Fru talman! har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för mitt beslut att lägga fram den plan för att klara Sveriges klimatmål om att nå hela vägen till nettonollutsläpp år 2045 som presenteras i klimathandlingsplanen. Hon har också frågat mig om jag tagit initiativ till en analys av vilka åtgärders utsläppsminskningar som beräknas nås vilka årtal i den redovisade utsläppskurvan och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen.

Elin Söderberg har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för mitt beslut att i regeringens klimathandlingsplan inkludera en graf över ett scenario som inte följer av åtgärderna i regeringens klimathandlingsplan och om jag tagit initiativ till en analys av vilka politiska åtgärder från och med 2027 till och med 2045 som beräkningarna återspeglar och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen.

Jytte Guteland har frågat mig på vilka grunder jag valt att använda den ekonomiska beräkning och graf som används i klimathandlingsplanen för att beskriva utsläppsminskningar av den egna politiken.

Fru talman! Regeringen presenterade i december klimathandlingsplanen i enlighet med klimatlagen (2017:720). Handlingsplanen syftar till att nå det nationella klimatmålet för 2045. En strategi för att nå hela vägen till nettonollutsläpp skiljer sig från en strategi vars primära syfte är att minska utsläppen i närtid. Regeringen presenterar därför åtgärder på en rad områden som ger förutsättningar för hela samhället, inklusive företag och hushåll, att fatta de beslut som behövs för att Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045 samtidigt som både hushållens ekonomi och företagens konkurrenskraft kan stärkas.

I klimathandlingsplanen presenterar regeringen ett scenario över de historiska utsläppen och ett scenario som visar hur Sverige skulle kunna nå hela vägen till nettonollutsläpp senast 2045. Scenariot utgår ifrån Naturvårdsverkets underlag till handlingsplanen och har uppdaterats eftersom reduktionsplikten sänkts till 6 procent under 2024-2026.

I klimathandlingsplanen fastställer regeringen också att Sverige är bundet av och ska leva upp till åtaganden inom EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR. Regeringen kommer därför att inför perioden 2027-2030 tillsätta en utredning för att analysera och ge underlag om huruvida styrmedel kan utformas, och i så fall vilka, för att Sveriges åtaganden i EU ska nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, och grafen reflekterar också detta.

Vilka antaganden och vad som ligger till grund för beräkningarna framgår av de underlag som diariefördes i anslutning till beslutet om klimathandlingsplanen.

Herr talman! Frågan som ställdes till klimat- och miljöministern var varför man har valt att inkludera detta utsläppsscenario i klimathandlingsplanen. Jag fick inte något svar från klimat- och miljöministern i hennes anförande.

Regeringen har valt att i klimathandlingsplanen inkludera en graf som inte överensstämmer med innehållet i planen. Först efter DN:s granskning och frågor har klimat- och miljöministern erkänt att regeringen har uppdragit åt tjänstepersoner att räkna på vad mer som behövs för att nå klimatmålen, det vill säga gapet mellan befintlig politik och vad som krävs för att nå Sveriges i riksdagen fastställda klimatmål.

Men i stället för att redogöra för detta gap har regeringen i klimathandlingsplanen inkluderat både gapet och utsläppsminskningar till följd av befintlig politik i grafen så att det ser ut som att vi når hela vägen till nettonoll, trots att reformer för att nå det utsläppsscenariot inte finns på plats. Regeringen har därefter återkommande upprepat att man nu har en plan för nettonollutsläpp, trots att så inte är fallet.

Detta är grovt vilseledande. Det är därför jag har frågat klimat- och miljöministern varför man har valt att inkludera det scenariot i klimathandlingsplanen.

Enligt klimatlagen 5 § bör klimathandlingsplanen innehålla "i vilken grad beslutade och planerade utsläppsminskande åtgärder kan förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen kan nås". Den ska också innehålla "i vilken utsträckning beslutade och planerade åtgärder inom olika utgiftsområden påverkar möjligheterna att nå de nationella och globala klimatmålen". Trots detta har regeringen valt att inte öppet redogöra för gapet mellan regeringens klimatpolitik och klimatmålen.

Herr talman! Vi står inför extremt allvarliga klimatrelaterade risker som drabbar den svenska befolkningen både direkt och indirekt. Det är därför vi har klimatmål, och det är därför vi här i riksdagen förväntas kunna leverera politik som skyddar den svenska befolkningen från dessa klimatrelaterade risker.

Vi ser konsekvenser här i Sverige redan i dag. Det är värmeböljor, översvämmade källare och vägar som rasar samman på grund av förvärrade extremväder.

Vi ser också att Sverige kommer att kunna drabbas indirekt av klimatförändringar i andra delar av världen som påverkar svenska företag och deras leverantörskedjor. Vi ser också de allvarliga bilder i IPCC:s senaste rapport som visar antal dagar per år i olika delar av världen där det på grund av ökad extremvärme kommer att bli fara för människors liv. Sådana konsekvenser kommer givetvis att leda till indirekta effekter även för oss här i Sverige.

Jag vill upprepa min fråga till klimat- och miljöministern: Varför har man redogjort för ett scenario som inte överensstämmer med politiken i planen?

Herr talman! Tack till ledamöterna för en mycket intressant debatt! Man vill ifrågasätta våra kalkyler och menar att de bygger på felaktiga grunder. Det jag tydligt kan påpeka är att alla kalkyler i regeringens klimathandlingsplan bygger på myndigheternas scenarier inklusive regeringens beslutade politik. De bygger inte på höjd reduktionsplikt.

Jag förklarade detta tydligt för Dagens Nyheter i samband med att de gjorde reportaget. Jag satt här utanför väldigt länge och visade alla mejl och alla grafer där man hade räknat på vilket utsläppsutrymme som behöver lösas med de styrmedel som styrmedelsutredningen ska plocka fram. Vi öppnar för en bred palett av styrmedel för att inte på samma sätt som den tidigare handlingsplanen gjorde förlita oss på reduktionsplikten som ett enskilt och väldigt kraftigt styrmedel för att nå klimatmålet.

Herr talman! Om man vill kalla detta ett hittepåscenario, som ledamoten Anna-Caren Sätherberg valde att göra, blir det intressant att titta på scenariot i den tidigare klimathandlingsplanen som Isabella Lövin från Miljöpartiet presenterade och där rubrikerna i medierna blev att den inte nådde klimatmålen. Därefter hade man en diskussion om hur Sverige ska klara klimatkrisen. Det var en mycket seriös diskussion som jag tyvärr tycker mig sakna under denna vända.

Om man menar att alla scenarier och kalkyler för vår beslutade politik, som även bygger på utredningar, är hittepåscenarier blir det ju väldigt udda att Miljöpartiet är de enda som står kvar vid scenariot som gjorde att man nådde ett av klimatmålen. Miljöpartiet har i dag genom sitt språkrör Daniel Helldén redogjort för att man vill ha den reduktionsplikt vi hade innan regeringen förändrade detta.

Det blir väldigt udda att påstå att vi ägnar oss åt hittepåscenarier när ledamöterna i debatten också refererar till en kalkyl som man valt att backa från och inte längre står för eftersom man inte vill ha den tidigare förda klimatpolitiken. Det blir en väldigt diffus debatt. Så kan det vara, för i politiken kan saker och ting förändras. Men alla kalkyler, prognoser och scenarier - och man kan ju bara ha scenarier, prognoser och kalkyler i en klimathandlingsplan, inte sia om framtiden - utgår från regeringens beslutade politik och myndigheternas scenarier. Vi har varit öppna med det och tydligt redogjort för det här.

Herr talman! Det har uppstått frågetecken om vilka beräkningar som ligger till grund för våra grafer och hur tjänstemännen valt att räkna i detaljer. Jag var nyfiken på hur man skulle räkna på den politik vi hade i vår klimathandlingsplan, det vill säga hur man räknar på investeringar i laddinfrastruktur, förenklade tillståndsprocesser, marknadsintroduktionsstöd, mer pengar än någonsin tidigare till att återställa våtmarker, effekter av skrotbilspremier och så vidare. Det framgick tydligt, precis som det står i löptexten, att alla de antaganden som Naturvårdsverket gör ligger till grund för framtagande av målscenarier, och sedan inkluderar Regeringskansliet den politik vi beslutar om.

Till grund för den här politiken ligger inte ett scenario om höjd reduktionsplikt utan ett scenario med en reduktionsplikt sänkt till 6 procent för diesel och bensin, vilket kommer att bidra och redan nu bidrar till att hushållens ekonomi stärks.

Herr talman! Regeringen gör Sverige mer beroende av fossila drivmedel när vi behöver göra det precis motsatta. Sverige behöver minskad fossil inblandning för att minska växthusgasutsläppen och utsattheten för volatila oljepriser liksom för geopolitiska påtryckningar. Vi måste klara omställningen av den befintliga fordonsflottan, och det är där vi ser att regeringen har backat mest och därmed chockhöjt utsläppen av växthusgaser.

Utöver att sänkt reduktionsplikt leder till ökade växthusgasutsläpp, att klimatmålen inte nås, sänkt krisberedskap, ökat beroende av icke-demokratier, ökad utsatthet för prischocker från volatila oljepriser, osäkerhet för svenska företag i branschen, oklar tillgång på vinterdiesel samt försämrade incitament för elektrifiering av transportsektorn riskerar sänkningen av reduktionsplikten att innebära mycket höga kostnader för staten och därmed för svenska skattebetalare. Det framgår tydligt i regeringens klimathandlingsplan att man vill använda statens, det vill säga våra gemensamma, resurser för att försöka köpa sig fri genom att köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder till kostnader som är oklara och mycket höga - om det ens går - och annars riskera dryga böter. Regeringen saknar i dag en plan för att nå vårt bindande mål i EU om utsläppsminskningar främst inom transporter och jordbruk, trots att det i det scenario som vi nu diskuterar tydligt står att grafen förutsätter att målet ska nås till 2030.

Klimat- och miljöministern nämnde i sitt senaste anförande att kalkylerna bygger på myndigheternas scenarier och regeringens beslutade politik och att man "räknat på vilket utsläppsutrymme som behöver lösas". En utredning avses komma med åtgärdsförslag som kan genomföras först efter 2027-2030, det vill säga efter nästa val. Det är fråga om åtgärder som inte genomförs den här mandatperioden, men klimathandlingsplanen ska handla om vad regeringen ska göra den här mandatperioden. Allt läggs alltså på en kommande utredning att hantera, detta inom ett område där det redan har gjorts mängder av utredningar. Transportsektorns omställning har utretts på korsen och tvärsen i flera år av flera regeringar. När vi i Miljöpartiet kom in i Regeringskansliet tog vi exempelvis vidare FFF-utredningen, som tillsattes under alliansregeringen, för att jobba vidare med transportsektorns omställning.

Jag undrar: Kan ministern redogöra för det totala utsläppsutrymmet och det gap som lämpas över på kommande regering att hantera?

Herr talman! Jag hör ledamoten Guteland. Jag hör henne säga att den gamla politiken enligt DN var mer effektiv. Men hur kommer det sig då att Socialdemokraterna inte vill stå för den gamla effektiva politiken? Hur kommer det sig att man vill sänka reduktionsplikten från Socialdemokraternas sida, om det nu är så att den gamla politiken var så effektiv? Hur kommer det sig att man inte hederligt likt Miljöpartiet, som står fast vid den gamla klimatpolitiken, som DN menar är mer effektiv, påpekar att man vill ha samma reduktionspliktsbana som gjorde att man nådde ett av Sveriges klimatmål? Jo, det är för att det faktiskt inte bara handlar om vad man har för streck i sin kalkyl på hur en reduktionsplikt ska gå upp till 60 procent för att man ska nå ett klimatmål - sedan pausades den ändå vid 33 när det blev valår eftersom det blev för jobbigt för svenska folkets ekonomi. Det handlar ju också om att man behöver ha mandat för sin politik.

Jag förstår på den här debatten, herr talman, att ledamöterna är mycket intresserade av den stora piska som de svenska väljarna valde bort. Jag märker att det är den man är intresserad av. Man vill gå tillbaka till den gamla politiken, som enligt DN var mer effektiv. Jag kan bara beklaga det, för det finns ett skäl till att regeringen väljer att ändra på den klimatpolitik som förts.

Skälet till att vi gör den omläggning vi gör är att vi för första gången ska kunna ge förutsättningar för Sverige att nå nettonollmålet. Det sker allra främst genom att vi välkomnar alla fossilfria kraftslag. Vi har en kalkyl där vi räknar inte bara på vindkraft utan även på kärnkraft. Vi kan skapa ett energisystem där vindkraft och kärnkraft samspelar för att skapa leveranssäkerhet och förutsägbarhet sett till priser och annat, någonting som gör att industrin har större chans att lyckas med sin omställning.

När ledamöterna likt mig är ute och träffar företag, näringsliv och privatpersoner är jag övertygad om att de främsta frågor som kommer upp är elen och tillstånden. Det är det som är det viktiga för att lyckas med klimatomställningen.

Läser man vår klimathandlingsplan ser man att det finns utvecklade resonemang om hur befolkningen ska klara av de samhällsekonomiska effekter som följer av en förd klimatpolitik men också om att vi måste ha en energiförsörjning som hänger ihop med vår klimatomställning.

Om man är väldigt noga, och läser väldigt noga i kalkylerna, var det till slut en hundraprocentig reduktionsplikt med den logiken som skulle leda till att man har nått nollmålen. Det vet vi alla är fysiskt omöjligt, såvida man inte gör om alla dieselbilars motorer.

Kalkyler är kalkyler, och prognoser är prognoser. Det är bara en utstakad plan för den riktning man vill gå i. Vår riktning tar oss till en plats där vi har förutsättningar för att nå noll. Det är tack vare att vi välkomnar alla fossilfria kraftslag.

Det är också tack vare mycket annat. Om man vill höra om den politik som regeringen för på klimatområdet berättar jag gärna, herr talman. Vi ger mer än någonsin till Klimatklivet och mer än någonsin till Industriklivet.

Vi gör ett ordentligt omtag i frågorna om tillstånd och ett ordentligt omtag i energipolitiken. Vi ger mer pengar än någonsin tidigare i Sverige till våtmarker. Vi gör en historisk satsning på laddinfrastruktur på över 4 miljarder de kommande åren.

Allt det är sådant som ingår i regeringens klimatpolitik, som ingår i vår klimathandlingsplan och som ska ske den närmaste tiden.

Detta med att hänvisa till att den gamla politiken enligt DN var mer effektiv blir ganska konstigt när man sedan väljer att backa från den förda politiken.

Herr talman! Klimat- och miljöministern vill inte gärna tala om det enorma gap som finns mellan klimatmålen och regeringens politik. Hon vill i stället tala om förutsättningar för industrins omställning genom till exempel kärnkraft.

Men det som industrin efterfrågar har vi nog alla hört många gånger. Det är el i närtid, snabbare tillståndsprocesser och kompetensförsörjning. På inget av dessa tre områden ser vi kraftiga satsningar från regeringen.

I dag presenterade regeringen sin energiproposition. Man har inga planeringsmål till 2030, vilket är vad industrin efterfrågar. Den vill ha mycket mer el nu i närtid. Miljöpartiet har presenterat en politik för mycket el i närtid.

Det finns en utredning om snabbare tillståndsprocesser på regeringens bord, som har lagts fram av Miljöprövningsutredningen. Men i stället för att gå vidare med förslag i den har regeringen tillsatt en ny utredning där den första punkten handlar om att sänka miljökraven i Sverige till EU:s miniminivå.

Det är ett sätt som skadar svensk konkurrenskraft. Svensk konkurrenskraft lever på vår höga trovärdighet när det gäller till exempel miljö, klimat och arbetsmiljö.

Inom kompetensförsörjningsområdet behöver vi bostadsbyggande för att människor ska kunna flytta dit där jobben finns, och företagen rekryterar över hela världen. Där har regeringen valt att inte skjuta till medel för bostadsbyggande och försvårar rekrytering från andra länder.

I detta allvarliga läge vad gäller klimatkrisen väljer regeringen att öka utsläppen av växthusgaser och att presentera en klimathandlingsplan som döljer att man inte når målen.

Klimatpolitiska rådet kommer med sin rapport i veckan. Hur stor vikt kommer klimatministern att lägga vid innehållet i rådets rapport? Om det i Klimatpolitiska rådets rapport visar sig att regeringens plan för nettonoll inte håller, kommer klimatministern då att komplettera planen?

Herr talman! Det är lite nedlåtande med kommentarer om att det skulle vara retorik som har tagit mig till den här platsen, ledamoten Guteland. Jag har likt alla folkvalda i denna kammare samlat stöd av svenska folket. Jag var den mest kryssade ledamoten, när jag var ledamot, i mitt parti efter vår partiledare.

Jag har ett väldigt starkt stöd inte minst bland mina väljare men också hos svenska folket för den politik vi för. Vi vet att det var många som gick till valurnorna och ville ha sänkta drivmedelspriser. Då får man plocka fram alla andra verktyg i sin verktygslåda, och det gör regeringen.

Om det är den frågan man är mer intresserad av talar jag väldigt gärna om regeringens klimatpolitik i stället för att tala om de förändringar som vi har gjort av den tidigare politiken.

Om man vill tala om vår klimatpolitik kan vi tala om hur vi med den här regeringen har Klimatklivet, som är ett väldigt brett investeringsstöd. Det är större än vad det någonsin har varit tidigare. Vi arbetar med hur vi kan utveckla och förbättra Klimatklivet och se till att satsa mer pengar. Men det gäller att se till att pengarna också når ut till företagen så att alla de som exempelvis är anslutna till Svenskt Näringsliv får hjälp av staten när de vill ta klivet för en omställning.

Vi har Industriklivet, som också är större än det någonsin har varit tidigare. Vi satsar över 7,1 miljarder de kommande åren fram till 2026 på tunga, lättdrivna och andra miljövänliga lastbilar, bussar och arbetsmaskiner. Det finns hur mycket som helst att nämna här.

Men skälet till att det finns en oförutsägbarhet och en bristfällighet i debatten är inte minst att man inte är tydlig med exempelvis hur man förhåller sig till kärnkraften och hur man förhåller sig till drivmedelspriser framöver. Om man refererar till den tidigare klimatpolitiken vore det hederligt om man också höll sig till den, vilket oppositionen väljer att inte göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.