Ebba Busch

Herr talman! Även jag vill börja mitt slutanförande med att tacka Daniel Vencu Velasquez Castro för denna interpellation. Vi snuddade vid detta ämne i en annan interpellation tillsammans med flera andra frågor och konstaterade då att detta förtjänar en egen interpellation. Jag är väldigt glad över att vi fick möjlighet att ha denna interpellationsdebatt före jul.

Det stämmer att Sverige i går firade det bästa som mänskligheten har åstadkommit inom olika vetenskaper. Det var verkligen en högtidsdag för att fira just kraften i innovation. I svåra och oroliga tider med mycket orosmoln på himlen tror jag att det är viktigt för hoppet och för att vi ska orka arbeta för en bättre morgondag att se att vi människor kan lösa otroligt svåra problem när vi bestämmer oss och lägger manken till. Flera av de stora priser som delades ut i går var just ett vittnesmål om detta och om möjligheten att skapa en bättre framtid.

Min uppfattning är att Daniel Vencu Velasquez Castro och jag inte kommer att dela bilden av huruvida vi gör neddragningar eller inte. Vi kan kanske ha något slags siffertabellsexercis vid något tillfälle.

Att vi gör en omprioritering av Vinnovas verksamhet står jag för, och det har jag också motiverat väl. Jag tar gärna fler utmaningar kring andra länder som ligger bättre till än Sverige. Men vi ligger väldigt högt i rankningarna nu. Vi vill försvara den positionen med allmänna regelförenklingar, en kraftig utbyggnad av yrkesutbildningar och civilingenjörsprogrammen, förmånligare skatter som träffar just denna typ av företag och ett elsystem som gör att vi kan fortsätta att konkurrera på den globala marknaden och se fler svenska Nobelprisvinnare framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Sverige har alltså 7 792 tech-startups och scaleups. De sysselsätter ungefär 300 000 personer. Man kan titta på olika rankningar, till exempel Global Startup Ecosystem Ranking för 2023, som visar att Sverige i dag rankas på plats 22 globalt och plats 5 i Europa. Det är inte dåligt, men det är inte en rankning vi ska ta för given. Väldigt många länder tittar nu på vad de ska konkurrera med och hur de ska se till att dessa företag fortsätter att investera, frodas eller startas hos dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tittar vi på Startup Genome Scaleup Report ser vi att Sverige när det gäller scaleups rankas som nummer 16 i världen och nummer 6 i Europa. Tittar vi på Stockholm specifikt ser vi att det är en av de viktigaste hubbarna för deep tech i Europa, enligt flera internationellt erkända rapporter. Detta är en position som är viktig att försvara; det är en bild vi delar. Vi delar dock inte bilden av att det skulle ske neddragningar på område efter område.

Jag menar att jag har gett en seriös och välgrundad förklaring i flera sammanhang till den förändring som vi har valt att göra av Vinnova. Det handlar delvis om att renodla myndighetens uppdrag men också om att vi gör en rejäl prioritering på flera hundra miljoner till FOI, som svarar för mycket av den typen av innovation som både kan användas inom det militära och inom det civila och som vi tycker är mer lämpligt att ha hemma.

Herr talman! Jag värjer mig också lite mot den svepande beskrivningen att vi riskerar att förlora allting. Jag har ganska nyss kommit hem från COP 28 i Dubai och delar bilden av att det är ett tufft läge. Vi måste värna detta, och Sverige riskerar att stå kvar på perrongen när det gröna omställningståget går om vi inte har en tydlig säljfördel.

Vi ska diskutera mycket mer kring energipolitiken här i kammaren senare i dag, men den är en av våra stora konkurrensfördelar. Innovation, nyfikenheten och det hårt arbetande folket i kombination med ett förhållandevis fossilfritt elsystem som kan leverera tillräckligt med el där det behövs när det behövs, alltså tillräckligt med effekt till vettiga priser - det har varit en av de stora konkurrensfördelarna. Flera av de verkliga spjutspetsföretagen när det gäller scaleup- och startup-företag har dragit nytta av detta. Det gäller inte alla, för många av dem är också beroende av att vi har en god jordmån för den digitala infrastrukturen, om jag får uttrycka det lite svepande.

Frågan väcktes också om vi i regeringen är beredda att ta inspiration från andra länder. Svaret på den frågan är ja. Vi kommer inte att rulla ut en massiv statsstödsmatta. Jag har heller inte uppfattat att det är Socialdemokraternas förslag i detta läge. Men när andra länder gör det, till exempel Tyskland, behöver vi titta på vad vår konkurrensfördel blir.

Jag har gett många konkreta exempel i denna interpellationsdebatt på vad vi faktiskt gör för kompetens, kapital - jag kan återkomma kring detta - och regelförenklingar, men också för möjligheten att landa rätt i den djungel av möjliga stöd som går att få även här i Sverige, inte minst genom vårt europeiska samarbete.

Herr talman! Tack, ledamoten, för följdfrågorna! Jag uppskattar denna interpellationsdebatt mycket. Den är viktig i sak; innovation är något av det viktigaste vi har. Anledningen till att Sverige har kunnat stå så starkt i en internationell kontext trots att vi är ett förhållandevis litet land - vi är inte jättemånga invånare - i den absolut nordligaste delen av Europa är att vi är ett hårt arbetande, nyfiket folk, som tagit oss fram genom att hitta på helt nya lösningar när vi har stött på problem. Vi har inte gett oss, och flit har lönat sig i vårt land.

Jag tror att detta är grundläggande värderingar som vi behöver värna, särskilt i en ganska svår, polariserad tid och efter många år då det har varit oklart om vi kan prata om ett vi och om något som är tydligt svenskt och förknippat med Sverige. Men tittar man på våra företagare och inte minst vår innovationskraft ser man att vi definitivt kan göra det.

Vi delar alltså helt ambitionen att ta till vara detta. Jag uppskattar också att ledamoten ser att den generella företagarpolitiken och de generella regelförenklingarna ger den grundläggande jordmånen för alla företag, särskilt scaleups och snabbväxande och höginnovativa företag. Jag menar att regeringen pekar på flera mycket konkreta åtgärder som riktar sig specifikt till denna typ av företag. Ledamoten och jag delar också bilden av att det här krävs en lite särskild jordmån för att vi ska kunna stå oss internationellt.

När det gäller till exempel frågan om kunskap och kompetens, som Vencu Velasquez Castro lyfter upp, har Sverige precis presenterat en strategi för utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft. I BP24, budgetpropositionen för nästa år, satsar vi pengar på att myndigheterna ska samordna och bidra till att kompetenta människor kommer till Sverige och också väljer att stanna. Mot bakgrund av detta ser jag framför mig att det kommer att komma ytterligare åtgärder och beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller ingenjörslandet Sverige kraftsamlar regeringen för att stärka det. För 2024 anslås 3 miljoner kronor för förstärkt och fortsatt stöd till satsningen Tekniksprånget. Statsbidraget för ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan förstärks också för 2024 och 2025. Vi gör en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och höjer ersättningsbeloppet för utbildning inom naturvetenskap och teknik.

Expertskatten, som jag redan nämnt, möjliggör för de företag som verkligen ligger i framkant att ha rätt kompetens på plats. Vi har också hört många av just dessa företag vittna om problemen med långa handläggningstider på Migrationsverket, något som min statsrådskollega Malmer Stenergard jobbar mycket aktivt med.

Därtill föreslår vi en riktad satsning på att utöka just civilingenjörsutbildningarna under kommande år. Det är en satsning på ungefär 100 miljoner kronor inklusive studiemedel för att permanent bygga ut utbildning på avancerad nivå vid flera lärosäten.

Vad gäller Vinnova tarvar det kanske en egen diskussion. Jag har svarat på frågor om detta flera gånger i denna kammare, herr talman. Vinnova behöver prioritera i tuffa tider, precis som alla. Men vi gör en tydlig prioritering genom att anslå flera hundra miljoner för verksamhet motsvarande Vinnovas men riktat mot försvaret och innovation som kan användas både inom det civila och det militära. Vi menar därmed att vi har en tydlig plan för att det inte ska behöva ske tunga neddragningar på Vinnovas kärnområde.

Herr talman! Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vilka åtgärder regeringen och jag vidtar för att stärka startup-scenen i Sverige samt vilka åtgärder regeringen och jag vidtar för att fler höginnovativa bolag ska kunna växa och skala upp.

Forskning och innovation som leder till tillväxt, såväl i etablerade som i nystartade företag, är helt centralt för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, för jobben, för vår välfärd och för den gröna omställningen men även för Sveriges oberoende och självförsörjning. Regeringen arbetar såväl generellt som specifikt för att främja detta.

Regeringen bedriver ett aktivt arbete för att förbättra den generella närings- och förenklingspolitiken för alla svenska företags konkurrenskraft och för att minska företagens regelbörda och administration. Företagens kostnader har ökat över tid. Tillväxtverket uppskattade företagens totala regelkostnad under 2021 till 377,5 miljarder kronor. Det är en problematisk utveckling. För att bryta trenden och minska kostnaderna bedriver regeringen en offensiv förenklingsagenda. I budgetpropositionen för 2024 har regeringen bland annat föreslagit en förstärkning av företagsportalen verksamt.se samt inrättandet av ett förenklingsråd som kompletterar det tidigare aviserade implementeringsrådet.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen också flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven - inte minst hos höginnovativa företag. Det sker bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik, för utan kunskap ingen innovation.

Höginnovativa bolag är även beroende av att kunna attrahera och behålla den internationella nyckelkompetens som behövs för att de ska kunna utvecklas och växa i Sverige. Regeringen går därför fram med ett förslag om förlängd expertskatt från fem till sju år. Regeringen har även beslutat om ett tilläggsdirektiv till Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag som innebär att de så kallade 3:12-reglerna ska ses över. Syftet är att reglerna om så kallade kvalificerade personaloptioner ska bli mer effektiva och därmed underlätta för företag att attrahera nyckelkompetens. Dessutom har en utredning tillsatts i syfte att se över nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling, alltså FoU-avdraget. Utredningen ska även överväga ytterligare skattelättnader för utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner, det som ibland kallas expertskattereglerna.

Som ett led i arbetet att utveckla förutsättningarna för innovativa företag att växa i Europa går nu Vinnova med som Sveriges representant i ESNA, Europe Startup Nations Alliance. Genom ESNA kan Sverige bidra till att stärka förutsättningarna för entreprenörer på europeisk nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Startups och scaleups är en viktig målgrupp för regeringens satsning på försvarsinnovation, ett innovationsprogram som nyttjar civil-militära synergier. Som medlem i Nato avser Sverige även att bidra till NATO Innovation Fund, NIF, för att stärka investeringarna i uppstartsföretag.

Redan i dag finns ett väl fungerande offentligt ekosystem där innovationskontor, inkubatorer, tillväxtfinansiering från Vinnova, Almi och Saminvests fonder, tillsammans med samverkanssatsningar för innovation och en mängd privata initiativ, bidrar till en väl fungerande helhet i stödet till höginnovativa bolag, från forskning till tillväxt.

Genom tjänsten EU SME Support, som riktar sig till små och medelstora företag och finansieras av Tillväxtverket, Vinnova och Energimyndigheten, kan höginnovativa företag över hela landet även få rådgivning och hjälp att söka EU-finansiering.

Fru talman! Jag vill börja med att rikta ett stort tack till Jytte Guteland som lyfter denna fråga.

PFAS är mycket riktigt otroligt farliga ämnen. Vi har inom många områden bedrivit en ganska nogsam kamp för att ta reda på var de finns och var vi kan se till att få bort dem ytterligare.

Uppenbarligen har vi ganska mycket kvar att göra. Här pågår ett ganska omfattande arbete även på EU-nivå, som jag misstänker att Jytte Guteland är väl insatt i. EU ser nu över bland annat kemikalielagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan inte här och nu i talarstolen svara på vad vi gör i den specifika situationen på svensk mark och som rör svenska konsumenter. Men detta är en fråga som jag mer än gärna skulle kunna tänka mig att återkomma till, för vår grundhållning ligger fast att vi behöver se till att vi har företag som tar stort ansvar, inte minst i fråga om PFAS.

Fru talman! Tack, Lars Engsund, för frågan!

Det är regeringens myndigheter som ansvarar för att göra prognoser för vilka effekt- och energibehov som finns, men vi följer detta väldigt nära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Generellt sett kan man säga att den omläggning som vi gör egentligen handlar om att försöka få ur politiken ur energipolicyerna och stoppa fysiken tillbaka in i dem för att vi ska bygga ett robust, fossilfritt energisystem som levererar tillräckligt med el där det behövs, när det behövs och till vettiga priser långsiktigt.

Den energipolitiska inriktningspropositionen som kommer att landa på riksdagens bord kommer att ha två tydliga mål: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Det låter enkelt men kommer i grunden att vara revolutionerande, för det innebär att vi styr mer mot hur vi ska klara balans och robusthet i systemet och att myndigheterna har den basinstruktionen jämt. Jag ser fram emot när vi kan diskutera den i kammaren här.

Fru talman! Tack, ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro, för frågan! Många gånger när man pratar om energi glömmer man bort fjärrvärmen. Det är uppenbart att ledamoten inte gör det, och vi har diskuterat den här frågan flera gånger här i kammaren.

Det som behövs för att producera fjärrvärme har fullkomligt skenat i höjden. I vissa fall är det prisökningar med hundratals procent som då även driver kostnaderna för fjärrvärme.

Det jag som energiminister har sett som ganska oroväckande är att prisökningarna skiljer sig väldigt mycket åt mellan bolagen. Det här är ju naturliga monopol där man står för alla delar i kedjan av prissättningen, och som hushåll har man inte möjlighet att välja någon annan fjärrvärmeleverantör.

Vi följer detta mycket noga, och vi för också dialog med både myndigheter och aktörer för att öka transparensen i prissättningen. Men det är i grunden inflation och prisökningar som har drivit fram detta. Om dessa är rimliga följer vi noga.

Fru talman! Ett välfungerande nordiskt elsystem är faktiskt något av det göttigaste vi har. Det finns en enorm styrka i detta. Vi har ett av världens historiskt sett längsta och mest välintegrerade system, och det är mer än ett samarbete. Vi kör, vi utvecklar och vi driver i hög grad elsystemet tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att vi är starka som region tror jag gynnar Sverige. Det är också en anledning till att vi godkände Aurora Line mellan norra Sverige och Finland som ett led i att stärka detta, och det är planerat att tas i drift 2025.

Jag tror att vi behöver göra fler av den här typen av förstärkningar, dock inte med vem som helst. Det är Norden som är en nyckel här, eftersom vi har en liknande syn på våra styrkor och svagheter och hur vi kan komplettera varandra.

Därtill tror jag att vi ska lära oss att bli utmanade av Finland i tempo, tempo, tempo. Det är det jag försöker att bidra med på mitt område.

Fru talman! Tack, Carl Nordblom, för frågan!

Jag är som näringsminister helt övertygad om att om den generella bilden av företagsklimatet i Sverige är att det är krångligt, mödosamt och bara en massa pappersexercis, då vågar man kanske inte belåna hem och hus och ta det där steget från idé till verklighet och vara en av dem som faktiskt bidrar till att skapa fler jobb och tillväxt i Sverige. Därför är regelförenklingsarbetet en av den här regeringens viktigaste åtgärder.

I budgeten lanserade vi ett förenklingspaket på drygt 51,1 miljoner. Det är inte jättemycket pengar, men det är välriktade sådana, bland annat till inrättandet av ett förenklingsråd och uppgradering av Verksamt.se som är superuppskattat av många svenska företagare, och också en översyn i uppdragen till alla myndigheter att samtliga som vi kan lyckas motivera in ska ha regelförenklingar för ögonen framåt.

Fru talman! Regeringen håller inte med. Regeringens uppfattning är att vi ska bekämpa värderingar som är farliga och dåliga för vårt land, men vi ska inte göra det genom att skjuta religionsfriheten i sank.

Det är inte moskén som är problemet. Det är vad som möjligtvis predikas i moskén som är problemet, på samma sätt som vi har sett i en del kyrkliga sammanhang, där jag själv har rört mig.

Vissa värderingar är inte valbara. Vi har i Sverige under alldeles för många år varit naiva vad gäller migration och integration och trott att så länge man har språk och jobb är man integrerad. Vi har missat värderingarna.

Fadime Sahindals pappa kunde svenska och hade jobb men delade inte grundläggande värderingar som aldrig kan vara valbara här. Det är det vi försöker addera. Det ska vi göra genom att bekämpa fel värderingar - inte en enskild religion.

Fru talman! Det är väl snarare så att det har skett framsteg som gör att vi står närmare varandra nu i kärnkraftsfrågorna än på mycket länge. Jag skulle säga att vi börjar röra oss förbi en del av låsningarna som funnits, där man dogmatiskt slagit olika kraftslag i huvudet på varandra. Man börjar förstå att till exempel allt mitt tidigare prat om kärnkraft egentligen har handlat om funktionerna som den bidrar med. Det är en reglerbar baskraft och en synkron kraftkälla jämfört med de väderberoende. Och om man vill ha mer vindkraft behöver man mer kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag väljer att ta fasta på att det är en rörelse i rätt riktning även om jag gärna skulle se att vi gick ännu mer i takt. Framför allt finns det stora möjligheter att komma överens med S om långsiktiga villkor som också skulle välkomnas av industri och näringsliv.

Fru talman! Vad var frågan?

(ANNIKA HIRVONEN (MP): Frågan ställdes i anförandets första mening. Jag visar statsrådet mitt manus.)

Fru talman! Tack för tålamodet! Hur kan jag som energiminister kalla energisystemet för nedmonterat? Det ska jag förklara.

I vintras hade vi en situation med en rejäl risk för bortkoppling i vårt energisystem. Så skört är det. Resultatet av Miljöpartiets energipolitik de senaste åren är som om ett parti skulle säga: Hörni! Nu kör vi hela den svenska sjukvårdens personal på jour. Alla har jour. Ingen är fast anställd. Ingen har fast schema. Alla kör bara jour.

Man har pumpat in ny kraftproduktion motsvarande 10 000 megawatt. Men allt har varit väderberoende. Det har gjort systemet skört. Vi har inte tillräcklig effekt och el när och där det behövs.

Då är det medmonterat. Då funkar det inte som det ska. Då har energiministern fog för att säga att det är nedmonterat. Och nu ska vi städa upp och bygga det starkt igen.

(Applåder)

Fru talman! Jag uppskattar frågan, Isak From, men jag instämmer verkligen inte i att regeringen skulle ha förhållit sig passiv till detta.

Det är ett elände. Vi befinner oss i ett mycket svårt ekonomiskt läge. Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget. Det är en naturlag - inte i faktisk mening, men det är så det fungerar.

Detta är en utveckling som beror väldigt mycket på omvärldsfaktorer. Ska vi sitta på händerna för det? Nej! Regeringens strategi för norra Sverige handlar bland annat om hur vi ser till att ändå kunna hålla rätt takt i bostadsbyggandet. Det finns massor kvar att göra.

Vi har också gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som nu vidtas i samverkan med kommunerna för att främja ökat bostadsbyggande där det finns underskott på bostäder. Vi går också fram med förslag om betydande lättnader för byggkrav på till exempel studentbostäder.

Det är alltså högt och lågt för att ändå försöka bana väg för ytterligare nya bostäder i en mycket svår tid.

Fru talman! Vi har precis fått slutrapporten om kvinnors företagande, och där föreslås bland annat att vi tyvärr måste börja med statistiken. Vi har alldeles för dålig statistik om företagande, ägande, finansiering och organisationsfrågor. Vi måste också få till en särskild satsning på flickors och kvinnors intresse för naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och liknande.

Utifrån rapporten kommer vi nu att mejsla fram vad vi menar ska bli beslut från regeringen, förhoppningsvis i samarbete med riksdagen i flera av frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Detta är verkligen en av mina personliga hjärtefrågor som näringsminister, och jag är glad över att vi nu tar initiativ för att driva på för att fler kvinnor ska ha möjlighet att starta och driva företag och ha möjlighet till eget ägande.

Statistik visar att mindre än 1 procent av allt privat riskkapital investeras i bolag som är grundade av kvinnor. Det är ungefär en tredjedel av alla företag i dag som drivs av kvinnor, och det har legat ganska konstant under lång tid. Därför gav regeringen i våras ett uppdrag till Tillväxtverket att gå igenom och sammanställa forskning men också utvärdera tidigare åtgärder.

Det har tidigare tagits flera mycket lovvärda initiativ, bland annat under centerpartistiska näringsministrar. Vad av detta behöver vi göra mer av, och vad har inte gett den önskade effekten?

Vi ser fram emot att gå vidare med det som föreslås i rapporten från Tillväxtverket.

Fru talman! Först och främst ser vi fram emot att inom kort kunna återkomma med namn på den som ska bli kärnkraftssamordnare, för att bana väg för detta. Där kommer SSM att bli en viktig myndighet. Vi dammsuger nu efter alla lagar och regler som har gjort att myndigheten i sin utövning blivit mer av en stopp- och bromskloss i arbetet.

Ytterligare utredningar för att underlätta etablering och tillståndsansökan tillsattes så sent som den 2 november i år, och vi ser fram emot att presentera resultatet.

Fru talman! Tack, Mats Green, för frågan!

Ja, fram för mer internationellt samarbete! Drömscenariot vore om vi kunde få en situation där en kärnkraftsreaktortyp som blir godkänd i till exempel Finland därmed också blir godkänd i Sverige, och vice versa. Den typen av närhet i det som kallas för standardtypgodkännande är något eftersträvansvärt, men det var något som man skrattade åt när vi hade EU-valrörelse för snart fem år sedan. Men nu finns kärnkraften med överallt, och vi i regeringen vill gärna se den typen av internationella samarbeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För ett år sedan lade vi grunden för ett ännu närmare samarbete med Frankrike på liknande sätt, inte minst kring tillståndsprocesserna, som kommer att vara en svår flaskhals i Sverige. Jag besökte själv Kanada och USA under hösten för att också där bana väg för att få till ett gemensamt ekosystem för att öka takten i kärnkraftsutbyggnaden i alla våra länder.

Fru talman! Vi river vartenda hinder vi stöter på, och Miljöpartiet har stoppat in ganska många sådana, framför allt när det gäller kärnkraften. Vi konstaterar att alla goda krafter behövs, och under våra åtta månader i regeringsställning har två nya havsbaserade vindkraftsprojekt passerat regeringens bord och fått ja. Detta kan jämföras med ett sådant under åtta år med S- och, delvis, MP-regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu banar vi väg för inte bara 100 procent förnybart utan 100 procent fossilfritt. Tack och lov har kammaren beslutat, tyvärr utan MP:s stöd, att riva gränsen för antalet reaktorer och antalet platser. Vi behöver mer fossilfri kraftproduktion, och vi behöver ha en balans mellan den väderberoende kraftproduktionen och baskraften. Därför river vi nu hinder varhelst vi hittar dem och banar väg för mer fossilfri kraftproduktion.

Fru talman! Jag utgår från verkligheten och konstaterar att Åkessons uttalande var ansvarslöst och onyanserat. Det väckte uppmärksamhet på Twitter men löser inga faktiska problem med extremism och islamism i Sverige. Att hota religionsfriheten brett eller att skuldbelägga alla muslimer löser inte det problem vi har med väldigt allvarlig islamism. I stället behöver man gå den väg vi gör, nämligen ta kampen om vilka värderingar som måste gälla alla i vårt land. Det är kraftigt överdrivet att detta uttalande skulle ha påverkat i internationella sammanhang.