Elin Söderberg

Fru talman! Jag får väl börja med att säga att det är roligt att "svemester", som Miljöpartiet länge har drivit på för och som V-S-MP-regeringen införde, nu också lyfts fram av Sverigedemokraterna. Det är dock beklagligt att man inte i handling driver detta i sin budget.

Det jag reagerade på i Tobias Anderssons anförande var påståendet att MP aktivt skulle ha monterat ned energisystemet eller något i den riktningen. När vi har suttit i regering har svensk elproduktion ökat. Sverige är i dag en stor nettoexportör av el i Europa. Trots detta drabbas nu hushåll och företag av de höga elpriserna till följd av Putins fruktansvärda invasion av Ukraina och det energikrig som förs i Europa.

Då väljer regeringen och Sverigedemokraterna att exkludera hela norra Sverige från elprisstöd. Företag och hushåll i halva landet lämnas ute i kylan av Sverigedemokraterna.

Vi i Miljöpartiet har arbetat aktivt för en grön industrirevolution, och vi ser att Sverige har all potential att bli en världsutställning för ny teknik, innovation och hållbart samhällsbyggande. Den klimatpolitiken och den aktiva näringspolitiken kan skapa fantastiska möjligheter för svensk företagsamhet, innovationskraft och konkurrenskraft.

Vi ser nu att denna regering, med stöd av SD, frångår detta arbete. Därför är min fråga dels varför Sverigedemokraterna monterar ned den fungerande näringspolitiken när det gäller den gröna industrirevolutionen, dels varför företag i norra Sverige lämnas ute i kylan när det gäller elprisstödet.

Fru talman! Jag vill inleda med att önska en saklig debatt. I ett tidigare anförande i dag uttryckte Moderaterna att Miljöpartiet vill att Sveriges landsbygd och glesbygd ska bli ett Skansenmuseum och att vi skulle vilja ta bort äganderätten. Detta är direkt felaktigt.

Man får jättegärna kritisera och argumentera mot den politik jag för fram och mitt parti representerar, men då vill jag att man argumenterar mot den politik vi faktiskt företräder. Man får jättegärna läsa Miljöpartiets landsbygdspolitiska program eller motion 2022/23:2171 Lands- och glesbygd med stark samhällsutveckling som jag lämnade in under allmänna motionstiden i år. Där lyfter vi bland annat fram att vi kraftigt vill förbättra investeringsmöjligheterna i lands- och glesbygd. Det är helt centralt.

Vi lyfter också fram att Miljöpartiet vill se en god och tillgänglig välfärd i lands- och glesbygden och en stärkt samhällsservice. Vi vill även ha en levande kultur och ett levande civilsamhälle där. Vi har flera förslag på dessa områden.

Inom utgiftsområde 19 som gäller regional utveckling satsar Miljöpartiet 567 miljoner mer än regeringen. Vi vill bland annat att pengarna går till kompetensförsörjning som behövs till följd av den fantastiska gröna industrirevolution som vi nu ser hända, och till bred personalförsörjning för en god samhällsutveckling och för att säkerställa att det finns personal till samhällsservice och välfärd i hela landet. Det behövs insatser för att förbättra förutsättningarna för att bo och verka i hela landet. Det är därför Miljöpartiet satsar 567 miljoner mer än regeringen.

Fru talman! I Miljöpartiets budgetmotion finns en lång rad satsningar inom andra utgiftsområden som givetvis också påverkar den regionala utvecklingen. Det handlar om mer resurser till välfärd, kultur, klimatomställning, miljöpolitik, transportinfrastrukturinvesteringar med mera.

I Miljöpartiets Sverige ska man kunna vara den man är, uppfylla sin fulla potential och bo och verka i hela landet.

Fru talman! Hela Sverige ska leva, och alla människor i Sverige ska ges förutsättningar att bo och verka i vårt fantastiska land.

Miljöpartiet lägger som sagt 567 miljoner mer än regeringen på detta utgiftsområde. En viktig insats är att förbättra kompetens- och personalförsörjningen. I dag råder inte brist på jobb utan brist på personal i stora delar av Sveriges lands- och glesbygd. I norra Sverige ser vi ett enormt behov, och vill man ha en stark samhällsutveckling behövs personal brett, inte bara till den gröna industrirevolutionen, som ju behöver extremt mycket personal. Denna industri kommer att leda till en fantastisk samhällsutveckling i hela landet.

Miljöpartiet har gjort stora insatser för att stärka kompetens- och personalförsörjningen till den gröna industrirevolutionen och företagens klimatomställning. Det gäller även personalförsörjningen i välfärden på lands och glesbygd så att vi kan upprätthålla denna i hela landet. Vi har också gjort insatser för att förbättra förutsättningarna för att bo och verka i hela landet.

När Moderaterna i detta läge ger otillräckliga resurser till välfärd och samhällsutveckling och försvårar för människor att flytta till vårt land för att arbeta, hur ska de då bidra till en stark samhällsutveckling på lands och glesbygd?

Fru talman! Vi debatterar i dag regional utveckling och förutsättningar att bo och verka i hela landet.

Miljöpartiet vill i sin budgetmotion lägga 567 miljoner mer än regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna på detta område.

Jag noterar att Moderaterna i sitt anförande uppehåller sig vid gruvnäringen, trots att det är regional utveckling vi diskuterar. Det ger mig en bild av att Moderaternas syn på regional utveckling och Sveriges landsbygder och glesbygder är att dessa ska exploateras för att utvinna råvaror.

Vi behöver givetvis mineraler, och mineralpolitik är viktigt. Miljöpartiet har flera förslag på hur vi kan förbättra mineralförsörjningen i Sverige, och jag hoppas kunna debattera detta vid ett senare tillfälle.

Men jag undrar varför Moderaterna väljer att uppehålla sig vid detta ämne när vi pratar regional utveckling.

Samtidigt förändrar man i budgeten transportbidraget så att det exkluderar alla på lands- och glesbygd som inte äger en bil men ändå behöver transportera sig och så att det ger mindre resurser till landsbygdskommuner samt presenterar ett elprisstöd som exkluderar hela norra Sverige.

Herr talman! Vad härligt att få avsluta kvällens show!

Sverige förtjänar ett robust och leveranssäkert elsystem som säkrar tillgång till billig el i hela landet, när vi behöver den, med så få och små risker som möjligt. Klimatomställningen kräver också att elproduktionen byggs ut i en takt som gör att vi klarar omställningen och Parisavtalet. Inte minst den gröna industrirevolutionen visar på behovet av en snabb utbyggnad nu i närtid, och där blir vindkraft och sol centralt, eftersom detta kan komma på plats snabbt.

Vi befinner oss också i en energikris, och från Miljöpartiets sida är vi väldigt tydliga: Detta måste hanteras skyndsamt och effektivt, med stora satsningar på energieffektiviseringar, ökad elproduktion nu i närtid och ett elprisstöd som ges efter behov i hela landet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Herr talman! Det jag syftade på när jag talade om att rycka undan mattan är att det i Tidöavtalet uttryckligen står att vindkraftsbolagen själva ska bekosta landanslutningen för havsbaserad vindkraft samt att bolagen själva ska bekosta resurser för kommunerna för att de etablerar sig. Det är oklart hur mycket det kommer att röra sig om; jag har inte sett besked från regeringen om det. Louise Eklund får gärna utveckla hur mycket bolagen ska betala till kommunerna och på vilket sätt.

Båda dessa åtgärder är ju kraftigt kostnadsdrivande för vindkraftsetableringen i ett läge när ni säger att alla energislag behövs. Därför undrar jag: Varför försvåra för vindkraftsproduktion i ett läge när vi väldigt tydligt behöver mer energiproduktion? Detta gäller särskilt i södra Sverige, som du nämnde, där elbehovet är som störst nu.

Herr talman! Louise inledde sitt anförande med att säga att vi aldrig någonsin har haft ett så instabilt elsystem som nu. Vad har hon för källa, och vad är det hon syftar på?

Hon avslutade anförandet med att säga någonting i stil med att vi inte är i ett läge där vi kan välja mellan energislag utan behöver all energiproduktion.

Jag undrar varför Liberalerna och regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna rycker undan mattan för vindkraften och gör att den får kraftigt höjda kostnader. Vindkraften skulle ju kunna leverera el i närtid.

Herr talman! Medan vi har suttit i regering har elproduktionen kraftigt byggts ut. Sverige är i dag Europas största nettoexportör av el, vilket är glädjande.

När det gäller kraftvärmen och just de fossila utsläppen befinner vi oss i en klimatkris. Vi har ett väldigt begränsat utsläppsutrymme kvar om vi ska klara att hålla den globala uppvärmningen på 1,5-2 grader. Därför handlar det inte bara om att bli fossilfria eller att minska utsläppen, utan vi måste göra det snabbt i närtid.

Min fråga rörde inte hur historien har sett ut. Jag frågade varför regeringen och Sverigedemokraterna i ett läge där vi måste minska utsläppen väljer att genomföra reformer som de facto ökar de fossila utsläppen från elproduktionen, samtidigt som man säger sig vilja jobba för ett mål om fossilfri elproduktion.

Herr talman! Trevligt att få vara här tillsammans.

Kristdemokraterna har lyft fram att man vill ha ett mål till 2040 om en fossilfri elproduktion. Sverige har alltså redan haft en i princip fossilfri elproduktion i decennier. Då ser jag det som ganska anmärkningsvärt att man vill sätta ett sådant mål till 2040 och undrar varför. Än mer anmärkningsvärt blir det när man nu bedriver en politik som tar oss längre från det målet.

Starten av Karlshamnsverket har nämnts här i debatten i dag. Det ledde till stora fossila utsläpp, vilket är allvarligt om vi ska nå klimatmålen. När Miljöpartiet satt i regering införde vi bland annat en koldioxidskatt på kraftvärme. Det gjorde vi just för att se till att fossilfria elproduktionsslag, inklusive kärnkraft, skulle ha bättre incitament än de fossila när det gällde just detta styrmedel, så att vi kunde fasa ut den fossildrivna kraftvärmen ur vårt elsystem.

Den här regeringen väljer dock att sänka koldioxidskatten på kraftvärme och riskerar därmed att kraftigt öka de fossila utsläppen från elproduktionen i Sverige, som i princip har haft ett fossilfritt elsystem i decennier. Samtidigt talar man om ett mål om fossilfri elproduktion till 2040. Hur hänger detta ihop?

Herr talman! Jag noterar att Mats Green står helt svarslös när det gäller radioaktivt avfall, oavsett om det gäller mellanlager eller slutförvar, och när det gäller de lokala effekter och konsekvenser som en uranbrytning skulle innebära. Däremot ställer han frågor till mig. Det är fint - ett retoriskt grepp. Han får gärna återkomma med dem sedan.

Sverige har haft en i princip fossilfri elproduktion i decennier. Den nya regeringen och Sverigedemokraterna vill alltså sätta ett mål till 2040, ett mål som vi i princip uppnådde för decennier sedan.

Samtidigt lägger denna regering fram en budget där man vill sänka koldioxidskatten på bland annat kraftvärme, som skulle ta oss längre från målet om en fossilfri elproduktion.

Vad menar Moderaterna och Mats Green med detta? Varför sätter ni ett mål nästan 20 år fram i tiden som uppnåddes för flera decennier sedan? Och varför bedriver ni en politik som tar oss längre från detta mål och som dessutom försvårar arbetet med att nå klimatmålen?

Herr talman! Mats Greens parti Moderaterna och mitt parti Miljöpartiet enades 2016, tillsammans med andra partier, om en energiöverenskommelse om att vi skulle ha ett 100 procent förnybart elsystem till 2040 och att detta skulle göras utan att lägga ned kärnkraft genom politiska beslut. Det är detta vi har arbetat för sedan dess, men det står nu klart att Moderaterna vill ha en hög andel kärnkraft i det svenska elsystemet. Jag vill därför fråga Moderaterna:

Hur mycket och varför vill man använda svenska skattebetalares medel för att subventionera specifikt kärnkraft för att klara elproduktionen?

Hur ser Moderaterna på beroendet av import av uran till Sverige i dag och det ökade behovet av import av uran, om vi ska bygga ut kärnkraften?

Hur har Moderaterna tänkt lösa mellanlager av radioaktivt avfall?

Hur har Moderaterna tänkt lösa slutförvaret av en stor, ökad volym radioaktivt avfall?

Och slutligen: Vill Moderaterna att vi ska börja bryta uran i Sverige? Är det i Jämtlandsregionen eller i Örebroregionen, eller var vill man bryta uran? Och hur ser Moderaterna på hur detta skulle drabba den lokala befolkningen?

Vidare undrar jag om Moderaterna vill bygga många små reaktorer, var i Sverige dessa ska byggas, hur den befolkning som bor nära dessa kommer att påverkas och hur krishantering och liknande, ifall det sker en olycka, ska förberedas.

Herr talman! Tack så jättemycket!

Först och främst går det visst att ha ett 100 procent förnybart elsystem. Det är flera länder som har det. Jag var häromsistens i Agenda. Där hade vi forskare som redogjorde tydligt för hur ett 100 procent förnybart elsystem skulle fungera och att det går. Att säga att det inte går blir direkt missvisande. Jag noterar att Sverigedemokraterna blickar tillbaka till 1950-talet och efterkrigstiden. Om man utgår från den teknik som vi hade då hade det inte gått. Men i dagsläget går det.

Jag tycker inte att jag får svar på hur man ska hantera till exempel uranbrytning i Sverige eller ett stort importberoende för att drifta verken. Vi ser problematiken i Europa i dag när vi har ett stort beroende av energiimport från andra länder.

När det gäller slutförvaret hanterar de beslut som finns att vi skulle fasa ut kärnkraften efter att de verk som nu är i drift når slutet av sin ekonomiska livslängd. Det finns inte planer för slutförvar för de volymer som skulle finnas om man kraftigt skulle bygga ut kärnkraften i Sverige.

Min fråga återstår. Hur ska man hantera uranbrytning i Sverige och dess konsekvenser? Hur ska man hantera slutförvaret? Om man ska bygga ut större mellanlager, var ska de i så fall vara någonstans?

Herr talman! Det är trevligt att vi äntligen får ha en energipolitisk debatt.

Sverige skulle kunna få ett 100 procent förnybart elsystem eller ett elsystem med ett stort beroende av kärnkraft. Alla partier är överens om att vi behöver en ökad elproduktion och att vi ska ha en fullgod elproduktion till alla hushåll, alla företag och alla verksamheter i Sverige. Vi ska ha ett robust och leveranssäkert elsystem.

Det är dock väldigt tydligt att Sverigedemokraterna vill se ett stort beroende av kärnkraft i den svenska elmixen och då också kraftigt subventionera kärnkraften med svenskars skattepengar, så som bland annat föreslagits i budgeten.

Jag vill fråga Sverigedemokraterna: Hur önskar man lösa beroendet av import av uran för att drifta kärnkraftverken? Hur vill man lösa mellanlager av radioaktivt avfall om vi bygger ut kärnkraften i Sverige? Hur vill Sverigedemokraterna lösa slutförvar av radioaktivt avfall om vi bygger ut kärnkraftverken i Sverige?

Jag undrar också om Sverigedemokraterna vill riva upp lagen om förbud mot uranbrytning i Sverige och bryta uran i Sverige. Inom vilka regioner vill man göra det? Hur ska boende i dessa regioner hantera uranbrytning i sitt närområde?

Om man också ser framför sig att vi ska ha små kärnkraftsreaktorer, tänker man sig att de ska vara nära städerna där vi har en högre elanvändning eller ska de placeras i Sveriges landsbygder, och hur ska det då påverka den lokala befolkningen?

Fru talman! Tack så jättemycket, statsrådet!

Självklart ska inte någon utnyttjas i Sverige när de är här och jobbar. Men vi ser i dag att det inte bara är särskilda specialistkompetenser som rekryteras från utlandet.

Vi har kompetensbrist och personalförsörjningsproblematik. Det är brist på händer och fötter helt enkelt. Vi ser det såväl i företag som i välfärden. När vi har sådana stora behov som att vi behöver rekrytera 50 000 personer i en region med 11 000 arbetslösa är läget allvarligt.

Regeringen har i Tidöavtalet aviserat flera reformer som försvårar inflyttning till Sverige. Hur säkrar vi personalförsörjningen?

Fru talman! Kompetensförsörjningen är central för att säkra såväl stark näringslivsutveckling som välfärden i Sverige.

Tack vare den gröna industrirevolutionen och företagens klimatomställning stärks också Sveriges innovationskraft och konkurrenskraft. Det är en utveckling som bidrar till en fantastisk samhällsutveckling.

Tusentals nya jobb skapas. Det är jobb som också måste tillsättas. Kompetensförsörjningen har därför seglat upp som en central fråga för kommuner, regioner och företag.

Fru talman! Jag är riksdagsledamot från norra Sverige, så jag använder mina hemtrakter som ett exempel. Norrbotten och Västerbotten har lägst arbetslöshet i Sverige. Det väntas tillkomma 50 000 nya jobb i en region med 250 000 sysselsatta och 11 000 arbetslösa.

Kompetens från utlandet spelar redan i dag en väldigt stor och viktig roll för svenska företags kompetensförsörjning. I Unionens enkät till klubbar i Norrbotten och Västerbotten framkommer att var tredje arbetsplats i dag har människor som har flyttat hit för att jobba.

Min fråga till Maria Malmer Stenergard är: Vad avser ministern att göra för att säkra kompetensförsörjningen till svenska företag?

Fru talman! Det finns fyra sätt att påverka utsläppen från transporter. Det fjärde om att göra bränsleeffektivare motorer nämnde jag inte eftersom det är någonting vi jobbar med på EU-nivå med euroklasser. Det är också ett verktyg som gör att om vi har effektivare fordon men fler bilar leder det inte till utsläppsminskningar.

Om det var så att vi behövde komma ned till några procent lägre utsläpp från transportsektorn är effektivisering av motorer relevant. Men vi behöver komma ned till noll fossila utsläpp på sikt, och det är ganska snart om vi ska klara Parisavtalet. Ändå hör jag inte ett enda svar här, vare sig på hur ni ska förbättra elektrifieringen när ni skrotar elbilsbonusen, hur ni ska byta ut drivmedlen när ni tar bort reduktionsplikten, hur ni ska få ökad transporteffektivitet när ni försämrar reseavdraget - vilket särskilt drabbar lands- och glesbygd - eller hur ni ska få effektivare motorer. Frågan kvarstår: Hur ska klimatmålen nås?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det framgår i budgetpropositionen att med den politik som slogs fast när Miljöpartiet satt i regering skulle vi ha nått målen till 2030, och med de förslag som läggs fram av den nya regeringen bedöms inte målen till 2030 nås. Jag anser att man behöver vara tydlig mot svenska folket: Antingen arbetar man för att nå klimatmålen eller så gör man det inte. Det ni gör i handling visar att ni inte längre står bakom klimatmålen. Vilken annan regeringsföreträdare far till COP 27 och har en ökning av de inhemska utsläppen med 10 procent med sig i ryggsäcken?

Fru talman! Reduktionsplikten bidrar till att vi kan ställa om den befintliga fordonsflottan, så att den kan minska utsläppen. Det är en central åtgärd som har gett stor effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns tre sätt vi kan jobba med för att minska utsläppen från transporterna och nå målet om minst 70 procent lägre utsläpp till 2030 jämfört med 2010. Det första är att jobba med att byta drivmedel i den befintliga fordonsflottan, vilket reduktionsplikten har gjort. Det andra är att byta ut fordonsflottan snabbare, till exempel genom bonus till elbilar, så att de som har råd att köpa nya bilar köper elbilar. Då får vi ut dem snabbare i den totala flottan. Det tredje är att minska det totala antalet körda kilometer.

På alla de här tre punkterna har den nya regeringen lämnat besked som gör att vi ökar utsläppen. Man slopar reduktionsplikten, tar bort bonusen till elbilar, förändrar reseavdraget så att inte mer hållbara färdsätt inkluderas samt minskar anslagen till upprustning av järnvägen.

Jag har stor förståelse för att det är många i vårt land som har en kärv ekonomisk situation. De som har minst marginaler behöver stöttas i det här läget. Det vill vi i Miljöpartiet göra. Men det som också behövs är att man håller i klimatarbetet, eftersom vi alla, även de med minst marginaler, drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser.

Det jag ser med regeringens politik är att även landsbygden och näringslivet drabbas av de snabba och plötsliga förändringarna. Som Centerpartiet nämnde här tidigare har reduktionsplikten levererat långsiktiga spelregler för företag. Man har gjort investeringar för att få till en hållbar produktion av inhemskt producerade biodrivmedel. Det har lett till näringslivsutveckling, företagande och innovation, särskilt på landsbygden, vilket är väldigt viktigt i detta läge.

Det räcker i det här läget inte med vackra ord om en ambitiös klimatpolitik. De utsläppsminskningar som inte sker i dag, nästa år och nästkommande år kommer att kräva än mer kraftiga utsläppsminskningar framöver. Det är summan av utsläpp över tid som avgör vår klimatpåverkan.

Därför frågar jag: Vilka konkreta åtgärder vill man genomföra i närtid för att målet om minst 70 procent lägre utsläpp från inrikestransporter ska nås till 2030?

Fru talman! Jag har ägnat väldigt många timmar åt olika IPCC-rapporter. Jag noterar att i Tidöavtalet och regeringsförklaringen nämndes att staten ska hålla på med kärnverksamhet. Det nämndes också att bara en myndighet ska få vara part i tillståndsärenden och att man ska införa ett tjänstemannaansvar som riskerar att göra experter mer försiktiga och rädda.

Nedläggningen av Miljödepartementet och den här typen av åtgärder kommer att göra att vi inte kan hantera miljöproblemen, som ni tycker är viktiga. Hur har Elsa Widding tänkt att det ska gå ihop?

Fru talman! Elsa Widding sa att det är bra att läsa på. Det spelar också roll vad man läser. Jag kan bara konstatera att den granskande journalistiken har en massiv uppgift framför sig i att faktagranska vad som sägs i den här kammaren denna mandatperiod.

Vi befinner oss i en klimatkris. Konsekvenserna av det är ytterst allvarliga. Jag är fullständigt övertygad om att det inte finns en enda ledamot i den här riksdagen som vill att människor ska frysa i vinter. Det finns däremot mängder av lösningar för att se till att hela vår befolkning är varm och har rimliga elpriser.

Miljögifter, resistenta bakteriers spridning och kemikalier nämnde du också. Jag kan säga att nedläggningen av Miljödepartementet gör att vi varken kan hantera klimatkrisen eller de miljöproblem som du nämnde.