det framtida klimat som vi står inför. Sverige bör därför driva på för en mer hållbar handelspolitik såväl globalt som inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Regeringen har i sin nya utrikeshandelsstrategi lyft att man vill ta vara på de affärsmöjligheter som uppstår genom den gröna och digitala omställningen. Regeringen lyfter även i strategin att Sveriges ställning som prioriterad partner för grön och digital omställning globalt ska stärkas.

Detta låter väldigt bra, men tyvärr ser vi även på detta område att regeringen säger en sak men gör en annan.

Regeringen har sedan den tillträdde drivit en politik i Sverige som ökar utsläppen av växthusgaser. Man har inte levererat i fråga om de förutsättningar som svenska företag efterfrågar för att kunna genomföra sin klimatomställning - det gäller el i närtid, kompetensförsörjning och snabbare tillståndsprocesser.

Regeringen har på EU-nivå i stället för att stärka den hållbara handeln och förutsättningarna för den motarbetat och urvattnat EU-lagstiftningar som syftar till en ökad hållbarhet inom alla företags hela värdekedjor.

Vi i Miljöpartiet ser att när vi jobbar globalt, inom EU och i Sverige för en ökad hållbarhet i företagens hela värdekedjor bidrar vi även till att stärka svenska företags konkurrenskraft, till innovation och näringslivsutveckling och därmed också till en god ekonomisk utveckling.

Svenska företag gör i dag mycket gott såväl när det gäller arbetstagares rättigheter som när det gäller miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Men de konkurrerar i dag med företag som utnyttjar miljö och natur och använder tvångs- eller barnarbete i andra delar av världen. Inom EU har vi möjlighet att faktiskt ställa krav på företag att inte bryta mot mänskliga rättigheter och att inte utföra grova miljöbrott. På så sätt får vi en jämnare spelplan för företagen att konkurrera på, samtidigt som vi skyddar de människor och ekosystem som drabbas av dessa brott.

Med det ser vi därför att en fri, rättvis och hållbar handel som stärker klimat, miljö, mänskliga rättigheter och alla de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 också stärker svensk handel och svensk konkurrenskraft. Det är det vi i Miljöpartiet vill jobba för, och det är därför jag ser med bestörtning på hur regeringen säger en sak men tyvärr i handling motarbetar denna hållbara handelspolitik.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 4 april.)

Herr talman! Då ska jag hålla mig till näringsutskottet. I näringsutskottet har Sverigedemokraterna när EU-lagstiftningen om till exempel jämställdhet i företagande kommit upp aktivt velat stryka ord rörande jämställdhet i företagande.

När det gäller due diligence-lagstiftningen, eller lagstiftningen om tillbörlig aktsamhet hos företag när det gäller miljö och mänskliga rättigheter, har den kommit till näringsutskottet för hantering. I den frågan har Sverigedemokraterna inte verkat för att se ändringar i den svenska positionen eller att Sverige ska driva på för en kraftfull lagstiftning på området, utan man har suttit tyst.

Jag instämmer i det som Sverigedemokraterna lyfte upp i sitt anförande om att globaliseringen och den globala handeln kan leda till fruktansvärd exploatering.

Vi ser i dag allvarliga situationer globalt där människor utnyttjas på ett fruktansvärt sätt, och miljö exploateras på ett horribelt sätt som skadar såväl lokalbefolkningen som vårt gemensamma klimat.

Mot bakgrund av det undrar jag igen varför man både på EU-nivå och i näringsutskottet, när den har kommit dit för hantering, har motarbetat den typ av lagstiftning som handlar om att förhindra tvångsarbete, brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i företagens agerande i de globala värdekedjorna.

Men samtidigt vill jag passa på att fråga om Sverigedemokraterna är positiva till en ekocidlagstiftning som skulle göra det brottsligt att begå grova miljöbrott globalt.

Herr talman! Jag har lyssnat på Johnny Svedins och Sverigedemokraternas anförande. Mycket låter fint, som att det egentligen skulle komma från vilket parti som helst i riksdagen.

Därför vill jag ställa ett antal följdfrågor. Till att börja med nämner Sverigedemokraterna i sitt anförande rättvisa kopplat till handelspolitiken ett flertal gånger. Men regeringen som Sverigedemokraterna samarbetar med strök i fjol ordet rättvisa ur det handelspolitiska målet. Varför verkar inte Sverigedemokraterna för att den nuvarande regeringen ska bedriva en rättvis handel?

Vidare säger Sverigedemokraterna att man vill se en rättvis spelplan inom EU. Men Sverigedemokraterna tillsammans med de andra Tidöpartierna har aktivt motarbetat lagstiftningar inom EU som bidrar just till en rättvis spelplan. Det handlar inte minst om due diligence-lagstiftningen som ska säkerställa mänskliga rättigheter och miljö genom hela värdekedjorna i företag. För företag bidrar det till att man får en rättvis spelplan.

Det som jag vill få förtydliganden om är vad Sverigedemokraterna de facto driver i handling eller avser att driva i handling. Det blir gravt missvisande för väljarkåren om man säger en sak men i handling gör något helt annat.

Herr talman! Jag fick då inte svar på frågan varför Kristdemokraterna lyfter vikten av hållbarhetsarbete inom EU som en del av handelspolitiken men ändå har motarbetat och urvattnat due diligence-lagstiftningen och det som skulle kunna vara en historisk lagstiftning för miljö och mänskliga rättigheter inom hela värdekedjorna inom EU.

Samtidigt svarar Lili André att kunskap och kompetens är en konkurrensfördel. Det är det absolut. Att vi inte ska sänka ambitionerna - ja, det hade jag önskat. Tyvärr har vi i dag en regering som kraftigt sänker ambitionerna på klimatområdet, som ökar utsläppen och som i stället för att stärka de mål och åtgärder som behöver göras öppnar för att försämra klimatmålen och inte ens kan uttala sig när det gäller kommissionens förslag om nya klimatmål till 2040.

Lili André lyfter i sitt svar att vi inte ska slå ut våra egna företag. I dagsläget är det så att svenska företag efterfrågar en ambitiös klimatpolitik, förbättrad kompetensförsörjning, kraftigt ökad elproduktion i närtid och snabbare tillståndsprocesser, just för att allt detta bidrar till både stärkt konkurrenskraft, ökad handel och minskad klimatpåverkan.

Regeringen levererar inte på något av detta. Det handlar snarare om att regeringen, i och med att den sänker ambitionerna på klimat- och hållbarhetsområdet och motarbetar hållbarhetslagstiftning på EU-nivå, slår ut svenska företag.

Herr talman! Lili André nämner i sitt anförande att den gröna omställningen ska "backas upp" och lyfter också vikten av gemensamt arbete för en hållbar utveckling i EU och för att stärka den svenska industrin, som är ledande i den gröna omställningen.

Mot bakgrund av det vill jag fråga Lili André varför Kristdemokraterna och den nuvarande svenska regeringen kraftigt har motarbetat och urvattnat due diligence-lagstiftningen, alltså den lagstiftning inom EU som skulle vara historisk och stärka företagens arbete för miljö och mänskliga rättigheter. Samtidigt driver den nuvarande regeringen en politik i Sverige som kraftigt ökar utsläppen av växthusgaser och gör en 180 graders omsvängning så att Sverige går från att vara ledande i klimatomställningen till att nu vara ett land som kraftigt ökar utsläppen av växthusgaser så att vi inte längre når våra klimatmål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Regeringen säger en sak, nämligen att den gröna omställningen är viktig och att den är viktig för handelspolitiken, men i handling gör regeringen det motsatta. Varför? undrar jag, herr talman.

Herr talman! Klimat- och miljöministern vill inte gärna tala om det enorma gap som finns mellan klimatmålen och regeringens politik. Hon vill i stället tala om förutsättningar för industrins omställning genom till exempel kärnkraft.

Men det som industrin efterfrågar har vi nog alla hört många gånger. Det är el i närtid, snabbare tillståndsprocesser och kompetensförsörjning. På inget av dessa tre områden ser vi kraftiga satsningar från regeringen.

I dag presenterade regeringen sin energiproposition. Man har inga planeringsmål till 2030, vilket är vad industrin efterfrågar. Den vill ha mycket mer el nu i närtid. Miljöpartiet har presenterat en politik för mycket el i närtid.

Det finns en utredning om snabbare tillståndsprocesser på regeringens bord, som har lagts fram av Miljöprövningsutredningen. Men i stället för att gå vidare med förslag i den har regeringen tillsatt en ny utredning där den första punkten handlar om att sänka miljökraven i Sverige till EU:s miniminivå.

Det är ett sätt som skadar svensk konkurrenskraft. Svensk konkurrenskraft lever på vår höga trovärdighet när det gäller till exempel miljö, klimat och arbetsmiljö.

Inom kompetensförsörjningsområdet behöver vi bostadsbyggande för att människor ska kunna flytta dit där jobben finns, och företagen rekryterar över hela världen. Där har regeringen valt att inte skjuta till medel för bostadsbyggande och försvårar rekrytering från andra länder.

I detta allvarliga läge vad gäller klimatkrisen väljer regeringen att öka utsläppen av växthusgaser och att presentera en klimathandlingsplan som döljer att man inte når målen.

Klimatpolitiska rådet kommer med sin rapport i veckan. Hur stor vikt kommer klimatministern att lägga vid innehållet i rådets rapport? Om det i Klimatpolitiska rådets rapport visar sig att regeringens plan för nettonoll inte håller, kommer klimatministern då att komplettera planen?

Herr talman! Regeringen gör Sverige mer beroende av fossila drivmedel när vi behöver göra det precis motsatta. Sverige behöver minskad fossil inblandning för att minska växthusgasutsläppen och utsattheten för volatila oljepriser liksom för geopolitiska påtryckningar. Vi måste klara omställningen av den befintliga fordonsflottan, och det är där vi ser att regeringen har backat mest och därmed chockhöjt utsläppen av växthusgaser.

Utöver att sänkt reduktionsplikt leder till ökade växthusgasutsläpp, att klimatmålen inte nås, sänkt krisberedskap, ökat beroende av icke-demokratier, ökad utsatthet för prischocker från volatila oljepriser, osäkerhet för svenska företag i branschen, oklar tillgång på vinterdiesel samt försämrade incitament för elektrifiering av transportsektorn riskerar sänkningen av reduktionsplikten att innebära mycket höga kostnader för staten och därmed för svenska skattebetalare. Det framgår tydligt i regeringens klimathandlingsplan att man vill använda statens, det vill säga våra gemensamma, resurser för att försöka köpa sig fri genom att köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder till kostnader som är oklara och mycket höga - om det ens går - och annars riskera dryga böter. Regeringen saknar i dag en plan för att nå vårt bindande mål i EU om utsläppsminskningar främst inom transporter och jordbruk, trots att det i det scenario som vi nu diskuterar tydligt står att grafen förutsätter att målet ska nås till 2030.

Klimat- och miljöministern nämnde i sitt senaste anförande att kalkylerna bygger på myndigheternas scenarier och regeringens beslutade politik och att man "räknat på vilket utsläppsutrymme som behöver lösas". En utredning avses komma med åtgärdsförslag som kan genomföras först efter 2027-2030, det vill säga efter nästa val. Det är fråga om åtgärder som inte genomförs den här mandatperioden, men klimathandlingsplanen ska handla om vad regeringen ska göra den här mandatperioden. Allt läggs alltså på en kommande utredning att hantera, detta inom ett område där det redan har gjorts mängder av utredningar. Transportsektorns omställning har utretts på korsen och tvärsen i flera år av flera regeringar. När vi i Miljöpartiet kom in i Regeringskansliet tog vi exempelvis vidare FFF-utredningen, som tillsattes under alliansregeringen, för att jobba vidare med transportsektorns omställning.

Jag undrar: Kan ministern redogöra för det totala utsläppsutrymmet och det gap som lämpas över på kommande regering att hantera?

Herr talman! Frågan som ställdes till klimat- och miljöministern var varför man har valt att inkludera detta utsläppsscenario i klimathandlingsplanen. Jag fick inte något svar från klimat- och miljöministern i hennes anförande.

Regeringen har valt att i klimathandlingsplanen inkludera en graf som inte överensstämmer med innehållet i planen. Först efter DN:s granskning och frågor har klimat- och miljöministern erkänt att regeringen har uppdragit åt tjänstepersoner att räkna på vad mer som behövs för att nå klimatmålen, det vill säga gapet mellan befintlig politik och vad som krävs för att nå Sveriges i riksdagen fastställda klimatmål.

Men i stället för att redogöra för detta gap har regeringen i klimathandlingsplanen inkluderat både gapet och utsläppsminskningar till följd av befintlig politik i grafen så att det ser ut som att vi når hela vägen till nettonoll, trots att reformer för att nå det utsläppsscenariot inte finns på plats. Regeringen har därefter återkommande upprepat att man nu har en plan för nettonollutsläpp, trots att så inte är fallet.

Detta är grovt vilseledande. Det är därför jag har frågat klimat- och miljöministern varför man har valt att inkludera det scenariot i klimathandlingsplanen.

Enligt klimatlagen 5 § bör klimathandlingsplanen innehålla "i vilken grad beslutade och planerade utsläppsminskande åtgärder kan förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen kan nås". Den ska också innehålla "i vilken utsträckning beslutade och planerade åtgärder inom olika utgiftsområden påverkar möjligheterna att nå de nationella och globala klimatmålen". Trots detta har regeringen valt att inte öppet redogöra för gapet mellan regeringens klimatpolitik och klimatmålen.

Herr talman! Vi står inför extremt allvarliga klimatrelaterade risker som drabbar den svenska befolkningen både direkt och indirekt. Det är därför vi har klimatmål, och det är därför vi här i riksdagen förväntas kunna leverera politik som skyddar den svenska befolkningen från dessa klimatrelaterade risker.

Vi ser konsekvenser här i Sverige redan i dag. Det är värmeböljor, översvämmade källare och vägar som rasar samman på grund av förvärrade extremväder.

Vi ser också att Sverige kommer att kunna drabbas indirekt av klimatförändringar i andra delar av världen som påverkar svenska företag och deras leverantörskedjor. Vi ser också de allvarliga bilder i IPCC:s senaste rapport som visar antal dagar per år i olika delar av världen där det på grund av ökad extremvärme kommer att bli fara för människors liv. Sådana konsekvenser kommer givetvis att leda till indirekta effekter även för oss här i Sverige.

Jag vill upprepa min fråga till klimat- och miljöministern: Varför har man redogjort för ett scenario som inte överensstämmer med politiken i planen?

Fru talman! Då skulle jag vilja be Elin Nilsson att redogöra för klimatnyttan av ny kärnkraft i Sverige, från vilket år utsläppen i så fall skulle väntas minska och hur mycket.

Miljöpartiet har en politik för en kraftfull utbyggnad av elproduktionen i Sverige. Vi har fört fram ett produktionsmål till 2030, och vi ser att det utöver det behövs energieffektiviseringar så att vi kan tillgängliggöra el snabbt för industrins omställning.

Ny kärnkraft levererar ingenting av detta utan handlar om el någon gång långt i framtiden. Regeringen lyfter fram det som sitt främsta klimatargument. Elin Nilsson lyfter fram det särskilt trots att det inte har någonting med transportsektorns omställning att göra och är fullständigt irrelevant när det handlar om målen till 2030, det vill säga det vi har diskuterat i dag kopplat till reduktionsplikten.

Fru talman! Elin Nilsson inledde sitt anförande med att säga att Sverige ska nå klimatmålen.

Jag vill att Sverige når klimatmålen, och vi i Miljöpartiet jobbar med att presentera en klimatpolitik för att nå klimatmålen i Sverige. Vi har lagt fram en hel alternativ klimathandlingsplan som följdmotion på regeringens.

Men när Liberalerna står och säger att vi ska nå klimatmålen hör jag det som någon typ av önsketänkande, för i handling är det som regeringen gör att öka utsläppen av växthusgaser så att Sverige inte längre väntas nå klimatmålen.

Det spelar inte någon roll hur många gånger man står och säger att vi ska nå dem, vi ska nå dem, vi ska nå klimatmålen om inte regeringen levererar reformer som gör att Sverige når klimatmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

En av de största sakerna som den här regeringen har gjort som gör att Sverige inte längre når klimatmålen är att man kraftigt har sänkt reduktionsplikten.

Här tar man upp i delar relevant kritik av underlagen som Riksrevisionen lyfter fram när det gäller införandet av reduktionsplikten. Men man presenterar inte någon tydlig konsekvensutredning om effekterna av vad man ska göra eller av att man nu chockhöjer utsläppen så att vi inte längre når målen och skapar osäkerhet för näringslivet när man kraftigt sänker reduktionsplikten.

Frågan är varför Elin Nilsson står här och säger att vi ska nå klimatmålen när man presenterar en politik som gör att vi inte når dem.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 4.

Riksrevisionen slog fast att reduktionsplikten har förutsättningar att bidra till framför allt målet för inrikes transporter till 2030 till en rimlig kostnad jämfört med andra sätt att nå det målet. Alternativet är fossila bränslen från skurkstater. Att öka fossilberoendet innebär ju att vi faktiskt stöder Putins krigskassa i dagsläget.

Klimatpolitiska rådet har slagit fast följande: Att använda nivån i reduktionsplikten som regulator av bränslepriser har varit direkt olämpligt och svårt för drivmedelsföretagen att hantera. Det kan finnas skäl att anpassa reduktionsplikten till ändrade omvärldsförhållanden, men en sådan anpassning bör i så fall grundas i systematiska utvärderingar vid till exempel Energimyndighetens kontrollstationer.

Nu har Tidöpartierna kraftigt sänkt reduktionsplikten utan att vi har haft en överblick av de konsekvenser som följer.

Riksrevisionen framför synpunkter som vi i Miljöpartiet i stort delar. Reduktionsplikten är enbart ett av flera verktyg för att nå klimatmålen inom transportsektorn. Reduktionsplikten är det enda som på kort sikt kan minska utsläppen kraftigt från den befintliga fordonsflottan, vilket är helt avgörande för att nå målet om att minska utsläppen från transportsektorn med minst 70 procent till 2030, så som fastslagits av oss här i riksdagen.

Riksrevisionen anger att det finns ett visst utrymme att förbättra kostnadseffektiviteten i reduktionspliktens utformning. Naturvårdsverket och Trafikanalys har till regeringen inför klimathandlingsplanen föreslagit en utredning för att studera en mer kostnadseffektiv utformning med en gemensam reduktionsplikt för bensin och diesel. Det ställer vi i Miljöpartiet oss bakom. Detta har dock regeringen inte tagit vidare.

Om nya, effektiva åtgärder kommer på plats som tar oss mot såväl 2030-målet som det långsiktiga målet 2045 är vi i Miljöpartiet öppna för att förändra reduktionsplikten - men först efter att nya åtgärder är på plats. Det är summan av klimatpolitiken som är det avgörande och inte varje enskild reform. Näringslivet, organisationer och privatpersoner måste kunna känna långsiktig tillit till klimatpolitiken.

I stället för att avveckla klimatpolitiska verktyg, utan ersättningsåtgärder, skulle regeringen kunna utveckla klimatpolitiken utifrån de förslag som kommer från myndigheterna. Det är även helt nödvändigt att beakta de bindande målen i ESR-sektorn och hur införandet av EU ETS 2 kommer att påverka utformningen av nationell klimatpolitik. I och med att EU kliver fram finns stora möjligheter att, med kraft av EU, fortsätta att utveckla vår klimatpolitik här i Sverige utan att montera ned de verktyg som redan finns. Att helt utan nya kompensatoriska klimatpolitiska verktyg avveckla reduktionsplikten är och var en ansvarslös politik.

Hur ska regeringen hantera de ökade kumulativa utsläpp som nu uppstår? Att bromsa omställningen, kraftigt öka utsläppen och vänta och se kommer att medföra extra kostnader för omställningen och göra kurvan för minskningen av utsläppen avsevärt brantare redan om några år. Detta kommer att ske samtidigt som regeringen har tagit bort de långsiktiga spelreglerna och skapat en stor osäkerhet inför framtiden hos flera sektorer inom näringslivet. I och med regeringens ansvarslösa hållning till klimatomställningen landar näringslivet i en ryckighet och en osäkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

I nuläget finns inga andra åtgärder på plats som ersätter reduktionsplikten, och med regeringens politik beräknas utsläppen inom transportsektorn öka med uppemot 50 procent på bara ett år jämfört med den tidigare lagstiftningen. Utsläppen ökar dessutom ännu mer på längre sikt mot 2030. Det är enorma volymer som regeringen är ansvarig för. Enligt regeringens egen beräkning av utsläppen från inrikes transporter och arbetsmaskiner blir utsläppen av koldioxid cirka 5,2 miljoner ton högre 2024 och 6,7 miljoner ton högre 2026 än vad som skulle ha varit fallet med tidigare lagstiftning.

Regeringen gör Sverige mer beroende av fossila drivmedel när vi behöver göra precis det motsatta. Sverige behöver minskad fossil inblandning för att minska växthusgasutsläppen och minska vår utsatthet för volatila oljepriser liksom för geopolitiska påtryckningar. Mer svenskt förnybart bränsle ger minskade utsläpp, bättre förutsättningar för svenska företag och en ökad krisberedskap. Det sistnämnda är viktigt inte minst i en osäker tid där ett stort beroende av icke-demokratier snabbt kan visa sig bli en stor utsatthet.

En ökad andel fossilt i den bensin och diesel som tankas i landet, vilket följer av den sänkta reduktionsplikten, leder till en ökad utsatthet för prischocker för hushåll och företag. Prisutvecklingen för olja är högst osäker, särskilt mot bakgrund av den alltjämt pågående ryska invasionen i Ukraina. Särskilt priskänsliga är vi som land för tillgängligheten av vinterdiesel, som minskat i produktion.

Vidare innebär sänkta priser på drivmedel att incitamenten för att välja elfordon och andra färdmedel med låga utsläpp försvagas i förhållande till att använda fordon som drivs av fossil energi. Regeringens förslag om sänkt reduktionsplikt motverkar därmed regeringens egen ambition att öka elektrifieringen av transportsektorn.

Utöver att sänkt reduktionsplikt leder till ökade växthusgasutsläpp, att klimatmålen inte nås, sänkt krisberedskap, ökat beroende av icke-demokratier, ökad utsatthet för prischocker från volatila oljepriser, osäkerhet för svenska företag i branschen, oklar tillgång till vinterdiesel samt försämrade incitament för elektrifiering riskerar sänkningen av reduktionsplikten att innebära mycket höga kostnader för staten och därmed också för svenska skattebetalare.

EU:s återhämtningsfond kräver en aktiv klimatomställning hos medlemsländerna. Sänkningen av reduktionsplikten kan innebära att Sverige går miste om stora delar av 38 miljarder kronor från EU:s återhämtningsfond. Regeringen har också i höständringsbudgeten aviserat att man använder utsläppsrätter från utsläppshandelssystemet för att täcka upp för att man inte väntas nå ESR-målet. Man vill ta från industrins utsläppsutrymme för att täcka upp för sitt eget misslyckande inom transportsektorns omställning. Det kan leda till förlorade intäkter för staten på uppemot 6 miljarder kronor till 2030.

Vidare kommer regeringen att behöva vidta ytterligare åtgärder för att täcka upp att man inte når ESR-målet till 2030 på grund av att man sänker reduktionsplikten, vilket kan innebära höga kostnader för staten till följd av att man försöker köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder alternativt mycket höga böter från EU.

Konsekvenserna av beslutet att kraftigt sänka reduktionsplikten är enorma. De sträcker sig inom flera områden. Här diskuterar vi Riksrevisionens rapport, och Riksrevisionen har kommit med förslag på hur vi skulle kunna utveckla reduktionsplikten. Myndigheterna har tagit förslagen vidare, men i stället har regeringen utan någon som helst plan på att hantera konsekvenserna av en sänkt reduktionsplikt genomfört sänkningen.

Fru talman! Jag får börja med att dementera hela den harang som Helena Storckenfeldt avslutade sin replik med. Jag ber alla att se till vilken klimatpolitik Miljöpartiet de facto driver och bilda sig en uppfattning utifrån det.

Vi ser att det behövs en klimatomställning som leder till välstånd i hela landet. När Miljöpartiet satt i regeringen ökade svensk ekonomi - den var urstark - samtidigt som vi kraftfullt minskade utsläppen, på kort sikt och på lång sikt. När Miljöpartiet satt i regeringen var Sverige också ett starkt föredöme. Andra länder såg på Sverige och tänkte: Hur kan vi göra som Sverige när det gäller klimatomställningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Men nu har regeringen kraftigt ökat utsläppen, så att Sverige blir en bromskloss även i EU. Det finns fossillobbyism som hänvisar till Sveriges omsvängning på grund av Tidöpartierna. Vi är inte alls det föredöme som vi skulle kunna vara.

Helena Storckenfeldt säger alltså en sak, där jag verkligen delar uppfattning, nämligen att Sverige ska göra en omställning som leder till starkt välstånd och till att vi är ett föredöme så att andra vill följa efter på den väg vi väljer, men i handling agerar regeringen på ett sätt som gör så att Sverige inte längre blir ett föredöme.

När det gäller att biodrivmedlen kan göra nytta på andra platser är det ett otroligt märkligt förhållningssätt. I miljö- och jordbruksutskottet behandlar vi många andra politikområden, till exempel livsmedelsproduktion. Det görs jättemycket inom politiken för att främja den inhemska livsmedelsproduktionen. Tänk om man skulle säga: Vi har inte förbjudit den svenska livsmedelsproduktionen. Därför behöver vi inte göra någonting, eller kan försvåra för den. Det är ett otroligt konstigt förhållningssätt som Moderaterna har endast till reduktionsplikten. Det ser jag mycket allvarligt på.

Fru talman! Jag reflekterade över många saker i Helena Storckenfeldts anförande och har många punkter att ta upp. Vi får se om det blir en tydlig tråd.

Till att börja med reflekterade jag över att Helena Storckenfeldt nämnde att man inte ska satsa för mycket på en åtgärd, med hänvisning till reduktionsplikten. Då blir min fråga vad Moderaterna har infört i stället. Vi ser nämligen inte att det har kommit förslag på flera åtgärder för att ersätta reduktionsplikten. Man har i stället sänkt reduktionsplikten, ökar utsläppen kraftigt och lägger allt ansvar på kommande regering genom den aviserade utredningen i klimathandlingsplanen.

En annan sak jag reagerade på var att utsläppen ska minska på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Att minska utsläppen på ett sätt som är långsiktigt hållbart är för mig att säkerställa att vi minskar utsläppen tillräckligt snabbt för att undvika de absolut värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Vad bedömer Moderaterna är ett långsiktigt hållbart sätt? Är det en takt som leder till två graders global uppvärmning, en takt som leder till tre graders global uppvärmning eller en takt som leder till fyra graders global uppvärmning?

Helena Storckenfeldt nämnde också att vi är överens om att vi ska göra klimatomställningar och att det inte är en debatt om om. Min bestämda uppfattning är att vi i dag inte har en debatt om hur vi ställer om. Det är nämligen extremt stora skillnader mellan Tidöpartiernas klimatpolitik och Miljöpartiets klimatpolitik. Om Tidöpartierna eller Moderaterna kunde presentera en alternativ politik för att minska utsläppen lika mycket skulle vi ha en debatt om hur. Men i dag har vi en debatt om om.

Fru talman! Tack, Björn! Det är bra att man kan dra ny-på-jobbet-kortet ibland.

Jag vill särskilt lyfta fram att det som vi från Miljöpartiets sida ser är att förutsättningarna minskar att nå våra klimatåtaganden till 2030. För att nå både nationella mål och vårt bindande EU-åtagande är just omställningen inom transportsektorn helt central. Det finns då tre områden som vi behöver arbeta med. Det första är ett transporteffektivt samhälle, att vi säkerställer att den totala energianvändningen för vår mobilitet, både persontransporter och godstransporter, i landet kan minska. Det andra är att vi ska jobba med elektrifiering eller utbyte av fordon. Till exempel vill vi återinföra elbilsbonusen och ha en särskild glesbygdsbonus när det gäller elbilsbonusen. Det tredje området handlar om att byta ut drivmedlen i den befintliga fordonsflottan, där reduktionsplikten har varit helt central.

Det behövs kraftfulla reformer inom alla dessa tre områden. Om det görs mindre på det tredje området, när det gäller att byta ut drivmedlet i den befintliga fordonsflottan, kommer det att behövas väldigt kraftfulla åtgärder för ett transporteffektivt samhälle eller för att byta ut fordonsflottan mycket snabbare än vad som sker på marknaden i dag. Det finns tekniska begränsningar inom områdena ett och två. Därför har vi från Miljöpartiets sida förordat en högre inblandning av biodrivmedel. Annars är det svårt att få ihop kalkylen.

Herr talman! Jag tänker på ordet ansvar och undrar verkligen hur Sverigedemokraterna ställer sig till ordet ansvar.

Vi står inför extremt allvarliga klimatrelaterade risker som drabbar den svenska befolkningen både direkt och indirekt. Det är därför vi har klimatmål, och det är därför vi förväntas kunna leverera en klimatpolitik som skyddar befolkningen från dessa allvarliga risker.

Men med Martin Kinnunens uttalanden här om att utsläppen i världen kanske inte har ökat, att de sker någon annanstans, kan man ju luta sig tillbaka. Det är jätteenkelt. Man behöver inte ta något ansvar alls, varken för Sveriges omställning eller för världens omställning, för gör vi ingenting här är det ju någon annan som kommer att minska utsläppen. Då kommer omställningen att ske någon annanstans.

Det är ett otroligt märkligt sätt att förhålla sig till det som är en av de absolut värsta samhällskriser vi står inför. Det är fastslaget. Vi ser konsekvenserna direkt när det gäller torka som drabbar livsmedelsproduktionen och leder till höjda livsmedelspriser. Vi ser översvämmade källare i Sverige. Vi ser vägar som rasar samman på grund av förvärrade extremväder.

Vi ser att antalet dagar per år ökar när det i regioner kommer att vara så varmt att det utgör en livsfara för människor. Det kommer givetvis att leda till indirekta effekter i form av klimatflyktingar och civil oro som ger säkerhetspolitiska effekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Det här är en bredd av konsekvenser som vi i politiken måste ta ansvar för att hantera. Men Sverigedemokraterna vill uppenbarligen inte ta något ansvar alls.

Herr talman! Det är trevligt att få vara här och debattera reduktionsplikten igen!

Jag reagerade när Kinnunen uttalade att ingen var för reduktionsplikten. Där vill jag påminna om historien. Det var sju partier som tillsammans beslutade om reduktionsplikten. Med de underlag, med deras styrkor och brister, som stod till buds då enades sju partier i Sveriges riksdag om att införa reduktionsplikten och säkerställa att vi kraftfullt minskar utsläppen av växthusgaser. Med den politiken var vi tillsammans på väg att nå vårt riksdagsfastställda mål om minst 70 procent mindre utsläpp från transportsektorn till 2030, vårt etappmål för de nationella utsläppen inom ESR-sektorn till 2030 och vårt bindande åtagande till EU.

När vi röstade om Tidöpartiernas förslag om att kraftigt öka utsläppen genom att minska reduktionsplikten var resultatet på voteringstavlan 147 mot 148. Det hade räckt med att en ledamot från antingen Liberalerna, Sverigedemokraterna, Moderaterna eller Kristdemokraterna hade röstat med klimatsamvete, och då hade vi inte haft de kraftiga utsläppsökningarna vi nu ser.

När reformen genomfördes talade Kinnunen om kriser för hushållen. Klimatpolitiska rådet säger att användandet av reduktionsplikten som en regulator av bränslepriser har varit direkt olämpligt. Varför jobbade inte Tidöpartierna i stället med fördelningspolitik för att stötta hushållen när energipriserna stack iväg efter Rysslands invasion av Ukraina?