Ebba Busch

Herr talman! Vi kommer att vara en stark röst för ett svenskt och europeiskt skogsbruk som skapar fler arbetstillfällen och bidrar till den gröna omställningen. Det är ett svårt arbete på EU-nivå. Här krokar vi gärna arm med alla goda krafter för att värna ett hållbart skogsbruk, både i Sverige och inom EU.

Frågan gällde om det fanns utrymme för självkritik. I den strategi som EU-kommissionen presenterade fanns formuleringar om att trakthyggesbruk, den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige, i huvudsak skulle undvikas. Skogsstyrelsens generaldirektör varnade för att strategin skulle få extremt stora konsekvenser för svenskt skogsbruk.

Vad gjorde då ansvarig minister? Han dök inte upp. Han missade fyra ministerrådsmöten. Det duger inte. Den här regeringen kommer inte att lämna den svenska skogen vind för våg.

Min fråga är återigen: Finns det utrymme för självkritik? Och kan vi samarbeta närmare framåt?

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Magdalena Andersson hur hon ser på det som ofta kallas det svenska gröna guldet, skogen.

10 procent av de svenska exportinkomsterna kan härledas till den svenska skogen. Skogssektorn anställer omkring 115 000 personer och genererar direkta skatteintäkter motsvarande 25 miljarder per år. Därtill binder skogen varje år ungefär lika mycket koldioxid som Sveriges totala utsläpp.

År 2021 presenterades EU:s nya skogsstrategi. I den fanns skrivningar som kan klassas som problematiska för svensk del. Min fråga är hur Magdalena Andersson ser på den förra regeringens insatser när det gäller att stå upp för den svenska skogen i EU. Finns det utrymme för självkritik om hur regeringen hanterade frågan då?

Herr talman! Vi lever i en orolig tid med Putins krig mot Ukraina, ett energikrig mot Europa, skenande räntor och inflation och en klimatkris som blir alltmer akut. Listan kan göras lång över hot som kräver snabb handling.

Den 1 januari tar Sverige över ordförandeklubban i Europeiska unionens råd. Vi gör det med höga ambitioner. Vi vill stärka EU:s roll som utrikespolitisk aktör och skapa trygghet i vår del av världen. Vi vill snabba på den gröna omställningen och skapa goda förutsättningar för företag att både anställa och växa. Vi vill slå vakt om europeisk industri och en skogspolitik som premierar hållbarhet och produktion. Vi vill stoppa den organiserade brottsligheten och slå vakt om EU:s grundläggande värderingar.

Oroliga tider kräver ett tydligt ledarskap. Den här regeringen tar ansvar. Den här regeringen bygger för framtiden. Eller som en av EU:s grundare, den italienske premiärministern Alcide De Gasperi, uttryckte det: En politiker ser mot nästa val; en statsman ser mot nästa generation.

Herr talman! Gasperi var inte bara en statsman; han var också kristdemokrat. Tillsammans med två andra kristdemokrater, Konrad Adenauer och Robert Schuman, var han med och lade grunden till dagens EU. EU är från början en kristdemokratisk skapelse.

Det Europa som låg i ruiner efter andra världskrigets slut fick en nystart. Arbetet leddes av statsmän som kände sin historia och trodde på sin framtid och som betonade människovärdet i kontrast till nazism, fascism och kommunism - den onda treenighet som plågat och alltjämt plågade Europa. Dessa ledare slog an en ny ton. De gamla fiendeländerna reste sig ur ruinerna och sa: Aldrig mer! Aldrig mer världskrig, aldrig mer dödsläger, aldrig mer totalitära tankar om tusenåriga riken som ska byggas ovanpå överfyllda massgravar och bloddränkta slagfält.

Herr talman! EU kom till som ett svar på dåtidens stora kriser. I vår tid står världen inför nya svåra utmaningar, och som arvtagare till EU:s grundare tar vi kristdemokrater ansvar för att forma morgondagens Europa. Alltför ofta saknas en levande diskussion i Sverige om vilken roll EU ska spela i framtiden. Därför välkomnar jag att vi kan mötas till debatt i kammaren i dag.

Den svenska debatten tenderar att pendla lite grann mellan två ytterpositioner. Antingen hamnar vi i det ena diket, där EU-samarbetet reduceras till att handla om längden på gurkor, vegokorvar och lakritspipor. Eller så hör vi rop efter ett EU som tar större och större kliv mot en europeisk superstat som ska ersätta Europas nationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! EU är för viktigt för att reduceras till en karikatyr av sig självt. Vi måste hitta en medelväg framåt. EU ska göra vad EU är bäst på. EU måste bli lagom, som vi uttryckte det.

Kristdemokraternas roll i regeringen är solklar. Vi kommer att vara en vakthund mot obefogad överstatlighet, mot försök att flytta makten från Sveriges köksbord till Bryssels skrivbord. EU ska inte detaljreglera skogen, snuset och vården. EU ska fokusera på sina kärnuppgifter: att verka för fred genom handel och att vara en stark röst i en svår tid.

Herr talman! EU måste tala klarspråk när det gäller Iran. I 43 år har kvinnor i Iran tvingats leva under den värsta sortens skräckvälde. Nu är det inte tid för business as usual; det finns ingen återvändo. Vårt budskap är tydligt. Vi hör er, vi ser er och vi kommer att göra vad vi kan för att stötta er kamp. De nya sanktioner som tillkommit på EU-nivå kommer att följas upp av fler åtgärder från svenskt håll. Zan, zendegi, azadi! Kvinna, liv, frihet!

Herr talman! Sverige kommer att tala med en kraftfull och konstruktiv röst för att EU ska nå sin bästa potential inom de områden där samarbetet bör fördjupas: den inre marknaden, frihandeln, forskningen, den yttre gränsen, utrikespolitiken, energiförsörjningen och den gröna omställningen. Så bygger vi ett starkare Europa, så bygger vi ett starkare Sverige och så bygger vi ett EU för framtiden.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att säga: Lägg ned det där snacket! Det är oseriöst och populistiskt. Att säga att vi lägger ned Miljödepartementet sprider en helt ogrundad rädsla hos organisationer och medarbetare som är fullkomligt avgörande för att Sverige ska stå starkt som land och nå klimatmålen. Inte ett enda departement läggs ned. Men det här passar in i retoriken och narrativet. Varför påstår Miljöpartiet då inte att vi lägger ned energienheten på Infrastrukturdepartementet? Därför att det inte är sant. Det är falskt. Det är lögn att påstå att det är fråga om nedläggning. I stället är det så att kompetenser läggs ihop, så att Sverige bättre ska kunna nå våra högt ställda klimatmål.

Jag skulle önska att jag hade mer talartid, för jag vill gärna svara på frågan. Men det här är viktigt. Ska vi nå våra högt ställda klimatmål behöver vi föra ihop kompetenser. Näringslivs, miljö- och klimatfrågorna behöver gå hand i hand framåt. Då kan vi nå målen.

Herr talman! Sverige har bedrivit en politik som gjort att allt fler företag flyttar från Sverige och förlägger sin produktion någon annanstans. Det bidrar till kraftigt ökade utsläpp och riskerar att fortsätta göra det, om "Made in Sweden" blir någonting man får leta efter på olika auktionsverk och i antikvitetsbutiker. "Made in Sweden" och att värna produktion i Sverige hör nämligen till de viktigaste koldioxidsänkande åtgärder som finns.

Därför har det varit så skadligt med den reduktionspliktsnivå som vi har haft. Den har gjort att det blivit alldeles för dyrt både att vara svensk och att vara ett svenskt företag. En viktig del i klimatåtgärderna är därför att behålla produktion i Sverige i stället för att öka importen från andra länder, där utsläppen är mycket högre.

Herr talman! En del tycker att det är viktigare hur det ser ut. Andra tycker att det är viktigare hur det faktiskt blir. Vi kristdemokrater tillhör de senare.

Det har sett bra ut i omvärlden med ett enprocentsmål, även om det har fluktuerat lite grann. Men det har inte alltid blivit så bra. Vi har lagt för mycket pengar i FN-maskineriet, där det varit svårt att veta var pengarna hamnat. Vi gjorde inte det vi borde ha gjort av den plats vi - lite till följd av det - fick i FN:s säkerhetsråd. Vi använde också alldeles för mycket pengar av biståndet till förtäckta migrationskostnader i stället för att stå för att vi hade en ohållbar migrationssituation i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det vi kommer att göra nu är att säkra en stabil nivå för de kommande åren. Den kommer att ligga på 56 miljarder de kommande tre åren. Vi kommer att säkerställa att mer kan gå till civilsamhället, med alla de organisationer som vi vet har varit fullkomligt avgörande för att bidra till att lyfta länder ur fattigdom, och till de människor som behöver vårt stöd allra bäst. Det kommer jag att vara stolt över. Jag ser framför mig att många efteråt kommer att se att det blev bra i slutändan. Det är det viktiga.

Herr talman! Vi har slagits för världens fattigaste barn. Bra bistånd gör skillnad, och det är en moralisk skyldighet att hjälpa den som är i brinnande nöd. Att ge bistånd är också bra för vårt land. Vi vinner på att även andra delar av världen blir bättre. Deras framgång är också vår framgång, utöver den moraliska skyldigheten.

Men svenskt bistånd ska vara bra, och det ska vara effektivt. Och det som vi har fått till, jämfört med när Centerpartiet stöttade den tidigare röda regeringen, är att vi har fått till ett tak på hur mycket avräkningar som man kan göra. Det innebär att man inte längre kan använda svensk biståndsbudget för att täcka migrationskostnader som man inte har finansierat genom andra poster för att man inte vill signalera att man inte ser att det kostar pengar. Vi har sagt att maximalt 8 procent ska få räknas av. På så vis finns det även långsiktigt bättre förutsättningar för att mer av biståndspengarna ska nå dem som verkligen behöver Sveriges stöd som bäst.

Herr talman! Ett av skälen till valresultatet i september var förmodligen att vår sida hade en gemensam problemformulering - om än inte exakt samma lösningar så åtminstone en gemensam färdriktning.

På andra sidan fanns ingenting sådant. Socialdemokraterna var som vanligt öppna för förslag. Vänsterpartiet verkade kunna tåla Centerpartiet som koalitionspartner så länge det inte innebar centerpartistisk politik. Centerpartiet kunde å sin sida leva med inslag av Vänsterpartiets politik så länge man slapp själva Vänsterpartiet. Och alla tre verkade helst vilja slippa Miljöpartiet, även om ingen av dem riktigt visste hur det skulle gå till. Var och en kunde se att detta inte skulle gå ihop.

Efter att ha lyssnat på de första debattrundorna efter regeringsskiftet och på utspelen efter valet konstaterar jag att det fortfarande inte går ihop. Socialdemokraterna verkar röra sig i vår riktning vad gäller brottsbekämpning och migration. Övriga tre gör det inte. Vänsterpartiet håller fast vid sin, i mitt tycke, kloka kursändring vad gäller reduktionsplikten. De båda gröna partierna tycker tvärtom. Centerpartiet håller fast vid sin, i mitt tycke, ganska så kloka välfärdspolitik. De övriga tre tycker helt annorlunda.

Man kan tycka vad man vill, men det regeringsunderlag som numera leder landet är det som är möjligt och som kan ge ny kraft till Sverige. Den andra sidan är lika kritisk inbördes som gentemot oss. Oppositionskompassen snurrar åt alla möjliga olika tänkbara håll i denna debatt, och jag misstänker att det också kommer att märkas på de eventuella replikerna nu.

Herr talman! Frågan gällde egentligen inte grundhållningen till Nato. Där har jag respekt för att man tycker olika. Det finns också många frågor där vi har gjort gemensam sak i stödet till Ukraina, och det är bra. Men i Europaparlamentet röstade man den 19 oktober nej till forskning, samarbete och utveckling inom försvarsområdet. Det handlade inte om Nato. Samma dag röstade man ja till slopad budget för Europeiska försvarsfonden. Och sedan stöttade man inte militärt bistånd till Ukraina. Därefter har man med en mycket tveksam motivering försökt korrigera sin röst, men det kan ju hända ibland.

Min primära fråga handlar framför allt om det uttalande som Nooshi Dadgostar själv gjorde i valrörelsen om att man inte hade för avsikt att bråka med en rödgrön regering i Natomedlemskapsprocessen. Försvåra är kanske ett mer korrekt uttryck. Min fråga är: Vad gäller nu? Ämnar Vänsterpartiet försvåra Natomedlemskapsprocessen, eller gäller det som Nooshi Dadgostar sa om en rödgrön regering även den nya regeringen?

Herr talman! Sedan Ryssland inledde sitt folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina har det varit lite svårt att få grepp om Vänsterpartiets eventuellt nya säkerhetspolitiska linje.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vänsterpartiet är emot Natomedlemskap, nu som tidigare, men har samtidigt sagt sig inte vara redo att bråka om den frågan i en eventuell rödgrön regering. Samtidigt röstade Vänsterpartiet i EU-parlamentet, som Annie Lööf nyss påpekade, emot militärt bistånd till Ukraina, för att slopa budgeten för Europeiska försvarsfonden och emot forskning, samarbete och utveckling på försvarsområdet. Och en av de riksdagsledamöter som viftade med PKK-flaggor i Almedalen blir nu Vänsterns enda utskottsordförande.

Så vad gäller? Kommer Vänsterpartiet att bråka om Nato?

Herr talman! Magdalena Andersson är välkommen att återkomma i nästa replikskifte, där rollerna är omvända, med fler frågor.

Ett raljant tonläge, rätt använt, kan tydliggöra åsiktsskillnader. Det kan vara elegant. Det kan vara roligt. Jag har uppskattat när mina meningsmotståndare ibland till och med har häcklat min politik eller mitt sätt att agera i politiska sammanhang, när det skett med lite finess. I andra sammanhang kan ett raljant tonläge användas för att dölja osäkerhet. Att använda Putins invasionskrig på det här sättet tycker jag är osnyggt.

Min fråga var väldigt enkel. Kan vi söka samarbete och breda överenskommelser för Sveriges bästa, där vi också kan påverka omvärlden positivt, kring ny kärnkraft i Sverige? Är svaret ja, eller är det nej?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Kristdemokraterna placerade energifrågan i centrum i valrörelsen 2018. Då kändes det lite ensamt, måste jag medge. I årets valrörelse var scenförändringen total. Alla pratade energi.

Magdalena Anderssons tal i november 2021 om ingen ny kärnkraft övergavs i augusti 2022. Då hette det plötsligt att nya kärnkraftverk kan bli aktuella. För utomstående betraktare kan det här nog verka lite svårbegripligt, rent av cyniskt, men jag väljer att se det positivt. Jag ser med glädje fram emot en situation där den nya majoriteten i riksdagen kan få stöd av det största partiet i riksdagen om behovet av ny kärnkraft.

Därför är min fråga till Magdalena Andersson om vi kan få se de korten redan nu. Är Socialdemokraterna med på resan mot ny, utsläppsfri kärnkraft?

Herr talman! Sverige har nu fått en ny regering. Sverige ska nu få ny energi. Vår uppgift är nu att försvara det som fungerar och reparera det som raserats.

Jag är glad att stå här i dag som en del av en regering som gått till val på att ta tag i Sveriges mest akuta problem. Våra partier är olika varandra, men vi ser samma problem. I den andan föddes Tidöavtalet

Nu tas det första helhetsgreppet om Sveriges sjukvård på generationer. Vi har alla hört larmen från vårdanställda som känner sig otillräckliga trots att de anstränger sig långt bortom rimlighetens gräns. Vi har alla läst om patienter som väntat i månader och till och med år på att få nödvändig sjukvård.

Ett av alla dessa fall som fastnat i mitt sinne är Torvald Hurula. Torvald satt på sjukhuset i Luleå där han just skulle få en cancertumör bortopererad när en sjuksköterska kommer in och berättar att operationen var inställd på grund av platsbrist. Att modernisera den svenska vården kommer att ta tid. Men det kan göras, och det ska göras.

Den otrygghet som kommit att prägla Sveriges gator träffar blint. Det var bokstavligen vad som hände en mamma och ett litet barn en sommarkväll i stadsdelen Årby i Eskilstuna tidigare i år. De befann sig på en lekplats när de träffades av kuleld.

Lika blinda var de kulor som avslutade tolvåriga Adrianas liv en sommarnatt i Stockholmsförorten Botkyrka. Drygt två år har gått sedan dess, och nu är dödsskjutningarna ännu fler.

Otryggheten, ilskan och sorgen som vi alla känner inför dessa vansinnesdåd är i sig en skada på vår samhällskropp. Att trygga gatorna på nytt och att bryta våldsspiralen kommer att ta tid. Men det kan göras, och det ska göras.

Sverige hade världens kanske allra bästa system för elförsörjning. Vi hade billig el, vi hade utsläppsfri el och vi hade planerbar el. Sedan lades sex av tolv kärnreaktorer ned.

Det senaste året har det talats om ransonering. Fabriker har genomfört driftsstopp, och det har talats om planerade strömavbrott. Elpriserna har nu nått nivåer som få kunde drömma om. I det svenska hjärtlandet kunde man snabbt känna av konsekvenserna och se hur dramatiska de blev.

Lantbrukaren Stefan Gård utanför Säffle fick se sina kostnader för el och diesel stiga med 1 miljon. I andra änden kom sedan de skenande priserna på mat. Lite märkligt kan tyckas blev falukorven en av valrörelsens starkaste symboler för att något gått väldigt fel i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Att återskapa den elproduktion som rivits och att pressa tillbaka de ohållbara drivmedelspriserna kommer att ta tid, men det kan och ska göras.

På alla dessa områden gick Kristdemokraterna före. Vi var först ut med att säga att sjukvården inte kan vara ett 21-bitarspussel och att det krävs ett nationellt ledarskap. Det var samma slutsats som Coronakommissionen senare skulle dra.

Vi var tidiga med att peka på hur de tungt beväpnade gängen kräver nya befogenheter från ordningsmaktens sida för att knäckas. Vi ägnade valrörelsen 2018 åt att varna för de elproblem som blev till bitter verklighet 2022.

Hösten 2014, när vi kristdemokrater lämnade regeringsmakten efter åtta år, påbörjade vi en process med att fundera över vad vi hade kunnat göra bättre när vi regerade. Där inleddes ett tankearbete som spände över bostäder, energi, jämställdhet, integration, utbildning, migration, landsbygd och ekonomi.

Jag räknar med hård kritik från oppositionen. Det hör demokratins spelregler till. Men jag vill samtidigt vädja till er att vara lika självkritiska som vi var. Jag tror att vi alla tjänar på det.

Samhället blir aldrig färdigbyggt. Det kan hela tiden bli bättre. Vi behöver en politik som värmer upp våra hus så att de kan bli hem. Men vi behöver också en politik som värmer upp vårt samhälle till en starkare samhällsgemenskap för alla dem som räknar med och behöver ett Sverige som fungerar.

Som Magdalena Andersson sa i valrörelsen: Sverige kan bättre. Det håller jag med om. Mitt parti och jag lovar att vi ska göra allt vi kan för att Sverige ska kunna bättre.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister

Herr talman! Svåra problem löser man bäst tillsammans. Den grundidén är vad vi befäster när vi nu väljer en ny statsminister och i förlängningen en ny regering.

Den 11 september röstade svenska folket för att ge Sverige en ny start för förändring. Man hade sett vad år av politisk splittring åstadkommit, och man valde att ge stöd för att vi ska gå en annan väg framåt.

Passivitet och saktfärdighet har på många sätt varit kännetecken för den tid som varit. Det har gjort att delar av vårt folkhem har tillåtits förfalla.

Historiskt långa vårdköer, rekord i skjutningar, lekplatser som blivit brottsplatser, orättvisa pålagor på landsbygden och en energi- och elkris som drabbat många företag och familjer hårt - den epoken når i dag sitt slut.

Det talas om oktoberavtalet. Man försöker att ge det käcka, kortare förkortningar. Jag kan förstå att den som är starkt präglad av en politik och anda i vilken januariavtalet skrevs har svårt att förstå den typen av samarbete som nu kommer att prägla de kommande fyra åren.

Januariavtalet präglades starkt av att hålla ett parti utanför snarare än vad man var överens om framåt. Det präglades snarare av att man med stolthet visade upp skalper som man hade tagit från den andra motparten i det så kallade samarbetet än att agera för Sveriges bästa.

Tidöavtalet är en överenskommelse för Sverige. Om den ska förkortas på något sätt är det kanske snarare "ös:en". Nog kommer det att bli fullt ös i reformagendan de kommande åren för att hela Sverige ska fungera.

I min värld är det fullt tillåtet, men varken särskilt liberalt, konstruktivt eller i god demokratisk anda, att hålla ett parti utanför förhandlingar, att säga att vi är beredda att förhandla med er, er och er men inte om ni också förhandlar i sakfrågor med parti X, trots att det skulle kunna göra skillnad för de allra mest utsatta, de som behöver politisk samling och ledarskap på riktigt, som mest.

Vi har samlat oss, fyra partier, och gemensamt formulerat den mest gedigna reformagendan på decennier. Vi vet vad vårt mål är: att återskapa ett Sverige man kan lita på. Och vi är redo att få det jobbet gjort.

Vi kristdemokrater tror inte att det är politikens roll att lösa alla människors problem åt dem. Politiken lovar för mycket om den lovar ett paradis på jorden, för politiken kan aldrig skapa det goda livet åt människor. Men politiken kan ge förutsättningarna. Denna insikt är en av de viktigaste anledningarna till att jag blev just kristdemokrat - förståelsen för att politiken har sin roll, som den måste fylla, men att ett gott samhälle byggs underifrån av vanliga människor, familjer, föreningar och företag i deras vardag.

Detta reflekteras i den politiska linje som den nya regeringen kommer att driva. För oss kristdemokrater är målet att denna mandatperiod bygga och stärka statens mest grundläggande funktioner - det som bara måste fungera, det som alla måste kunna lita på att det fungerar i det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister

Hit hör välfärden, inte minst vår sjukvård. Att det nu står över 200 000 människor som har väntat olagligt länge i vårdköer är ett sorgligt misslyckande som det krävs ett nationellt ledarskap för att lösa. Det kommer nu att börja komma på plats.

Att pressa ned kriminaliteten och upprätthålla våldsmonopolet kan bara staten göra. Därför är jag stolt över att de reformer vi kallar Adrianalagarna nu kommer att införas.

Vi genomför en omläggning av energipolitiken för att säkerställa att det finns utsläppsfri och prisvärd el i hela landet för hushållens skull, för den svenska konkurrenskraftens skull och för klimatomställningens skull.

Vi skärper migrationspolitiken för att ge Sverige en rimlig möjlighet att klara integrationen på riktigt och skapa ett starkare vi, och vi stärker familjens och civilsamhällets ställning.

Det är oroliga tider i vår omvärld och här hemma i Sverige. Säkerligen kommer saker att ske under denna mandatperiod som vi i dag inte kan förutspå. Men det finns skäl att vara hoppfull om framtiden trots allt. Saker kommer inte att lösas över en natt; så är det. Förändring tar tid. Sådan är demokratins natur. Men nu påbörjas arbetet. Och nu är det viktigt att vi kommer samman som land. Det finns inga samhällsproblem som är oöverstigliga för det svenska folket.

Vi får nu en regering på plats som är redo att leda och ta de svåra besluten. Alla kommer inte att bli nöjda med allt, men man kan lita på att denna regering kommer att ha det gemensamma bästa för ögonen.

Just för att vi vill vara en regering för hela landet är min förhoppning att alla ledamöter i kammaren vill vara med och bidra på det sätt som är möjligt. Vi kommer inte alltid att tycka lika; det vet vi alla här inne. Men min förhoppning är att vi kan arbeta framåt i konstruktiv anda, komma överens där det är möjligt och söka bredare uppgörelser där det är möjligt.

När det kommer till kritan vill vi ju alla, det stora flertalet i detta land, faktiskt samma sak: att fler ska få möjligheten att leva ett gott liv, att orättvisor ska ställas till rätta och att det som är trasigt ska bli helt. Och svåra problem löser man bäst tillsammans.

Därför röstar Kristdemokraterna i dag ja till Ulf Kristersson, ledare för Moderata samlingspartiet, som ny svensk statsminister.

(Applåder)

I detta anförande instämde Acko Ankarberg Johansson, Magnus Berntsson, Camilla Brodin, Christian Carlsson, Hans Eklind, Cecilia Engström, Jakob Forssmed, Magnus Jacobsson, Ingemar Kihlström och Magnus Oscarsson (alla KD) samt Jessica Stegrud (SD).